Brukarrevision 2014 av Socialpsykiatrin i Gnosjö kommun Boendestödet och Dagverksamheten

Transkript

1 Brukarrevision 2014 av Socialpsykiatrin i Gnosjö kommun Boendestödet och Dagverksamheten Länsbrukarrådet för riskbruks, missbruk och beroendevård i Jönköpings län test 2

2 Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 4 Uppdraget... 5 Syfte... 5 Socialpsykiatrin i Gnosjö kommun... 5 Metod... 6 Tillvägagångsätt... 6 Enkätundersökning... 8 Tolkning Återkoppling Tystnadsplikt Slutkommentarer/diskussion Förslag att jobba vidare med Bilagor: Överenskommelsen Uppdragsbeställning 3

3 Inledning I denna revisionsrapport har Länsbrukarrådet missbruk Jönköpings län reviderat Socialpsykiatrin i Gnosjö kommun. Under hösten 2013 startade i Gnosjö ett lokalt brukarråd inom den kommunala psykiatrin. I deras råd ingår representanter för brukare, anhöriga, personal, politiker, representanter från kommunens sociala företag, verksamhetschefen och socialchefen. Revisionen har initierats av brukarrådet i Gnosjö kommun, vilka har föreslagit för kommunen att beställa en brukarstyrd brukarrevision. Brukarrevision är en granskning av en verksamhet eller enhet och utförs av brukare med egenerfarenhet av liknande insatser. De verksamheter som är aktuella för revision är dagverksamheten och boendestödet. Sammanfattning Revisionen är genomförd i september av Länsbrukarrådet för missbruk. Uppdraget bestod av att göra brukarrevision på två verksamheter inom socialpsykiatrin i Gnosjö kommun, Dagverksamheten för psykiskt funktionsnedsatta som även har ett nära sammarbete med kommunens arbetsmarknadsenhet som ger sysselsättning till långtidsarbetslösa som är i behov av arbetsrehabilitering. boendestödet för psykiskt funktionsnedsatta som har en bostad med särskild service enligt LSS. Beställare av brukarrevisionen är Gnosjö kommuns brukarråd och finansieras via psykiatrin på FoUrum. Totalt fyrtio brukare var inskrivna på de olika verksamheterna vid tiden då revisionen utfördes, tjugofem på boendestödet varav sjutton brukare svarat och femton på dagverksamheten varav tio svarat på enkäterna. Den metod som används vid revisionerna benämns Brukarstyrd brukarrevision. Metoden bygger helt på att det är brukare själva som t.ex. planerar, intervjuar och formulerar enkätfrågor. I Jönköpings län finns två revisorsutbildare; Isabell Mortensen och Mats Vikhed, som utbildats via SKL. För uppdraget har ytterligare revisorer utbildats. Den enkät som tagits fram utgår från uppdraget och ställer frågor om bl.a. bakgrundsfaktorer, samverkan, inflytande, bemötande, förtroende, tillgänglighet, engagemang, effekt av verksamheterna, att bli lyssnad på och förändringar i livssituationen. Totalt var antalet brukare med insats fyrtio och utav dessa har tjugosju stycken svarat på enkäten. Fördelning mellan könen är att det är några fler män än kvinnor. Det vi fick till oss under revisionen i helhet på boendestödet är behovet av kommunikation och information ifrån ledningen och personal till de boende. För att brukare ska kunna känna sig delaktiga och bekräftade är detta viktigt och efterfrågas. Vi uppfattar efterfrågan på fler personal och gärna manliga då brukarna tycker det är viktigt att ha personal efter den enskildes behov. På dagverksamheten ser vi behovet av individ anpassade arbetsuppgifter, vissa upplever uppgifterna för enkla vilket gör det svårt att utvecklas och växa som individer. Det finns viss svårighet med svenska språket hos brukare. Detta gör att det blir svårt att känna sig förstådd. Gemenskapen och insatsen är både socialt och fysiskt betydelsefull för individerna och gemensamma aktiviteter uppskattas. Bakgrund Det nationella SKL- projektet Kunskap till praktik som pågått sedan 2008, handlar om att utveckla Sveriges missbruksvård och ett av målen är att förstärka brukarmedverkan. Ett sätt kan vara att utvärdera genom brukarstyrda revisioner. Brukarstyrd brukarrevision är en granskning av en enhet eller verksamhet som ger stöd, vård eller service till människor. Med brukarstyrd menas att brukare själva har formulerat frågor i t.ex. en enkät. En utbildning inledde arbetet med att genomföra en brukarrevision inom missbruksoch beroendevården i Jönköpings län Denna skedde i samarbete mellan Linnéuniversitetet i Växjö. I länet finns sedan en tid två brukarrevisorsutbildare och totalt elva brukarrevisorer har utbildats som tar 4

