Brukarstyrd brukarrevision Mobila teamet

Transkript

1 2017 Brukarstyrd brukarrevision Mobila teamet Socialtjänstens missbruksvård Jönköpings kommun Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården i Jönköpings län

2 Innehåll Ordlista... 3 Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Uppdragsbeskrivning... 6 Tillvägagångssätt och metod... 6 Etiska ställningstagande... 7 Resultat... 7 Analys och tolkning av resultatet Slutsats och utvecklingsförslag Referenser Bilagor

3 Ordlista Brukare De som tar del av verksamhetens stöd. Används i denna rapport när vi pratar om hela gruppen i mer generella drag. Respondent De brukare som har svarat på enkäten. Används i denna rapport när vi pratar endast pratar om de som har svarat på enkäten. Revisor De brukarrevisorer som har utfört brukarrevisionen. Sammanfattning Som ett led i en större genomlysning av missbruksvårdens olika verksamheter i Jönköpings kommun har Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården (Länsbrukarrådet) fått i uppdrag att belysa om de olika verksamheterna har den funktion de förväntas ha ur ett brukarperspektiv. Revisionen initierades genom en beställning från Lars Bergstrand, områdeschef i Jönköpings kommun. Revisionen har genomförts av revisorer som genomgått utbildning i Verdandis metodik för brukarstyrda brukarrevisioner. Skillnaden mellan andra utvärderingsmetoder och en brukarstyrd brukarrevision är att den sistnämnda görs ur ett gräsrots -perspektiv. Det betyder att revisorerna äger undersökningen från start med planering, enkätkonstruktion, genomförande och sammanställande av rapporten. Vidare kännetecknas brukarstyrda brukarrevisioner av att de som genomför den har egen erfarenhet av verksamheten, liknande verksamhet eller problemområdet. Tillvägagångssättet har utgått från Verdandis enkätmetod men vidareutvecklats av revisionsgrupperna i Jönköpings län till att vara mer en enkätintervju, en strukturerad intervju istället för insamling av enkätundersökning. Revisorerna har valt detta arbetssätt när enbart insamling av enkäter visat sig vara otillräckligt och där frågor ibland varit svåra att förstå. En annan fördel vid enkätintervjuer är att få sidomaterial som hjälper till vid tolkningen av enkäterna. Att närvara vid genomförandet har också en viktigare funktion genom att själva mötet mellan revisorer och respondenter oftast ger en mer nyanserad bild och förståelse. Det har varit frivilligt att delta i dessa enkätintervjuer, liksom på vilket sätt man velat genomföra den. De som inte velat träffa revisorerna har kunnat fylla i och lämna in enkäterna alternativt gjort intervjun över telefon. Aktuell revision genomfördes under april-juni 2017, som en av fem planerade revisioner inom Jönköpings missbruksvård under våren

4 Vid genomförandet träffade revisorerna personer som var inskrivna på Mobila teamet. Totalt deltog sexton respondenter av de totalt fyrtiotvå möjliga vid genomförandet. De brukare som nyligen blivit inskrivna på Mobila teamet var inte högprioriterade att delta i undersökningen. Den mest förkommande åldern på de svarande är mellan år och fyra av dem var kvinnor. Hälften av respondenterna har angett eget boende, andra alternativ som uppgetts är antingen som inneboende eller andrahandskontrakt. De respondenter som svarat annat om sin boendesituation visar kommentarerna på att det är vandrarhem och husvagn som är aktuellt. Revisionsgruppen önskade att de ställt frågan om beroendeproblematiken och droger annorlunda för att få ett tydligare resultat. En större del har angett alkohol som mest förekommande och är troligtvis en del av de flestas blandmissbruk. Vid sidan av alkoholen är det läkemedelsmissbruk som sticker ut och nästan lika många har angett amfetamin. En stor del av respondenterna känner sig lyssnade på samt att personal på verksamheten bemöter dem med respekt. Att bli tagen på allvar och att få sina åsikter lyssnade på har förmodligen en lika stor påverkan på upplevelsen som att bli bemött med respekt. Respondenter uttrycker även att de är nöjda med personalen och att de uppfattas som förstående, positiva och hänsynsfulla. De flesta har en genomförandeplan och känner att de varit delaktiga i dess utformning. Revisionen har även ställt frågan om respondenterna har fått tillräcklig information om ordningsregler och förhållningssätt för verksamheten. Lite mer än hälften av de som har svarat anser sig ha fått det. Ändå är det en fjärdedel av respondenterna som inte upplever sig ha fått information om ordningsregler och förhållningssätt vad gäller Mobila teamet vilket är något att uppmärksamma. Hälften av de svarande har angett att deras livskvalitet har förbättrats under kontakten med verksamheten. Den andra hälften har angett att livssituationen är oförändrad trots insatsen, vilket kan bero på att insatsen är under ett ganska tidigt skede. Hur livskvaliteten har påverkats varierar. Självkänsla, ekonomi och sömn har förbättrats för en del av respondenterna, medan andra har angett att missbruket minskat eller upphört helt. Stödet från verksamheten har ändå bidragit till att många känner sig mindre isolerade och upplever sig fått en ökad aktivitet i vardagen. 4

5 Det är ett fåtal av respondenterna som idag har kontakt med någon brukarorganisation, vilket är förvånande men kanske inte helt oväntat. Även att det är en minoritet av de som idag har kontakt med brukarorganisationer, verkar fler fått information om vilka organisationer som finns genom Mobila teamet. Hälften av dem som inte fått någon information tycker ändå att det bör finnas tillgängligt även om det inte är aktuellt för dem själva i dagsläget. För de respondenter som önskat stöd för deras anhöriga och närstående men som angett att de inte erbjudits det, syftade bland annat till att verksamheten kanske kunde erbjuda de anhöriga och närstående information om missbruk- och beroendet och hur det kan påverkar livssituationen på olika plan i vardagen. Frågorna kring samverkans- och samordningsproblematiken inom olika delar av myndigheterna kunnat ställas annorlunda i enkäten som användes. Dessa frågor har varit svåra att svara på då de påminner om varandra och samtidigt frågar vi om flera saker i en fråga. Revisionsgruppen tar med sig dessa lärdomar till kommande revisionsuppdrag. Inledning Eftersom revisionen är en del av en större genomlysning av olika verksamheter och insatser inom socialtjänstens missbruksvård i Jönköpings kommun, har frågor ställts på ett sätt som ska underlätta jämförelser och uppföljning. Mobila teamet är en biståndsbedömd insats som är beviljad av socialtjänsten. Missbruksvården i Jönköpings kommun består av Myndighetssektionen, ett HVB-hem för män, sysselsättningsverksamheter och stöd- och behandlingsverksamheter. Det finns en verksamhet som ger stöd till anhöriga. Mobila teamet Mobila teamet arbetar med biståndsbedömda insatser med fokus på individ, missbruk- och beroende. Målet med insatsen är att brukaren ska uppleva en ökad livskvalitet, utveckla sin förmåga till att leva mer självständigt och få bättre förutsättningar att bo kvar i den egna bostaden. Allt arbete med brukarna sköts i nära samverkan med handläggare samt övriga aktörer som påverkar förändringsarbete positivt. Metoder verksamheten använder sig av är bland annat motiverande samtal (MI), återfallsprevention (ÅP), CRA och ett självständigt liv (ESL). Andra inslag i verksamheten är bland annat psykosocialt stöd och behandling, kontaktmannaskap, social färdighetsträning och stöd till sysselsättning. (Jönköping kommuns hemsida). 5

