EXAMINATION 3 GRUPP 12. Sabina Simm, Mikael Wekim, Josefin Ohlström, Simon Sundberg, Gaziza Omer

Transkript

1 Uppsala Universitet Förskollärarprogrammet Förskollärarroll i utveckling ht 2015 Kursansvarig: Maria Hedefalk EXAMINATION 3 GRUPP 12 Sabina Simm, Mikael Wekim, Josefin Ohlström, Simon Sundberg, Gaziza Omer

2 Det hela börjar med att ett av barnen kommer men en idé om att starta en maskaffär tillsammans med två andra kompisar ute på förskolans gård. Om man utgår från samspelperspektivet så är inte de två kompisarna med från början på idén men de är med att förverkliga den. Barnen utgår från realitetsdiskursen som Annica Löfdahl nämner under hela lekens gång (Jensen & Harvard, Leka för att lära, 2014, s.95). Medan ett av barnen börjar med att sätta upp affären så går de andra två och gräver upp maskar tillsammans till försäljningen i affären. De samspelar om hur de ska kunna gräva upp maskarna och sedan storleken på dem, utifrån storlek så får maskerna olika roller i leken. Efter en stund i byggandet av affären så kommer ytterligare 3 kompisar och vill vara med och sälja i affären, efter att de har samspelat om vilken roll de ska ha i leken så får de vara med. De 3 nya kompisarna samspelar tillsammans om deras roll i leken och kommer fram till att pinnar ska vara pengar och har olika värde beroende på längd. Med dessa pengar så skapar de då en bank som tillhör affären. Ett av barnen försöker utöka leken genom att locka till sig de resterande barnen på gården. Även andra barn som har egna lekar på gården är med och bidrar i leken som kund. För att barnen ska kunna vara med i en lek som redan pågår så måste man ha en förståelse för olikheterna mellan verklighet och fantasi. Det framgår tydligt att det äldsta barnet tar så sig den rollen att vara aktör. Det är aktören som styr innehållet och utvecklingen under lekens gång, detta är ett tydligt maktspel i realitetsdiskursen som de använder sig i leken (Jensen & Harvard, Leka för att lära, 2014,s.93-95). Medan affären fortsätter i en succés så samspelar dem om att de måste utöka lagret och förbättra distributionen. De kommer fram till att en måste gå och hämta material för att utöka sättet att sälja maskarna på genom att skapa maskpaket. Medan de skapar dessa maskpaket så råkar ett av barnen skada sig på en vass sax och då ingriper pedagogen in och hjälper det skadade barnet. Samtidigt som hon plåstrar om det barnet som har skadat sig så samspelar hon i leken om att man behöver plåster på arbetsplatsen utifrån den situationen som har uppstått. När allt är som vanligt igen så är hon själv med i leken som kund och köper en mask innan leken utvecklas till något helt annat. Några barn leker tigrar längre bort på gården efter ett tag så kommer de till affären och skapar oreda genom att förstöra affärsleken. Efter allt oreda så samspelar de alla om att tigrarna får en ny roll som rånare inne på banken. Personalen i affären bestämmer sig för att ringa polisen eftersom att tjuvarna försöker ta pengar från banken innan leken avbryts av en pedagog. I och med att de leker utomhus så finns det mer frirum för barnen. Fredrika Mårtensson skriver att barnen kan i och med att de leker utomhus lätt ansluta sig till leken och även dra sig ur leken (Jensen & Harvard, Leka för att lära, 2014, s.182). Ytan är oftast är större när man befinner

3 sig utomhus vilket gör att barnen kan lätt byta plats samt att de kan röra sig mer fritt, vilket gör att de kan utveckla leken med mer frihet och fantasi. Det kan även förekomma att lektemat ändras under lekens gång eftersom att det kan finnas flera lekar parallellt på gården. Det äldsta barnet som kom på idén om affärsleken visar tidigt i fallet att hon tar rollen som ledare i leken som utgår ifrån det lärandeperspektivet. Enligt Sutton- Smith retorik om lek och utveckling så är det bästa man kan göra är att leka för att förbereda sig för det framtida vuxenlivet (Tullgren, den välreglerade friheten, 2003, s.118). Ett av barnen som är och gräver i buskarna visar en tydlig lärarroll när hon visar på vilket sätt man ska leta fram maskar medan den andra iakttar det hon gör. Samtidigt som de har grävt upp maskarna så visar det barnet med lärarrollen att storleken på maskarna inte är densamma därför får maskarna olika roller i leken. Omedvetet så lär sig de yngre barnen språkliga och sociala förmågor genom att upprepa det de äldre säger eller gör. Det är inte bara genom imitation som barnen lär sig språkliga och sociala förmågor utan det är allmänt en social kompetens vilket Birgitta utmärker i (Jensen & Harvard, Leka för att lära, 2014, s.85). Birgitta menar att barn lär sig inte bara att utveckla språket utan de lär sig också empati och sympati samt att kunna kompromissa och samarbeta med varandra. Eftersom att de barn som är bank i affärsleken bestämmer att pinnarna har olika värde så lär sig de andra att pengar har olika värde i sig. Genom att pengarna har lika värde så lär de sig att olika varor eller saker kostar olika mycket. Det finns ingenting som är lika lärorikt som en lek för barn. När man går in i en lek så lär man sig att utveckla språk, känslor och samspel med andra vilket hjälper till att bygga upp barnets egen identitet och självsäkerhet vilket resulterar till att barnet utvecklas som individ (Jensen & Harvard, Leka för att lära, 2014, s.193). Kassörskan tar an sig den läranderollen att försöka få ordning genom att skapa en kö av de barnen som ska köpa i affären därmed visar hon hur normen i samhället fungerar. Pedagogen visar i en lärarroll att man kan använda plåster som en säkerhetsåtgärd om någon gör illa som kund eller som medarbetare i affären. Det framgår tydligt att de äldsta barnen är till största delen den läranderollen för de yngre barnen. Enligt Birgitta Knutsdotter Olofsson så finns det tre principer i vuxnas roll. Som pedagog ska man försöka skapa tid för en ostörd lek både som vuxen och som barn, det vill säga att barnen inte heller får störa en pågående lek såväl som vuxen. I och med det så säger läroplanen att verksamheten ska ge utrymme för barnens planer, fantasier, kreativitet i lek samt lärande inte bara inne men också i en utomhusmiljö (Lpfö 98, rev.2010, s.7). Dessutom kan man bidra till en ostörd lek med en slags övervakning och skapa ett frirum för barnen som Charlotte nämner i sin text (Tullgren, välreglerade friheten, 2003, s.87.88). När du som vuxen ska delta i en lek med barnen så är det bra om du tar hänsyn till lekens regler (Jensen & Harvard, leka för att lära, 2014, s.87). Några barn på jollen förskola väljer att leka en lek inom realitetsdiskursens ramar som Annica Löfdahl skriver, vilket innebär att de leker utifrån verklighetens förutsättningar (Jensen & Harvard, leka för att lära, 2014, s.95-96). En pedagog på förskolan visar tålamod och respekt när hon låter barnen leka ostört tills att hon märker att barnen behöver hennes stöd i leken. Under tiden låter denna pedagog leken vara ostörd så utvecklas leken till ett stadie där material som sax, papper och tejp behövs. I och med att de hämtar mer material till leken så kan det utveckla deras affärsidé i leken genom att kunna sälja maskpaket. Läroplanen säger: Leken är viktig för barns utveckling

4 och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. (Lpfö, 98, rev. 2010, s.6). Det betyder då att pedagogen inte alltid behöver vara med i leken och styra för att de ska kunna samarbeta och lösa problem utan de lär sig i den gestaltande leken att bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter genom att få bearbeta de själva. När barnet har hämtat materialet så märker en annan pedagog som inte befinner sig på gården att barnet håller en sax men väljer inte att ingripa i leken utan fortsätter sen med sitt eget. Detta betyder då att pedagogen inte tar ansvar för barnens säkerhet för leken som pågår utan överlåter ansvaret till pedagogerna på gården. På grund av dålig kommunikation mellan pedagogerna så sker det en olycka på gården där ett av barnen blir klippt i fingret med saxen som togs ut på gården. När detta sker så ingriper pedagogen in och stöttar det barn som har skadat sig med omsorg samtidigt som hon kliver in i leken förutsatt att det är på barnens villkor alltså inom lekens ramar som Birgitta Olofsson nämner i (Jensen & Harvard, leka för att lära, 2014, s 76). Leken avslutas av en annan pedagog som har befunnit sig på gården. Det avslutas på ett sätt där barnen inte får vara med och ge inflytande om att de förmodligen vill kunna fortsätta leken senare, trots att barnen ska gå in för annan aktivitet. Samtidigt som barnen plockar in leksakerna så upptäcker pedagogen som avslutade leken att det finns trasslig tejp och en jordig sax på affärens disk, som då också styrker på att det fanns dålig kommunikation mellan pedagogerna. Pedagogen anser att de har gjort en fel handling genom att ta ut dessa material ute på gården eftersom att de egentligen inte ska ha tillgång till det materialet. När detta upptäcks så försöker barnen förklara sig utan att få gehör ifrån den pedagogen. Här kan man se att pedagogen använder sig av uteslutande tekniken där han väljer att skälla ut alla barnen att de har gjort fel istället för att fokusera på den goda leken som de har haft (Charlotte Tullgren, den välreglerade friheten, 2003, s.95).

5 Referenser Harvard, M. J. (2014). Leka för att lära. Lund : Studentlitteratur AB. Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan 98, reviderad Stockholm : Ordförrådet AB. Tullgren, C. (2003). Den välreglerade friheten. Malmö : Tullgren & Malmö högskola.