Metodhandledning. Webbutbildning

Transkript

1 Metodhandledning Webbutbildning

2 Bakgrund Syftet med DropOuts webbutbildning är att stärka lärares och skolors arbete med att förebygga och förhindra skolavhopp. Webbutbildningen är indelad i sammanlagt sex kapitel - moduler - och en inledande självskattning. Utbildlningsmodulerna utgår från tanken att det är lärares och skolors vardagliga praktik som ska förändras för att förebygga utanförskap och skolavhopp. Innehållet i de inläsningstexter och filmklipp som finns i modulerna ska användas i kollegiala diskussioner kring skolans förhållningssätt och praktik. Varje modul innehåller följande delar: Inledningstext med syfte och mål En film ur DropOuts filmserie. Filmerna är ungefär 30 minuter. Läslista med utvald litteratur Filmade korta föreläsningar från bl.a. Pluginnovation Reflektionsfrågor till stöd för det kollegiala arbetet Frågor att ta med till klassrummen Webbutbildningen inleds med en självskattning som syftar till att inspirera till arbetet med avhoppsfrågan och att ämnet kontextualiseras till lärarens och skolans praktik. 2

3 Till dig som är handledare: 3 Introduktion: Du som är handledare kommer att driva och leda det kollegiala arbetet i lärgrupper (Teacher Learning Communities, TLC). En lärgrupp är en sammanslutning av lärare och skolpersonal, mellan 5-8 personer, som arbetar och diskuterar tillsammans under lärträffar. En lärledare utses på förhand och ansvarar för att fördela ordet och dokumentera. Ett av syftena med lärgruppsarbetet är att få lärarkår och skolpersonal att reflektera och syna sin egna undervisning och praktik. Detta är en av nyckelstratgeierna i ett förändringsarbete, enligt forskning. Den som analyserar och diskuterar sin praktik är också benägen att förändra den. DropOuts webbutbildning utgår från tanken att effektivt förändringsarbete handlar om att utveckla lärares vardagspraktik. Den Nya Zeeländska forskaren, Helen Timperley, hävdar att effektiv kompetensutveckling sker på allvar när förändringen når vardagsoch klassrumspraktiken och när lärare tillsammans arbetar fram strategier och metoder för förändringsarbetet. Effektiva arbetslag är runt 5-8 personer med en lärledare som fördelar ordet och tar anteckningar. DropOuts webbutbildning tar fasta på denna forskning och arbetar därför efter följande modell: Varje modul inleds med en uppstart där deltagarna läser syfte, mål och en kortare brödtext. Denna följs av individuellt arbete i form av inläsning av de texter och att se de filmer som finns i lärmodulen. Inläsningshastigheten och datum bestäms av handledaren, tillsammans med den pedagogiska ledningen och bör rimligen vara ca tre-fyra veckor lång. Denna fas är individuell och utförs inför lärgruppens träff. Under en lärarkonferens arbetar lärgrupperna med de reflektionsfrågor som återfinns i slutet av varje utbildningsmodul för att koppla teori med praktik. Den litteratur och de filmer som finns i modulerna är den kunskapsbas webbutbildningen vilar på. Utgångspunkten är DropOuts-serien. Vidare har materialet valts efter mottagare och syfte, d.v.s. för att passa lärarkår och skolor. Syftet med litteratur- och föreläsningsmaterialet är att få kunskap om utanförskapsfrågan, erhålla goda exempel på hur andra arbetat med skolavhoppsfrågan, samt som en ingång i ett eget förändringsarbete. Inläsningsmaterialet avgränsas mot att en modul ska ta upp till en månad att arbeta med. Bredvidläsningsmaterial finns i ett länkbibliotek.