6 Uppdragsbeskrivning Det här är en revisionsrapport av Mobila teamet i Jönköpings kommun. Revisionen är ett initiativ av Lars Bergstrand områdeschef i Jönköpings kommun och görs i samarbete med Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården. Uppdragsgivare är Kommunal utveckling FoUrum i Region Jönköpings län. Länsbrukarrådet har tillsammans med områdeschefen och ledningsgruppen för socialtjänstens missbruksenhet i Jönköpings kommun kommit överens om att göra en brukarstyrd brukarrevision på tio verksamheter i samband av den genomlysning som görs under Beställningen mellan parterna finns som bilaga i slutet av rapporten. Tillvägagångssätt och metod Till uppdraget tillsattes en revisionsgrupp under projektledning av brukarsamordnaren på kommunalutveckling, som tillsammans diskuterade uppdraget kring Mobila teamet. Bland de första stegen var att ta fram en tidsplan och samla in relevant information om verksamheten. Gruppen träffades vid flera tillfällen för att arbeta fram enkätfrågor bäst lämpade för Mobila teamet. Statistikprogrammet Esmaker användes för att färdigställa enkäten i sin helhet innan tryck. Foldrar och affischer togs fram av gruppen för att sedan vidarebefordras till verksamheten, för att kunna informera brukarna på verksamheten om uppdraget. Revisionen föregicks av ett möte på verksamheten. Träffen gjordes med representanter från Länsbrukarrådet som informerade om vad en brukarrevision är och hur den rent praktiskt går till väga. Revisionen genomfördes under våren 2017 på Mobila teamet av fem utbildade brukarrevisorer. Enkäterna sammanställdes utifrån vetskapen om de frågeställningar som föreslagits i beställningen och utifrån den erfarenhet som finns om målgruppen och vilka frågor som kunde anses vara relevanta. Enkätintervjuerna genomfördes under några veckor, april-maj 2017 genom att fem revisorer befann sig, två och två, på verksamheten och kunde genomföra intervjuer med de personer som ville delta. Revisorerna hade gjort ett schema där kontaktpersonerna på verksamheten bokade in de brukare som ville delta. Några valde att svara på enkäten själv och några intervjuades över telefon. Materialet har sedan bearbetats genom statistikprogrammet Esmaker och sammanställts i diagram med kompletterande kommentarer och utskrift av frisvarsfrågorna. Under sommaren har diagrammen sammanställts, tolkats och analyserats. Rapporten återkopplas i sin helhet under hösten

7 Metod Metoden som används är brukarstyrd brukarrevision med Verdandis metod (Gunvi Haggren) som grund. Länsbrukarrådet har anpassat enkätmetoden något och föredrar att göra intervjuer, i dessa situationer blir det mer en enkätintervju där det många gånger framkommer material vid sidan av som hjälper oss med analysarbetet. En brukarstyrd brukarrevision är en utvärderingsmetod som styrs av brukarperspektivet, det vill säga att de som arbetar med revisionens alla steg har egen erfarenhet av problematiken, verksamheten eller liknande områden. Etiska ställningstagande Beställaren bör se till att utföraren har fullgod information om vilka sekretessregler som gäller inom gruppen av brukarrevisorer, liksom i samtal/intervjuer med respondenterna på de reviderade enheterna. Beställaren ansvarar för att all icke sjukvårdspersonal utförarens arbetsgrupp omfattas av sekretess i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) eller i förekommande fall motsvarande de sekretessbestämmelser som finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Genom att följa de regler som finns för uppdraget gällande sekretess och genom att behandla materialet konfidentiellt, det vill säga, utan att röja vilken av respondenterna som svarat vad, har revisionsgruppen tagit hänsyn till och ansvar för att ingen enskild respondent ska behöva stå till svars för sina åsikter eller de resultat som presenteras av revisionsgruppen. Allt material vid denna undersökning har förvarats och behandlats så att obehöriga inte haft tillgång till det. Resultat Under denna rubrik redogörs resultaten från enkätundersökningen i form av stapeldiagram. I de öppna frågorna och där det varit möjligt att lämna kommentar till frågan, har i vissa fall svaren ändrats något för att säkra respondenternas anonymitet. Enkäterna utgår från uppdraget och är designade i statistikprogrammet Esmaker. Diagrammen visar, om inte annat anges, antal svarande. 16 av 42 möjliga respondenter har svarat. 7

8 Ålder Figur 1. På frågan om vilken ålder respondenterna hade har majoriteten uppgett år. 3 har svarat 56 år eller över och endast 1 respondent har ålder mellan år. Kön Figur 2. På frågan om kön är 12 män och 4 är kvinnor, ingen har svarat Hen. 8

9 Familjeförhållanden Figur 3. På frågan om familjeförhållanden har 13 av respondenterna svarat att de är ensamstående, 1 är sambos och 2 har svarat annat som alternativ, se nedan. Annat - Är inneboende. - Bor hos familj. Har du barn under 18 år? Figur 4. Frågan om respondenterna har barn under 18 år har 13 svarat nej, 2 ja bor med barn och 1 ja bor inte med sitt barn. 9

10 Boendesituation Figur 5. 8 respondenter har svarat att de har eget boende, 3 är inneboende eller har 2: a handskontrakt, 2 har en BSG lägenhet och resterande 3 har svarat annat, se nedan. Annat - Kategoriboende det är jobbigt, är på behandling nu sen tillbaka till de boendet. Är rädd för att komma tillbaka - dömt att misslyckas. - Vandrarhem. - Husvagn (på camping). Vilken typ av droger har du använt? Figur 6. Frågan om vilka droger respondenterna har använt är en flervalsfråga. 10

11 Hur länge har du deltagit i verksamheten? Figur 7. 9 respondenter har varit inskrivna i verksamheten 1-6 månader, 2 har varit inskrivna 6-12 månader och 5 respondenter har varit inskrivna 12 månader eller mer. Hur kom du i kontakt med verksamheten? Figur 8. 8 av respondenterna har svarat att de kommit i kontakt med verksamheten via socialtjänsten och resterande 8 har svarat annat. 11

12 Annat (Figur 8) - Sofiahuset/missbrukshandläggaren. - Arbetsplatsen. - Sökte själv. - Först Slottsgruppen, fick reda på mobila teamet där igenom. Men även haft möte med socialtjänsten. - Via sjukvården. Möte med läkare, arbetsförmedlingen. - Bruksborg. - Missbruksenheten. - BST innan, positiv prov, rökte mycket. Hur lång tid tog det från första kontakten med socialtjänsten tills du fick hjälp/stöd av verksamheten? Figur 9. 3 respondenter har svarat att de fick hjälp inom en vecka, 7 har svarat inom en månad och 6 har svarat att de tog mer än en månad. 12

13 Kommentarer (Figur 9) - Tog lång tid, visste att det fanns. - Genom MHL för LARO. - Sex månader, skulle tagit två. Handläggaren var sjuk, sen slutade. - Sex månader. - Tre månader - Fick göra studiebesök innan. Fick bra info om BST. Upplever du att personalen lyssnar på dig? Figur av respondenterna har svarat att det stämmer helt och för 5 av respondenterna stämmer det till stor del. 13