4 löpande uppdrag från främst kommuner och landsting via Regionförbundet FoUrum i Jönköpings län. Inom FoUrum regionförbundet Jönköpings län finns sedan 2010 ett länsövergripande brukarråd och två SKL- utbildade Brukarrevisorer. Dessa har tidigare genomfört revisioner inom kommuner och landsting i länet. Uppdraget Efter att Verksamhetschefen i Gnosjö kommun kontaktat Regionförbundet FoUrum och efterfrågat möjligheten till att beställa en brukarstyrd brukarrevision av Socialpsykiatrin. Förfrågan förmedlades vidare till Länsbrukarrådet för missbruk. Representant ifrån rådet kontaktade Verksamhetschefen i Gnosjö för att diskutera vidare. En uppdragsbeskrivning skrevs och därefter en beställning inför den kommande revisionen. Tillsammans med processledare Cecilia Strandlund skrev Länsbrukarrådet för missbruk samt verksamhetschefen på FoUrum under en överenskommelse gällande brukarrevison av Socialpsykiatrin i Gnosjö kommun. Syfte Syften med att göra en brukarstyrd brukarrevision är att belysa människors erfarenheter och upplevelser av de olika verksamheterna genom ett brukarperspektiv. Att påverka, förbättra och kvalitetssäkra verksamheter som revideras. Genom brukarrevisionen och brukarperspektivet blir det möjligt att få översikt och en beskrivning av klienternas upplevelse inom ett antal livsområden samt att mäta kvaliteten av olika insatser som erhålls inom kommunens socialpsykiatri. Socialpsykiatrin i Gnosjö kommun För personer med psykisk funktionsnedsättning finns hjälp i hemmet i form av boendestöd samt möjlighet till sysselsättning och gemenskap. Boendestödet Hjälp i hemmet - boendestöd Rehabiliterande boendestöd är en insats som syftar till att öka möjligheten för personer med varaktiga psykiska besvär att leva ett normalt vardagsliv. Boendestödet kan handla om: stärka självförtroende att strukturera vardagen ge samtalsstöd etablera relationer Anställda på boendestödet På boendestödet är det fem och en halv fasta tjänster. De flesta i personalen har undersköterska med psykiatri inriktning som utbildnings kompetens. Timvikarier: Timvikarier finns efter behov. 5

