Plug In Strömsund. Ungdomscoach i gymnasieskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Plug In Strömsund. Ungdomscoach i gymnasieskolan"

Transkript

1 Plug In Strömsund Ungdomscoach i gymnasieskolan

2 PlugInnovation djupstudier Plug In Strömsund: Ungdomscoach i gymnasieskolan Författare: Anna Liljeström

3 Inom Plug In-projektet på Hjalmar Strömerskolan i Strömsund, har man arbetat med att utveckla det förebyggande arbetet på olika sätt för att snabbt fånga upp de elever i gymnasieskolan som riskerar att avbryta sina studier och ge dem ett bredare och mer holistiskt stöd. Projektet startade under hösten 2012 och man har sedan dess utformat en ny ungdomscoach-funktion, utökat studie-och yrkesvägledningen, ökat samverkan mellan personalen inom skolan såväl som med aktörer utanför skolan samt arbetat med bemötandefrågor och formativa arbetssätt. Som ett led i ett större utvärderingsarbete kring hela Plug In projektet som totalt omfattar ett femtiotal kommuner och ett åttiotal delprojekt, genomfördes en fördjupande fallstudie av projektet på Hjalmar Strömerskolan. Den här rapporten sammanfattar en del av resultaten i den studien. Den baseras på upplevelserna av personal och elever som deltagit i projektet. De som deltog i intervjuerna var den lokala projektledaren, som även är rektor på den aktuella skolan, ungdomscoachen, elever, lärare, elevhälsoteamet (EHT-team), samt en representant från utbildningsförvaltningen som varit involverad i projektet från start. Materialet omfattade även en dokumentation kring projektets utveckling och aktiviteter såsom projektbeskrivningar, kartläggningar, utvärderingar samt olika verktyg såsom samtalsguider och uppföljningsmaterial. Bakgrund till projektet: Behov av ett holistiskt perspektiv på individ och stöd Bakgrunden till projektet var att man ville möta de förändrade villkoren för ungas möjligheter till framtida sysselsättning där krav på formell utbildning och gymnasieexamen skärpts alltmer. Från förvaltningsnivå var det tydligt att arbetet med att stötta alla unga att fullfölja gymnasiet var en fråga som behövde prioriteras i kommunen från olika perspektiv. En annan viktig bidragande faktor till att man upplevde ett behov av att se över och förändra skolans arbete var även att man i skolan upplevde en tydlig förändring i elevunderlaget i kommunen. Exempelvis var en ökande andel nyanlända elever i behov av att snabbt komma in på nationella program från introduktionsprogram, vilket krävde förändringar i strukturerna på skolan. Särskilt såg man behov av utveckling inom introduktionsprogammen, men även elever på andra program upplevdes vara i behov av en annan typ av stöd än det skolan traditionellt erbjuder. Under samma period kom även den nya läroplanen för gymnasieskolan som innebar en del förändringar och till viss del ändrade krav och förutsättningar vilket också påverkade skolans arbete. Förvaltningschefer och skolledningen upplevde att elevers stödbehov ofta sträckte sig utanför det pedagogiska området. Det handlade ofta om att elever behövde stöd med motivationen, övergripande planering, struktur, studievägledning och vägledning i sin livssituation. Erfarenheter från tidigare kartläggningar och arbete visade att en gemensam faktor för elever som var i riskzonen för att avbryta sina studier var låg självkänsla och låga studieresultat från grundskolan, ofta i kombination med läs- och skrivsvårigheter. Många av dessa elever kom från studieovana hem och behövde stöd med att hitta kopplingarna mellan studier och framtida mål. Personalen på skolan upplevde dock att även många högpresterande elever led av stress och hade svårigheter med att strukturera sin vardag och hitta en balans i sitt liv. Det var tydligt att elever som avbröt sina studier var i behov av stöttning från någon med pedagogiska kunskaper såväl som en bredare kompetens inom det psyko-sociala området. 3

4 Det beslutades att en ny funktion i form av en ungdomscoach skulle anställas för att ytterligare utveckla elevhälsans förebyggande arbete genom förstärkt samverkan mellan elevhälsoteamet och pedagogerna, och skapa en bättre och starkare stödstruktur kring elever i riskzonen. Läraren är ledare i klassrummet och vi har ju sett lärare som blir väldigt socialt engagerade och vill hjälpa elever på alla sätt, men det är ju inte där deras resurser ska komma in utan det är ju på lärandet. Vi ska försöka renodla det här. Mentorn är viktig, men mentorn kan inte göra allt. Vi har tänkt att vi behöver någon som tar vid där mentorns jobb slutar någon som kan ge lite mer övergripande stöd, struktur och lite målbilder (rektor) Från förvaltnings- och ledningshåll såg man arbetet med att utforma den nya funktionen på skolan som ett led i ett större långsiktig ansats i kommunen för att fånga upp barn och unga som riskerar att fara illa. Detta genom att öka samverkan mellan mellan elevhälsan, lärare och andra aktörer utanför skolan och ytterligare säkra övergångarna mellan grundskola och gymnasiet. Skapa en sammanhållen stödstruktur kring elever Under hösten 2010 anställdes en ungdomscoach för att förstärka det förebyggande arbetet. Denne har sedan dess gått vidare till andra uppgifter men 2012 kom den nuvarande coachen till skolan. Coachens uppdrag handlar om att fånga upp elever i behov av stöd, samordna och komplettera pedagogernas, mentorernas och elevhälsans arbete genom att ta ett övergripande helhetsperspektiv kring elevernas behov och utveckling. Coachen ingår i elevhälsoteamet tillsammans med kurator, studie-och yrkesvägledare, specialpedagog och skolsköterska. Följande struktur utformades för att formalisera coachens funktion och uppdrag inom organisationen: Samverka Bollplank - Lärare - Mentorer Elevmöten - Pusha - MI - Stötta vardag -Strukturera och planera Ungdomscoach Elevhälsan - Insats i åtgärdsprogram - Elevvårdsmöten 4

5 Ungdomscoachen kan beskrivas som en case manager, spindeln i nätet, som samordnar arbetet kring de elever som är i behov av stöd, samt utformar och utför individuella stödinsatser som sträcker sig utanför det reguljära studiestödet. Elever som befinner sig i en komplex situation har ofta behov av ett flertal insatser inom olika områden vilket involverar många olika personer och kontakter. Det medför ofta i sig ytterligare problem eftersom eleverna, förutom att det tar mycket tid och energi, inte klarar av att hantera alla kontakter, relationer och processer samtidigt. Ungdomscoachen fungerar då som elevens advokat och språkrör, håller samman all information och sköter uppföljningen av insatserna. Eleven behöver inte själv springa runt på alla möten eller träffa alla inblandade utan har möjlighet att bygga en trygg relation med coachen och koncentrera sig på sitt skolarbete och sina individuella mål. Coachen stöttar eleverna på olika sätt genom följande typer av aktiviteter: Coachning Samtalsstöd, motiverande samtal (MI) Strukturstöd Pedagogiskt stöd Stöttning av praktiska behov som främjar skolarbetet och närvaro: Hembesök ifall det varit nödvändigt och i samråd med mentor, ringt och väckt elever etc. Besök av elever som är ute på praktik. Stötta elever till besök på potentiella praktikplatser. Besök med IM-elever på olika nationella program Information om vilka konsekvenser som det innebär att inte fullfölja gymnasie skolan för att stötta elever att göra välgrundade val. En del av ungdomarna träffar coachen regelbundet under en längre period medan andra endast varit i behov av kortare insatser i form av exempelvis strukturstöd, samtal, vägledning eller lotsning vidare till andra aktörer såsom socialtjänst, arbetsförmedling eller barn-och ungdomspsykiatrin. Antalet ungdomar som coachen arbetar aktivt med varje vecka varierar men ca ett 40-tal elever på skolan har kontinuerlig kontakt med coachen. Förstärkt förebyggande struktur För att fånga upp så många elever som möjligt och säkerställa att ingen faller genom stolarna har man på skolan utformat rutiner och arbetssätt där coachen finns med i relevanta forum och kan fånga upp så många orossignaler som möjligt i form av exempelvis Vi försöker med alla medel fånga upp alla på olika sätt Mentorerna och lärare är ju olika men det ska inte spela någon roll! (rektor och projektledare) 5

6 frånvaro, låga resultat, låg motivation och låg aktivitetsnivå. Lärare kan kontakta coachen direkt om de känner oro för en elev, oavsett orsak, och det krävs inga formella anmälningar eller åtgärdsprogram för att coachen ska kallas in. För att ungdomscoachen ska bidra till att så många stödbehov fångas upp som möjligt, och att en sammanhållen process skapas kring eleverna, har följande arbetsstruktur upprättats på skolan: Coachen finns tillgänglig i skolan måndag till torsdag för att genomföra individuella insatser såsom motivationshöjande insatser, strukturstöd och pedagogiskt stöd stötta eleverna att fullfölja sina studier. Coachen nås i skolan, via mail, telefon, sms och sociala medier. Coachen rör sig ute bland eleverna i korridorer och besöker även alla klasser och berättar om vilken typ av stöd hon kan erbjuda. Detta för att skapa många kontaktytor och att alla elever ska veta vem coachen är. Coachen samarbetar med skolans kurator som är ansvarig för frånvaro rapportering till CSN. Hon följer upp elever med hög frånvaro genom personlig kontakt och samtal för att undersöka orsaker till frånvaro och hinder för närvaro utifrån ett helhetsperspektiv som involverar hela livssituationen och undersöker även stödbehov och gör en översikt över elevens studiesituation. Likaså samtalar coachen med eleven om vikten av att ha god närvaro. Coachen deltar i överlämnandekonferenser från grundskola till under visande lärare för åk 1 i gymnasiet, samt vid samtal med elever och föräldrar som är aktuella för ett introduktionsprogram för att kunna organisera undervisning en och ta emot eleverna på bästa sätt. Informationen om elevernas måluppfyllelse i de ämnen de saknar betyg ska överföras snabbt för att elevernas individuella studieplaner ska kunna upprättas och upplevas motiverande. Coachen finns med i skolans elevhälsoteam för att förstärka samordningen av arbetet kring elever i behov av stöd. Strategin förstärker överföring av information mellan elever och all skolans personal och förbättrar samordningen av insatser, då elever som fångas upp ofta behöver stöd inom flera områden utöver det pedagogiska. Coachen har även fått kompetensutveckling i användningen av olika specialpedagogiska verktyg för att kartlägga funktionsnedsättningar för att fånga upp eventuella stödbehov som inte tidigare kartlagts hos eleverna som fångas upp av coachen. Coachen använder även den interna TV-kanalen för att lägga upp pedagogiska tips och information som alla skolans elever kan använda sig av. 6

7 En översiktlig bild över coachens arbete kan sammanfattas följande: Holistiskt stöd/ coachning Kartläggning av livssituation Utforma holistiskt stöd Välbefinnande - fysiskt, psykiskt,socialt, akademiskt Strukturstöd Pedagogiskt stöd Samtalsstöd Coacha, peppa Följa upp utveckling Ungdomscoachen Stötta och motivera elever att fullfölja sina studier och samordna insatser. Samverka, samordna, lotsa Personal inom skolan Överlämningar från grundskola AME, AF, SOC KIA-ansvar Stötta unga till studiebesök och besök på program Skapa relation Skapa kontakt via många arenor Positivt bemötande Salutogent förhållningssätt Coachande förhållningssätt 7

8 Coachen en kompletterande länk i organisationen Insatserna som coachen gör har fått mycket positivt gensvar från eleverna på skolan och skolans interna uppföljningar har även visat att arbetet har gett tydliga resultat i form av minskade studieavbrott. Eleverna som fått stöd av coachen har förbättrade resultat i form av ökad närvaro och ökad måluppfyllelse. Det var endast för en elev som ingen förbättring gällande närvaro eller måluppfyllelse skedde. Denne stannade dock ändå kvar för att fullfölja sitt program. Elever som intervjuats om hjälpen de fått menade att coachen tillför en annan typ av stöd än det som annars erbjuds vilket haft stor betydelse för dem genom att det gett bättre förutsättningar att klara skolarbetet. En elev som träffade coachen under en period för att hen upplevde så stor stress att det började påverka välbefinnandet och därmed skolprestationerna, beskrev exempelvis att coachen hjälpt till med att strukturera hens vardag vilket därmed gjorde att hen fått mer energi och kände sig gladare. Eleven upplevde även att hen fått hjälp med olika verktyg för att hantera liknande situationer i framtiden. Alltså jag kan bara säga att ALLA skolor borde ha en elevcoach! (elev) Coachen får en att tro på att det går på något sätt. Det är svårt att säga precis men det är liksom att hon hjälper en själv att se att det går.. Det är sättet hon säger det på kanske som gör att man vill (elev) Även lärare som intervjuats upplevde att samarbetet med coachen var positivt för eleverna såväl som för deras egen arbetssituation. Dels beskriver lärarna att deras möjligheter att stötta eleverna att lyckas ökade i och med att coachen rent praktiskt tillför ett utökat enskilt stöd och tid för individen. Men det som särskilt betonades var att coachen med sin unika kompetens och bredare uppdrag tillförde viktiga dimensioner i arbetet kring eleverna, vilket gynnade dem på olika sätt. Lärare beskrev att coachningen tycktes vara väldigt effektiv och var en viktig pusselbit i den stödrepertoar som finns på skolan, eftersom den adresserade särskilt motivationsdimensionen, självkänsla och självförtroende. Även helhetsgreppet kring individens livssituation och samordningen av olika insatser upplevdes förbättra elevernas förutsättningar att fullfölja sina studier, och lärarna menade att coachen bidrog till att de kunde fokusera ytterligare kring sitt eget pedagogiska uppdrag. Några av lärarna beskrev också hur samarbetet med coachen har varit en mycket positiv JA det är bra det handlar inte om det här: jag hjälper er att klarar skolan. Utan coachen arbetar med hela den här motivationsbiten, och det är ju lite mental träning också. Det är ju många delar i hennes roll som är ganska häftiga! (lärare) 8

9 Som lärare är vi ju liksom lite på samma våglängd och det här är ju den där resursen som sätts till utöver som lättar på min börda på något sätt också. För jag vet ju att jag hinner ju inte och det gör ju inte nästa lärare heller. Även om vi kan konstatera samma bekymmer så måste någon stötta. Och här är ju någon som hinner göra det som jag inte hinner eller får läge att göra då kan ju jag andas ut på ett annat sätt för man mår ju inte bra av att man inte hinner (lärare) upplevelse för att de inte längre kände sig ensamma i mentorsarbetet, utan blivit del av ett team som alla gemensamt strävade åt samma håll och hjälptes åt att hitta bra lösningar. Framgångsfaktorer Personal och elever beskriver ett antal återkommande dimensioner i coachens arbete som särskilt betydelsefulla för att lyckas med arbetet att stötta elever att klara sin skolgång. Det handlar om coachens arbetssätt och metoder, position i organisationen, kompetens, förhållningssätt och bemötande samt det breda uppdrag som utgår från ett helhetsperspektiv kring ungas behov. Men det handlar även om hur coachens arbete passas in i skolans övriga arbete och det pedagogiska ledarskapet. Coachens uppdrag, kompetens och förhållningssätt Eleverna betonade särskilt att de upplever att det är skönt att coachen är neutral i sitt uppdrag, och inte bara fokuserar på kursmål och läroplaner, utan ser till deras välbefinnande i stort och helhetssituation. Elever berättade att de har svårt att skaka av sig vetskapen att lärare har ett bedömningsansvar, vilket färgar interaktionerna. De menade också att lärarna helt naturligt har svårt att möta elever förutsättningslöst eftersom deras uppdrag handlar om undervisning och stötta elever att nå kursmål. Med coachen finns däremot ingen bakomliggande agenda utan samarbetet kan anta en mer öppen karaktär och styras av elevernas behov oavsett vilket område det gäller. Coachen är inte heller förknippad med problem eller har negativa associationer såsom kuratorsfunktionen ofta har. Både elever och personal menade att elever ofta drar sig för att gå till kuratorn och prata, eftersom det signalerar att man har problem, vilket kan kännas stigmatiserande. Därför arbetar man medvetet på skolan med att marknadsföra coachen som en resurs för alla elever, med perspektivet att ALLA kan dra nytta av coachning för att förbättra sina prestationer och välbefinnande, vilket gjort att coachen snarare förknippas med något positivt och personligt utvecklande. Det märks att hon är bra på det! Då vill man ju gå dit. (elev) 9

10 Dessutom upplevde eleverna tydligt att coachens formella kompetens verkligen gjorde skillnad för deras utveckling för att stödet var utformat på ett sätt som tydligt hjälpte dem framåt mot sina mål. Eleverna beskrev att coachen var mycket bra på att bemöta dem och även på att utforma rätt typ av stöd så att de fick tydlig hjälp med att exempelvis hitta bättre studietekniker, stresshantering, organisera sin vardag eller andra delar som påverkade förutsättningarna för att de skulle klara skolarbetet. Och det är så bra att det är en utomstående och inte någon som man sen ska gå och ha svenska med utan det är verkligen någon man träffar bara där helt utomstående.. Jag tror det är bra hon gör det på ett helt annat sätt också, liksom, hjälper en att se att det kan gå. Det blir en helt annan sak. (elev) Jag vet vad jag ska göra man använder samma verktygslåda som inom idrottscoachning. Jag såg studiedelen i det, men jag använder mig av samma verktyg som i prestationspsykologin Jag märker ju att vi har behov av den här funktionen. (coach) Ungdomscoachen i projektet har en bakgrund inom idrottspsykologin med en mastersutbildning från USA. Utbildningen är tvärvetenskaplig och mycket av kursarbetet på utbildningen lästes parallellt med idrottslärarna. Efter avslutad utbildning har coachen arbetat som kurator på ett idrottscollege, med uppföljning och studievägledning av collegestudenter. Hen har även arbetat som lärarvikarie och har därför mycket kunskaper och praktiska erfarenheter av målinriktat arbete, mental coachning och vägledning. Coachen menar att hennes kompetens har gynnat arbetet med eleverna på Hjalmar Strömergymnasiet på många sätt eftersom det coachande förhållningssättet utgör grunden i arbetet och samma verktyg från prestationspsykologin kan användas i en studierelaterad situation likaväl som i en idrottskontext. Precis som eleverna beskriver även coachen att just bemötandet och förhållningssättet är centralt för att lyckas nå fram till ungdomarna och kunna stötta dem framåt. En förtroendefull relation är det som gör utveckling möjlig. Viktiga framgångsfaktorer i det relationella arbetet som coachen nämner är: Möt eleven som en medmänniska Lyssna och eleven kommer att berätta vad de behöver Ett bra bemötande var positiv och välkomnande Ett coachande, salutogent, lösningsorienterat, framåtsyftande förhållningssätt Ett holistiskt perspektiv på eleven Helheten och den unges perspektiv är alltid utgångspunkten när de individuella målen utformas och coachen är tydlig med att uppdraget till skillnad från pedagogernas handlar om elevernas välbefinnande och helhetsutveckling. 10

11 Jag märker att eleverna pratar om helt andra saker med henne och det är ju jättebra Dom löser andra behov som också är jätteviktiga. Med vissa elever har jag bett coachen att bara samtala med eleverna inte inrikta sig bara på att arbeta men det är viktigt med en social funktion också. (IM-ansvarig och lärare) Rektorn beskriver coachen som elevens advokat vars arbete handlar om att se till hela elevens situation och sedan bevaka deras intressen för att de ska nå målen. Just ungdomscoachens holistiska fokus beskrivs som en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att lyckas stöta eleverna att fullfölja sina studier. Lärarna, beskriver att coachen kompletterar deras uppdrag genom att ta vid där de inte hinner med och arbeta med andra typer av behov såsom exempelvis strukturstöd, olika former av motivationshöjande arbete, säkerställa att elever blir sedda och får bekräftelse, utforska olika färdigheter, formulera målbilder eller stöd att hantera sin vardag. En annan framgångsfaktor med coachens holistiska fokus på eleven, som beskrivs av personalen, är att de genom coachen får ytterligare information kring elevens helhetssituation. Det gör att eleverna blir sedda från fler perspektiv, vilket lärarna menar kan hjälpa dem i exempelvis utformningen av arbetssätt i undervisningen- Man måste ju må bra också! Annars går det ju ändå inte (elev) Tydliga mål och tät, tydlig uppföljning Coachen beskriver att mycket av framgången med arbetet som coach handlar om att formulera mål, coacha och peppa eleven mot målen, följa upp elevens progression och ge mycket respons på de framsteg som görs. Personalen som intervjuades var alla överens om att tydliga mål som är uppnåbara, och möjliggör att eleverna får lyckas är nödvändigt. Många elever som kämpar med skolarbetet har tappat självförtroendet och självkänslan på grund av många misslyckanden, och då är det viktigt att man får börja bygga den igen genom att få känna att man lyckas. De mål som coachen sätter upp sträcker sig utanför skolarbetet och adresserar faktorer som upplevs hindra elever från att komma till skolan eller klara skolarbetet från ett brett perspektiv. Det kan handla om att elever behöver stöd med att hitta regelbundna mat och sovtider, studieteknik, behöver strukturera sin vardag eller sitt skolarbete, reglera sin speltid, göra ett studiebesök eller klara vissa uppgifter. Vissa elever behöver coachning för att börja utforma mål, både på lång och kort sikt. Coachen arbetar sedan med att träna eleverna att själva kunna hantera sin situation och framtida utmaningar på vägen till sina mål. Det är jätteviktigt att vi är tydliga och de ser var de är på väg. Vi tar alltid det här med: Hur tänkte du nu när du sökte upp mig, vad tänkte du nu? Vi är väldigt tydliga med målen och vad skulle du vilja ha ut av det här? (coach) 11

12 Oavsett hur mål utformas och följs upp är det viktigt att uppföljningen sker tätt och kontinuerligt. Coachen menar att det är centralt att elever upplever att insatserna följs upp för att de ska kännas meningsfulla. Det är när de får syn på sina framsteg som motivationen och självförtroendet växer. Likaså måste uppföljningen anpassas till omständigheterna och individuella förutsättningar. Vissa elever är i behov av intensiv uppföljning och personliga möten medan andra vill ha kontakt mer sällan och kanske via nätet. Lärarna som intervjuats upplevde även de att coachningsprocessen som eleverna fick gav resultat i form av en växande självkänsla som spillde över till andra områden med skolarbetet. En tydlig uppföljning av coachens arbete beskrivs även som en viktig del i samarbetet med lärarna och övrig personal i verksamheten. Lärarna berättar att informationen de får av Vikten av att lyckas, går inte att överskattas. De måste tro att de kan Det kanske räcker med att de har sett det någonstans hos coachen, att det här gick! Och nästa gång när jag säger det så har de sett det två gånger och så kan det räcka. De måste få lyckas! (lärare) coachen kring elevernas progression, hjälper dem framåt i deras arbete, och det gör att samarbetet då känns meningsfullt trots att det tar en del tid i anspråk. Samverkan Ambitionen att använda coachen på skolan som en viktig del i en förstärkt samverkan och samordning kring elever med behov av stödinsatser har varit en positiv satsning enligt personalen på skolan och en förutsättning för att lyckas. Coachen utgör en brygga mellan pedagoger och elevhälsan vilket innebär tydliga vinster för det förebyggande arbetet. Personal beskriver att kartläggningar och insatser upplevs mer välgrundade och effektiva eftersom man får ytterligare perspektiv på eleverna och deras behov. Lärare upplever också att coachens arbete bidrar till att tydliggöra deras ansvarsområden i organisationen på ett positivt sätt. Och det är ju så också att när coachen fungerar som min förlängde arm om elever behöver särskilda insatser, så hinner jag se andra och fler perspektiv. Och nu hinner jag med att lyfta andra elever och arbeta förebyggande. (lärare) 12

13 Och det som jag har upplevt med coachen, är ju också det att hon det här med motivationskunskap och en bakgrund som gör att hon också kan ta upp saker från en annan synvinkel och se lite andra saker, diskutera lite bakomliggande orsaker. (lärare) En lärare menar att samverkan med coachen har gjort att hon känner sig tryggare i sitt arbete för att de tillsammans bildar ett team kring eleven. Även elevhälsopersonalen, kurator, SYV, skolsköterska, och IM-programledare, menar att samverkan med coachen gör att de kan rikta sitt arbete tydligare genom att de har en utökad palett av insatser att tillgå. Exempelvis innebär samarbetet mellan kurator och coachen att coachen snabbt kan fånga upp oroande frånvaromönster och att de gemensamt kan bedöma vilken insats som är lämplig för att effektivisera arbetet. Studie-och yrkesvägledaren och coachen beskriver en liknande samverkan där de gör gemensamma bedömningar kring elever som vill göra förändringar i sina individuella studieplaner av olika anledningar. Innan elever genomför byten av studieväg eller gör ändringar i sin studieplan som att lägga till eller reducera kurser, så samarbetar SYV med coachen för att kartlägga elevens helhetssituation, eftersom ett byte av studieväg kanske egentligen handlar om att eleven behöver mer strukturstöd, studieteknik eller andra insatser. Flexibilitet en förutsättning Det som coachen och annan personal beskriver som en förutsättning för att kunna fånga upp elever och stötta dem att fullfölja sina studier är att möta eleverna där de är, på deras villkor, samt kunna anpassa stöd efter deras behov. Coachens flexibilitet i form av tillgänglighet och repertoar av insatser uppfattas som vital såsom att exempelvis ha möjlighet att ge vissa elever mer tid, stötta dem ut på studiebesök eller andra aktiviteter utanför skolan. Rektor beskriver hur coachens brett orienterade, flexibla stöd i kombination med utformning av individuella studieplaner, ger fler elever möjligheter att lyckas. Även lärarna lyfter just flexibilitet i kontakten med coachen som en mycket viktig dimension i deras samarbete. Att kontakter kan ske informellt, smidigt och enkelt bidrar till att coachen upplevs som en resurs i organisationen. Skolan kan försöka anpassa sig till eleven istället för att eleven ska anpassa sig till skolan. (ur projektets dokumentation, mål för framtiden) 13

14 Om de inte kommer till skolan så måste man ju börja där, och det går fortfarande att jobba på! Jag tror det är Woody Allen som har sagt att 80% av framgången är ju att bara dyka upp. Då får man jobba för det målet. Man får börja med den situationen de är i. (coach) De återkommande framgångsfaktorerna som beskrivs av personal och elever kan sammanfattningsvis organiseras utifrån följande områden: Skapa en sammanhållen stödstruktur kring eleverna och deras helhetsutveckling coachen samordnar och håller ihop insatser. Betoning på relationellt arbete - bemötande och förhållningssätt för att skapa förtroendefulla relationer som möjliggör utveckling. Holistiskt perspektiv i utformningen av insatser coachen har ett uppdrag som handlar om elevens helhetssituation och långsiktiga utveckling. Formell kompetens hos coachen såväl som informell i form av egenskaper och förhållningssätt för att kunna flytta individer mot deras mål och förse dem med verktyg för framtiden. Coachens neutrala position i relation till organisationen och andra funktioner där, för att skapa möten med elever där helheten får stå i fokus, och för att undvika stigmatiserande effekter. Tydlig uppföljning och återkoppling kring olika insatser, med elever för att motivera dem framåt, samt för Samverkan mellan personal inom skolan samt med externa aktörer för att kunna utforma så välgrundade, holistiska och effektiva stödinsatser som möjligt. Flexibilitet i mötet med individen och i inom organisationen, för att kunna möta eleven där den är och anpassa stödinsatser, samt skapa ett produktivt samarbete mellan olika personalgrupper. Förankring inom hela organisationen, tydligt ledarskap. 14

15 Även om det holistiska, flexibla och individuellt anpassade stödinsatserna framhålls som särskilt värdefullt i arbetet med att stötta elever att fullfölja sina studier framhåller ändå coachen hur vissa metoder och förhållningssätt är verkningsfulla, eftersom de möjliggör just att rätt insats i rätt tid ska kunna utformas för varje individ. Det coachande förhållningssättet i kombination med motiverande samtal, som samtalsmetodik beskrivs återkommande som effektiva verktyg, och något som rekommenderas till andra. Den största insikten jag har haft i det här arbetet är att det finns ingen mall! Man måste lyssna och stötta eleven att hitta sitt eget spår, kan lika gärna vara en del i livspusslet som behöver rättas till. Man måste hitta sätt som fungerar för dem och då är det coachande förhållningssättet och motiverande samtal viktigt, och att någon hinner lyssna (coach) 15

Plug In TVÅ SAMMANFATTANDE EXEMEL AV GENOMFÖRDA DJUPSTUDIER I PLUG IN. Plug In 1

Plug In TVÅ SAMMANFATTANDE EXEMEL AV GENOMFÖRDA DJUPSTUDIER I PLUG IN. Plug In 1 Plug In TVÅ SAMMANFATTANDE EXEMEL AV GENOMFÖRDA DJUPSTUDIER I PLUG IN Plug In 1 Djupstudier i Plug In För att systematiskt ta tillvara på de resultat och viktiga erfarenheter som genererats i Plug In och

Läs mer

Hur samarbetar vi kring elever i behov av särskilt stöd? Beprövade erfarenheter och framgångsfaktorer från Plug Inprojektet

Hur samarbetar vi kring elever i behov av särskilt stöd? Beprövade erfarenheter och framgångsfaktorer från Plug Inprojektet Hur samarbetar vi kring elever i behov av särskilt stöd? Beprövade erfarenheter och framgångsfaktorer från Plug Inprojektet Ex- fallstudier förebyggande i skolan Härryda Förstärkt mentorskapsmodell: utveckling

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Plug In Strömsund. Coaching och motivationshöjande insatser

Plug In Strömsund. Coaching och motivationshöjande insatser Plug In Strömsund Coaching och motivationshöjande insatser PlugInnovation djupstudier 2014:3 Plug In Strömsund - Coaching och motivationshöjande insatser Författare: Anna Liljeström Innehåll 1. Inledning

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

1 av 8 saknar behörighet att komma in på gymnasiet. 1 av 4 fullföljer inte sin gymnasieutbildning på 4 år.

1 av 8 saknar behörighet att komma in på gymnasiet. 1 av 4 fullföljer inte sin gymnasieutbildning på 4 år. 1 av 8 saknar behörighet att komma in på gymnasiet. 1 av 4 fullföljer inte sin gymnasieutbildning på 4 år. Studieresultat efter 4 år för elever som började gymnasiet 2011: Samtliga Tjejer Killar Ej studiebevis

Läs mer

Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret 2014-2015

Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret 2014-2015 Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret 2014-2015 1 Innehåll Lokal elevhälsoplan för Uvengymnasiet läsåret 2014-2015... 3 Bakgrund... 3 Elevhälsans uppdrag enligt skollagen... 3 Syfte... 3 Styrdokument...

Läs mer

Elevhälsoteamets representanter har en tydlig roll-, ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning. Bilaga 1.

Elevhälsoteamets representanter har en tydlig roll-, ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning. Bilaga 1. Utbildningsförvaltningen Elevhälsoteamets uppdrag och organisation Verksamhetsplan år 2017 Elevhälsoteam BECKOMBERGASKOLAN Skolans elevhälsa Elevhälsoteamet (EHT) består av: (befattningar som ingår inklusive

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Plug In Söderköping Utökat mentorskap, elevnära arbetslag och utveckling av formativa arbetssätt

Plug In Söderköping Utökat mentorskap, elevnära arbetslag och utveckling av formativa arbetssätt Plug In Söderköping Utökat mentorskap, elevnära arbetslag och utveckling av formativa arbetssätt Arbetet för att motverka studieavbrott, stötta fler unga att fullfölja sina utbildningar eller finna annan

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument Elevhälsoplan Storvretaskolan 2013-14 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet

Läs mer

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan Elevhälsoplan för Björkvallsskolan Elevhälsoarbetet: Det står skrivet i skollagen, från och med 1 juli 2011, att en samlad elevhälsa ska finnas på skolan. Elever ska ha tillgång till medicinska, psykologiska,

Läs mer

Magdateamet Rapport för läsåret

Magdateamet Rapport för läsåret Magdateamet Rapport för läsåret 2014-2015 Motivation Aktivitet Glädje Delaktighet Ansvar 2 (7) Inledning Magdateamet bildades i augusti 2014 efter ett enhälligt politiskt beslut om att starta en verksamhet

Läs mer

Pajala Centralskola. Vårt arbete med att främja närvaro i skolan

Pajala Centralskola. Vårt arbete med att främja närvaro i skolan Pajala Centralskola Vårt arbete med att främja närvaro i skolan Rutiner för arbete med elever med problematisk skolfrånvaro Tydliga rutiner för uppföljning av frånvaro Närvaron rapporteras varje dag av

Läs mer

Plug In Ljungby. Integrerad elevhälsa, nytt studiecenter och elevcoach

Plug In Ljungby. Integrerad elevhälsa, nytt studiecenter och elevcoach Plug In Ljungby Integrerad elevhälsa, nytt studiecenter och elevcoach PlugInnovation djupstudier 2014:8 Plug In Ljungby Integrerad elevhälsa, nytt studiecenter och elevcoach Författare: Anna Liljeström

Läs mer

https://www.skolinspektionen.se/sv/rad-och-vagledning/framgang-i-undervisningen/

https://www.skolinspektionen.se/sv/rad-och-vagledning/framgang-i-undervisningen/ EXTRA ANPASSNINGAR Hur gör man? VAD SÄGER LAGEN? Varje elev har rätt till ledning och stimulans efter behov och förutsättningar. Skolan ska motverka funktionsnedsättningars konsekvenser (3 kap 3 ). Detta

Läs mer

PlugInnovation djupstudier 2014:5

PlugInnovation djupstudier 2014:5 Plug In Alingsås Möjligheten utveckling av motivationshöjande verksamhet för att motverka studieavbrott, samt utveckling av det Kommunala informationsansvaret (KIA) PlugInnovation djupstudier 2014:5 Plug

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Läsåret 2014/2015 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Syfte... 3 Styrdokument... 3 Handlingsplan för

Läs mer

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola. Elevhälsoplan 16 17 INLEDNING Syftet med elevhälsoplanen är att, utifrån nationella styrdokument och skolans beprövade erfarenhet, skapa struktur och kultur på lokal nivå för att trygga kvalitén i skolans

Läs mer

Elever som zappar skolan 131011

Elever som zappar skolan 131011 Elever som zappar skolan 131011 Projekt på Almåsskolan 2007-2010 Titti Ljungdahl Skolutvecklare Bakgrund Våren 2007 c:a 10 elever med mycket stor frånvaro, de flesta flickor. Tidigare skolgång hade fungerat

Läs mer

Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010)

Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 1 (17) Dnr 40-2010:119 Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 2 (17) Huvudmannen 1.1 Förvaltningschef (eller motsvarande) m.fl. Inledning Hur uppfattar ni att det fungerar

Läs mer

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Åtgärdande: Klassarbete, utvecklingsbedömning, särskild undervisningsgrupp Förebyggande: Workshops, Drop in, tidsbokning, salutogent, föra in begrepp såsom mentalisering,

Läs mer

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT MOTVERKA OLOVLIG FRÅNVARO Specialpedagog Psykolog Skolsköterska Rektor Mentor Föräldrar Elev Kurator Innehåll Sida nr Inledning 3 Aktörer 3 Grundläggande synsätt.3 Helhetssyn..3

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Elevhälsoplan. Grundskola Malmö

Elevhälsoplan. Grundskola Malmö Elevhälsoplan Grundskola Malmö Läsåret 2016-2017 Innehåll Inledning 1.1 Elevhälsoteamet 1.2 Mål med elevhälsoarbetet 2. Utvärdering av föregående års plan 3. Kartläggning 4. Nulägesanalys 5. Främjande

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Plug In Mönsterby. Individ och helhet: Ungdomscoach

Plug In Mönsterby. Individ och helhet: Ungdomscoach Plug In Mönsterby Individ och helhet: Ungdomscoach PlugInnovation djupstudier 2014:2 Plug In Mönsterby - Individ och helhet: Ungdomscoach Författare: Anna Liljeström Innehåll 1. Inledning 4 1.1. Syfte

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN 2016-03-11 ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN Elevhälsoplan Begreppet elevhälsa införs i skolförfattningarna i och med skollagen (SFS 2010:800). För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Plug In Valdemarsvik. Aktiv uppföljning

Plug In Valdemarsvik. Aktiv uppföljning Plug In Valdemarsvik Aktiv uppföljning PlugInnovation djupstudier 2014:1 Plug In Valdemarsvik - Aktiv uppföljning Författare: Anna Liljeström Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Syfte och mål med djupstudierna

Läs mer

Elevhälsoplan

Elevhälsoplan Elevhälsoplan 2016-10-31 Inledning Lyrfågelskolan är en F-9 skola belägen i de östra delarna av Trollhättan. På skolan går idag ca 820 elever fördelat på tre skolenheter, F-3, 4-6 och 7-9. Skolan bedriver

Läs mer

Handlingsplan med rutiner för Kommunalt Aktivitetsansvar

Handlingsplan med rutiner för Kommunalt Aktivitetsansvar Handlingsplan med rutiner för Kommunalt Aktivitetsansvar LIDKÖPINGS KOMMUN Antagen av Carina Bertilsson, chef för KAA, 160519 Innehåll HANDLINGSPLAN FÖR AKTIVITETSANSVARET... 3 Aktivitetsansvaret har tre

Läs mer

Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014)

Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014) Falkenberg gymnasieskolas plan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan (2013/2014) Vår vision Alla ska lyckas! Falkenbergs gymnasieskola och gymnasiesärskola är

Läs mer

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9 Elevhälsan Skånhällaskolan F-9 Läsåret 2011-2012 Elevhälsan ska underlätta för eleverna att klara studierna. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö både för sin kunskapsutveckling och personliga

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan 1 (6) Rev. 2010-01-08 Lärande Barn- och elevhälsoteamet Knappekullaenheten Barn- och elevhälsoplan Knappekulla är en enhet där alla barn är allas ansvar och där varje barn skall få det de behöver för att

Läs mer

Elevhälsoplan för Kristinedalskolan

Elevhälsoplan för Kristinedalskolan Elevhälsoplan för Kristinedalskolan 2016-2017 Vi utbildar världsmedborgare En skola för alla Reviderad 160810 1. Inledning Kristinedalskolans vision är att alla elever ska ha rätt att utvecklas utifrån

Läs mer

Elevhälsans arbete under läsår 15/16 har utvärderats genom sammanställning av synpunkter som inhämtats via digital

Elevhälsans arbete under läsår 15/16 har utvärderats genom sammanställning av synpunkter som inhämtats via digital Elevhälsoplan för Itgymnasiet Skola: IT-Gymnasiet Uppsala Rektor: Mathias Laveno Version: 2016-05-11 16:44:30 Resultat av föregående års utvärdering Utvärdering av läsåret 2015/2016 Sammanfattning Elevhälsans

Läs mer

Elevhälsoplan för Sjölins gymnasium Södermalm

Elevhälsoplan för Sjölins gymnasium Södermalm Elevhälsoplan för Sjölins gymnasium Södermalm Vad är elevhälsa? Enligt skollagen (2 kap, 25-28 ) är det övergripande gemensamma målet för skolans elevhälsoarbete att stödja elevernas utveckling mot utbildningens

Läs mer

Strategiskt styrdokument

Strategiskt styrdokument PLUG IN 2.0 Strategiskt styrdokument PROJEKTVERKTYG Syfte Syftet med det strategiska styrdokumentet är att säkerställa att Plug In 2.0:s alla nivåer arbetar målinriktat, mätbart och på ett sammanhållet

Läs mer

Sandeplanskolan. Elevhälsorutiner Sandeplanskolan

Sandeplanskolan. Elevhälsorutiner Sandeplanskolan 2013-07-30 1 (5) Sandeplanskolan Elevhälsorutiner Sandeplanskolan 2013-07-30 2 (5) Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och special- pedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst

Läs mer

Rapport Team Samagera

Rapport Team Samagera Torshälla stads nämnd 2016-08-19 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2016:86 Annette Johansson 016-710 70 28 Torshälla stads nämnd Rapport Team Samagera Förslag till beslut 1.

Läs mer

Organisationsbeskrivning

Organisationsbeskrivning Organisationsbeskrivning Organisation Organisationen kring Individuella programmet (IV) på Österlengymnasiet i Simrishamn består av en studie-och yrkesvägledare, en specialpedagog, fyra pedagoger och en

Läs mer

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Elevhälsans mål: Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan

Läs mer

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN RINKEBYSKOLAN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN Beslutad 13-04-12 SID 2 (7) Innehåll Inledning... 3 Ansvarsfördelning... 3 Elevhälsoteamet... 5 Rutin för skolans arbete med elever i

Läs mer

Plug In Söderköping. Utökat mentorskap, elevnära arbetslag och utveckling av formativa arbetssätt

Plug In Söderköping. Utökat mentorskap, elevnära arbetslag och utveckling av formativa arbetssätt Plug In Söderköping Utökat mentorskap, elevnära arbetslag och utveckling av formativa arbetssätt PlugInnovation djupstudier 2014:6 Plug In Söderköping - Utökat mentorskap, elevnära arbetslag och utveckling

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FAGERSJÖSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FAGERSJÖSKOLAN FAGERSJÖSKOLAN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN SID 1 (9) 2013-08-05 ELEVHÄLSOPLAN FAGERSJÖSKOLAN SID 2 (9) Innehållsförteckning Inledning sid. 3 Förebyggande och stödjande elevhälsoarbete sid. 4 Rutiner för

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun Revisionsrapport Granskning av gymnasieskolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Håkan Lindahl December 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1 Bakgrund

Läs mer

Reviderad 2014-11-17. Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan

Reviderad 2014-11-17. Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Skapat den 2014-08-14 Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Att arbeta med elevhälsa innefattar alla åtgärder som vidtas för att skapa en miljö som främjar

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse En brukarenkät har genomförts bland eleverna i gymnasieskolan.

Läs mer

Elevhälsoplan för. Älta Skola 2014-2015

Elevhälsoplan för. Älta Skola 2014-2015 Elevhälsoplan för Älta Skola 2014-2015 Innehåll Inledning 3 Funktioner i Elevhälsan 3 Gången vid elevärenden 5 Klasskonferens 6 Överlämnande. 6 Inflyttning. 6 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. 7 Neuropsykiatriska

Läs mer

Bakgrund EU 2020 strategin Nationell och regional tillväxt

Bakgrund EU 2020 strategin Nationell och regional tillväxt Bakgrund EU 2020 strategin Smart och hållbar tillväxt för alla. Den andel ungdomar som slutar skolan i förtid ska minskas till under tio procent och minst 40 procent av den yngre generationen (30 34-åringar)

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011 LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011 Klockareskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Förutsättningar Utdrag ur Klockareskolans beskrivning av det pedagogiska arbetet. Delar av presentationen redovisas

Läs mer

Främja fullföljande av studier. Motverka utanförskap!"#$%&'

Främja fullföljande av studier. Motverka utanförskap!#$%&' Främja fullföljande av studier Motverka utanförskap!"#$%&' Betydelsen av utbildning: utanförskapets konsekvenser Individer som ej fullföljt gymnasieutbildning eller motsvarande riskerar i högre grad: Arbetslöshet

Läs mer

Främja fullföljande av studier. Motverka utanförskap!"#$%&'

Främja fullföljande av studier. Motverka utanförskap!#$%&' Främja fullföljande av studier Motverka utanförskap!"#$%&' Betydelsen av utbildning: utanförskapets konsekvenser Individer som ej fullföljt gymnasieutbildning eller motsvarande riskerar i högre grad: Arbetslöshet

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

A" kunna påverka samma fråga från lokal 3ll na3onell niva..!"#$%&'

A kunna påverka samma fråga från lokal 3ll na3onell niva..!#$%&' A" kunna påverka samma fråga från lokal 3ll na3onell niva.. Motverka studieavbro/ en fråga på system- organisa4on- och individnivå.. Tillräcklig utbildning för a@ uppnå goda livsvillkor (FHM, FHI) 14,1

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN Det här dokumentet innehåller en beskrivning av hur Visättraskolans elevhälsoteam är uppbyggt samt en beskrivning elevhälsoteamets fokusområden inför läsåret 2014/2015. Innehåll

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Birgittaskolan2/IVAS plan mot diskriminering och kränkande behandling

Birgittaskolan2/IVAS plan mot diskriminering och kränkande behandling Birgittaskolan2/IVAS plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskolan Läsår 2015/16 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskolan

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG 2016-08-11 1 Rutiner inskrivning, mottagning och överlämning Uppföljning och utvärdering Välkomstens riktlinjer som också är kommunövergripande utvärderas regelbundet

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Barn- och elevhälsoplan Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2016-03-23, 32 Giltighetstid Tills vidare + årlig översyn Revidering beslutas av skoldirektör. Ansvarig funktion

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Svar till Skolinspektionen utifrån förelägganden efter regelbunden tillsyn genomförd våren 2015. Uppgiftslämnare Monica Sonde

Svar till Skolinspektionen utifrån förelägganden efter regelbunden tillsyn genomförd våren 2015. Uppgiftslämnare Monica Sonde Svar till Skolinspektionen utifrån förelägganden efter regelbunden tillsyn genomförd våren 2015 Södertälje kommun Datum 2015-11-20 Uppgiftslämnare Monica Sonde Aktuell verksamhet Södertälje grundskola

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Komplement till Policy och arbetsgång för elevhälsa Partille kommun, oktober 2008 1 Innehåll Inledning Elevhälsa och lärande hand i hand 3 Öjersjös vision

Läs mer

Elevhälsoplan

Elevhälsoplan TRA2000, v 2.0, 2011-06-08 Vår ref: Thomas Åhman Sektionschef Datum: 2014-11-06 Elevhälsoplan 2014-2018 - Utvecklad elevhälsa för högre måluppfyllelse Lärandesektionen Postadress: 514 80 Tranemo Besöksadress:

Läs mer

Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har

Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Det har varit tydligt att kollegiala samtal mellan lärare i olika årskurser, skolor och mellan de två tätorterna är mycket viktigt för kommunen. När vi känner

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Dnr 43-2014:8149 Melleruds kommun kommun@mellerud.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Melleruds kommun 2(12) Ti syn av skolformerna inom vuxenutbildningen i Melleruds kommun har genomfört tillsyn

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer

Plug In Skellefteå. Första rummet

Plug In Skellefteå. Första rummet Plug In Skellefteå Första rummet PlugInnovation djupstudier 2014:6 Plug In Skellefteå - Första rummet Författare: Anna Liljeström Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Syfte och mål med djupstudierna 5 1.2. Metodik:

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLKURATORSENHETEN Utbildningsförvaltningen UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLA Typ av skola grundskola gymnasium Huvudman kommunal skola friskola Stadium/ år F-5 6 9 F-9 gymn Antal elever INLEDNING Detta

Läs mer

Bilaga 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan

Bilaga 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Bilaga 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Håbo kommun och Arbetsförmedlingen har arbetat fram en gemensam plan för samverkan, vilken beskrivs i denna bilaga. Genom intervjuer och arbetsmöten med

Läs mer

Råd till vårdnadshavare

Råd till vårdnadshavare Uppdaterad 2015-02-15 Råd till vårdnadshavare RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 5 6 8 9 Inledning Under sjukhusvistelsen Elevens skolgång Skolgången Råd från andra vårdnadshavare

Läs mer

Pilskolans elevhälsoplan. Läsåret

Pilskolans elevhälsoplan. Läsåret Pilskolans elevhälsoplan Läsåret 2016 2017 Pilskolans vision Alla elever har rätt att lyckas! 2016-09-26 1 Syfte: Syfte med elevhälsoplanen är att beskriva elevhälsoarbetet, dess arbetsgång och ansvarsfördelning.

Läs mer

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro

Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro Elevens namn: Skola: ns namn: Elevens personnummer: Klass:

Läs mer

Att främja närvaro för alla elevers rätt till utbildning

Att främja närvaro för alla elevers rätt till utbildning Att främja närvaro för alla elevers rätt till utbildning Alla barn och ungdomar har skolan som gemensam arbetsplats Eleverna är skyldiga att delta i utbildningen om de inte har giltiga skäl att utebli.

Läs mer

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst

Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst Valdemarsvik Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst Hur startade projektet i Valdemarsvik Ingen eget gymnasium Liten kontroll Mycket pengar Dålig återkoppling

Läs mer

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Sida 1 (8) Rinkebyskolan ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN Beslutad 2013-04-12 Reviderad 2014-11-11 Reviderad 2015-08-21 Reviderad 2016-08-02 SID 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Ansvarsfördelning...

Läs mer

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING VISION Midgårdsskolan är en skola som bryr sig, där vi ser varandra och tar ansvar för att alla ska må bra. Eleverna ska uppleva att de får vara som de

Läs mer