Insatser som främjar fullföljda studier

Transkript

1 Insatser som främjar fullföljda studier GR:s arbete inom området, exempel och erfarenheter från projekten Plug In och Plug Innan Konferens i Trollhättan Lisa Sipari, GR Utbildning Amara Höstblom, delprojektledare i Plug Innan Götene

2 Tretton västsvenska kommuner i funktionell samverkan Skolutveckling Utbildning för alla Samverkan Skola-Arbetsliv Framtidens Ledare Gymnasieantagningen Läromedel GR Vux

3 Pågår på GR just nu Förskola F, Grundskola Gymnasie Vuxenutbildning Nationellt Samverkan med Skolverket Plug- Innovation (SKL) VGR Plug Innan (år 5-9) Sfi - InVäst GR Ungas Kraft (Universeum) Plug In GR FSGR fristående skolor Yrk In IM och yrkesprogram

4 Så ser läget ut 1 av 8 saknar behörighet att komma in på gymnasiet. 1 av 4 fullföljer inte sin gymnasieutbildning på 4 år.

5 Varför är icke fullföljda studier ett problem? För individen Individer som inte har en fullföljd gymnasieutbildning riskerar i högre grad: arbetslöshet, sämre hälsa, kriminalitet, behov av försörjningsstöd, en lägre grad av delaktighet i samhället. (Rumberger R, W & Lamb, S, 2003, OECD; Barro, R.J.,1997, Shavit, Y & Muller, W, 1998; Owens, 2004; Rumberger, R.W, 1987 Nilsson & Wadeskog, 2008; Vinnerljung m. fl.)

6 Varför är icke fullföljda studier ett problem? För samhället En person i utanförskap hela livet miljoner kr per individ. Ca 13% av en årskull hamnar utanför till en kostnad av 144 miljarder kr. Att fånga en person ger 40 miljoner kronor tillbaka. Nilsson/Wadeskog

7 Personer utan avslutad gymnasieutbildning har vid 20 års ålder 43% högre risk för arbetslöshet 25 års ålder 60% högre risk för arbetslöshet 29 års ålder 86% högre risk för arbetslöshet 20 års ålder 3,5 gånger högre risk att få ekonomiskt bistånd 25 års ålder Drygt 4 gånger högre risk att få ekonomiskt bistånd 29 års ålder 5 gånger högre risk att få ekonomiskt bistånd Utbildning Nyckeln till arbete (SKL) 2015

8 Plug In ESF-satsning för att motverka studieavbrott från gymnasiet Ungdomar år. Ungdomar som är inskrivna i skolan, Elever som har gjort studieavbrott, Nyanlända elever. Har involverat ca unga.

9 Plug In NATIONELLT KANSLI PLUGINNOVATION JÄMTLAND HÄRJEDALEN SKÅNE KALMAR KRONOBERG GÄVLEBORG GÖTEBORGS- REGIONEN VÄSTER- BOTTEN ÖSTER- GÖTLAND Kommuner Kommuner Kommuner Kommuner Kommuner Kommuner Kommuner Kommuner LOKALA PROJEKTVERKSTÄDER

10 Resultat från Plug In 80% färre avbrott i Jämtlands deltagande skolor. En fördubbling i antalet kartlagda ungdomar inom KAA i Göteborgs stad. Av Västerbottens 298 deltagare har endast en handfull avbrutit sina studier. Implementeringsgrad på 75% totalt i projektet, 85% i Västerbotten.

11 PlugInnovation Samla Sprida Generera Kunskap Generalisera hur möjliggör vi för fler unga att stanna i studier fullfölja studier återgå till studier?

12 Framgångsfaktorer

13 Vilka elever hoppar av? Individuella och strukturella riskfaktorer, Riskfaktorer på skolnivå, Riskfaktorer på systemnivå.

14 Individuella och strukturella riskfaktorer Självkänsla SES - Föräldrars utbildningsnivå Närsamhällets karaktär Hälsa Kön fler pojkar R Låga skolresultat Funktionsnedsättning Flytt fler ökar risk Språk (anpassat från Dale, 2011 (All-factors framework) NDPC, 2007 m.fl.)