4 Strukturen på reflektionsfrågorna är hämtade från NÖHRA-modellen. Denna tar sin utgångspunkt i att man analyserar sitt nuläge (N) och drar upp sitt önskade läge (Ö) - sin vision över hur det perfekta arbetet, det perfekta klassrummet, ser ut. Vidare diskuterar man vilka hinder (H), behov och resurser (R) man behöver för att nå sin vision. Slutligen upprättar man en handlingsplan, en aktion (A), över hur man ska nå sitt önskade läge. Syftet med reflektionsfrågorna är således att, utifrån sitt nuläge, måla upp en vision över hur skolan och arbetslagen vill arbeta med skolavhoppsfrågan och de teman som finns i modulerna. Lärgruppsarbetet riktas sedan till frågor som rör hur förändringsarbetet ska fortgå för att nå det önskade läget. Reflektionsfrågornas uppbygnad har också utgångspunkt i bedömningsforskaren Dylan Wiliams tankar om hur god undervisning struktureras. Han menar att en undervisning och utbildning ska byggas kring frågorna, var är vi, vart ska vi och hur ska vi nå dit. Slutligen återfinns en flik i reflektionsfrågorna som heter till klassrummet. Här finns korta tankar och frågor som tas med till klassrummet och eleverna. Modulen avslutas med en utvärdering av hur ens egen och arbetslagets praktik förändrats, samt hur man ska ta nästa steg i sin utveckling. Utvärderingen utförs under samma lärträff som uppstarten av nästkommande lärmodul. Webbutbildningens upplägg Utbildningen inleds med en självskattning som utförs enskilt. Deltagarnas resultat av självskattningen diskuteras innan arbetet med lärmodulerna påbörjas. Modulernas kunskapsinnehåll är uppdelade efter DropOuts-avsnittens tema. Den första lärmodulen är av mer övergripande karaktär, för att i modul 2-6 snäva in i olika frågor som är centrala i skolavhoppsforskningen. Självskattning Modul 1 - Varför hoppar elever av skolan? Modul 2 - De viktiga relationerna Modul 3 - Att möta alla elever Modul 4 - Att hålla koll och följa upp Modul 5 - Att ge framtidshopp Modul 6 - Att arbeta med hela individen 4

5 5 Dropouts webbutbildning är uppdelad i sju lärträffar. Rimligt tidsspann är fyra veckor mellan lärträffarna, där lärarna och skolpersonal, förväntas förbereda sig och agera i sina klassrum mellan tillfällena. Varje modul tar ungefär en månad i anspråk, med ett handledarlett lärtillfälle. En lärträff vigs åt självskattningsdiskussion.

6 Handledning av utbildningen 6 Självskattningen Utbildningen börjar med en självskattning. Självskattningens syfte är att inspirera till en uppstart av DropOuts Webbutbildning men främst att sätta avhoppsfrågan i kontext till den skola och den praktik där utbildningen utförs. Självskattningen utgörs av 20 frågor som tangerar de områden de sex modulerna tar upp. Resultatet av självskattningen blir ett personligt diagram som ger en riktning över hur man upplever sin egen skolas nuläge inom de olika områdena. Meningen med självskattningen är att deltagarna förväntas jämföra och diskutera sina personliga diagram i lärgrupperna utifrån frågor som finns nedan i detta metodmaterial. Det är i den kollegiala diskussionen av självskattningsresultatet som viktiga lärdomar och reflektioner görs. Syftet med lärgruppsarbetet är att analysera resultaten av de individuellt utförda självskattningarna. Att jämföra resultat med övriga i gruppen och fundera över vilka likheter och skillnader som finns skapar intresse för utanförskapsfrågan och att man synar olika synsätt i lärgruppen, samt analyserar verksamhetens alla bitar. Förberedelse: Självskattningen utförs individuellt. Självskattningen utförs inför första lärträffen. Resultatet av självskattningen presenteras i ett diagram. Diagramet skrivs ut av deltagaren. Diagramet tas med till första lärträffen. Under lärträffen, ca 2 timmar Deltagarna i lärgrupperna tar med sina diagram till lärträffen och diskuterar sina resultat utifrån följande instruktioner och frågor: Låt lärgrupperna sätta sig tillsammans. Lärledaren fördelar ordet och låter alla komma till tals. Diskussionen tar hela lärträffen i anspråk. Utgå från följande reflektionsfrågor i lärgrupperna: Vilka likheter och skillnader finns mellan era diagram? Vad i er praktik gör att ni upplever vissa områden som styrkor? Vad i er praktik gör att ni upplever vissa områden som svagheter? Ge exempel på och diskutera vad ni behöver för att utveckla era svagheter till styrkor.

