Motverka studieavbrott (motverka utanförskap)

Transkript

1 Motverka studieavbrott (motverka utanförskap) Vad vet vi från forskningen och beprövade erfarenheter?!"#$%&'

2 Plug In Motverka Studieavbrott Sveriges största ESF-projekt motverka avbrott SKL i samverkan med 5 regioner 50-talkommuner 80-talprojektverkstäder Metodutvecklingsprojekt Förebygga studieavbrott för elever i riskzon Stötta elever tillbaka till studier/ praktik/arbete (KIA) Ca 7500 unga/elever har deltagit

3 Betydelsen av utbildning: utanförskapets konsekvenser Individer som ej fullföljt gymnasieutbildning eller motsvarande riskerar i högre grad: Arbetslöshet Sämre hälsa (fysisk och psykisk) Ökad risk för kriminalitet Lägre grad av deltagande i samhället (Rumberger R, W & Lamb, S, 2003, OECD; Barro, R.J.,1997, Shavit, Y & Muller, W, 1998; Owens, 2004; Rumberger, R.W, 1987 Nilsson & Wadeskog, 2008; Vinnerljung m.fl.m.fl.)

4 Utanförskapet i Sverige? 13,1 % saknar behörighet till gymnasiet Ca 24% fullföljer inte sin gymnasieutbildning på 4 år Ca unga riskerar sakna sysselsättning efter GY unga (16-29) har ej arbetat/studerat under de senaste 3 åren (NEETS/UVAS) inte varit i kontakt med AF eller hem-kommun (KIA) (Arbetsförmedlingen, MUCF (Ungdomsstyrelsen), Skolverket, Nilsson & Wadeskog)

5 Riskfaktorer för avbrott Riskfaktorer: individuella & strukturella Individuella och strukturella bakgrundsfaktorer: SES (moderns utbildningsnivå Sverige), arbetslöshet förälder, ensamstående förälder Närsamhällets karaktär (SES) Kön (fler pojkar) Flytt (fler ökar risk) Språk Låga resultat/prestation i skolan Funktionsnedsättningar Hälsa (psykisk fysisk) Behov av särskilt stöd Självförtroende, självkänsla, motståndskraft, social kompetens Låg skolanknytning: Historia av distansering/låg involvering i skolan (disengagement) (adapted from Dale, 2011 (All-factors framework) NDPC, 2007 m.)fl.

6 Studieavbrott är en process Börjar tidigt. Resultat av en interaktion (individ/hem/samhälle/skola) Eleverna distanserar sig gradvis (disengagement) Effektivt att öka elevernas anknytning till skolan genom ökad involvering (engagement) med skola/skolarbete Satsa energi på de faktorer man kan påverka elevernas anknytning till skolan syns genom involvering/aktivitet (engagement)

7 Indikatorer på involvering med skola: engagement Effektivt att arbeta med att stärka involveringen inom flera dimensioner Beteende (behavioral): närvaro, aktiv på lektioner, fullföljer uppgifter, läxor, fokuserad tid på uppgifter under lektionstid, ställer frågor, (extra-curricular) o.s.v. Akademisk: resultat/betyg, läxläsning, tid på skolarbete och skolrelaterade saker i skolan/hemma Kognitiv: hur ser elever kopplingen mellan skola och framtida mål, relevansen, meningsfullheten, hur sätts mål med lärande och för framtid. Även självreglering av prestation, inlärningsstrategier, problemlösning o.s.v. Psykologisk/Affektiv: identifierar sig med skolans värderingar (normer) kompatibla normer hem-skola, värderar skola/utbildning; känner man tillhörighet, anknytning till andra i skolan (hemmet), stöd och social trygghet och stimulans, gemenskap o.s.v. (Bl.a. Fuhrlong, Christensen, 2008; Sinclair et al. 2003; Lehr et.al. 2003, 2004, 2008; Lamb, 2008 m.fl.m.fl)

8 Vad vet vi?: Riskfaktorer Riskfaktorer för disengagement : Individ Frånvaro Låga skolresultat Funktionsskillnader Diagnoser (neuropsykiatriska, koncentrationssvårigheter) Fysisk/Psykisk ohälsa Negativa relationer Sårbara grupper Låg självkänsla, självförtroende (motståndskraft) Historia av låg involvering ( disengagement ) (adapted from Dale, 2011)

9 Riskfaktorer för disengagement : familj Föräldra-engagemang och förväntningar Brist på tillsyn, låt gå uppfostringsmodell Barnen får fatta många beslut själva Barn förväntas ta vuxenansvar/roller Låga ambitioner för barnens utbildning Utbildning värderas inte svagt stöd för att stanna Motstridiga förväntningar (kulturellt, socialt, beteende) Låg grad av involvering i barnens skolgång/arbete Starka negativa reaktioner på misslyckanden Låg grad av verbal kommunikation (förälder-barn) (Ferguson et al, 2005; Kendall & Kinder, 2005; Restart, 2007 i Dale, 2011)

10 Skolan gör enorm skillnad Skolrelaterade risk-faktorer: Brist på kompetens att arbeta med elever i riskzon Brist på kompetensutveckling Brist på resurser (material eller personal) Brist på SYV Brister i det relationella arbetet (lärare, vuxna/elev) Brist på stödfunktioner (kuratorer m.m) Låg status på utbildning Social sammansättning (skolantagning) Storlek (skola och klass mindre bra) Undervisningskvalitet - kunna anpassa, variera Lärartäthet (Anpassat från Dale, 2011)

11 Riskfaktorer för disengagement - kursplaner läroplaner Upplevd brist på meningsfullhet och relevans i kurser/studieplan Föreskriven teoretisk studieplan/kurser Inlåsning i olämpliga kurser (teoretiska/praktiska) Olämplig pedagogik - fokus på läroplanens innehåll/kursmålen snarare än eleverna Brist på alternativa utbildningsvägar med möjligheter till formaliserad ackreditering/validering Minskad tid för elevens helhetsutveckling p.g.a. press kring kursmål (livskunskap, vägledning, socio-emotionellt, likabehandlingsarbete, stödsystem och även aktiviteter utanför skoldagen) (Anpassad efter Dale, 2011 m.fl.)

12 Bilder lånade av Dr. Mark Wilson

13

14 Orsaker till studieavbrott: Vad säger elever?: Internationellt: (NCDP m.fl.) Upplevd brist på meningsfullhet/relevans Upplevd brist på motivation Upplevde brist på positiva förväntningar Dåligt förberedda från grundskola För svåra studier Personliga skäl (ex. ekonomi, vårda anhöriga eller barn) Upplevd brist på säkerhet/välbefinnande i skolmiljö) Sverige: (SCB, 2007) MUCF (Ungdomsstyrelsen)2013, GR Dropouts, 2011) Skoltrött Bristande pedagogiskt stöd Fysisk/psykisk ohälsa Socialt utanförskap Utbildningen hade fel inriktning Vuxna som inte bryr sig Studierna var för svåra Dåligt bemötande Trivdes inte i klassen/skolan Bristfälligt stöd efter frånvaro (sjukdom, missbruk) Fick arbete Behov av mer praktik/mindre teori Behövd stöd i skolarbetet men fick inte Stökig skolmiljö

15 Effektiva insatser för att motverka avbrott: effektutvärderade insatser/program (individ/skola) Samhällstjänst (ofta särskilda projekt) Yrkesutbildning (starkt tema i mycket av int. forskningen) Mentorskap/Rådgivning och stöd (akademiskt, studie-orienterat och socioemotionellt, uppföljning..) Högskoleförberedande aktiviteter (kurser och rådgivning) Färdighetsträning (livskunskap, social, SET) Förändring av organisation, (skola/klass) Case management (samordning av insatser, uppföljning ) Utökat akademiskt stöd (uppföljning) Alternativ skola Program som omfattar flera delar (akademiskt stöd, yrkesorientering, case management) Annat (fritidsaktiviteter, bostadslösningar för hemlöshetsproblematik osv) (Wilson et. al., 2011 m.fl)

16 Viktiga komponenter/förutsättningar i främjande/förebyggande insatser Individfokuserade insatser: intensivt individuellt stöd holistiskt stöd förtroendefulla relationer erfaren personal kontinuitet tydlig uppföljning överskådliga uppgifter med uppnåbara konkreta resultat bygga anknytning Organisation/system insatser flexibilitet i utformning av undervisning/ kurser/program bygga känsla av samhörighet ge förtroende höga förväntningar tydlig uppföljning trygg miljö stötta risk-tagande för elever och personal (Anpassat efter Lamb et al 2004, 2008 o.s.v.; Klima, 2005, NDPC, 2007 m.fl.m.fl.)

17 Motverka Studieavbrott i Sverige vad säger Skolverket utifrån svenska erfarenheter Bra bemötande av eleverna är avgörande Tydliga mål och betoning på resultat gör skillnad analysera orsaker och genomför åtgärder Att vara på rätt utbildning ger motivation Kvalitet genom samarbete och delaktighet involvera eleverna och god samverkan med arbetslivet Förmågan att upptäcka och tillgodose elevers behov noggrann uppföljning (Skolverket, SKL)

18 Viktiga hållpunkter: Studieavbrott är en process börjar tidigt, syns genom anknytningen/ engagement Identifiera riskindikationer - gå in med tidiga insatser Utred orsaken noga från ett holistiskt perspektiv (Vad hindrar dem från att komma/klara arbetet? Börja där) Effektivt att arbeta på flera nivåer främjande, förebyggande (organisation och individnivå)

19 Typer av insatser inom Plug In: Förebyggande inom skolan Studiestöd (ämnesstöd, skolarbete, studieteknik, strukturstöd, ferieskola m.m) Utökad Studie-och yrkesvägledning (bredare vägledning, samhällsoch livsorientering, samtalsstöd (MI), även på systemnivå) Motivationshöjande insatser (Samtalsstöd, (MI),coachning, praktik, friskvård, utforska intressen, mental träning, KBT, SYV, utlandspraktik) Coacher/case managers (elevcoacher, närvarocoacher) Samverkan inom och utanför skolan Förstärkt mentorskap (relation, strukturstöd, samtalsstöd, vägledning) Stärka/bygga relationer (utv. av relationellt arbete, bemötande, förhållningssätt) Undervisningen (flexibla schema-strukturer, kursutformning, formativa arbetssätt, ämnesövergripande samverkan )

20 Insatser inom Plug In för de som avbrutit: KIA Insatser på individnivå och strukturer Utveckla effektiva former för KIA Utveckla arbetssätt och rutiner Utveckling av kartläggnings och uppföljningssystem av unga Utveckla samverkansstrukturer (AF, SOC, AME, Skola, Folkhögskolor, VUX, näringslivet etc.) Utveckla effektiva insatser Aktiviteter (ex. SYV, coachning, intensiv-kurser, friskvård, studiebesök, social träning, studieteknik, verksamheter med helhetsgrepp kring de unga för att fånga upp och stötta tillbaka ) Utveckling av arbetssätt för personalteam (Förhållningssätt och bemötande etc.)

21 Plug In: Framgångsfaktorer i arbetet med att stötta eleverna att fullfölja: Faktorerna samspelar/hänger samman Holistiskt fokus elevens helhetsbehov kartläggs och adresseras utveckla funktioner för holistiskt stöd (livssituation/studiesituation) Samverkan - multikompetent team (flera perspektiv & kompetenser) Mål och uppföljning mycket tät, framåtsyftande, holistiska mål Flexibilitet i organisation, undervisning, med individ Relationella ledarskapet/arbetet bemötande och förhållningssätt, helt avgörande för att skapa förtroendefulla relationer och förändring Kompetens hos personal formell och informell (bra verktyg ex. Motiverande samtal, coachning, KBT