14 Upplever du att personalen bemöter dig med respekt? Figur respondenter har svarat att det stämmer helt och 3 svarar till stor del. Upplever du att dina åsikter tas på allvar? Figur respondenter svarade stämmer helt, 4 svarar till stor del och 1 svarar till viss del. 14

15 Har du under din vistelse i verksamheten känt eller upplevt att du blivit särbehandlad pga. ditt kön? Figur 13. Alla 16 respondenterna har svarat nej, de känner sig inte särbehandlade på grund av sitt kön. Har du några synpunkter gällande personalens bemötande? - Snälla, trevliga, rara. - Inte direkt, behöver matcha personal och klient. - Bästa stället jag varit på. - Förstående, hänsyn till individen. - Nej, inte varit här så länge men tycker det är bra hittills. - Det är bra, inte gått här så länge. - Väldigt, väldigt, väldigt trevlig personal. - Positiva bemötande, enkelt och avspänt. - Tycker att de gör ett bra jobb! - Nej, faktiskt inte. Det har varit bra. - Nöjd i stort. 15

16 Upplever du att personalen har rätt utbildning/kompetens? Figur 14. På frågan om personalens har rätt utbildning och kompetens svarar 8 respondenter att det stämmer helt och 7 svarar till stor del. Upplever du att personalen är engagerad i sitt arbete? Figur 15. Alla 16 respondenter upplever att personalen är engagerad i sitt arbete. 16

17 Anser du att det finns tillräckligt med personal? Figur 16. På frågan om det finns tillräckligt med personal svarar14 respondenter att det stämmer helt, 1 tycker att det stämmer till viss del. Har du en genomförandeplan? Figur 17. På frågan om hen har en genomförandeplan svarar 14 ja och 2 svarar vet ej. 17

18 Om du svarade ja på föregående fråga, fick du vara delaktig i planeringen/utförandet? Figur respondenter svarar ja, 2 svarar nej då de inte heller visste om de hade någon genomförandeplan. Har du fått tillräcklig information om ordningsregler och förhållningssätt för verksamheten? Figur respondenter svarade ja att de fått tillräcklig information, 4 svarar nej och 3 har svarat vet ej. 18

19 Om du svarat nej eller delvis, vad har du saknat? (Figur 19) - Flexibla, ingen har sagt något om nykterhet. - Återfall har varit okay, inte utslängd på grund av det. - Inte vad jag vet. Jag vill veta vad konsekvenserna blir. - Finns det viktiga regler så vill jag veta. - Jag har eventuellt fått info om det. - Inte upplevt det. - Vill veta vad som gäller på verksamheten, mer tydlighet. Upplever du ditt stöd som betydelsefullt? Figur respondenter svarar ja att stödet är betydelsefullt, 2 har svarat delvis. Om du svarat nej eller delvis, vad är det som saknas? - Inget specifikt. - Känner mig stark i mig själv. Men bra ändå. 19

20 Hur upplever du att din livskvalitet har förändrats sen du kom i kontakt med verksamheten? Figur respondenter upplever livskvalitén förbättrad medan 8 upplever att det är oförändrat. På vilket sätt har din livskvalitet förbättrats/försämrats? - Det är upp och ner, beroende på mående. - Smärre förbättring. - Samma som innan. - Jag har slutat med droger. - Mer självkänsla, mer aktiv. - Det går upp och ner. - Dricker inte, bättre ekonomi och sover bättre. - Slutat att vara med A-lagarna, sitter hemma mera nu förtiden. Det är svårt att bryta med umgänget, känns ensamt. - Använder mindre droger. 20

21 Känner du att du får den tid du behöver för att hantera din livssituation? Figur 22. På frågan om hen får den tid som behövs för att hantera livssituationen svarar 10 respondenter att det stämmer helt, 3 till stor del, 1 svarar att det stämmer inte alls och 2 känner att det är förtidigt att säga. Upplever du att stödet tillgodoser dina behov? Figur 23. På frågan om stödet tillgodoser behoven har 13 av respondenterna svarat ja medan 2 har svarat delvis. 21

22 Kommentar (Figur 23) - Kan ringa. - Kunnat få mer stöd om jag vill, flexibla, mer personal. - Beror på. Jag värdesätter det mycket. - Tillräckligt för tillfället. Har du genom ditt stöd blivit mindre isolerad och mer aktiv? Figur 24. På frågan om hen blivit mindre isolerad och mer aktiv genom stödet har 8 av respondenterna svarat ja, 1 har svarat nej och 7 svarar delvis. Kommentar - Upp och ner, HVB nu, förvirrad innan. - Kommer ut en timma ur min värld. - De kommer hem till mig. - Mer aktiv, ute mer. - Har aldrig varit isolerad, frivilligt. - Ja. - Åker ut och hittar på saker tillsammans. - Åker ju till MBT. - Vet inte riktigt. Hittills har det fungerat. - Blivit mer aktiv genom kontakten på MBT. 22

23 Har du idag kontakt med någon brukarorganisation? (AA, NA, Länkarna, Lp eller liknande) Figur respondenter har idag kontakt med någon brukarorganisation, 13 har svarat nej att hen inte har det i dagsläget. Om ja, vilken eller vilka? - Varit på ett AA. - Träffar LP ibland genom vänner. - IOGT-NTO. - Länkarna. 23

24 Har verksamheten informerat dig om vilka brukarorganisationer som finns? Figur har svarat ja att de fått information från verksamheten och 9 har svarat nej. Om nej eller vet ej, hade du önskat få sådan information från verksamheten? - Jag hade frågat själv. - Inte intresserad. - Ja. - Valet av information bör finnas. - Vet inte. - Jag får det så fort jag säger till. - Ja, även om det inte skulle vara aktuellt. - Nej, jag vet redan. 24

25 Har dina anhöriga erbjudits stöd från verksamheten? Figur respondent har svarat ja, 13 har svarat nej och 2 har svarat inte aktuellt. Om ja, vilket stöd har de erbjudits? - Så mycket har vi inte pratat ännu. Om nej, hade du önskat det? - Nej, bryr mig inte. - Vet inte. - Ja. - Min kontakt har nummer till anhörig. - Inte nu, kanske när jag var yngre. - Mitt barn hade kanske behövt information om beroendesjukdom och vilka konsekvenser det kan bli i livet. - Nej. (Flera respondenter har svarat) 25

26 Hur upplever du att samarbetet mellan berörda myndigheter och verksamheten fungerar? Figur respondenter upplever samverkan som mycket bra, 6 har svarat bra, 1 mindre bra, 1 inte alls och 5 respondenter svarar vet inte. Kommentarer - Ingen kontakt. - Andra myndigheter har inte så bra kontakt. - Jag vill ha SIP. (Samordnad individuell plan) - Får gå på många möten där kanske. - Myndigheter kunde samordna bättre. - De har hjälp mig att ringa samtal som jag lätt skjutit upp, betyder massor. - Ryhov kan vara långsamma med prover. 26

27 Hur upplever du att samarbetet mellan primärvården/psykiatrin och verksamheten fungerar? Figur respondenter svarar mycket bra, 1 har svarat bra och 12 har svarat vet inte. Kommentarer - Gott för kort tid.- Kontakt med beroende. Hur upplever du att samarbetet mellan socialtjänstens olika sektioner och verksamheten fungerar? Figur 30. Frågan om samarbetet mellan socialtjänstens olika sektioner och verksamheten så svarar 1 respondent mycket bra, 9 har svarat bra, 1 har svarat inte alls och 5 respondenter har svarat vet inte. 27

