Metodhandledning. Webbutbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Metodhandledning. Webbutbildning"

Transkript

1 Metodhandledning Webbutbildning

2 Bakgrund Syftet med DropOuts webbutbildning är att stärka lärares och skolors arbete med att förebygga och förhindra skolavhopp. Webbutbildningen är indelad i sammanlagt sex kapitel - moduler - och en inledande självskattning. Utbildlningsmodulerna utgår från tanken att det är lärares och skolors vardagliga praktik som ska förändras för att förebygga utanförskap och skolavhopp. Innehållet i de inläsningstexter och filmklipp som finns i modulerna ska användas i kollegiala diskussioner kring skolans förhållningssätt och praktik. Varje modul innehåller följande delar: Inledningstext med syfte och mål En film ur DropOuts filmserie. Filmerna är ungefär 30 minuter. Läslista med utvald litteratur Filmade korta föreläsningar från bl.a. Pluginnovation Reflektionsfrågor till stöd för det kollegiala arbetet Frågor att ta med till klassrummen Webbutbildningen inleds med en självskattning som syftar till att inspirera till arbetet med avhoppsfrågan och att ämnet kontextualiseras till lärarens och skolans praktik. 2

3 Till dig som är handledare: 3 Introduktion: Du som är handledare kommer att driva och leda det kollegiala arbetet i lärgrupper (Teacher Learning Communities, TLC). En lärgrupp är en sammanslutning av lärare och skolpersonal, mellan 5-8 personer, som arbetar och diskuterar tillsammans under lärträffar. En lärledare utses på förhand och ansvarar för att fördela ordet och dokumentera. Ett av syftena med lärgruppsarbetet är att få lärarkår och skolpersonal att reflektera och syna sin egna undervisning och praktik. Detta är en av nyckelstratgeierna i ett förändringsarbete, enligt forskning. Den som analyserar och diskuterar sin praktik är också benägen att förändra den. DropOuts webbutbildning utgår från tanken att effektivt förändringsarbete handlar om att utveckla lärares vardagspraktik. Den Nya Zeeländska forskaren, Helen Timperley, hävdar att effektiv kompetensutveckling sker på allvar när förändringen når vardagsoch klassrumspraktiken och när lärare tillsammans arbetar fram strategier och metoder för förändringsarbetet. Effektiva arbetslag är runt 5-8 personer med en lärledare som fördelar ordet och tar anteckningar. DropOuts webbutbildning tar fasta på denna forskning och arbetar därför efter följande modell: Varje modul inleds med en uppstart där deltagarna läser syfte, mål och en kortare brödtext. Denna följs av individuellt arbete i form av inläsning av de texter och att se de filmer som finns i lärmodulen. Inläsningshastigheten och datum bestäms av handledaren, tillsammans med den pedagogiska ledningen och bör rimligen vara ca tre-fyra veckor lång. Denna fas är individuell och utförs inför lärgruppens träff. Under en lärarkonferens arbetar lärgrupperna med de reflektionsfrågor som återfinns i slutet av varje utbildningsmodul för att koppla teori med praktik. Den litteratur och de filmer som finns i modulerna är den kunskapsbas webbutbildningen vilar på. Utgångspunkten är DropOuts-serien. Vidare har materialet valts efter mottagare och syfte, d.v.s. för att passa lärarkår och skolor. Syftet med litteratur- och föreläsningsmaterialet är att få kunskap om utanförskapsfrågan, erhålla goda exempel på hur andra arbetat med skolavhoppsfrågan, samt som en ingång i ett eget förändringsarbete. Inläsningsmaterialet avgränsas mot att en modul ska ta upp till en månad att arbeta med. Bredvidläsningsmaterial finns i ett länkbibliotek.