15 Hur upptäcker vi varningssignaler i skolan? Vad gör eleven i skolan? - Är närvarande, - Är aktiv på lektioner, - Fullföljer uppgifter och läxor, - Ställer frågor. - Känner tillhörighet, - Identifierar sig med skolans värderingar, - Har goda relationer, - Stöd, social trygghet, stimulans. Hur känner sig eleven i skolan? Hur går det för eleven i skolan? - Studieresultat, - Läxor, - Tid som läggs på skolarbete. - Ser kopplingen mellan skola och framtida mål, - Upplever relevans och meningsfullhet. Upplever eleven skolan som meningsfull? (Bl.a. Fuhrlong, Christensen, 2008; Sinclair et al. 2003; Lehr et.al. 2003, 2004, 2008; Lamb, 2008 m.fl.m.fl)

16 Riskfaktorer på skolnivå Undervisningskvalitet Kompetens kring elever i riskzon Kompetensutveckling Lärartäthet Resurser Storlek - skola och klass SYV Social sammansättning Stödfunktioner Relationellt arbete (Anpassat från Dale, 2011)

17 Riskfaktorer på systemnivå; kursplan, läroplaner Brist på praktisk tillämpning och koppling till framtida yrkesliv Brist på möjligheter till validering Inlåsningseffekter svårt att byta inriktning/program Brist på alternativa utbildningsvägar Fokus på kursplanernas innehåll istället för eleverna Lite tid för elevernas helhetsutveckling (Anpassat från Dale, 2011)

18 Ett avhopp sker inte plötsligt! Resultat av ett samspel: individen hemmet samhället skolan. Eleverna distanserar sig gradvis. Tidiga insatser är effektivt när distanseringen upptäcks. Det är effektivt att öka elevernas anknytning till skolan: satsa på de faktorer som skolan kan påverka!

19 Viktiga gemensamma dimensioner i effektiva främjande/förebyggande insatser Insatser individ/grupp intensivt individuellt stöd holistiskt stöd förtroendefulla relationer stärka anknytningen erfaren personal kontinuitet i relationer/arbete tydlig uppföljning överskådliga uppgifter med uppnåbara konkreta resultat Organisation/system insatser tydlig uppföljning - mål trygg miljö flexibilitet i utformning av undervisning/kurser/program bygga känsla av samhörighet ge förtroende höga förväntningar stötta risktagande för elever och personal (Anpassat efter Lamb et al 2004, 2008 o.s.v.; Klima, 2005, NDPC, 2007 m.fl.m.fl.)

20 Framgångsfaktorer

21 Individcentrerat/holistiskt perspektiv på eleven Utreda och adressera behov som sträcker sig även utanför utanför det pedagogiska stödet/skolarbetet helhetssituation i samverkan med aktörer inom/utanför skolan typer av insatser inom Plug In Studiestöd Specialpedagogiskt stöd Strukturstöd Närvarocoachning/coachning SYV Vägledning i brett perspektiv Utforska mål Kontakt med förebilder/mentorer Samhällsorientering Praktik Mental träning (KBT) Problemlösning Kurativt stöd Socialt stöd, aktiviteter utanför skolan, samtalsstöd Social träning Friskvård

22 Koll och uppföljning Koll på riskindikatorer och progression Tydliga rutiner och insatsrepertoar Koll på behov (helhetsperspektiv) Koll på utförande av insatser Uppföljning av resultat i organisation och för individer

23 Samverkan skapa sammanhållen process Inom skolan/utanför skolan Elevnära arbetslag Coacher/EHT Koordinatorer/case managers Multikompetenta team Fångar upp unga i riskzon över organisationsgränser Utreder orsaker Samordnar insatser Samarbetar med skola/andra aktörer

24 Flexibilitet genom hela systemet Organisation Hitta utrymmet i IUP:erna Integrera praktik/teori Skapa produktiva scheman ex. sammanhållen skoldag, lovskolor etc Studietakt/blockläsning Elevcentrerad undervisning (projekt, ämnesövergripande, formativ etc.) Arkitektur Plats/arena Individ Holistiska stödinsatser utifrån behov ex. studiestöd, socialt stöd, psykologiskt stöd, hälsa och välbefinnande m.m