28 Kommentarer (Figur 30) - Det funkar, mejlar, känner mig inte bortglömd. - Missbrukshandläggaren och MBT funkar bra. Ber jag att någon ska följa med mig så gör de det om de kan. - Var katastrof i början, har ingen kontakt med socialtjänsten idag. Finns det något övrigt du vill tillägga om verksamheten? - Bra, det fungerar. - Öppen dag för de som inte känner till verksamheten. Dokumentera och att vidarebefordra den informationen till beroendemottagningen. - Nöjd - Inte hunnit se allt, inte träffat all personal, lite mer information, ska inte behöva söka information själv. - Det fungerar bra. Positivt. - Inte gått så länge. Det fungerar bra, ibland hör dom av sig på telefon. - Tycker att det är en jättebra grej. Stort stöd, gör mer än vad folk tror. Kan ringa vid behov. - Faktiskt inte. Jag är positivt inställt, återfallsprevention. - Är nöjd med stödet jag får, ser fram emot sysselsättningen som ordnats med hjälp av Mobila teamet. - Faktiskt inte. Det har funkat bra. - Nöjd med stödet! 28

29 Analys och tolkning av resultatet Bakgrundsuppgifter 75 % (12) av respondenterna ligger i åldersspannet år och endast en av fyra är kvinnor. Övervägande del av respondenterna är ensamstående och har inte barn. Endast 19 % (3) av respondenterna har minderåriga barn men ännu färre bor med barnen. Hälften av respondenterna har eget boende, vilket tolkas som att de innehar ett förstahandskontrakt. Drygt 19 % (3) av respondenterna är antingen inneboende eller har ett andrahandskontrakt. 19 % har angett sin boendesituation som annat, och kommentarerna visar att för dessa respondenter är det vandrarhem och husvagn som är aktuellt. Vi ser också att ingen har svarat att stödboende eller HVB-hem är aktuellt men under kommentarerna ser vi faktiskt att 6 % (1) av respondenterna för tillfället bor på HVB-hem (Hem för Vård och Boende) och känner oro för att behöva komma tillbaka till det kategoriboende hen lämnat. BSG (Bostad Sociala Gruppen) är ett alternativ som drygt 12 % (2) av respondenterna angett som sin boendesituation. Här är frågan om det är kategorilägenheter respondenterna menar eller om det är andrahandskontrakt genom exempelvis Tekniska kontoret med tillsyn av BSG. Ingen av respondenterna har angett att de är bostadslösa. I egentlig mening är det mer så att ingen anser sig vara hemlös, medan hälften av respondenterna faktiskt mycket väl kan definieras som bostadslösa så länge de inte har ett kontrakt som tryggar upp. Att vara hänvisad vandrarhem, husvagn på camping eller vara rädd för att behöva återgå till en miljö som inte gynnar drogfriheten är att ha tillfälligt tak över huvudet, ett provisoriskt hem, men det är inte ett tryggt boende. Från 1 januari 2017 har BSG ändrat namn till Bostadsenheten. Enheten lyder under socialtjänstens stabsenhet för lokal- och bostadsförsörjning. Frågan om beroendeproblematiken och droger kunde ställts annorlunda och hade gett ett tydligare resultat. Genom att ställa frågan: Vilken typ av droger har du använt, har svarsfrekvensen blivit nästan 200 %. Detta resulterar i att det inte går att utläsa vilken drog som är problemet, vilken drog som är mest förekommande, om det finns respondenter som bara har exempelvis alkoholproblem eller om samtliga har ett problematiskt blandmissbruk. Drygt 69 % (11) har dock angett alkohol, vilket får tolkas som att oavsett andra droger så är alkoholen mest förekommande och troligtvis en del av de flestas blandmissbruk. Vid sidan av 29

30 alkoholen ser vi att 37 % av respondenterna har angett någon form av läkemedelsmissbruk och 31 % har angett amfetamin. Knappt 20 % av respondenterna har angett Cannabis och samma gäller Opioider. Nätdroger, LSD och diverse trenddroger verkar däremot vara mindre vanligt än förväntat. Kontaktvägar och tid Eftersom revisionen är en del av en större genomlysning av olika verksamheter och insatser inom beroendevården i Jönköpings kommun, har frågor ställts på ett sätt som ska underlätta jämförelser och uppföljning. Frågan hade kanske egentligen behövt ställas som: Hur länge har du haft insatsen från Mobila teamet? Drygt 56 % (9) har haft insatsen mellan 1 6 månader och resten av respondenterna har haft insatsen i mer än 6 månader. Hälften av respondenterna har fått insatsen genom kontakt på socialtjänsten. Ingen har angett att insatsen skulle ha skett genom kontakter på frivården, genom sjukvården eller via anhöriga. Den andra hälften av respondenterna har angett att de kommit i kontakt med Mobila teamet på annat sätt. Under kommentarerna till svaret annat ser vi att en fjärdedel av respondenterna svarat annat men kommenterat att kontakten ändå skett genom socialtjänsten, vilket ger en svarsfrekvens på 75 % faktiskt som kommit i kontakt med Mobila teamet via socialtjänsten. Dessutom framkommer att 6 % kommit i kontakt genom sjukvården, men svarat annat och de som kommit i kontakt via annat är inte mer än knappt 19 % (3). Dessa har angett att kontakten skett genom arbetsplatsen, ett behandlingshem och genom att själv söka. Insatsen Mobila teamet är en biståndsbedömd insats vilket också betyder att de som har insatsen har fått den beviljad av socialtjänsten och oavsett vilka kanaler respondenterna använt sig av för att ta den första kontakten så måste samtliga gått via socialtjänsten efter första kontakten. Knappt 19 % (3) av respondenterna har angett att det tagit högst en vecka från första kontakten tills de kunnat få hjälp/stöd av Mobila teamet. Det vanligaste är ändå att det tar mer än vecka och i många fall även mer än en månad innan man fått insatsen beviljad och därigenom den hjälp man behöver. Under kommentarerna kan vi se att det i vissa fall tagit mer än ett halvår innan respondenter kunnat få hjälp efter att de tagit kontakt. En viss frustration kan anas hos dessa respondenter över att det tagit så mycket längre tid än väntat och lovat. Kommentarerna lämnar endast en liten fingervisning om anledningar till varför det kan dröja från kontakt till att faktiskt få hjälpen - Sex månader tog det, det skulle tagit två, 30