7 Lärmodulerna Lärmodulerna i DropOuts webbutbildning syftar till att stärka kunskaperna om orsakerna till att unga hoppar av skolan, men framförallt till att förändra det dagliga arbetet hos skolpersonal för att förhindra skolavhopp. De texter och filmer som finns i modulerna syftar till att appliceras på och förändra den egna verksamheten genom reflektionsfrågor. Förberedelse, ca 3 veckor: Deltagarna utför inläsningen på egen hand. Deltagarna tar anteckningar på viktiga frågor och tankar som kommer upp längs vägen under inläsningen. Deltagarna har tagit del av allt presenterat material till lärträffen. Deltagaren får tillgång till länkbibliotek med bredvidläsningsmaterial via DropOuts webbutbildning. Under lärträffen ca 2-3 timmar: Deltagarna sätter sig i lärgrupper. Deltagarna diskuterar reflektionsfrågorna. Frågorna är uppdelade i fyra rubriker - var är vi, vart ska vi, hur kommer vi dit och till klassrummet. En ungefärlig tidsstruktur är att diskussionen får ta ca 30 minuter för varje rubrik. Deltagarna formulerar en aktionsplan utifrån diskussionerna som förekommit med utgångspunkt i reflektionsfrågorna: hur kommer vi dit och till klassrummet. I aktionsplanen upprättas Jag tar med mig till nästa gång. Den ensklida deltagaren beskriver en eller flera saker som ska appliceras i den egna praktiken till nästkommande lärtillfälle. Handledaren avslutar lärträffen med att utvärdera och introducera den nästkommande lärmodulen för deltagarna. 7 Individuell förberedelse Kollegiala diskussioner Handlingsplan/aktion Inläsning av material Se filmer och filmklipp Egen reflektion på reflektionsfrågorna Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Arbetssätt och arbetsformer Till eleverna Vad tar jag med mig till nästa lärarträff?

8 Översikt lärmoduler 8 1. Varför hoppar elever av skolan? Denna utbildningsmodul syftar till att stärka kunskaperna kring studieavbrottsfrågan och hur skolans arbete kan påverka elevers skolgång. Vi vet i ganska hög utsträckning vilka de individuella och strukturella riskfaktorerna är för studieavbrott och utanförskap. Det handlar exempelvis om socioekonomisk status, familjesituation, funktionsskillnader och kön. Vi vet även en hel del om hur riskfaktorerna blir tydliga i skolan. Elever som har hög frånvaro, låga skolresultat, låg självkänsla i skolkontexten, fysisk och psykisk ohälsa, negativa relationer med vuxna i skolan och andra elever, och som blir mobbade eller utsatta löper större risk än andra att hoppa av. Vad vi också vet är att skolan kan göra mycket stor skillnad för elever i riskzon. Faktorer i skolmiljön påverkar elevers möjligheter att lyckas, oavsett deras bakgrund och personliga förutsättningar. 2. De viktiga relationerna Syftet med utbildningsmodulen är att få kunskap om och ge tips hur ni kan arbeta med att skapa goda relationer i skolan. Mobbning och utsatthet gör att många elever hoppar av skolan. Alla skolor ska arbeta på ett aktivt och medvetet sätt för att förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkningar mot barn och elever. Skolan behöver vara en trygg plats där ungdomar och vuxna med olika bakgrund och värderingar möts. Att ha goda relationer med vuxna inom skolkontexten är extra betydelsefullt för de ungdomar som befinner sig i riskzon för skolavhopp. För de här ungdomarna är ett gott bemötande helt avgörande för viljan att överhuvudtaget komma till skolan. Eleverna behöver känna sig sedda, efterfrågade och välkomna i skolan. 3. Att möta alla elever Utbildningsmodulen syftar till att öka kunskapen kring olika funktionsskillnader och hur undervisningen kan anpassas för att möta alla elevers behov. Funktionsskillnader som skolan har svårt att möta kan bidra till att elever inte känner sig inkluderade i skolkontexten och överväger att hoppa av. Att möta elever med utgångspunkt i respektive individs personliga förutsättningar och situation är grunden för ett framgångsrikt arbete, oavsett om en elev har fått någon form av diagnos eller inte. Samtidigt kan en ökad kunskap om hur funktionsskillnader kan bemötas i skolan underlätta i mötet mellan ungdom och vuxen. Elever som befinner sig i riskzon för skolavhopp uppfattas ofta som utmanande och kan ha utagerande sätt i förhållande till andra elever och vuxna. Att hitta strategier och skapa miljöer som fungerar i arbetet med de ungdomar som utmanar våra känslor är en viktig del i arbetet med att motverka skolavhopp.

9 4. Att hålla koll och följa upp Syftet med utbildningsmodulen är att få kunskap om hur man systematiskt arbetar med att identifiera och arbeta med elever i riskzonen för skolavbrott. Att hålla koll på eleverna är en avgörande framgångsfaktor i förhållande till att motverka utanförskap, ur både ett samhälleligt perspektiv, ett skolperspektiv och ett individuellt perspektiv. De samhällsekonomiska kostnaderna för individers utanförskap är stora. Skolor som arbetar systematiskt med att hålla koll på exempelvis elevers frånvaro lyckas ofta väl med att identifiera elever i riskzonen för avbrott, och kan därigenom sätta in snabba åtgärder. I samspelet med elever som befinner sig i riskzonen för skolavhopp är det en viktig framgångsfaktor att kontinuerligt följa upp och hålla koll på ungdomarna. Det handlar om att kunna möta den unga och följa upp ofta och regelbundet, tydliggöra målen, utvärdera och sätta upp nya mål. 5. Att ge framtidshopp Utbildningsmodulens syfte är att öka kunskapen och förståelsen för hur kopplingar till arbetslivet kan öka elevers framtidshopp med större motivation och engagemang som följd. Ungdomar som löper risk att hoppa av skolan upplever den ofta som meningslös och ointressant, eftersom de har svårt att se tydliga kopplingar mellan sina studier och framtida mål. För de här eleverna är det speciellt viktigt att skolan arbetar med motivation och ser till att ungdomarna har kompetens att göra välgrundade val inför framtiden. Ofta kan en koppling till arbetslivet ge ökad inspiration och studie- och yrkesvägledning kan spela en viktig roll för ungdomarna. Skolan behöver stötta eleven att hitta sin egen drivkraft. Att se och stimulera varje individ, skapa medverkan och engagemang kan göra stor skillnad. En skola med inkluderande förhållningssätt ger förutsättningar för detta. Var befinner sig eleven nu? Hur kan intressen, förmågor och styrkor användas som utgångspunkt för aktiviteter i skolan? 9 6. Att arbeta med hela individen Syftet med utbildningsmodulen är att öka förståelsen för vad flexibilitet och en holistisk syn på eleven kan innebära, samt att ge inspiration för ett fortsatt arbete. I arbetet med ungdomar i riskzon för skolavhopp är det helt avgörande att ha en holistisk syn på eleven. Ofta finns faktorer som påverkar elevens situation i skolan, i hemmiljön eller i andra sociala sammanhang. Psykisk eller fysisk ohälsa kan också påverka, liksom faktorer i närsamhället. Flexibilitet är avgörande för att nå individer som befinner sig i en komplex situation. Det handlar både om att vara flexibel i förhållande till individen, exempelvis i val av arbetsmetoder och arenor för kontakt, och att erbjuda en organisatorisk flexibilitet. Med tanke på att problematiken ofta är mångfacetterad är samverkan en framgångsfaktor; det handlar om samverkan både inom och utanför skolan