5 Daglig verksamhet Dagverksamheten erbjuder psykiskt långtidssjuka följande: En plats för att dela gemenskap med andra människor. Stöd i det dagliga livet. Arbetsträning och sysselsättning av varierande slag. Anställda på dagverksamheten En arbetsterapeut, en handledare, en undersköterska - påbyggnadsutbildning ett år i psykiatri - samt några högskolepoäng i psykologi Timvikarier: Undersköterska med inriktning psykiatri i sjukvården och en sommarvikarie. Metod Den metod som används vid revisionerna benämns Brukarstyrd brukarrevision. Metoden bygger helt på att det är brukare själva som t.ex. planerar, intervjuar och formulerar enkätfrågor. Isabell Mortensen har fått utbildning i Stockholm utifrån Verdandis metod 1 i brukarstyrd brukarrevision och är utbildare tillsammans med Mats Vikhed, som har fått sin utbildning av Linneauniversitetet. Av de utbildade revisorerna ingick fyra i utförandet av revisionen i Gnosjö. Följande punkter ingick i utbildningen: Gällande lagstiftning i kommuner och landsting Bemötande och etik Sekretess inom vård och behandling Att presentera sitt uppdrag och sig själv inför revision Genomförande och datainsamling Tolka enkätdata och sammanställa Beskriva syfte, metod och tillvägagångsätt Metod, kvalitativ och kvantitativt Tillvägagångsätt Då uppdraget och beställningen var klar gjorde revisionsgruppen en överenskommelse tillsammans med FoUrum. Revisorerna åkte till Gnosjö kommuns brukarråd och presenterade sig. Revisionsgruppen träffades och beräknade en tidsplan. Via mejl skickades tidsplanen till verksamhetschefen för socialpsykiatrin i Gnosjö Kommun. Där efter besökte revisorerna berörda verksamheter, boendestödet och dagverksamheten. Revisionsgruppen träffades sedan för att ta fram frågorna till enkäterna. Ungefär två veckor innan genomförandet av intervjuerna åkte revisorerna till dagverksamheten och lämnade över posters och information om vilka revisorer som kommer att finnas på dagverksamheten och på boendestödet under aktuell tid. 1 Brukarstyrd brukarrevision - NBV, Internet

6 Under hösten 2014 v var revisorerna på plats i Gnosjö kommun för att möta brukarna för att det skulle kunna svara på enkäterna och ge det stöd som eventuellt efterfrågades. Revisionen började med dagverksamheten under den första veckan och på boendestödet den andra. På dagverksamheten fick revisorerna ett enskilt rum där de kunde träffa brukarna för intervju. Verksamheten bjöd på kaffe och revisorerna hade fika och tilltugg att bjuda på under mötet. På verksamheten fanns det brukare som var i behov av tolk vilket bokades av dagverksamheten. Revisorerna hade en timmes tid avsatt för varje brukare då samtalet blev uppskattat i de flesta möten och vikten av att kunna sitta ner och prata om livet och vardagen i lugn och ro. Revisorerna träffade tio av femton brukare på dagverksamheten där nio har ett bistånd och sex som gör arbetspraktik. Fem brukare avstod från att delta i undersökningen av olika skäl. På boendestödet fick revisorerna ett eget rum och kunde erbjuda brukarna fika och tilltugg under mötet, kaffet stod personalen för. Brukarna kom in efter bokad tid och fick hjälp av boendestödjarna att ta sig till oss och hem igen. Här var samtalen positiva och genom enkäterna fick revisorerna inblick i de områden som var aktuella i revisionen. Även här hade revisorerna en timmes tid avsatt för varje brukare då de lägger vikt i mötet och den enskildes upplevelser av insatsen och vardagen. Revisorerna träffade femton brukare och två valde att svara vid ett annat tillfälle. Totalt svarade sjutton brukare på enkäten av tjugofem. Mottagandet av revisionsgruppen Mottagandet av revisorerna har varit bra. Personalen har varit behjälplig med att vidare informera till brukarna och bokat in tid för intervjutillfällen med revisorerna både på dagverksamheten samt på boendestödetet. Personalen ordnade så revisorerna hade tillgång till ett enskilt rum i verksamheterna och bjöd på kaffe. Vid presentation har personalen varit delaktiga och intresserade samt under brukarrevisonen upplever revisorerna ett gott samarbete. 7

7 Enkätundersökning Enkäten är designad i statistikprogrammet Esmaker. Revisorerna har haft tillgång till Esmaker via FoUrum, Regionförbundet. Enkätens frågor följer uppdraget och täcker områden som, bakgrundsfaktorer, samverkan, inflytande, delaktighet, förtroende, bemötande, respekt, trygghet, personalens engagemang, att bli lyssnad på och effekten av insatsen samt förändringar i livssituationen. Svarsfrekvens: Totalt antal brukare med insats i Gnosjö kommuns socialpsykiatri var 40 stycken och utav dessa har 27 svarat, 17 från boendestöd och 10 från dagverksamheten. Vissa har båda insatserna. 1. Kön Bild 1. Könen mellan kvinnor och män är jämt fördelat i verksamheterna 2. Ålder Bild 2. Åldersmässigt är de flesta brukarna mellan

8 3. Vilka är dina familjeförhållanden Bild 3. Majoriteten av brukarna är ensamstående, några bor tillsammans med barn och andra som samboende 4. Hur ser din försörjning ut idag Bild 4. Försörjningen ser olika ut för brukarna, majoriteten har ersättning från försäkringskassan, några har Arbetsinkomst Aktivitetstöd. A-kassa. Vård/assistent till anhörig. Sjukersättning. Sjukpensioner. Samhall. Godman. Arbete och sjukpenning 9

9 5. Vilken insats har du Bild. 5 Brukarna har insats i form av boendestöd och dagverksamheten, en del brukare har kombinerat boendestöd och dagverksamheten 6. Har du haft tidigare insatser Bild. 6 Majoriteten av brukarna har haft tidigare insatser Samhall. Manpower. Praktik. Insats utanför kommunen men trivdes inte så bra trivs bättre här. Vältgatan. Friskväderstorget. Boendestöd. Arbetsträning. Dagverksamheten och boendestöd. 10

10 7. Fungerar sysselsättningen efter dina behov 7. De flesta brukarna tycker att sysselsättning fungerar efter deras behov, de finns dock några som känner sig mindre nöjda Om du svarade Nej eller Delvis på ovanstående fråga, vad skulle du vilja förändra? Vill ha heltids jobb, det finns aldrig jobb fast hit kommer det mycket beställningar från företag?! Tycker det är mer lek. Mer kommunikation med arbetskamraterna. Vill hellre ha ett riktigt jobb- jag söker. Tycker verkligen de gör ett bra jobb. Har datakunskap som jag tycker är roligt. Tycker insatsen passar bra. Vid stress situationer saknar jag hjälp vidbehovshjälp 11

11 8. Tycker du att samarbetet mellan dagverksamheten/boendestödet och berörda myndigheter fungerar för dig? Bild 8. Majoriteten av brukarna tycker att samarbetet fungerar mellan berörda myndigheter, det finns dock några brukare som inte upplever samverkan positiv Om Nej vad är det som inte fungerar i ditt fall Vet inte, kan inget om hur det fungerar. Tycker inte det fungerar mellan soc, psyk, AF- biståndshandläggaren är ok, nätverksmöte har inte blivit av och de har gått nästan ett år. Vid vårdplanering kom inte berörda myndigheter. Problem med försäkringskassan. Samarbetet mellan berörda parter brister. 9. Jag känner att jag är delaktig i hur mitt stöd skall se ut Bild. 9 Brukarna känner överlag att de är delaktiga i planeringen av sitt stöd, en del upplever att de är mindre delaktiga i utformningen av sitt stöd 12

12 10. Jag känner förtroende för personalen Bild. 10 De flesta brukarna känner förtroende för personalen, det finns dock några som inte instämmer Om nej eller Delvis vad är det som känns fel Nja, de jag kände förtroende för har gått i pension och en sommar vikarie som var. De andra känner jag mindre förtroende för. Kommer överens med två personal, vill ha stöd ifrån dem att de respekterar det. Känner inte personalen så väl. Haft arbetsrelation med någon och det känns lite konstigt. 11. Jag känner att jag blir bemött med respekt av personalen Bild.11 Bemötandet upplevs av de flesta brukarna som positivt 13

13 12. Jag känner att personalen lyssnar på mig Bild 12. Majoriteten av brukarna känner att de blir lyssnade på, det finns några som är mindre nöjda 13. Upplever du att personalen är engagerade och intresserade av sitt arbete Bild. 13 På frågan om man upplever att personalen är engagerad i sitt arbete känner majoriteten att det stämmer 14

14 14. Känner du dig trygg med verksamhetens utförande och din sysselsättning Bild. 14 Brukarna känner sig trygga i verksamheten överlag det finns dock några som inte känner sig helt trygga Om Nej eller Delvis vad tycker du kan göras bättre Att bli påmind om mediciner som jag behöver funkar inte. Jag har bett om att inte ha kontakt med vissa i personalgruppen men det blir ändå vilket jag upplever jobbigt. Vill gärna äta senare. Ledningen tar alla beslut utan att höra med oss vad vi tycker och känner, önskar mer information om vad som kommer att ske, ex förändringar i huset. Vid uteblivet möte finns ingen uppföljning Oro för ekonomi, för regeringsskifte om boendestöd försvinner. 15. Kan du känna trygghet och säkerhet hos personalen Bild 15. Det flesta känner sig trygga och säkra med personalen. Några brukare är mer tveksamma 15

15 16. Tycker du att verksamhetens miljö bidrar till trygghet/säkerhet Bild.16 Att miljön bidrar till trygghet och säkerhet upplever majoriteten av brukarna, även här är några brukare tveksamma 17. Jag känner att jag får hjälp i vardagen när det uppstår problem Bild.17 Brukarna tycker att de får hjälp i vardagen när det uppstår problem dock instämmer inte alla brukare 16

16 18. Hur var ditt mående innan insatsen? Bild.18 Upplevelser av sitt mående innan insatsen kändes överlag mindre bra 19. Hur är ditt mående idag? Bild. 19 Brukarna upplever att de mår bättre idag efter insatsen 17

17 20. Är du nöjd med dina dagliga rutiner idag Bild. 20 Majoriteten av brukarna tycker att de är nöjda med sina rutiner i vardagen dock finns det några som är mindre nöjda 21. Känner du att du har ett bra socialt kontaktnät idag Bild. 21 Det finns en viss saknad med det sociala kontaktnätet för brukarna även om majoriteten är nöjda 18

18 22. Om du har en arbetsmarknadsinsats, känner du att du kommit närmare ett riktigt arbete idag? Bild. 22 Brukare känner överlag att de inte kommit närmre ett riktigt arbete med stöd av insatsen 23. Har du genom verksamheten blivit mindre isolerad och mer aktiv Bild. 23 Majoriteten av brukarna upplever att de blivit mer aktiva och mindre isolerade genom insatsen dock upplever inte alla brukare detsamma 19

19 Tolkning Mötet med brukarna på både dagverksamheten och på boendestödet har varit intressant. Revisionsgruppen träffade brukare med många kvaliter och en positiv gemenskap. Just den gemenskapen på dagverksamheten som är viktig för individen, rutinen att komma ut i ett socialt samanhang, träffa andra, dela erfarenheter är betydelsefull för den psykiska hälsan. Trots att det är olika bakgrundsfaktorer så finns det varierande sysselsättning allt ifrån fabriks beställningar till pyssel och hushållsarbete. Den gemensamma lunchen som görs tillsammans är också en trevlig fast rutin som finns på dagverksamheten. Att äta tillsammans är ett tillfälle att komma varandra närmare som ett team. Det finns dock vissa svårigheter med kommunikationen då svenska språket är svårt att hantera för en del utlandsfödda i verksamheten och det uttrycks en önskan om att kunna ha det med i planeringen att träna och lära mer om svenska språket. Konsekvensen av att inte kunna kommunicera med varandra i gruppen gör att den sociala samhörigheten påverkas negativt. Det finns brukare som kommer ifrån Arbetsförmedlingen och som önskar att få komma närmare ett riktigt arbete, känslan av att inte få arbeta efter egen förmåga uppfattas som mindre givande för individen. På boendestödet är brukarna nöjda med sin insats och kontakt med boendestödjare. Det skapar en trygghet att veta att det finns stöd att få som är tillgänglig dygnet runt. Gemensamma aktiviteter är enligt brukarna uppskattade och önskar fler aktiviteter tillsammans. I samtalen framkommer vikten av respekt mellan personal och brukare då det känns viktigt att få hjälp och stöd ifrån personalen som de kommer överens med, det ska kännas rätt. Det finns ett visst missnöje med att inte bli lyssnad på. Kan det behövas fler personal och finns det möjlighet att anställa manliga boendestödjare då detta efterfrågas av brukarna. Det framkommer av brukare att de upplever att de inte får den tid de behöver då personalen har mycket att göra och inte hinner. Återkoppling Personalen på de olika verksamheterna får ta del av sammanställningen och resultatet inom avtalad tid. Brukarna får möjlighet att enskilt få rapporten i sin helhet av revisorerna och kunna samtal kring resultatet. Återrapportering ska ske i sin helhet dvs. frågor, svar, revisorernas kommentarer, slutsatser och eventuella förändringsförslag ska redovisas och vara i både skriftlig och muntlig form till varje enhet samt en länsövergripande rapport med kommentarer till Länsnätverken Psykiatri och Missbruk. Återrapportering ska bygga på respekt för deltagarnas anonymitet. Tystnadsplikt Beställaren bör se till så att utföraren har fått information om vilka sekretessregler som gäller inom gruppen av brukarrevisorer, liksom i samtal/intervjuer med respondenterna på de reviderade enheterna. Beställaren ansvarar för att all icke sjukvårdspersonal utförarens arbetsgrupp omfattas av sekretess i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) eller i 20

20 förekommande fall motsvarande de sekretessbestämmelser som finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Slutkommentarer/diskussion Både hos boendestödet och dagverksamheten betyder insatsen och personalen mycket för den enskildes välmående. Att fungera som en trygghet framförallt och personal som brukarna kan känna tillit inför är avgörande för att kunna utvecklas som individer. Revisorerna har under revisionen fått inblick i hur brukarna uppfattar sin insats och personalens betydelse. Det skiljer sig mellan verksamheterna och formen på insatserna vilket förefaller naturligt. På dagverksamheten är behovet av sysselsättning viktigt både det sociala sammanbandet och för livskvaliteten. De olika grupperna och insatserna på dagverksamheten skiljer sig åt efter behoven hos individen. Under revisionen kommer det fram att de som har en arbetsmarknadsinsats efterfrågar mer stöd i att komma närmare ett riktigt arbete då vissa arbetsuppgifter känns ibland för enkla. Hur kan verksamheten ge mer stöd åt dessa individer att komma närmare arbetsmarknaden? Arbete finns emellanåt från de beställningar som kommer från företag men det varierar från period till period. Svårigheter med svenska språket finns och enligt berörda brukare önskas träning i detta. Att kunna kommunicera och bli förstådd är viktigt för både självkänslan och självförtroendet. Detta bör uppmärksammas för att förhindra segregation i insatserna. I det hela försöker verksamheten att möta de olika behoven med de resurser och den kompetens som finns. När vi tolkar enkätsvaren för boendestödet och i mötet med brukarna som har insatsen så är brukarna nöjda överlag med den kontakt de har med boendestödjarna. Brukarna upplever den hjälp i vardagen som nödvändig för att de skall kunna få stöd, struktur och en bra rutin i vardagen. Det finns dock ett antal önskemål och behov av områden som revisorerna fick ta del av och lägger fram för verksamheternas kännedom. Vid mötet med brukarna på boendestöd efterfrågas fler personal och gärna manliga. Brukare efterfrågar mer rättvist bemötande från ledningen. Att bli informerad om vad som händer eller ska hända på boendet anses mindre bra och kan bli bättre. Gemensamma aktiviteter uppskattat och efterfrågas. Finns det utrymme för temagrupp, friskvård och helg aktiviteter. Vardagsekonomi finns det en oro över hos brukarna, kan verksamheterna erbjuda planering och hantering av sin vardagsbudget som i sin tur kan ge mer kontroll och kunskap kring ekonomin hos de berörda. Brukarna efterfrågar stöd att vårda de relationer som finns då det enligt brukarna kan hjälpa till att minska ångest, isolering och gynna den psykiska hälsa. Kan brukarna ge förslag på aktiviteter eller alternativ, tankar och funderingar som sedan vid gemensamt möte disskuteras. Eftersom vi uppfattat saknaden av information i huset på boendestöd så kunde ett alternativ vara i form av veckospegling där brukarna har möjlighet att spegla veckan som varit och även där aktuell information kan ges till de boende. 21

21 Förslag att jobba vidare med Efter genomförd brukarrevision i Gnosjö kommun på boendestödet och dagverksamheten visar resultatet överlag som väl fungerande, det finns dock en önskan om förändringar som vi ser. Hur kan ledningen och verksamheterna jobba vidare med resultatet? Boendestödet Utbildningsdagar för personal Veckospegling Förslagslåda Resurser-personal Info/Whitebord i huset Friskvård Träffpunkt/kamratstödet- gemensam aktivitet Dagverksamheten Yrkesvägledning Svenska- språkmöjligheter Individanpassade arbetsuppgifter Friskvård Veckospegling 22

22 Ett stort tack till brukarna och personalen på Boendestödet och Dagverksamheten i Gnosjö kommun för ett gott sammarbete och att ni har möjliggjort denna brukarrevision 23

23 Bilaga 1 Överenskommelse gällande brukarstyrd brukarrevision inom Socialpsykiatrin i Gnosjö kommun Härmed avtalas enligt nedan mellan parterna: Beställare/kund: Gnosjö kommun Kontaktperson/er: Elisabeth Andersson, Verksamhetschef Gnosjö kommun Kontaktuppgifter: Gnosjö tel: Org. nr Uppdragsgivare/huvudman: FoUrum, Område Psykiatri Missbruk Regionförbundet Jönköpings län Kontaktperson/er: Cecilia Strandlund Kontaktuppgifter: Box Jönköping Uppdragstagare/utförare: Länsbrukarrådet Jönköpings län Kontaktperson/er: Isabell Mortensen Kontaktuppgifter: Mats Vikhed Revisionen finansieras av FoUrum område psykiatri. Bakgrund Gnosjö kommun startade hösten 2013 ett brukarråd inom den kommunala psykiatrin. Förutom representanter för brukare ingår i rådet också anhörig, personal, politiker, representanter från kommunens sociala företag, verksamhetschef och socialchef. Revisionen har initierats av brukarrådet i Gnosjö kommun, vilka har föreslagit för kommunen att beställa en brukarstyrd brukarrevision. Inom FoUrum regionförbundet Jönköpings län finns sedan 2010 ett länsövergripande brukarråd och två SKL- utbildade Brukarrevisorer. Dessa har tidigare genomfört revisioner inom kommuner och landsting i länet. Åtagande Utföraren åtar sig att genomföra en brukarstyrd brukarrevision av den kommunala psykiatrin i Gnosjö kommun. Syfte Syfte med revisionen är att få en översikt och beskrivning av klienternas upplevelse inom ett antal livsområden samt att mäta kvaliteten av olika insatser som erhålls inom kommunens socialpsykiatri. 24

24 Tidsplan Revisionen ska inledas under maj månad och pågå tom. september 2014, då resultat ska vara klart och återkoppling ska ske till verksamheterna. Målgrupp Denna överenskommelse gäller för revision av verksamheterna nedan: En dagverksamhet för psykiskt funktionsnedsatta. Verksamheten arbetar också i nära samarbete med kommunens arbetsmarknadsenhet och ger sysselsättning till personer som är långtidsarbetslösa och i behov av arbetsrehabilitering. Verksamheten för boendestöd för psyksikt funktionsnedsatta och en bostad med särskild service enligt LSS. Beställning Inkommen till FoUrum och överlämnad till Länsbrukarrådet Missbruk, se bilaga 2. Metod Att med hjälp av enkäter framtagna enligt rekommendation av SKL för brukarstyrda brukarrevisioner, Brukarmedverkan Kunskap till praktik 2 Ansvarig chef för verksamheten ska ges en genomgång av metoden och en tydlig beskrivning av hur genomförandet ska ske. Sekretessfrågan ska lösas innan revision påbörjas Resurser: Revisor/er utses av revisorsamordnare och anpassas till uppdraget. Tillgång till lokal under genomförandet av själva enkätinsamlingen ska beställaren stå för. Ansvarsfördelning: Beställaren ansvarar för att ge information om verksamhet som ska granskas, t.ex. dess uppdrag och ramverk, omfattning, antal anställda mm. förankring av beslutet att genomföra revision hos berörda verksamheter samt ansvara för tillvaratagande av revisionens resultat motivera med syfte Uppdragstagaren ansvarar för rekrytering av lämpliga revisorer sammanställning och redovisning av resultatet ta fram enkätfrågor utifrån syftet med revisionen

25 Redovisning och Återrapportering Beställaren och utföraren äger var för sig resultaten av revisionen samt rätten att publicera dessa. Gemensam överenskommelse träffas om från vilken tidpunkt utåtriktad information kan lämnas. Efter det att fullständig återrapporetring har skett, inklusive till berörda politiker där så skall ske, kan parterna informera fritt om resultatet. Återrapportering ska ske i sin helhet dvs. frågor, svar, revisorernas kommentarer, slutsatser och eventuella förändringsförslag ska redovisas och vara i både skriftlig och muntlig form till varje enhet samt en länsövergripande rapport med kommentarer till Länsnätverken Psykiatri och Missbruk. Återrapportering ska bygga på respekt för deltagarnas anonymitet. Tystnadsplikt Beställaren bör tillse att utföraren har fullgod information om vilka sekretessregler som gäller inom gruppen av brukarrevisorer, liksom i samtal/intervjuer med respondenterna på de reviderade enheterna. Beställaren ansvarar för att all icke sjukvårdspersonal utförarens arbetsgrupp omfattas av sekretess i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) eller i förekommande fall motsvarande de sekretessbestämmelser som finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Ersättning och resurser I avtalat pris kr ingår bilkostnader och material för framtagande av enkät och rapport. För revisionen betalar uppdragsgivaren Ersättning i form av arvode för förberedelse, sammanställning och efterarbete kr netto Ersättning i form av arvode till revisorer för genomförande av intervjuer kr netto Ersättning för omkostnader kr I ersättning ovan inkluderas projektledning för processen, rapportskrivning och återrapportering. 26

26 Ersättning utgår till revisorer enligt den beräkningsmodell som finns i Verdandis utbildningsmaterial (Brukarstyrd brukarrevision -en väg till ökat brukarinflytande, Gunnvi Haggren, Verdandi 2010) Arbetsplats finns till förfogande på FoUrum för revisor vid behov i samband med genomförandet av revisionen och bokas i förhand med kontaktperson på FoUrum. Betalningsvillkor Omkostnader utbetalas i förskott till Länsbrukarföreningen Missbruk på plusgiro Arvoden utbetalas av FoUrum, Regionförbundet Jönköpings län enligt tidsredovisning i efterhand. Övrigt Ändringar i och tillägg i detta avtal ska, för att gälla, vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Avtalstecknare Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt Ort och datum... För Uppdragsgivaren Ort och datum För Utföraren Utvecklingschef FoUrum Ordförande Länsbrukarrådet 27

27 Bilaga 2 28

28 29