4 Strukturen på reflektionsfrågorna är hämtade från NÖHRA-modellen. Denna tar sin utgångspunkt i att man analyserar sitt nuläge (N) och drar upp sitt önskade läge (Ö) - sin vision över hur det perfekta arbetet, det perfekta klassrummet, ser ut. Vidare diskuterar man vilka hinder (H), behov och resurser (R) man behöver för att nå sin vision. Slutligen upprättar man en handlingsplan, en aktion (A), över hur man ska nå sitt önskade läge. Syftet med reflektionsfrågorna är således att, utifrån sitt nuläge, måla upp en vision över hur skolan och arbetslagen vill arbeta med skolavhoppsfrågan och de teman som finns i modulerna. Lärgruppsarbetet riktas sedan till frågor som rör hur förändringsarbetet ska fortgå för att nå det önskade läget. Reflektionsfrågornas uppbygnad har också utgångspunkt i bedömningsforskaren Dylan Wiliams tankar om hur god undervisning struktureras. Han menar att en undervisning och utbildning ska byggas kring frågorna, var är vi, vart ska vi och hur ska vi nå dit. Slutligen återfinns en flik i reflektionsfrågorna som heter till klassrummet. Här finns korta tankar och frågor som tas med till klassrummet och eleverna. Modulen avslutas med en utvärdering av hur ens egen och arbetslagets praktik förändrats, samt hur man ska ta nästa steg i sin utveckling. Utvärderingen utförs under samma lärträff som uppstarten av nästkommande lärmodul. Webbutbildningens upplägg Utbildningen inleds med en självskattning som utförs enskilt. Deltagarnas resultat av självskattningen diskuteras innan arbetet med lärmodulerna påbörjas. Modulernas kunskapsinnehåll är uppdelade efter DropOuts-avsnittens tema. Den första lärmodulen är av mer övergripande karaktär, för att i modul 2-6 snäva in i olika frågor som är centrala i skolavhoppsforskningen. Självskattning Modul 1 - Varför hoppar elever av skolan? Modul 2 - De viktiga relationerna Modul 3 - Att möta alla elever Modul 4 - Att hålla koll och följa upp Modul 5 - Att ge framtidshopp Modul 6 - Att arbeta med hela individen 4

5 5 Dropouts webbutbildning är uppdelad i sju lärträffar. Rimligt tidsspann är fyra veckor mellan lärträffarna, där lärarna och skolpersonal, förväntas förbereda sig och agera i sina klassrum mellan tillfällena. Varje modul tar ungefär en månad i anspråk, med ett handledarlett lärtillfälle. En lärträff vigs åt självskattningsdiskussion.

6 Handledning av utbildningen 6 Självskattningen Utbildningen börjar med en självskattning. Självskattningens syfte är att inspirera till en uppstart av DropOuts Webbutbildning men främst att sätta avhoppsfrågan i kontext till den skola och den praktik där utbildningen utförs. Självskattningen utgörs av 20 frågor som tangerar de områden de sex modulerna tar upp. Resultatet av självskattningen blir ett personligt diagram som ger en riktning över hur man upplever sin egen skolas nuläge inom de olika områdena. Meningen med självskattningen är att deltagarna förväntas jämföra och diskutera sina personliga diagram i lärgrupperna utifrån frågor som finns nedan i detta metodmaterial. Det är i den kollegiala diskussionen av självskattningsresultatet som viktiga lärdomar och reflektioner görs. Syftet med lärgruppsarbetet är att analysera resultaten av de individuellt utförda självskattningarna. Att jämföra resultat med övriga i gruppen och fundera över vilka likheter och skillnader som finns skapar intresse för utanförskapsfrågan och att man synar olika synsätt i lärgruppen, samt analyserar verksamhetens alla bitar. Förberedelse: Självskattningen utförs individuellt. Självskattningen utförs inför första lärträffen. Resultatet av självskattningen presenteras i ett diagram. Diagramet skrivs ut av deltagaren. Diagramet tas med till första lärträffen. Under lärträffen, ca 2 timmar Deltagarna i lärgrupperna tar med sina diagram till lärträffen och diskuterar sina resultat utifrån följande instruktioner och frågor: Låt lärgrupperna sätta sig tillsammans. Lärledaren fördelar ordet och låter alla komma till tals. Diskussionen tar hela lärträffen i anspråk. Utgå från följande reflektionsfrågor i lärgrupperna: Vilka likheter och skillnader finns mellan era diagram? Vad i er praktik gör att ni upplever vissa områden som styrkor? Vad i er praktik gör att ni upplever vissa områden som svagheter? Ge exempel på och diskutera vad ni behöver för att utveckla era svagheter till styrkor.