31 handläggaren var sjuk, sen slutade hen Den bristande kontinuiteten inom socialtjänsten är ett välkänt fenomen som tyvärr alltid drabbar den enskilde brukaren på ett eller annat sätt. Kompetens och resurser Nästan 69 % (11) av respondenterna upplever att personalen verkligen lyssnar på dem, medan resterande dryga 31 % (5) har svarat att det stämmer till stor del. Ingen av respondenterna har angett att det skulle stämma till viss del eller inte alls. Ännu högre resultat får vi på frågan om respondenterna upplever att personalen bemöter dem med respekt. Drygt 81 % (13) har svarat att det stämmer helt och de övriga har angett att det stämmer till stor del. Att bli bemött med respekt kan kopplas till känslan av att bli lyssnad på, men även de som inte instämmer helt på frågan om att bli lyssnad på har ändå angett att de bemöts med respekt. Att bli tagen på allvar och få ha sina åsikter har förmodligen en lika stor påverkan på upplevelsen av att bli bemött med respekt. Åtminstone har nästan 69 % (11) av respondenterna angett att de upplever att deras åsikter tas på fullaste allvar, medan 25 % (4) har angett att det stämmer till stor del och de övriga till viss del. Ingen av respondenterna har kunnat ange att de någon gång under insatsens gång skulle ha känt sig bli särbehandlade utifrån sin könstillhörighet. Att uppleva sig bli bemött med respekt kan alltså ses som en del av att bli lyssnad på, få respons för sina åsikter och att slippa känna sig särbehandlade. Övriga synpunkter kring personalens bemötande har getts som svar på en öppen fråga och är alla positiva till sin inriktning, varför det inte behöver punktas upp här. Över hälften av respondenterna har inte haft några övriga synpunkter om personalen och en del har tillagt att det är bra, de gör ett bra jobb. Övriga respondenter har uttryckt att de är nöjda med personalen som uppfattas som förstående positiva och hänsynsfulla eller till och med som - väldigt, väldigt, väldigt trevlig personal. En liten kommentar finns om behovet att matcha personal och klient, vilket kan ge en fingervisning om att det som kallas personkemi inte alltid kanske stämmer, men om man fortsätter vara uppmärksam så kommer matchningen att även i fortsättningen att ge goda förutsättningar för relationer som underlättar förändring, förbättring och funktion. På frågan om respondenterna anser att det finns tillräckligt med personal har det blivit ett bortfall och svarsfrekvensen är beräknad på 93, 8 % av totalen. Om det beror på att frågan missats, inte kunnat besvaras eller lämpligt svarsalternativ fattats, är svårt att svara på. Men 31

32 av denna totalen är det endast knappt 7 % (1) som inte svarat att det stämmer helt, men till viss del. Att en liten procent av de svarande upplevt att det i viss utsträckning saknats personal kan bero på olika saker. Det troligaste är kanske att det är kopplat till svaren längre fram som handlar om den tid man behöver för att hantera sin livssituation. Vi människor är olika och har olika behov av uppmärksamhet och tid för samtal med mera. Att inte få den tid man behöver när man behöver den som mest kan upplevas svårt. Oavsett om det är för att någon är sjuk, ledig eller har fler möten att ta hänsyn till. Den personal som av de flesta ändå är tillräcklig upplevs även av samtliga respondenter ha rätt utbildning och kompetens, antingen helt eller åtminstone till stor del och ingen upplever att engagemanget hos personalen skulle brista. Genomförandeplan De flesta av respondenterna har angett att de har en genomförandeplan och att de varit delaktiga i upprättandet av den. 12 % (2) har svarat att de inte vet om de har en genomförande plan och har heller inte kunnat svara på följdfrågan om delaktighet i den samma. Det är inte självklart att alla vet vad en genomförandeplan är? Vid intervjutillfället ges möjligheten att diskutera och förklara, förtydliga vad vi frågar efter. Både Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och Socialtjänstlagen (2001:453) har krav om att en individuell planering skall upprättas och att så långt det är möjligt ska den enskilde brukaren eller patienten vara delaktig i upprättandet av den. I Socialtjänstlagen (2001:453) 5 kap. 9 och 9 a står bland annat att kommunen ska ingå överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar och att Socialnämnden har ett ansvar för att se till att rätt hjälp och stöd ges och för att i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs. Information Under senaste tiden har det på många håll uppmärksammats en brist på information kring viktiga delar av verksamheter, insatser, rättigheter och annat till brukare. Revisionen har ställt frågan om respondenterna har fått tillräcklig information om ordningsregler och förhållningssätt för verksamheten och drygt 56 % (9) av dem har svarat att de anser sig ha fått det. Knappt 19 % (3) har svarat att de fått viss information om vad som gäller. Det är ändå anmärkningsvärt att en fjärdedel av respondenterna inte fått information om ordningsregler 32

33 och förhållningssätt vad gäller insatsen Mobila teamet. Följdfrågan till dem som svarat nej eller delvis, som ändå sammantaget uppgår till nästan 44 %, har varit vad de saknat för information. De kommentarer som lämnats på följdfrågan handlar om flexibiliteten som kan upplevas som en osäkerhet för den som behöver ha fastare ramar att förhålla sig till - Vill veta vad som gäller på verksamheten, mer tydligt. Att inte riktigt veta om nykterhet är ett krav eller inte kan upplevas besvärande av någon samtidigt som det kan vara en lättnad för en annan att återfall inte per automatik genererar att bli utslängd. Men ramarna verkar ändå viktiga, för att kunna ta ställning och göra aktiva val. Man vill veta vad konsekvenserna blir av olika val och hänger mycket samman med behovet av insatsen just för att man kanske inte riktigt själv ännu klarar att sätta upp sina egna gränser. Behovet av tydlighet och ramar i form av ordningsregler eller förhållningssätt hänger också ihop med upplevelsen av stödet som betydelsefullt. De flesta respondenter har också angett att det är betydelsefullt för dem. Endast drygt 12 % (2) har svarat att det är det till viss del, men ingen har svarat att stödet skulle sakna betydelse. Inte heller har någon av respondenterna kunnat definiera vad som skulle saknas i stödet i så fall. Längre fram i enkäten har en liknande fråga ställts med formuleringen om stödet tillgodoser brukarens behov. Där har svarsfördelningen varit snarlik med en liten förskjutning åt fler som svarat delvis. Kommentarerna ger små antydningar även här om att behoven ibland kan vara större än vad personalens tid eller verksamhetens inriktning kan täcka helt. Förändringar En förhoppning med de flesta av insatser som ges är att livskvaliteten för den enskilde brukaren ska förbättras under tiden i en verksamhet eller av beviljad insats, och att förbättringen också ska hålla i sig över tid. Och tid påverkar hur livskvaliteten förbättras eller inte. Vi har tidigare nuddat vid att upplevelsen av om det finns tillräckligt med personal eller inte kan för den som har stora behov av kontakt upplevas bristande. Vi ser också här att drygt 6 % (1) av respondenterna inte alls känner att de får den tid de behöver medan 81 % (13) av respondenterna tycker att de får den tid de behöver för att hantera sin livssituation, vilket självklart också påverkar möjligheten att förbättra den. Drygt 12 % (2) av respondenterna har angett att det fortfarande är för tidigt att uttala sig om detta och kan sannolikt också kopplas till varför en del av respondenterna tycker att deras livssituation är oförändrad trots insatsen. Hälften av respondenterna har angett att deras livskvalitet har förbättrats sen de kom i kontakt 33