25 Bemötande och förhållningssätt Bygga förtroende/relationer: Skapa undervisningsrelation Visa intresse/omtanke för hela individen Salutogent, coachande förhållningssätt Fokus på det positiva, intresse, förmågor och färdigheter Kontinuerliga avstämningar (check in) Lagom krav, höga förväntningar Dialogpedagogik Micro-metoder Gemensamma bemötandestrategier på skolan

26 Andra faktorer som rapporteras tydligt påverka resultat på skolorna Pedagogiska ledarskapet mod, nyfikenhet, uppmuntrar risktagande (skrota, utveckla) höga förväntningar, realistiska målsättningar Personalens kompetens (formell/informell, egenskaper) Kollegialt lärande stöttar varandra, tillåtande klimat, prestigelöst Vetenskapligt förhållningssätt systematiskt tänk i uppföljning av insatser, resultat o.s.v. använder elevernas tankar/kunskap/erfarenheter - delaktighet

27 Plug Innan Tidiga insatser som främjar fullföljda grundskolestudier

28 Bakgrund Plug Innan är en del av Västra Götalandsregionens kraftsamling för att få fler elever att fullfölja sina studier Syftet med kraftsamlingen är att: intensifiera och synliggöra insatser som sker runt om i regionen sprida beprövade arbetsmetoder skapa kontaktytor för samverkan

29 Andelen behöriga till gymnasiet sjunker Elever åk 9 i Västra Götaland med behörighet till gymnasiet: 90 % 85 % Början av 2000-talet År 2015

30 Tidigare insatser Forskare pekar på vikten av tidiga insatser, ett pro-aktivt arbete för att stötta elever att fullfölja sina studier. Det är i mötet med skolan/förskolan som akademiska mönster, beteendemönster och social mönster etableras (Dale, 2010).

31 Vi vet att det funkar Tidiga erfarenheter ( lågstadiet ) av skolmisslyckande samt beteende och relationerna i skolan har ett tydligt samband med icke fullföljda studier. Rekommenderat är tidiga stödinsatser före slutet på högstadiet/gymnasiet (high school), eftersom svårigheterna då hunnit eskalera och destruktiva mönster fått fäste. Finn et al (1997, 2005) har påvisat hur mönster som etablerats under lågstadiet bidragit till elevers benägenhet att fullfölja studier på gymnasienivå Forskarna lyfter att det handlar om förändringar i attityder, motivation, sociala beteendemönster såväl som lärandemönster. (Alexander, Entwistle, and Horsey, 1997: 110; Alexander et al, 1993, 1997, 2001; Ensminger and Slusarcick, 1992; Jimerson et al, Alexander et al. 2001)

32 Vi vet att det funkar Tidig intervention ger många fördelar. Ex. interventionsprogram i förskolan, fokus på att bygga nyckelkompetenser inför skolstart stärka föräldrars kompetenser och helhetssituation, Har visat sig ha tydliga effekter på individernas fullföljande av både grundskola och gymnasiestudier. (Se ex. the Chicago Child-Parent Center som utvärderats systematiskt genom ex. Barnard, 2004; Reynolds et al, 2004; Rumberger and Lin, 2005, HEAD-Start etc.). Stödet till stor del att långsiktigt stötta barn/elever att klara av skolarbetet och särskilt läs och skrivförmåga samt matematik för att motverka att elever utvecklar en låg självkänsla, tappar motivation och utvecklar ett problemskapande beteende. (Currie, 2000; Duncan et al, 2008; Manning et al, 2010, Anders,m.fl., 2011, Gilliam, 2005; Gimpel & Holland, 2003; Reynolds, Magnusson & Ruu Ou, 2010; Bayat, Mindes & Cowitt, 2010)

33 Plug Innan omfattning och ledning Erbjuds över hela Västra Götaland Pågår , ca 30 lokala delprojekt kan genomföras GR Utbildning har det övergripande projektansvaret och står för projektledning och processledning

34 Mål På organisationsnivå: - Deltagande skolor ska utveckla sitt främjande, förebyggande och/eller åtgärdande arbete kring elever i riskzon för att inte fullfölja sina grundskolestudier. På individnivå: - Elever som deltar i projektet ska få en stärkt skolanknytning och behörighet till gymnasiets nationella program.

35 Vetenskaplig förankring Plug Innan utgår från vetenskapligt grundade framgångsfaktorer som tagits fram genom Plug In: Samverkan Flexibilitet Individcentrerat arbetssätt Koll & uppföljning Bemötande Källa: pluginnovation.se

36 Inriktning och mål Projektet riktas till skolor med elever i årskurs 5-9 Projektet ska förstärka de satsningar som redan pågår Urval: Skolor där färre än 90% av avgångseleverna uppnår gymnasiebehörighet breddar urvalet inför ht 2018 Det finns ett mål kring regional spridning Skolan/huvudmannen bedömning av egen projektberedskap

37 Lokala behov och gemensam kraft Medverkande skolor startar delprojekt utifrån en lokal nulägesanalys Delprojekten arbetar mot Plug Innans övergripande mål Projektgemensamma aktiviteter ger möjlighet till samverkan GR Utbildning stöttar och processleder delprojekten

38 Nulägesanalys - Kartläggning kartlägga vilka elever som är i riskzon hur skolan arbetar Resurser Aktiviteter Resultat Effekter närvaro mående det pedagogiska arbetet Vilka resurser har vi för att förverkliga projektets mål? Hur ska vi utnyttja dem för bästa effekt? Vilka aktiviteter ska vi utföra för att stärka eleverna i deras måluppfyllelse och skolframgång? Vilka aktiviteter leder till det resultat vi vill se? Vilka resultat förväntas vi se? Vilka mät- och utvärderingsbara mål sätts och hur följs de upp? Vilken är den förväntade effekten av ert deltagande i Plug Innan? Linjär modell

39 Eller, så här: Vilka elever är i riskzon? Hur möter skolan elever i riskzon? Vad ser vi för effekter av det förändringsarbete som är gjort? Hur kan det vässas ytterligare? Vad låter vi bli att göra? Analys och uppföljning Nulägesanalys Mål Vad vill vi uppnå för eleverna i riskzon? Gjorde aktiviteterna att vi nådde målen? Hur väl? Resultat Aktiviteter Vilka aktiviteter ska vi ha och utföra för att stärka eleverna i riskzonen och/eller den pedagogiska miljön eleven befinner sig i? Cyklisk modell

40 Amara Höstblom Delprojektledare för Plug Innan i Götene

41 Tre steg för nulägesanalys Identifiera eleverna i riskzon Kartlägga deras behov Kartlägga organisationen

42 Vem kartlägger? Vilka ytor finns att tillgå? Vilka dokument?

43 Kartlägga organisationen Individnivå Organisationsnivå

44 Projektinriktningar Utveckling av rutiner och system för att fånga upp riskindikatorer Skolintern samverkan och nyttjande av olika kompetenser Samverkan med familjer, andra nyckelaktörer och lokalsamhället Studie- och yrkesvägledning Tillgänglighet och flexibilitet Undervisningens kvalitet meningsfullhet för eleverna Arbetsmiljö och klimat trygghet, trivsel och hälsa

45 Finansiering Plug Innan finansierar de lokala delprojekten med upp till kr per skola under två år Innefattar finansiering för lokal delprojektledare 50% av tjänst för att driva delprojektet Skolan medfinansierar med arbetstid, motsvarande ca 80% av en heltidstjänst

46 Deltagande skolor/kommuner med start ht 2017 och vt 2018 Boråsregionen/Sjuhärad Bollebygds kommun. Göteborgsregionen Resursskolan Linden i Angered, Göteborg. Jättestensskolan i Västra Hisingen, Göteborg. Hallenskolan i Mölndal. Frölundaskolan i Västra Frölunda, Göteborg. Skaraborg Götene kommun. Specialpedagogiskt Centrum i Falköping. Alléskolan i Vara. Nossebroskolan i Essunga. Hökensåsskolan i Tidaholm. Fyrbodal Åmåls kommun. Hagaskolan i Dals-Ed. Frändeskolan och Dalboskolan i Vänersborg.

47 Ansökan för projektstart ht 2018 Ansökan via grkom.se/pluginnan Kontakt: Lisa Sipari