7 Lärmodulerna Lärmodulerna i DropOuts webbutbildning syftar till att stärka kunskaperna om orsakerna till att unga hoppar av skolan, men framförallt till att förändra det dagliga arbetet hos skolpersonal för att förhindra skolavhopp. De texter och filmer som finns i modulerna syftar till att appliceras på och förändra den egna verksamheten genom reflektionsfrågor. Förberedelse, ca 3 veckor: Deltagarna utför inläsningen på egen hand. Deltagarna tar anteckningar på viktiga frågor och tankar som kommer upp längs vägen under inläsningen. Deltagarna har tagit del av allt presenterat material till lärträffen. Deltagaren får tillgång till länkbibliotek med bredvidläsningsmaterial via DropOuts webbutbildning. Under lärträffen ca 2-3 timmar: Deltagarna sätter sig i lärgrupper. Deltagarna diskuterar reflektionsfrågorna. Frågorna är uppdelade i fyra rubriker - var är vi, vart ska vi, hur kommer vi dit och till klassrummet. En ungefärlig tidsstruktur är att diskussionen får ta ca 30 minuter för varje rubrik. Deltagarna formulerar en aktionsplan utifrån diskussionerna som förekommit med utgångspunkt i reflektionsfrågorna: hur kommer vi dit och till klassrummet. I aktionsplanen upprättas Jag tar med mig till nästa gång. Den ensklida deltagaren beskriver en eller flera saker som ska appliceras i den egna praktiken till nästkommande lärtillfälle. Handledaren avslutar lärträffen med att utvärdera och introducera den nästkommande lärmodulen för deltagarna. 7 Individuell förberedelse Kollegiala diskussioner Handlingsplan/aktion Inläsning av material Se filmer och filmklipp Egen reflektion på reflektionsfrågorna Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Arbetssätt och arbetsformer Till eleverna Vad tar jag med mig till nästa lärarträff?

8 Översikt lärmoduler 8 1. Varför hoppar elever av skolan? Denna utbildningsmodul syftar till att stärka kunskaperna kring studieavbrottsfrågan och hur skolans arbete kan påverka elevers skolgång. Vi vet i ganska hög utsträckning vilka de individuella och strukturella riskfaktorerna är för studieavbrott och utanförskap. Det handlar exempelvis om socioekonomisk status, familjesituation, funktionsskillnader och kön. Vi vet även en hel del om hur riskfaktorerna blir tydliga i skolan. Elever som har hög frånvaro, låga skolresultat, låg självkänsla i skolkontexten, fysisk och psykisk ohälsa, negativa relationer med vuxna i skolan och andra elever, och som blir mobbade eller utsatta löper större risk än andra att hoppa av. Vad vi också vet är att skolan kan göra mycket stor skillnad för elever i riskzon. Faktorer i skolmiljön påverkar elevers möjligheter att lyckas, oavsett deras bakgrund och personliga förutsättningar. 2. De viktiga relationerna Syftet med utbildningsmodulen är att få kunskap om och ge tips hur ni kan arbeta med att skapa goda relationer i skolan. Mobbning och utsatthet gör att många elever hoppar av skolan. Alla skolor ska arbeta på ett aktivt och medvetet sätt för att förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkningar mot barn och elever. Skolan behöver vara en trygg plats där ungdomar och vuxna med olika bakgrund och värderingar möts. Att ha goda relationer med vuxna inom skolkontexten är extra betydelsefullt för de ungdomar som befinner sig i riskzon för skolavhopp. För de här ungdomarna är ett gott bemötande helt avgörande för viljan att överhuvudtaget komma till skolan. Eleverna behöver känna sig sedda, efterfrågade och välkomna i skolan. 3. Att möta alla elever Utbildningsmodulen syftar till att öka kunskapen kring olika funktionsskillnader och hur undervisningen kan anpassas för att möta alla elevers behov. Funktionsskillnader som skolan har svårt att möta kan bidra till att elever inte känner sig inkluderade i skolkontexten och överväger att hoppa av. Att möta elever med utgångspunkt i respektive individs personliga förutsättningar och situation är grunden för ett framgångsrikt arbete, oavsett om en elev har fått någon form av diagnos eller inte. Samtidigt kan en ökad kunskap om hur funktionsskillnader kan bemötas i skolan underlätta i mötet mellan ungdom och vuxen. Elever som befinner sig i riskzon för skolavhopp uppfattas ofta som utmanande och kan ha utagerande sätt i förhållande till andra elever och vuxna. Att hitta strategier och skapa miljöer som fungerar i arbetet med de ungdomar som utmanar våra känslor är en viktig del i arbetet med att motverka skolavhopp.

9 4. Att hålla koll och följa upp Syftet med utbildningsmodulen är att få kunskap om hur man systematiskt arbetar med att identifiera och arbeta med elever i riskzonen för skolavbrott. Att hålla koll på eleverna är en avgörande framgångsfaktor i förhållande till att motverka utanförskap, ur både ett samhälleligt perspektiv, ett skolperspektiv och ett individuellt perspektiv. De samhällsekonomiska kostnaderna för individers utanförskap är stora. Skolor som arbetar systematiskt med att hålla koll på exempelvis elevers frånvaro lyckas ofta väl med att identifiera elever i riskzonen för avbrott, och kan därigenom sätta in snabba åtgärder. I samspelet med elever som befinner sig i riskzonen för skolavhopp är det en viktig framgångsfaktor att kontinuerligt följa upp och hålla koll på ungdomarna. Det handlar om att kunna möta den unga och följa upp ofta och regelbundet, tydliggöra målen, utvärdera och sätta upp nya mål. 5. Att ge framtidshopp Utbildningsmodulens syfte är att öka kunskapen och förståelsen för hur kopplingar till arbetslivet kan öka elevers framtidshopp med större motivation och engagemang som följd. Ungdomar som löper risk att hoppa av skolan upplever den ofta som meningslös och ointressant, eftersom de har svårt att se tydliga kopplingar mellan sina studier och framtida mål. För de här eleverna är det speciellt viktigt att skolan arbetar med motivation och ser till att ungdomarna har kompetens att göra välgrundade val inför framtiden. Ofta kan en koppling till arbetslivet ge ökad inspiration och studie- och yrkesvägledning kan spela en viktig roll för ungdomarna. Skolan behöver stötta eleven att hitta sin egen drivkraft. Att se och stimulera varje individ, skapa medverkan och engagemang kan göra stor skillnad. En skola med inkluderande förhållningssätt ger förutsättningar för detta. Var befinner sig eleven nu? Hur kan intressen, förmågor och styrkor användas som utgångspunkt för aktiviteter i skolan? 9 6. Att arbeta med hela individen Syftet med utbildningsmodulen är att öka förståelsen för vad flexibilitet och en holistisk syn på eleven kan innebära, samt att ge inspiration för ett fortsatt arbete. I arbetet med ungdomar i riskzon för skolavhopp är det helt avgörande att ha en holistisk syn på eleven. Ofta finns faktorer som påverkar elevens situation i skolan, i hemmiljön eller i andra sociala sammanhang. Psykisk eller fysisk ohälsa kan också påverka, liksom faktorer i närsamhället. Flexibilitet är avgörande för att nå individer som befinner sig i en komplex situation. Det handlar både om att vara flexibel i förhållande till individen, exempelvis i val av arbetsmetoder och arenor för kontakt, och att erbjuda en organisatorisk flexibilitet. Med tanke på att problematiken ofta är mångfacetterad är samverkan en framgångsfaktor; det handlar om samverkan både inom och utanför skolan

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Utveckla MIK-arbetet. systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan

Utveckla MIK-arbetet. systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan Utveckla MIK-arbetet systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan Systematisk utveckling av arbetet med MIK på skolan MIK för mig är en igångsättare för att lyfta MIK-frågorna

Läs mer

Friends 2014 Materialet får kopieras och spridas internt på skolan

Friends 2014 Materialet får kopieras och spridas internt på skolan Hej! Friends erfarenhet av trygghetsarbete i skolan, såväl som forskning i Sverige och internationellt, visar att vissa faktorer är återkommande på de skolor som arbetar framgångsrikt för trygghet och

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013 Gäller under tiden 2012-08-30 2013-08-30 Inledning Handlingsplanens främsta syfte är att främja barns och

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar

Läs mer

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan 2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan. Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

En inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv

En inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv En inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv Det här materialet består av sammanfattad kunskap från projektet En inkluderande skola som Friends genomförde tillsammans med organisationen Underbara

Läs mer

Flerspråkighet en möjlighet!

Flerspråkighet en möjlighet! Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande

Läs mer

Barns lärande med barns bästa för ögonen

Barns lärande med barns bästa för ögonen Barns lärande med barns bästa för ögonen Lärgruppsplan Har du barnets bästa för ögonen? Det här är en lärgruppsplan till filmerna om Barns lärande med barns bästa för ögonen. Den är indelad i tre avsnitt,

Läs mer

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna Lärgruppsplan Allt kommunicerar Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Allt kommunicerar.

Läs mer

Tränarens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-12

Tränarens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-12 Tränarens himmel och helvete Samtalsplan 2014-03-12 Om programserien När Sveriges idrottsföreningar är som bäst erbjuder de barn och ungdomar gemenskap och lustfyllt idrottande. Utbildningsradions (UR)

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Bergsvikens förskoleområdes plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Bergsvikens förskoleområdes plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Bergsvikens förskoleområdes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Skärgårdens förskolor Dalarö Ornö Utö Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Box 94 Odinsvägen 31 Dalarö Växel: 08-50150416 137 70

Läs mer

Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen 1 Likabehandlingsplan för förskolan 2013-08-05 Mål och vision Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt. Vi ska aktivt arbeta för att barnen ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

2015-10-08 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STJÄRNSUNDS FÖRSKOLA

2015-10-08 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STJÄRNSUNDS FÖRSKOLA 2015-10-08 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STJÄRNSUNDS FÖRSKOLA 2015-2016 2015-10-08 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.

Läs mer

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. - Uppmärksamma och bekräfta olikheter såsom kön, etnisk tillhörighet, religion och funktionshinder.

LIKABEHANDLINGSPLAN. - Uppmärksamma och bekräfta olikheter såsom kön, etnisk tillhörighet, religion och funktionshinder. Malmö stad Förskoleförvaltningen 2014-02-17 LIKABEHANDLINGSPLAN Ledningen för Kirsebergs förskolor har en gemensam vision att alla barn i våra verksamheter ska behandlas utifrån sina egna förutsättningar

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Hållänget förskolas likabehandlingsplan

Hållänget förskolas likabehandlingsplan Hållänget förskolas likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Alla på vår förskola ska visa respekt för varandra Verksamhetsåret 2014-2015 2014-09-10 Till dig med barn på

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14

Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14 Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14 Lackarebäcks förskolor Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet Begränsning Med

Läs mer

Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TRÄNINGSLÄRA Ämnet träningslära har sin grund i humanbiologi och idrottsvetenskap. I ämnet behandlas hur kroppen påverkas av träning och fungerar i tränings- och motionssammanhang. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Tränarens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-26

Tränarens himmel och helvete. Samtalsplan 2014-03-26 Tränarens himmel och helvete Samtalsplan 2014-03-26 Om programserien När Sveriges idrottsföreningar är som bäst erbjuder de barn och ungdomar gemenskap och lustfyllt idrottande. Utbildningsradions (UR)

Läs mer

Processledarutbildning. Modul 5 Utveckling och analys hösten 2015

Processledarutbildning. Modul 5 Utveckling och analys hösten 2015 SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSAVDELNINGEN Processledarutbildning Modul 5 Utveckling och analys hösten 2015 SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN HR TEAM LEDAR- OCH ORG. UTVECKLING 2015-08-27 Lisbeth

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,

Läs mer

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Balltorps förskolor 20130419 Annette Kimmehed Förskolechef Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Samtalsunderlag Korpens gröna och sköna ledarskap

Samtalsunderlag Korpens gröna och sköna ledarskap Samtalsunderlag Korpens gröna och sköna ledarskap G RÖNA SKÖNA LE DARSKAPET LEV SOM DU LÄR BRY DIG MÖJLIGGÖR Samtalsunderlag upptäck och lär tillsammans Detta samtalsunderlag är utformad som en s.k. lärgrupp

Läs mer

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef Trygghetsplan 2016-06-09 för Förskola och pedagogisk omsorg i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Giltighetstid för denna plan: 2016-06-01 2017-12-31 Fastställd av Förskolechef Kristina Hellman

Läs mer

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag 2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Inledning Denna likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling gäller för Tävelsås förskola. Vision Förskolan ska

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser n Bilaga 2 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för specialpedagog/speciallärare... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola Om du vill ha en nyfiken och lustfylld lärandemiljö i klassrummet och stärka dina elevers självkänsla ger dig konkreta tips på hur du kan få

Läs mer

Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017

Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017 Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017 Skollagens 1 kap 2 tredje stycket fastslås att Verksamheten i skolan

Läs mer

Förskolan Lindsdal Barn och ungdomsförvaltningen Adress Spelarvägen 11, Kalmar Tel vx Fax

Förskolan Lindsdal Barn och ungdomsförvaltningen Adress Spelarvägen 11, Kalmar Tel vx Fax Handläggare Datum Förskolan Lindsdal Lindeberga Sjöängens Plan för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och främja likabehandling. Gäller från 20110901 till 20120901 Vision: Barn, föräldrar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Skå skola/fritidshem

LIKABEHANDLINGSPLAN. Skå skola/fritidshem LIKABEHANDLINGSPLAN Skå skola/fritidshem 2015-2016 1 Likabehandlingsplan för Skå grundskola/fritidshem Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande Brisens likabehandlingsplan 2013-2014 mot mobbning och kränkande behandling. Bakgrund Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67).

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för ert gymnasium

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för ert gymnasium Challenging Learning Process Kompetensutveckling för ert gymnasium Om du vill ha en nyfiken och lustfylld lärandemiljö i klassrummet och stärka dina elevers självkänsla ger dig konkreta tips på hur du

Läs mer

Kickoff. för den andra (bästa) halvan av VVV

Kickoff. för den andra (bästa) halvan av VVV Kickoff för den andra (bästa) halvan av VVV Kickoff 24 mars 2015 Sanna Gunnarsson & Malin Andersson Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner Detta har vi gjort Varför finns dagens hållbarhetsproblem?

Läs mer

Planera och organisera för Matematiklyftet

Planera och organisera för Matematiklyftet Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014 Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014 Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Välkommen att känna sig inkluderad!

Välkommen att känna sig inkluderad! Välkommen att känna sig inkluderad! Lärgruppsplan Välkommen att känna sig inkluderad! Denna lärgruppsplan hör ihop med kortfilmen Välkommen att känna sig inkluderad! En film framtagen av SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns fritidshem November 2014 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Bedömningsunderlag Förskollärare/barnskötare

Bedömningsunderlag Förskollärare/barnskötare Bedömningsunderlag Förskollärare/barnskötare Nulägesbeskrivning medarbetare Med Vittras löften och enhetens utvecklingsområden och prioriterade mål nedan som utgångspunkt gör du en nulägesbeskrivning av

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Regnbågen Blå Plan mot diskriminering och kränkande behandling GRUNDUPPGIFTER VERKSAMHETSFORMER SOM OMFATTAS AV PLANEN Förskola ANSVARIGA FÖR PLANEN Bekhal Salah Ismail

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola Plan mot diskriminering och kränkande handling Saltsjö-Duvnäs förskola 2015-2016 1 Bakgrund På Saltsjö-Duvnäs förskolor har alla barn, personal, föräldrar/vårdnadshavare, ett gemensamt ansvar i det förebyggande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LILLÅNS FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Vimarskolan grundsärskolan Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV...

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-09-23 Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Pedagogisk Omsorg Östhammars kommun 2016-17 För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling.

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Sarianne Segersten och Titti Karlsson Förskolechef Lejla Sultanic Vår vision Arbetet

Läs mer