34 med verksamheten. Den andra hälften av respondenterna har angett att livssituationen är oförändrad trots insatsen. Idag är det en ganska vedertagen sanning att felriktade insatser inte bara resulterar i uteblivet resultat, utan också kan göra problemen värre eller fler. När det kommer till Mobila teamet har ingen av respondenterna angett att insatsen skulle gjort deras livssituation sämre i alla fall. På följdfrågan om hur livskvaliteten påverkats har det blivit ganska tydligt att dagsformen varierar, det går upp och ner, som flera beskriver. Självkänsla, ekonomi och sömn har förbättrats för en del av respondenterna, medan andra har angett att missbruket minskat eller upphört vilket i varierande grad samman med dagsformen upplevs som positivt vissa dagar medan andra dagar känns jobbiga och ensamma - det är svårt att bryta med umgänget, känns ensamt Revisionsgruppens avsikt har varit att försöka ringa in och definiera just skiftningar och obalans beträffande känslor av gemenskap kontra isolering, samt aktivitetsnivåns pendling. Frågan kunde ha ställts som flera frågor istället och formulerats bättre. Det är en erfarenhet revisionsgruppen får ta med sig framöver. På frågan om stödet inneburit mindre isolering och ökad aktivitet har nästan 94 % (15) av respondenterna ändå angett att det åtminstone delvis har det. Endast 6 % (1) har angett att stödet inte kunnat bryta känslorna av isolering och ge ökad aktivitet. Kommentarerna visar att själva processen att ta sig till Mobila teamets lokal har effekten för många att det bryter ut dem ur isoleringen för en timme i alla fall medan andra får ett inbrott i isoleringen genom hembesöken. För dem som har lättare för sociala evenemang och ett större behov av dem har det varit viktigt att få möjligheterna att kunna hitta på saker tillsammans - Vi åker ut och hittar på saker tillsammans - blivit mer aktiv genom kontakten. Brukarorganisationer och anhöriga Knappt 19 % (3) av respondenterna har idag kontakt med någon brukarorganisation, vilket är förvånande men kanske inte helt oväntat. Genom internet kan individer ha ett nätverk utan att ens lämna hemmet och många är med i olika grupper på tillexempel Facebook. Brukarorganisationer har en lång historia i Sverige och har genom tiderna arbetat aktivt för att stärka brukares ställning i samhället. Begreppet brukare skulle kanske behöva definieras bättre i sammanhanget, men vi nöjer oss med att i sammanhanget syfta till alla de människor som av olika anledningar behöver använda välfärdssystemet och dess olika insatser mer än bara genom generella och universella bidrag som exempel. Dessa organisationer har 34

35 karaktäriserats av att de drivit idépolitiska frågor och kämpat för förbättringar och förändringar för de grupper de representerat. Över lag har vi i revisionsgruppen genom våra revisioner märkt ett ökat intresse och fått förfrågningar om det inte finns, eller går att starta grupper som stöttar varandra. Det finns och det går. Men hur kommer det sig att allt fler inte känner till dessa organisationer, grupper och föreningar? Eller vet hur man kommer i kontakt med de olika brukarorganisationerna? De som har en kontakt eller varit i kontakt med någon brukarorganisation nämner i huvudsak de nykterhetsföreningar som är mest etablerade samt LP-rörelsen som är en kristen rörelse som med stor framgång bedrivit både behandlingsarbete och social mobilisering. Även att få respondenter idag har kontakt med brukarorganisationer, verkar dock fler, knappt 44 % (7) av respondenterna, fått information om vilka organisationer som finns av Mobila teamet. Av dem som inte fått informationen tycks hälften anse att information om brukarorganisationer bör finnas även om det inte är aktuellt för dem själva just nu, medan andra hälften uttrycker att de inte har intresset av den informationen. Närmare 94 % (15) av respondenterna har angett att deras anhöriga inte erbjudits stöd från Mobila teamets sida eller att det inte varit aktuellt med stöd till anhöriga för deras del. 6 % (1) har angett att de anhöriga erbjudits någon form av stöd, men kan inte definiera vad stödet består av. Och de flesta har också svarat att de inte önskat stöd för sina anhöriga, vilket kan tolkas på olika sätt. Revisionen har inte ställt fördjupande frågor kring orsaker till varför respondenterna inte önskar stöd för de anhöriga. De respondenter som ändå önskat stöd för de anhöriga men angett att de inte erbjudits det, syftar till att erbjuda sina barn bättre information om situationen eller i ett retrospektivt perspektiv hade önskat det som yngre. Samverkan Drygt 56 % (9) av respondenterna upplever att samarbetet mellan berörda myndigheter och Mobila teamet fungerar bra och till och med mycket bra i vissa fall, samtidigt som drygt 12 % (2) av respondenterna angett att det fungerar mindre bra eller inte alls. Övriga 31 % (5) har inte kunnat svara på hur samarbetet fungerar. Bland kommentarerna finns dock en del hänvisningar till samverkans och samordningsproblematiken inom olika delar av myndigheterna. Dessa frågor skulle ha kunnat ställas annorlunda och kan för vissa respondenter ha upplevts som svåra att svara på då de påminner om varandra och samtidigt frågar flera saker. Och det blir också märkbart i svaren att respondenterna haft svårt att förstå vad som efterfrågas då 75 % (12) svarat att de helt enkelt inte vet hur samarbetet mellan 35

36 primärvård/psykiatri och Mobila teamet fungerar. Primärvården och psykiatrin är inte ett team och alla har inte kontakt med både primärvården och psykiatrin. Det är heller inga hemligheter att de olika dokumentationssystem, sekretessen, och språkbruk gör samarbetet mellan primärvård och psykiatrin svår, och för den enskilde brukaren blir det svårt att förstå både frågan och kunna reflektera över en funktion som är svårbegriplig även för de professionella i yrkena. Däremot har det varit mer variation på svaren till frågan om upplevelsen av samarbetet mellan socialtjänsten och Mobila teamet. Drygt 62 % (10) har svarat att de upplevt detta samarbete som bra och i något fall som mycket bra medan drygt 6 % (1) upplever att det inte fungerar alls. Även här finns drygt 31 % (5) av respondenterna som inte vet hur det fungerar med samarbetet. Kommentarerna visar att de som kan använda internet, maila, ta kontakt själva och får hjälp när de ber om det, också upplever att det fungerar bättre. För dem som har svårare att ta dessa kontakter, ta den enskildes eget ansvar och ligga i, upplever det självklart också som mer kaotiskt, svårt, diskriminerande och till sist icke önskvärt. Den enhet, verksamhet, myndighet eller som här, det team, som finns där och av brukaren upplevs arbeta för denna får ju också ett större förtroende från brukarna. Den senaste rapporten från Vårdanalys (2017) lyfter att bättre samverkan måste åstadkommas för att kvaliteten på vården inte ska försämras, insatserna bli ineffektiva och kostsammare genom att fler hamnar mellan stolarna eller måste igenom upprepade behandlingar i onödan. Slutsats och utvecklingsförslag Att kunna se den enskilda individen, klienten/patienten som i första hand en medmänniska är ett nödvändigt första steg för att kunna skapa möjligheter till förändring. Revisionen synliggör personalens motivationsarbete med de enskilda individerna som möjliggörare för val av nya vägar i livet för dem. Härmed minskar de destruktiva utvecklingarna i deras liv. Brukarna själva beskriver personalen som den resurs som hjälper dem till förändring. Mobila teamet verkar vara av betydelse för de brukare som har den insatsen. Tolkningen blir att verksamheten lyckas uppnå de mål de har, att stärka brukarna till ett liv utan droger och ökad livskvalitet. Mobila teamet hjälper sina brukare att hitta strategier och nödvändiga verktyg för att kunna ta aktiv del i sina egna liv. Resultatet av att ha rätt människor runt sig och som satsar på förändring och fokuserar på friskfaktorer, skapar ofta en styrka att ta sig vidare i livet. Och det är viktigt för positiv förändring att man vågar se framåt, tro på en 36