22

23 Samordning viktig del i holistisk fokus Skapa sammanhållen process Jag hade möten 24/7, jag tror jag hade möte typ 5-6 dagar i veckan med olika personer, det var XX (pedagogen från skola) och det var kurator, det var liksom hela veckorna! Det var specialpedagog, och ungdomsmottagningen och BUP, och det var SOC. Och att ha så många möten det hjälper inte heller, för man måste ju upprepa allt hela tiden också, och då kommer man ju inte vidare! Man tänker kanske på torsdagen att: nu lämnar jag det här bakom mig, nu kör jag. Och så, nej! Då halkar man tillbaka igen på måndagen när man ska berätta igen! Till slut så sa jag ifrån, så nu har jag bara möten med XX (pedagogen i Plug In) (elev)

24 Skapa sammanhållen process & holistiskt stöd Ex. Elevcoach/case manager elevens språkrör/advokat Neutral -elevens advokat/ språkrör Uppdrag elevens välbefinnande Coaching kompetens - kan flytta människor Relationell kompetens Prestigelös, empatisk, nyfiken, uthållig, engagerad Salutogent, lösningsfokuserat förhållningssätt, resultatorienterad - framåtdrivande Höga förväntningar tror på förändring relations- skapande funktion Samordna samverka lotsa följ upp ta kontakt bygga förtroende håll kontakt... följa upp Utforma holistiskt stöd och motivera personal på skolan föräldrar med SOC, BUP, AF, VUX komvux, folkhögskola lyssna kartlägga (salutogent) organisera insats motivera framåt ge verktyg pusha, peppa vara bollplank

25 Exempel skapa holistiskt stöd i verksamhet: Första rummet, Skellefteå. IM-elever som ska återvända Komma in i ett sammanhang (socialt) Bygga förtroende bemötande Salutogent förhållningssätt Självstärkande och motivationshöjande (mental träning, utforska förmågor, bryta mönster) Bygga från intressen (fritidsaktiviteter) Autentiska lärsituationer Konstprojekt Musikprojekt Filmer Samhällsorienterande Mycket tät återkoppling på alla framsteg/mål Samverkan (skola/föräldrar/andra aktörer)

26 Andra framgångsrika program/projekt: hemmasittare Sundbyberg: projekt hemmasittare Meningsfull skolgång (delaktighet, inflytande, livskunskap, socio-emotionell träning, fysiska aktiviteter i anslutning till skolan) Mentorskap/kamratstöd Samarbete med föräldrar/vårdnadshavare Mobilisering av barnens nätverk Förtroendefulla relationer Flexibilitet KBT Bryta mönster Träna stegvis följ upp sedan de återvänt Daglig kontakt med skola Avsätta särskilda lärarresurser Kompetensutveckling för alla i skolan (förhållningssätt) (Springe, 2005, 2007)

27 Andra framgångsrika program: hemmasittare Eskilstuna (återvändarna) Resursskola Samverkan kring utsatta barn minimera placeringar Alternativ miljö Speciallärare och BUP-personal Holistisk fokus Bygga tillit till vuxna Framtidstro Social gemenskap IUP: Pedagogisk anpassning till elevens förutsättningar (Karlsson och Skagerström, 2007))

28 Teman i framgångsrika insatser för att stötta elever tillbaka efter lång frånvaro Samverkan med föräldrar Bygga anknytning (skola, hem, elev) Täta och kontinuerliga (uttröttliga) kontakter med hem/elev Multikompetenta team (SOC, BUP; Skola) Helhetssyn på elever (kontinuitet i stöd) Stödgrupper Samtalsgrupper Förändring av organisation, (skola/klass, resursskolor) Pedagoger med relationell kompetens, bra bemötande (erfarenhet) Stötta utan att pressa Tydliga mål (uppnåbara, kort och långsiktiga) Flexibilitet (organisation) (Skolverket m.fl..)

29 Kontakt för PlugInnovation.se Kontakt: Anna Liljeström, Ph.D. Pedagogisk Psykologi Tele: Processledare PlugInnovation Pedagogiskt Centrum GR Utbildning