37 framtid. För brukargruppen är det av betydelse att kunna vara delaktiga och styra sin egen väg mot återhämtning med rätt insats som stöd. I Mobila teamets verksamhetsbeskrivning på Jönköpings kommuns hemsida, är ett av målen med insatsen att klienten ska uppleva en ökad livskvalitet samt utveckla sin förmåga att leva mer självständigt och få bättre förutsättningar att bo kvar i den egna bostaden. Ett boende är avgörande efter en insats och att brukarna får hjälp att behålla det under insatsen. Förutsättningen för att de flesta ska välja ett drogfritt liv och ta del i samhället är att få en ärlig chans. Och att grundläggande behov som bostad tillgodoses och stabiliserar tillvaron. Oddsen är inte höga att klara ett drogfritt liv om brukare måste återgå till den miljö som präglas av osäkerhet. Det går inte att förvänta sig en bestående förändring i livsföring om inte omkringliggande faktorer som boendet förändras. Istället riskerar historien att upprepa sig. Det skulle innebära att insatser måste sättas in gång på gång utan att leda till önskat resultat, vilket inte blir kostnadseffektivt och inte heller är humant för den enskilde. Vi vill identifiera vad som brister i dessa situationer men det blir en revision för sig. Under de revisioner som görs för genomlysningen av missbruksvården i Jönköpings kommun, har det blivit uppenbart att insatserna i övervägande del avser män. Ändå är missbruk inte längre något specifikt manligt, utan finns hos kvinnor i ökande omfattning också. Men varför möter revisionerna mestadels män? Vi vet att normförändringar i vårt samhälle påverkar också gruppen missbrukare, där gränsen mellan manligt och kvinnligt inte längre är lika tydlig. Konsekvenserna av ett liv i missbruk och beroende drabbar ofta kvinnor hårdare. Det är fortfarande dock kvinnan som har ansvaret för eventuella barn och hem och det är vanligare att kvinnor utsätts för olika former av våld av män, än tvärtom. Är det något som kan förklara varför män oftare förekommer i ett tidigare skede i vården medan det är svårare att få fatt i kvinnorna? En större medvetenhet om detta och mer anpassade insatser även för kvinnor är att efterfråga. Stödet från Mobila teamet behöver vara tillgängligt för individer med problematiskt bruk och med psykisk ohälsa. Arbetet som görs inom verksamheten är en grund för att kunna ge stöd till en drogfri vardag och ett liv värt att leva. Verksamheten har inte kravet om drogfrihet vid inskrivning vilket öppnar upp möjligheterna att komma intill och vidare. Krav på drogfrihet för att kunna få behandling eller en insats är annars vanligt förekommande, vilket också gör det svårare för brukarna med missbruksproblematiken att ta sig vidare. 37

38 Utvecklingsförslag Uppmärksamma olika förenings och- brukarorganisationer, möjliggör nya arenor där sunda kontakter och gemenskaper finns. Angående ordningsregler och förhållningssätt gå igenom vad som är aktuellt och vad som förväntas av brukaren, detta kunde samtalas om vid utformandet av genomförandeplanen samt göras igen vid uppföljningen. Behandlingsgrupper, bjud in till gemensam träff för klienterna där de kan dela med sig av sina erfarenheter samt stöd för varandra, personal kan samordna. Öppna upp verksamheten för besök utifrån vid några tillfällen i månaden. Detta möjliggör för personer med problematiskt bruk att komma intill. Ju fler ingångar och ju lättare tillgång till Mobila teamet så ökar chanserna att komma vidare samt få kunskap/information om stödet/behandlingen. 38

39 Referenser Vårdanalys Rapport 2017:1 (2017). Att komma överens. En uppföljning av överenskommelser inom missbruks- och beroendevården. Stockholm: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Gunvi Haggren. Verdandi, Brukarstyrd brukarrevision, en väg till ökat inflytande Socialtjänstlagen (2001:453). 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper. Missbrukare. Hämtad från: Jönköping kommuns hemsida Bilagor 1. Beställning 2. Informationsfolder 3. Enkät 39

40 Beställning Bilaga 1 Brukarstyrd brukarrevision av socialtjänstens missbruksvård i Jönköpings kommun Uppdragsbeskrivning Kort beskrivning av verksamheten Missbruksvården i Jönköpings kommun består av Myndighetssektionen, ett HVB-hem för män, sysselsättningsverksamheter och stöd- och behandlingsverksamheter. Det finns en verksamhet som ger stöd till anhöriga. Generell frågeställning: Hur upplever brukarna verksamheten och vad kan förbättras med utgångspunkt från brukarnas erfarenheter? Syfte: Syftet med revisionen är att ta vara på brukarnas erfarenheter av verksamheten för att på så sätt kunna genomföra förbättringar. Frågeställningar som socialtjänsten önskar få svar på gällande var och en av enheterna/verksamheterna: Hur upplevs bemötandet från personalen? Vad får brukaren hjälp med från verksamheten? Ger verksamheten den hjälp som brukaren behöver? Finns det något mer än det som redan görs som brukaren skulle vilja ha hjälp med från verksamheten? Vad är kvinnornas erfarenheter av hur verksamheten bemöter och ger dem hjälp som kvinnor? Vad är männens erfarenheter av hur verksamheten bemöter och ger dem hjälp som män? Upplever de yngsta (20 25 år) att verksamheten ger dem rätt hjälp? Finns det något som skulle kunna förändras för att verksamheten bättre skulle passa unga? Har brukarna kontakt med föreningar som stödjer personer med beroende och missbruk? Om de har kontakt med föreningar, på vilket sätt är föreningen till hjälp? Om de inte har kontakt med föreningar, tror de att de skulle bli hjälpta av att få kontakt med sådana föreningar? I så fall, på vilket sätt skulle det kunna vara en hjälp? Har verksamheten försökt hjälpa brukarna till kontakt med sådana föreningar? Vad har brukarna för erfarenheter av hur olika delar av socialtjänsten och olika myndigheter samverkar? Vad har brukarna för erfarenheter av socialtjänstens och Regionens samverkan? Brukarstyrd brukarrevision drivs genom FoUrum och innebär att revisioner av verksamheter genomförs av personer med erfarenhet som brukare eller närstående istället för av professionen eller experter. Uppdraget till Länsbrukarrådet missbruk består av att genomföra brukarrevisioner inom missbruksvårdens verksamheter under De kommer utgöra en del av genomlysningen. 40

41 På missbruksvården önskas revision inom följande verksamheter: Revisioner inom följande verksamheter ska vara klara juni 2017: Bruksborg, Mobila teamet, Retur, EoS och KrAmi. Därefter görs revisioner inom följande verksamheter: BOP, Slottsgruppen, Junepol, Anhörigstöd och Myndighetssektionen. Myndighetssektionen. Målgrupp: Målgruppen är de personer som för närvarande har kontakt med de aktuella verksamheterna. Alla brukare som är aktuella inom de berörda verksamheterna ska erbjudas att delta i brukarrevisionen. Antal brukare per verksamhet: Bruksborg 16 Mobila teamet 42 Retur 33 EoS 15 KrAmi 25 BOP 43 Junepol 129 Slottsgruppen 43 Anhörigstöd 61 Myndighetsektionen - Totalt antal: 407 (exklusive Myndighetssektionen). Samma personer kan vara aktuella i flera verksamheter. Antal personer totalt är därmed lägre än 407. Genomförande: Verksamheterna ansvarar för att det finns ett rum för genomförandet av intervjuerna samt att det finns kaffe/the att bjuda på till fikat revisorerna har med sig. Brukarrevisionen utförs med den metod som revisorerna utbildats i. Ansvarig chefer för verksamheterna är informerade, möten med verksamhetens personalgrupp och brukarrevisorerna ska ske innan revision påbörjas för genomgång av metoden och en tydlig beskrivning om hur genomförandet kommer att ske. Länsbrukarrådet missbruk ansvarar för att ta fram information och blankett för samtycke. Sekretessfrågan löses också innan revision påbörjas. Avtal En överenskommelse skrivs mellan beställaren och Länsbrukarrådet missbruk tillsammans med Kommunal utveckling FoUrum. Återkoppling Återrapportering ska ske i sin helhet dvs. frågor, svar, revisorernas kommentarer, slutsatser och eventuella förändringsförslag ska redovisas och vara i både skriftlig och muntlig form till beställaren. Återrapporteringen ska bygga på respekt för deltagarnas anonymitet. I juni görs en genomgång av resultatet på de första 5 verksamheterna revisionen berör. Revisionen ska i sin helhet återrapporteras till nämnden i december 2017 Beställare Lars Bergstrand Områdeschef Individ- och familjeomsorgen 41

42 Bilaga 2 FOLDERN Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården i Jönköpings län BRUKARSTYRD BRUKARREVISION AV MISSBRUKSVÅRDEN I JÖNKÖPINGS KOMMUN. Vi som jobbar med uppdraget har egen erfarenhet av beroendevård och psykisk ohälsa. Under hösten 2017 utvärderar vi missbruksvårdens tio verksamheter i Jönköpings kommun. Vi vill få med era upplevelser och tankar på hur den aktuella verksamheten fungerar enligt er. Brukarstyrt innebär att frågor och svar, samt resultat inte kan styras av verksamheten. Vi har ett ansvar att få med ert perspektiv och era upplevelser på ett sätt som inte utlämnar er som personer. Självklart har vi tystnadsplikt och följer sekretesslagen. Den enkät ni svarar på tolkas och sammanställs av oss brukarrevisorer. Resultatet som presenteras i en rapport bygger på era erfarenheter av stödet från verksamheten. SYFTET MED UNDERSÖKNINGEN Syftet med revisionen är att ta vara på era erfarenheter av verksamheten för att på så sätt kunna genomföra förbättringar. Ert deltagande är värdefullt Vid frågor kontakta Isabell Mortensen Mobil: Mejl: isabell.mortensen@rjl.se 42

43 ENKÄTEN Bilaga 3 Bakgrundsfaktorer 2. Ålder eller mer 3. Kön Kvinna Man Hen 4. Familjeförhållanden Ensamstående Sambo Annat 5. Har du barn under 18 år? Ja, bor med (även deltid) Ja, bor inte med Nej 43

44 6. Boendesituation Eget boende Inneboende/2:a hand Stödboende/HVB BSG lägenhet Bostadslös Annat 7. Vilken typ av droger har du använt? Ej aktuellt Alkohol Lugnande (benso eller liknande) Cannabis/Hasch Opiater/Opioider Amfetamin eller liknande Ecstasy, GHB, Nätdroger Läkemedel Annat 8. Hur länge har du deltagit i verksamheten? 0-1 månad 1-6 månader 6-12 månader 12 månader eller mer 44

45 Tillgänglighet 9. Hur kom du i kontakt med verksamheten? Via socialtjänsten Via sjukvården Via frivården Via anhörig/familj Annat 10. Hur lång tid tog det från första kontakten med socialtjänsten tills du fick hjälp/stöd av verksamheten? Samma dag Inom en vecka Inom en månad Mer än en månad Kommentarer Bemötande 11. Upplever du att personalen lyssnar på dig? Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls 45

46 12. Upplever du att personalen bemöter dig med respekt? Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls 13. Upplever du att dina åsikter tas på allvar? Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls 14a. Har du under din vistelse i verksamheten känt eller upplevt att du blivit särbehandlad pga. ditt kön? Ja Ja upprepade gånger Nej 14b. Om du svarat ja på föregående fråga, kan du med enkla ord beskriva vad som hände? 15. Har du några synpunkter gällande personalens bemötande? 46

47 Kompetens och resurser 16. Upplever du att personalen har rätt utbildning/kompetens? Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls 17. Upplever du att personalen är engagerad i sitt arbete? Ja Nej Delvis 18. Anser du att det finns tillräckligt med personal? Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls 47

48 Delaktighet 19a. Har du en genomförandeplan? Ja Nej Vet ej 19b. Om du svarade ja på föregående fråga, fick du vara delaktig i planeringen/utförandet? Ja Nej 20a. Har du fått tillräcklig information om ordningsregler och förhållningssätt för verksamheten? Ja Nej Delvis 20b. Om du svarat nej eller delvis, vad har du saknat? Stödets utformning och effekt 21a. Upplever du ditt stöd som betydelsefullt? Ja Nej Delvis 48

49 21b. Om du svarat nej eller delvis, vad är det som saknas? 22. Hur upplever du att din livskvalitet har förändrats sen du kom i kontakt med verksamheten? Förbättrats Försämrats Oförändrat På vilket sätt har din livskvalitet förbättrats/försämrats? 23. Känner du att du får den tid du behöver för att hantera din livssituation? Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls För tidigt att säga 24. Upplever du att stödet tillgodoser dina behov? Ja Nej Delvis Kommentar 49

50 25. Har du genom ditt stöd blivit mindre isolerad och mer aktiv? Ja Nej Delvis Kommentar Brukarorganisationer och anhöriga 26. Har du idag kontakt med någon brukarorganisation? (AA, NA, Länkarna, Lp eller liknande) Ja Nej Om ja, vilken eller vilka? 27a. Har verksamheten informerat dig om vilka brukarorganisationer som finns? Ja Nej Vet ej 27b. Om nej eller vet ej, hade du önskat få sådan information från verksamheten? 50

51 28a. Har dina anhöriga erbjudits stöd från verksamheten? Ja Nej Inte aktuellt Kommentarer 28b. Om ja, vilket stöd har de erbjudits? 28c. Om nej, hade du önskat Samverkan 29. Hur upplever du att samarbetet mellan berörda myndigheter och verksamheten fungerar? Mycket bra Bra Mindre bra Inte alls Vet inte Kommentarer 51

52 30. Hur upplever du att samarbetet mellan primärvården/psykiatrin och verksamheten fungerar? Mycket bra Bra Mindre bra Inte alls Vet inte Kommentarer 31. Hur upplever du att samarbetet mellan socialtjänstens olika sektioner och verksamheten fungerar? Mycket bra Bra Mindre bra Inte alls Vet inte Kommentarer Övrigt 32. Finns det något övrigt du vill tillägga om verksamheten?

53 Tack till alla berörda som gjort denna brukarstyrda brukarrevision möjlig! Kontakt till Länsbrukarrådet för Missbruks-och beroendevården i Jönköpings län: brukarradetjkpg@gmail.com Telefon: