Brukarstyrd brukarrevision Case management GGVV kommunerna 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brukarstyrd brukarrevision Case management GGVV kommunerna 2015"

Transkript

1 Brukarstyrd brukarrevision Case management GGVV kommunerna 2015 Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården Region i Jönköpings län

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Uppdraget... 3 Syfte... 4 Avgränsning... 4 Case Management metoden... 4 ACT-modellen... 5 Case Management i GGVV kommunerna... 6 Metod... 6 Återkoppling... 7 Tystnadsplikt... 7 Tillvägagångssätt... 7 Resultat... 8 Tolkning Slutkommentarer/Diskussion Förslag att jobba vidare med Bilaga 1. Extrafrågor om hjälpbehov Brukarkraft

3 Sammanfattning En Revision genomfördes under hösten 2015 av Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården 1 (Länsbrukarrådet missbruk) i Region Jönköpings län. Uppdraget bestod av att göra en brukarrevision av Case managers (CM) verksamhet i Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo kommuner (GGVV). I Jönköpings län finns ett länsavtal gällande CM för samsjuklighetsgruppen. I nämnda avtal är det reglerat att brukarrevision är en av kontrollfunktionerna för att kontrollera att avtalet följs och för att kvalitetssäkra vård och stöd som erbjuds i CMverksamheterna. CM är en insats som samordnar vården för personer med allvarliga psykiska funktionshinder för att de ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Länets CM- verksamheter ska vara organiserade enligt ACT-modellen (Assertive Community Treatment) i integrerade team för samtidiga insatser från både hälso- och sjukvården och kommunerna. Den metod som används vid revisionerna benämns brukarstyrd brukarrevision. Metoden bygger helt på att det är brukare själva som planerar, intervjuar och formulerar enkätfrågor och skriver rapporten med eventuella förbättringsförslag. I Region Jönköpings län finns två revisorsutbildare som utbildats via SKL. Den enkät som tagits fram utgår från uppdraget och ställer frågor om bl.a. bakgrundsfaktorer, samverkan, inflytande, bemötande, tillgänglighet, att bli lyssnad på och förändringar i livssituationen. I revisionen ingår frågebatteri som berör hjälpbehov från andra verksamheter än den brukaren befinner sig i, för att förbättra hens livssituation se bilaga 1. Detta är ett sammarbete med Brukarkraft 2 ett arvsfondsprojekt som drivs av Verdandi i Stockholm där utvalda brukarråd nationellt använder dessa som tilläggsfrågor genom revisionerna. Totalt svarade tjugoen personer på enkätintervjun av de tjugofyra som var aktuella under genomförandet. Fördelningen mellan könen är att det är några fler män än kvinnor. Svaren i revisionen visar bland annat att brukarna upplever sig få ett bra bemötande av CM samt att de känner förtroenden till personalen, vilket är en viktig grund för att skapa en god relation till brukarna och tillsammans kunna jobba för att få livskvalitet i vardagen. Brukarna känner sig mindre tillfreds med den kontakt de ska ha med sin läkare, verksamheten är medveten om detta och om konsekvenserna det skapar för brukarna. Verksamheten har jobbat med bristen av läkare och i dag finns det en läkare i teamet. Brukarna efterfrågar även möjligheten att kunna kontakta verksamheten, alternativt kontaktpersoner på kvällar och helger. Behovet av kontakt varierar beroende på måendet hos individen, genom att veta att de finns

4 någon i teamet hen kan kontakta på helgerna eller kvällen efter behov skapar ett lugn i sig. Inledning Det här är en revisionsrapport av Case Managers (CM)- verksamheten i Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo kommuner (GGVV) i Region Jönköpings län. Revisionen är en jämförelse av den brukarrevision som gjordes på CM- verksamheter i Jönköpings län CM- verksamheten i GGVV var då i uppstart och det beslutades att låta verksamheten vara igång ett tag innan en revision skulle genomföras. Revisionen är på uppdrag av ledningsgruppen för CM i GGVV och utförare är Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården (Länsbrukarrådet missbruk) via FoUrum i Region Jönköpings län. Brukarstyrd brukarrevision är en granskning av en enhet eller verksamhet som ger stöd, vård eller service till individer och som utförs av brukare med liknande erfarenhet av den verksamhet som revideras. Revisioner är ett sätt att få med brukarmedverkan som både är till för att verksamheten kan få genom brukarperspektivet förslag på förbättringar som kan appliceras direkt in i verksamheten samt en möjlig friskfaktor för brukarna. Revisorerna ger ett visst hopp till den grupp de möter ute i verksamheterna under genomförandet. Bakgrund Det nationella SKL (Sveriges kommuner och landsting) - projektet Kunskap till praktik som pågick mellan , handlade om att utveckla Sveriges missbruksvård. Ett av målen var att förstärka brukarmedverkan och ett sätt är att utvärdera genom är brukarstyrda brukarrevisioner. En utbildning inledde arbetet med att genomföra en brukarrevision inom missbruks- och beroendevården i Jönköpings län 2009 detta skedde i samarbete med Linnéuniversitetet i Växjö och den första brukarstyrda brukarrevisionen avslutades I dagsläget har Länsbrukarrådet missbruk genomfört sju stycken brukarstyrda brukarrevisioner och totalt femton brukarrevisorer har utbildats som tar löpande uppdrag från främst kommuner och hälso- och sjukvården via FoUrum i Region Jönköpings län. Genom revisionerna har brukarrevisorerna intervjuat närmare fyrahundra brukare av vården. Uppdraget Ansvarig för CM i GGVV, Länsbrukarrådet missbruk samt verksamhetschef vid FoUrum skrev tillsammans på en överenskommelse gällande att revidera CMverksamheten i GGVV kommuner. Till grund för uppdraget ligger 3

5 Psykiatriöverenskommelsen 3 för Region Jönköpings län där det anges att brukarrevision ska vara en av kontrollfunktionerna för att följa upp avtalet kring CM för samsjuklighetsgruppen för att kvalitetssäkra den vård och det stöd som erbjuds i CM- verksamheterna. Arbetsätt och utförande i CM- verksamheterna styrs av överenskommelser/avtal som formulerats inom psykiatri och beroendevård i Regionen. Sammanräknat fanns det tjugofyra brukare i verksamheten då överenskommelsen skrevs. Enligt överenskommelsen ska rapporten i sin helhet återkopplas till beställaren efter avtalad tid. Syfte Det övergripande syftet med att göra en brukarstyrd brukarrevision är att belysa brukarnas erfarenheter av verksamheter de använder sig av genom ett brukarperspektiv samt kvalitetsundersöka, påverka och förbättra den reviderade verksamheten. Ett ytterligare syfte är att få en översikt och beskrivning av brukarnas upplevelse av sin livsituation före insats av CM och hur den har förändrats under tiden insatsen pågår, vad det är som upplevs hjälpsamt och som påverkar missbruk/psykisk hälsa i en positiv riktning utifrån de delar som ingår i arbetssättet med CM. Avgränsning I revisionen finns avgränsningar och bl.a. ställs inte frågor utifrån barnperspektivet eller suicidrisk trots att det är viktigt att ta upp i samband med målgruppen. Vi vet att CM- teamen jobbar med de olika perspektiven men pga. uppdraget i sig uteblir dessa områden i denna omgång då revisionen ska kunna jämföras med revisionen som gjordes 2014 av CM- verksamheterna i Region Jönköpings län. Case Management metoden Case management 4, är en insats som samordnar vården för personer med allvarliga psykiska funktionshinder för att de ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Verksamheterna ska vara organiserade enligt ACT-modellen (Assertive Community Treatment) i integrerade team för samtidiga insatser från både hälso- och sjukvården och kommunerna. Målgrupp Beroendesjukdom med minst en av följande psykiatriska diagnoser 3 e=fourum+social+v%e4lf%e4rd&col1=ljse&q=l%e4ns%f6verenskommelser+cm&x=0&y=0 4 nt 4

6 Psykossjukdomar (ej drogpsykoser) Biopolär sjukdom Egentlig depression med melankoli Schitzotypal personlighetsstörning Emotionellt instabil personlighetsstörning Arbetsmetod/Behandling Case managment enligt ACT Insatser genomförs huvudsakligen i klienternas miljöer Aktivt uppsökande verksamhet Klienternas behov styr, hög tillgänglighet 10 deltagare/case manager Kontinuitet i personalgruppen Beslutsmandat i teamet Sammansättningen i teamet är multi-disciplinär Ett nära samarbete med klientens sociala stödsystem Case managerns arbetsuppgift Ansvar för planering, genomförande och uppföljning av insatser Hålla kontinuitet och säkerhetsställa klientens sociala kontakter Primärteamet ansvarar för diskussion och processen till beslut om insatser Samlat ansvar för stöd, behandling och insatser Vara Ombudsman för klienten och bevaka lagliga rättigheter Hålla kontakt med sociala, medicinska, psykiatriska insatser som inte kan erbjudas från teamet ACT-modellen ACT, Assertive Community Treatment står för uppsökande integrerad samhällsbaserad behandling. Modellen riktar sig till vuxna personer som på grund av samsjuklighet, psykiskfunktionsnedsättning och missbruk/beroende har ett utökat behov av samtidig vård och stöd från ett flertal myndigheter och där andra insatser/behandlingar inte varit verksamma. Arbetet bedrivs av ett multidisciplinärt team där Case Managern (CM) har den centrala rollen i kontakten med brukare/patienten. I CM- teamet ska det finnas Case managers både från kommunens beroendevård och specialistpsykiatrin för att på ett optimalt sätt behandla beroendet och den psykiatriska funktionsnedsättningen samtidigt. CM ansvarar för brukare/patientens insatser och säkerställer att hjälpen når fram till hen. CM är aktivt uppsökande och insatserna anpassas kontinuerligt till olika faser av motivation och förändringsförmåga. Varje CM kan ha högst tio aktuella brukare/patienter samtidigt. Personer med psykiska funktionsnedsättningar och med 5

7 samtidigt missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika och/eller somatisk sjukdom och med komplexa vårdbehov där man provat andra insatser utan framgång ska erbjudas s.k. Case Manager. Case Management i GGVV kommunerna CM i GGVV 5 kommunerna startade upp i början på 2014 och har ett samverkansavtal med psykiatriska kliniken vid Värnamo sjukhus. Verksamheten har fem heltidsanställda, tre från kommunen som jobbar över kommun gränserna och två från psykiatriska kliniken. Tre personer är specifikt CM utbildade och två av personalen är utbildade behandlingsassistenter. Till verksamheten finns det sjuksköterskor och läkare som är kopplad till teamet. Syftet med verksamheten är att behandlingen av missbruk/beroende och den psykiatriska funktionsnedsättningen ska genomföras samtidigt. Genom samordnat stöd och behandlingsinsatser blir det möjligt för gruppen som annars tyvärr lättare faller bort från vårdkedjan att få den vård och behandling som de har laglig rätt till utifrån behov och förutsättningar. CMteamet utgår i huvudsak efter ACT-modellen även om det är delar i modellen som är svårare att leva upp till. Dessa områden är tillgängligheten på kvällar och helger även max antalet brukare per CM- personal som ska vara tio, detta beror på det stora geografiska området CM ska täcka. Teamet använder sig av FACT-tavlan för dokumentation och uppföljning av verksamheten. Metod Den metod som används vid revisionerna benämns brukarstyrd brukarrevision 6. Metoden bygger helt på att det är brukare själva som håller i genomförandet av revisionen, hela processen från planering till återkoppling av resultatet. Utbildningar av brukarrevisorer sker efter kommande uppdrag av de två SKL utbildade utbildarna. Brukarna som utbildas har egen erfarenhet av vården, missbruk/beroende och psykisk ohälsa. Revisorerna som jobbar med genomförandet har liknande erfarenhet av den verksamhet som revideras. Detta gör att brukarrevisionerna hålls uppdaterade och verklighetstrogna. Då det är brukare istället för profession eller forskning som genomför revisionen så antas detta ge möjligheter att upptäcka sådant som inte annars skulle upptäckts. Genom revisionerna har brukarna möjlighet att vara med och påverka den insats som hen har utan att känna sig begränsade på grund av t.ex. rädsla att det ska påverka den relation hen har till verksamheten genom att ärligt yttra sig kring vissa känsliga områden

8 Återkoppling Beställaren, ledningsgruppen för CM samt personalen av verksamheten får ta del av sammanställningen och resultatet inom avtalad tid. Brukarna får möjlighet att enskilt få rapporten i sin helhet av revisorerna och kunna samtala kring resultatet. Återrapportering ska ske i sin helhet dvs. frågor, svar, revisorernas kommentarer, slutsatser och eventuella förändringsförslag ska redovisas och vara i både skriftlig och muntlig form till verksamheten. Återrapportering ska bygga på respekt för deltagarnas anonymitet. Tystnadsplikt Beställaren bör se till att utföraren har fått information om vilka sekretessregler som gäller inom gruppen av brukarrevisorer, liksom i samtal/intervjuer med personerna på de reviderade verksamheterna. Beställaren ansvarar för att all icke sjukvårdspersonal utförarens arbetsgrupp omfattas av sekretess i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) eller i förekommande fall motsvarande de sekretessbestämmelser som finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Tillvägagångssätt När överenskommelsen var klar och signerad besökte revisorerna CM ledningsgrupp i Värnamo kommun för att presentera och informera det planerade tillvägagångsättet av revisionen. Tider planerades in för genomförandet av intervjuerna som sedan ägde rum v med start i Värnamo följt av Gislaved och sist Vaggeryds kommun. Gemensamt har motagandet av revisorerna i varje kommun varit välkomnande. CMpersonalen har i sin tur förankrat den information som revisorerna överlämnat åt brukarna så att syftet med revisionen blivit tydligt. Det är ett viktigt moment att kommunikationen fungerar i alla led för att deltagande ska bli så lyckat, vilket har fungerat väl genom ett gott sammarbete i förberedande fasen. Kontakten med brukarna av CM i berörda kommuner har varit positivt, vid mötet har revisorerna kunnat informera mer om arbetet som görs av Länsbrukarådet missbruk samt dela med sig av egna erfarenheter som revisorerna har av vården. Fika har funnits på plats under genomförandet, lokalerna som revisorerna fick tillgång till i varje kommun har möjliggjort att brukarna kunnat svara på frågorna ostört. CM- teamet har hämtat upp brukarna efter önskemål på hemmaplan och skjutsat tillbaka hen efter intervjun. För de brukare som inte hade möjlighet eller av andra skäl inte valde att träffa revisorerna fick chansen att svara själva på enkäten. Revisorerna lämnade över enkäten till personal i ett slutet kuvert som i sin tur överlämnades till aktuella brukare. När enkäterna vart ifyllda så postades dessa tillbaks på ett adresserat kuvert till samordnare för Länsbrukarrådet missbruk internt. När alla enkäter kommit in började arbetet med statistik och rapportskrivningen. 7

9 Revisorerna träffades i grupp för att gå igenom upplevelserna av genomförandet samt för att tolka in kommentarerna och enkätsvaren från brukarna. I rapporten som helhet lyfts det som brukarna upplevde fungerar bra och de förbättringsförlag som kommit fram. Resultat Enkäten är designad i statistikprogrammet Esmaker som tillhandlarhålls av FoUrum. Enkätens frågor är formade efter uppdraget och berör livsoråden som: Samverkan, inflytande, delaktighet, förtroende, bemötande, tillgänglighet, att bli lyssna på, engagemang, respekt, trygghet och effekt av verksamheten Svarsfrekvens: Totalt var antalet brukare med CM insats 24 stycken och av dessa har 21 svarat. Enkätundersökning 87,5% (21/24) 1. Kön 8

10 2. Ålder 3. Jag får hjälp med min psykiatriska problematik 9

11 4. Jag får hjälp med min beroendeproblematik 5. Jag får hjälp i min vardag när det uppstår olika problem 10

12 6. Jag känner att jag får vara med att bestämma hur mitt stöd skall se ut 7. Jag känner att jag har förtroende till personalen 11

13 8. Jag får ett bra bemötande av personalen 9. Jag har bra tillgång till mina kontaktpersoner 12

14 10. Jag har en bra tillgång till min läkare 11. Jag känner att personalen lyssnar på mig 13

15 12. Jag upplever att jag får den hjälp jag behöver 13. Jag känner att stödet jag får leder till en bättre livssituation 14

16 14. Jag upplever att jag får den hjälp jag behöver med min eventuella medicin 15. Jag har möjligheten att få kontakt med verksamheten vid akut behov 15

17 16. Jag känner behov av att kunna träffa CM på kvällar och helger 17. Jag upplever att jag kan få kontakt med CM på kvällar och helger om jag behöver det 16

18 18. Finns det något du tycker verksamheten borde tänka på eller göra annorlunda Trygg, funkar bra, bra samarbete Tycker det är bra med oanmälda besök Att se framåt och inte döma en för det som varit Det är viktigt att bli bemött ödmjukt Snabbare hjälp att få träffa psykiatriker Jag är nöjd med CM Tycker det är bra som det är Att man kan ha tillgång till CM på kvällar och helger Kan ibland finnas behov av telefon samtal på helgen Tätare kontakt med tox. SSK och läkare 19. Övriga synpunkter Funkar bra är nöjd med den hjälp jag får Tolkning Svaren i enkäten visar på att majoriteten av brukarna är nöjda med den samordnade insats av stöd och hjälp de har genom Case managment. Brukarna upplever överlag att de känner sig lyssnade på samt att de får ett bemötande som upplevs respektfullt. Här betonar brukare vikten av att bli ödmjukt bemött och inte döma individer efter hens bakgrund. För att kunna skapa en god relation så är dessa ovan nämnda en viktig grund för att kontakten ska fungera. Lyckas relationen mellan brukare och kontaktperson kan stödet i sin tur tas emot på ett konstruktivt vis av individen, se möjligheter och att känna hopp. Många av brukarna uppger att de känner förtroendet till CM- personalen vilket är positivt. Förtroende är inte alltid lätt vunnet utan det krävs tid samt att relationen bygger på förståelse och tillit. Brukarna upplever sig överlag delaktiga i planeringen och hur deras insatser utförs. Delaktighet är en friskfaktor, att succesivt växa och börja ta kontroll över sitt eget liv samt påverka sin närmsta framtid genom att bli starkare som person och vårda sitt självförtroende och sin självkänsla. CM- teamet ger ett stöd där brukarna känner att de får utrymme och i sin tid börja ta kontroll över sin vardag. På frågan om hen har bra tillgång till sina kontaktpersoner så beskriver några behovet av mer tid till sina kontaktpersoner, även att majoriteten är nöjd med tillgången så vill revisorerna uppmärksamma detta. 17

19 Flera av brukarna nämnde betydelsen av den hjälp hen får i vardagen kring det sociala samspelet, också nämnt var vikten av att fortsätta träna upp den sociala fobin hen upplevde. CM- teamet ger brukarna verktyg/strategier efter behov att jobba med i vardagen och insatserna är under längre perioder vilket betyder mycket för brukarna. Det är fler brukare som är tillfreds med den hjälp hen får för sin psykiatriska problematik jämförelse med hjälpen de får för sin beroendeproblematik vilket revisorerna vill att verksamhetenser ser över. Mindre nöjdhet hos brukarna är tillgängligheten med kontakten till läkare där brukarna uppgett en tydlig saknad. I dag har verksamheten en läkare i CM- teamet vilket förhoppningsvis kommer att göra skillnad för individen. Brukarna är inte fullt nöjda på frågan om hen får hjälp med sin eventuella medicinering. Medicinering kan vara problematiskt av olika anledningar, en av dessa kan vara svårigheter med att bli inställd på rätt medicin/rätt dos vilket kan ta tid följt med biverkningar som kan vara riktigt tuffa att gå igenom. CM- teamet är ett viktigt stöd i denna process att finnas tillhands. Brukarna har svarat att de tycker att stödet de får leder till en bättre livssituation, samt att kontakten till CM- teamet är betydelsefullt genom det arbete de gör för att skapa trygghet och meningsfullhet i brukarnas vardag. Behovet av att kunna få kontakt med CM på kvällar och på helger efterfrågas av brukarna. CM- personal har vid akuta situationer kunnat avtala tid med brukaren för telefonsamtal utöver arbetstiden. Är det möjligt att ordna med någon form av jour telefon till CM- teamet där brukarna kan vända sig vid behov på kvällstid och helger, det ger ofta ett lugn i sig att veta att möjligheten finns. Av de nationella frågorna som rör hjälpbehov ser revisorerna att samverkan mellan myndigheter finns även om det inte alltid är så självklart för brukaren i fråga. Brukaren får hjälp av olika verksamheter för att förbättra sin livssituation där bl.a. boendestöd, kyrkan och brukarorganisationer nämns vara av betydelse. Många brukare känner att det vill hjälpa andra till ett bättre liv. Genom att använda sina egna erfarenheter till något meningsfullt, vilket kan vara bra att få stöd med. Slutkommentarer/Diskussion Den samlade upplevelsen av revisorernas möte med verksamheten är att personalen som arbetar med CM har kunskap om och viljan att stödja personer till ett bra liv integrerade i samhället. Det varierar något hur brukarna upplever sitt stöd, men att ha kontakt med CM- verksamhet är en viktig del i brukarens vardag för att den ska fungera. För personer som kämpar med sitt beroende och en psykisk ohälsa så betyder kontakten med verksamheten och kontaktpersonerna mycket och med hjälp av stödet kunna jobba med sig själva och så småningom få livskvaliteter genom självkännedom, sysselsättning, planering och rutiner. 18

20 Case managment enligt ACT-modellen bygger på flera delar. I uppdraget ingick att titta på hur metoden följs och vi kan se att modellen följs till stor del i verksamheten. Dock visar revisionen att det finns några utvecklingsområden. Verksamheten utgår i huvudsak från ACT-modellen men täcker inte upp tillgängligheten på kvällar och helger vilket CM- teamet är medvetna om. Teamet upplever svårigheter att ha tio brukare per personal och samtidigt kunna ge en god kvalitet på stödet. Eftersom CM- teamet ska täcka ett stort geografiskt område blir personalen begränsade till hur många brukare de kan ha per Case manager. CM- teamet försöker jobba under fungerande samverkan med andra myndigheter vilket är en insats som stärker individen att få hjälp med. Samverkan måste fungera annars blir det på bekostnad av individers liv och brukarna riskerar att hamna mellan stolarna vilket ska förebyggas med samordnade insatser av CM- teamen. Behovet av CM- insatser i GGVV ökar och risken är stor att CM- verksamheten inte har möjlighet att ta in fler personer som har behov av det stöd och hjälp CM erbjuder. Genom ett aktivt uppsökande arbetsätt stärks brukarens förmåga att socialisera och jobba vidare på relationer utan tidspress vilket betyder mycket för den enskilde. Revisorerna förstår vilken viktig resurs CM- teamet är för brukarna i deras vardag genom att jobba med individen i fokus utifrån var hen är i livet. Förslag att jobba vidare med 1. Läkarkontakt måste bli tätare med brukarna 2. SKK till teamet, anställ SKK på viss procent 3. Tillgänglighet kvällar och helger, jour en möjlig åtgärd 4. Fler personal då risker för intagnings stop är aktuellt 5. Utbildning som löpande ex. dialogutbildning för personal, föreläsning etc. 6. Dialog med psykiatrin avd. E om direkt åtkomst till avd. 7. Se över R-ACT metod genom uppföljning och utvärdering via FoUrum 8. Sysselsättning till brukarna stöd i arbetssökandet (alt. Förening, kamratstöd) Dessa förslag på förbättringar är önskade åtgärder från Länsbrukarrådet missbruk att jobba med tills uppföljning av revisionen ska ske. 19

21 Bilaga 1. Extrafrågor om hjälpbehov Brukarkraft 7 1a. Får du hjälp av annan/andra verksamheter en den du befinner dig i för att förbättra din livssituation 1b. Om ja, vilken eller vilka verksamheter får du hjälp av Kommentarer: Hela människan, Kyrkan, Beroende enheten, LP-stiftelsen, Boendestöd,

22 2a. Skulle du behöva hjälp från annan/andra verksamheter än den du nu befinner dig i för att förbättra din livssituation 2b. Om Ja vilken eller vilka verksamheter Kommentarer: NA, AA, träffpunkt, kyrkorna, Boendestöd, hemhjälp, hjälpmedel till hemmet. 21

23 3. Har du fått tillräcklig hjälp med att få arbete/sysselsättning Kommentarer: Inte velat ha sysselsättning, när jag hade aktivitet, är inte drogfri, Förtidspensionär, sjukpensionär, ordnat med det själv 4. Vilken hjälp skulle du önska för att kunna få arbete/sysselsättning? Beskriv gärna med egna ord Hjälpa till att hitta alternativ att välja på Har för tillfället sysselsättning Jobba för att hjälpa människor att inte falla in i missbruk och kriminalitet som jag gjort Behandlingspersonal, jag vill hjälpa andra Att hjälpa andra med samma problem som mig Har redan hjälp med detta, är nöjd med allt Nej, det mesta brukar lösa sig själv Utbildning, svetsingenjör Komma ut, träna socialt och med motion Att fortsätta med den sociala träningen, jag har socialfobi 22

24 Ett stort tack till brukarna och berörda av CM i GGVV kommuner för ett gott sammarbete och att ni möjliggjort denna brukarrevision Kontakt till Länsbrukarrådet för missbruk och beroendevården i Region Jönköping: brukarradetjkpg@gmail.com Telefon:

25 24

BRUKARREVISION 2014 CM VERKSAMHETEN JÖNKÖPINGS LÄN. Jönköpings läns brukarråd för riskbruks-, missbruks- och beroendevård

BRUKARREVISION 2014 CM VERKSAMHETEN JÖNKÖPINGS LÄN. Jönköpings läns brukarråd för riskbruks-, missbruks- och beroendevård BRUKARREVISION 2014 AV CM VERKSAMHETEN JÖNKÖPINGS LÄN Jönköpings läns brukarråd för riskbruks-, missbruks- och beroendevård 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Uppdraget...

Läs mer

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Basutbildning riskbruk, missbruk och beroende 20131112 Rosensalen Jönköping Katarina Landin CM-coach och FoU-ledare Undersköterska och

Läs mer

Brukarrevision 2015 av Beroendeenheten i Vimmerby kommun

Brukarrevision 2015 av Beroendeenheten i Vimmerby kommun Brukarrevision 2015 av Beroendeenheten i Vimmerby kommun Brukarrådet i Kalmar län för riskbruks-, missbruks- och beroendefrågor Innehåll Innehåll... 1 Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Bakgrund... 3 Syfte...

Läs mer

Brukarstyrd brukarrevision av Tellus ungdomsboende i Jo nko pings kommun

Brukarstyrd brukarrevision av Tellus ungdomsboende i Jo nko pings kommun Brukarstyrd brukarrevision av Tellus ungdomsboende i Jo nko pings kommun Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården i Region Jönköpings län 2015. Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Bakgrund...

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

BRUKAREVISION 2014 AV SOCIALTJÄNSTEN VUXENENHETEN/MISSBRUK

BRUKAREVISION 2014 AV SOCIALTJÄNSTEN VUXENENHETEN/MISSBRUK Datum 2015-01-15 Antal sidor 0(32) BRUKAREVISION 2014 AV SOCIALTJÄNSTEN VUXENENHETEN/MISSBRUK Länsbrukarrådet för riskbruks, missbruk och beroendevård i Jönköpings län Gnosjö, Habo, Mullsjö och Vaggeryds

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Brukarrevision 2014 av Socialpsykiatrin i Gnosjö kommun Boendestödet och Dagverksamheten

Brukarrevision 2014 av Socialpsykiatrin i Gnosjö kommun Boendestödet och Dagverksamheten Brukarrevision 2014 av Socialpsykiatrin i Gnosjö kommun Boendestödet och Dagverksamheten Länsbrukarrådet för riskbruks, missbruk och beroendevård i Jönköpings län test 2 Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning...

Läs mer

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården nationell satning på brukarmedverkan Brukares krav på förändring och förbättring är den viktigaste kraften för att utveckla

Läs mer

ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge

ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge 2012-04-18 Anne Holmqvist Enhetschef öppenvårdsenheten Missbrukssektionen 1 ACT betyder Assertive Community Treatment ungefär

Läs mer

Sverige Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds.

Sverige Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds. Sverige 2003 Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds. Mest utsatta gruppen i samhället Personligt lidande Mycket

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV

BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV 3 INNEHÅLL INLEDNING... 5 SYFTE... 6 BEROENDEMOTTAGNINGEN PÅ RYHOV... 6 METOD... 7 RESULTAT... 8 TOLKNING... 24 SLUTKOMMENTARER... 24 FÖRSLAG

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Projekt samsjuklighet

Projekt samsjuklighet Projekt samsjuklighet Projektets mål Kommunerna, psykiatrin och primärvården ska i samverkan arbeta för målgruppen personer med psykisk störning/sjukdom och ett samtidigt missbruk tas om hand inom ramen

Läs mer

Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning

Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning 1(9) Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning Projektidé... 2 Syfte... 3 Mål... 4 Teoretisk bakgrund och perspektiv... 4 Relevans och förankring... 5 Samverkan i

Läs mer

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Avdelningen för socialtjänst Sida 1 (5) 2014-11-26 Handläggare: Per-Ove Mattsson 08 508 18 148 Till Farsta stadsdelsnämnd 2014-12-16 Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Förslag till

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Samteamet - en förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Samteamet - en förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-11-19 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäck stadsdelsnämnd 2014-12-18

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen genom brukarrevision - fallgropar och möjligheter

Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen genom brukarrevision - fallgropar och möjligheter Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen genom brukarrevision - fallgropar och möjligheter Gunvi Haggren Verdandi Karin Alexanderson Dalarnas forskningsråd Bakgrund Överenskommelse Verdandi SKL Försöksverksamhet

Läs mer

Case Management i Sävsjö kommun

Case Management i Sävsjö kommun Case Management i Sävsjö kommun Verksamhetsrapport 2010 2013-10-16 Eva Salomonsson Monica Lagerqvist Ann-Charlotta Lagerqvist INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid. Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Målgrupp 2 Arbetssätt

Läs mer

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vad är Vård- och stödsamordning? En modell för att öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande, och för att öka

Läs mer

Vård- och stödsamordning

Vård- och stödsamordning 17-11- 20 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare VOSS Kurator Affektiv Mottagning 2 Agenda: Vad är VOSS? Bakgrund/utveckling av metoden Hur går det till? Hur jobbar vi med VOSS i länet?

Läs mer

Samverkansavtal. avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland.

Samverkansavtal. avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland. Samverkansavtal avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland. 1 Parter Detta avtal är tecknat mellan landstinget i Östergötland, närsjukvården i östra

Läs mer

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

Överenskommelse psykisk hälsa 2018 Överenskommelse psykisk hälsa 2018 2018-04-06 Yvonne Witzöe, GR Identifierade utvecklingsområden: Primärvård och första linjen Specialistpsykiatrin och beroendevård Kommunal hälso-och sjukvård och socialtjänst

Läs mer

Rätten till inflytande och medbestämmande

Rätten till inflytande och medbestämmande Rätten till inflytande och medbestämmande Bakgrund Kraven på brukarmedverkan och brukarinflytande växer. Det handlar om delaktighet, kvalité och effektivitet inom vård och social service Många vägar bär

Läs mer

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Sammanställning 1. Bakgrund

Sammanställning 1. Bakgrund Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst

Läs mer

Kartläggning integrerade verksamheter och arbetssätt

Kartläggning integrerade verksamheter och arbetssätt Kartläggning integrerade verksamheter och arbetssätt Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2016-10-25 Zophia Mellgren 1 Hur är det egentligen? Spridningen av olika modeller? Programtrohets mätningar Hur har det gått

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll

Läs mer

BoP teamet. (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom) Delrapport 1/ 2013 05-16. Ulf Eek. Kristina Zaar. Sonny Strand. Jennie Taus.

BoP teamet. (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom) Delrapport 1/ 2013 05-16. Ulf Eek. Kristina Zaar. Sonny Strand. Jennie Taus. BoP teamet. (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom) Delrapport 1/ 2013 05-16. Ulf Eek Kristina Zaar Sonny Strand Jennie Taus Åsa Jonsson Jenny Möller 1 Innehållsförteckning 2 Inledning...3 BoP- teamet,

Läs mer

Brukarstyrd Brukarrevision Beroendeteamet SDF Centrum

Brukarstyrd Brukarrevision Beroendeteamet SDF Centrum Rapport Brukarstyrd Brukarrevision Beroendeteamet SDF Centrum Brukarstyrd Brukarrevision genomförd av Brukarrådet för Missbruksfrågor Västra Götaland på Beroendeteamet SDF Centrum 2018 För mer information:

Läs mer

Stöd till anhöriga, riktlinjer

Stöd till anhöriga, riktlinjer Stöd till anhöriga, riktlinjer Dokumenttyp Riktlinje Fastställd/upprättad Kommunstyrelsen 2017-11-29, 138 Senast reviderad Kommunstyrelsen 2018-10-31, 137 Detta dokument gäller för Vård och Omsorg och

Läs mer

Brukarrevision av boendestödsverksamheten i Simrishamns kommun 2016

Brukarrevision av boendestödsverksamheten i Simrishamns kommun 2016 Brukarrevision av boendestödsverksamheten i Simrishamns kommun 2016 Brukarrevision och rapport är utförda av: Agneta Ståhl Magnus Ryhl Maria Samuelsson, Marie Sjögren Pierre Mårtensson Du är välkommen

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

BoP-teamet. (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom). Delrapport 2/2013-05-16-2013-11-07. Ulf Eek. Åsa Jonsson. Sonny Strand.

BoP-teamet. (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom). Delrapport 2/2013-05-16-2013-11-07. Ulf Eek. Åsa Jonsson. Sonny Strand. BoP-teamet (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom). Delrapport 2/2013-05-16-2013-11-07. Ulf Eek Åsa Jonsson Sonny Strand Jenny Möller Niklas Hovivuori Kristina Zaar 1 Innehållsförteckning: Inledning

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad 2014-02-03

Bostad först i Stockholms stad 2014-02-03 Bostad först i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Om Bostad först i Stockholms stad Del 1 2010-2013 3 årigt projekt. Avslutas 2013. Partnerskap mellan Stockholms stad Socialtjänst och Svenska Bostäder

Läs mer

Boendestöd och case manager, slutrapport

Boendestöd och case manager, slutrapport HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-12 DNR 100-09-500 SDN 2009-03-19 Handläggare: Lena Ahlsén Telefon: 508 23 303 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Brukarrevision. Dirigentgatan Askim-Frölunda-Högsbo SDF 2014

Brukarrevision. Dirigentgatan Askim-Frölunda-Högsbo SDF 2014 Brukarrevision Dirigentgatan Askim-Frölunda-Högsbo SDF 2014 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att ta reda på vad de vi är till för inom verksamhetsområdena

Läs mer

Psykisk hälsa. Aktuellt. Arbetsmodell för samordnade insatser. Socialchefsnätverket, GR Yvonne Witzöe Margareta Antonsson.

Psykisk hälsa. Aktuellt. Arbetsmodell för samordnade insatser. Socialchefsnätverket, GR Yvonne Witzöe Margareta Antonsson. Aktuellt Psykisk hälsa Arbetsmodell för samordnade insatser Socialchefsnätverket, GR 2018-03-02 Yvonne Witzöe Margareta Antonsson Kommuner och landsting rekvirerar nu årets medel för Överenskommelsen psykisk

Läs mer

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt Socialnämnden genomför vartannat år en brukarundersökning inom Individ- och familjeomsorgen, IFO. Under hösten 2016 genomfördes

Läs mer

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården. Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik 1 Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Fyrislundsgatan 62 plan 4 och 5 Kontaktuppgifter Besöksadress: Fyrislundsgatan 62 Telefon: 018-727 69 45 vardochomsorg.uppsala.se www.sober.uppsala.se www.uppsala.se Sida 2 av 5

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts

Läs mer

Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991)

Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991) Brukarinflytande Med brukarinflytande avses således medborgarnas möjligheter att såsom användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. (Civildepartementet 1991) Tre nivåer för

Läs mer

Brukarstyrd brukarrevision Mo tesplats i Vaggeryds kommun

Brukarstyrd brukarrevision Mo tesplats i Vaggeryds kommun Brukarstyrd brukarrevision Mo tesplats i Vaggeryds kommun 2016-17 Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården REGION JÖNKÖPINGS LÄN Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Uppdragsbeskrivning...

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet

Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet 2016-12-07 KS.2017.0066 U N D E R R U B R I K Nöjdhetsundersökning Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus 28 september 2018 Maj Rom och Greger Bengtsson Avdelningen för vård och omsorg 1 Trygga och självständiga hemma 2 Samverkan vid utskrivning

Läs mer

Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange. 6 oktober 2016 i Wilandersalen

Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange. 6 oktober 2016 i Wilandersalen Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange 6 oktober 2016 i Wilandersalen Moderator Elisabet Norlinder Välkomsttal av Marie-Louise Forsberg

Läs mer

Lokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2016

Lokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2016 Lokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2016 Bästa möjliga vård och omsorg ska erbjudas den enskilde med utgångspunkt från personens behov Genomförd Inventering 2015 Sammanställning

Läs mer

Syftet men handlingsplanen

Syftet men handlingsplanen för psykisk hälsa BAKGRUND År 2016 slöt regeringen och SKL överenskommelse som syftar till att stärka regioner i arbetet med att främja psykisk hälsa samt göra gemensamma handlingsplaner Syftet men handlingsplanen

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

BRUKARSTYRD BRUKARREVISION RESURSENHETERNA I JÖNKÖPINGS KOMMUN 2016

BRUKARSTYRD BRUKARREVISION RESURSENHETERNA I JÖNKÖPINGS KOMMUN 2016 BRUKARSTYRD BRUKARREVISION RESURSENHETERNA I JÖNKÖPINGS KOMMUN 2016 Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården i Region Jönköping Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 2 3. Bakgrund...

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

SocialPsykiatriska ÖppenvårdsTeamet SPÖT

SocialPsykiatriska ÖppenvårdsTeamet SPÖT SocialPsykiatriska ÖppenvårdsTeamet SPÖT Verksamhetsrapport 2008 2012-09-01 Roger Ahlqvist Kerstin Carlsson-Ek Jan-Erik Forsén Kenneth Karlsson Maria Ydreborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. Innehållsförteckning

Läs mer

Resursgrupps ACT (RACT)

Resursgrupps ACT (RACT) Korta versionen Resursgrupps ACT (RACT) en flexibel och integrativ metod Ett förslag till ACT-satsning inom PRIO gällande personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Evidens och NSPH

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Uppstart av Lösningsfokus inom Alltjänst i Skinnskatteberg

Uppstart av Lösningsfokus inom Alltjänst i Skinnskatteberg Uppstart av Lösningsfokus inom Alltjänst i Skinnskatteberg Skickad mellan instanser Ångest Känsla att inte bli trodd Misshandel Somatisk vård Självmedicinering Missbruksvård Missbruk inom familjen Psykiatrisk

Läs mer

Integrerade arbetssätt inom området psykisk ohälsa och missbruk/beroende

Integrerade arbetssätt inom området psykisk ohälsa och missbruk/beroende Länsgemensam konferens 20181001 Integrerade arbetssätt inom området psykisk ohälsa och missbruk/beroende Göteborg Hur bra en SIP kan vara när det fungerar! och Samordnad individuell planering SIP i praktiken

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Socialkontoret Västra Hisingen ett pilotprojekt. okt-nov 2012

Granskningsrapport. Brukarrevision. Socialkontoret Västra Hisingen ett pilotprojekt. okt-nov 2012 Granskningsrapport Brukarrevision Socialkontoret Västra Hisingen ett pilotprojekt okt-nov 2012 Nominerad till 2009 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17

Läs mer

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april

Läs mer

Förlängningsansökan i GGV-kommunerna

Förlängningsansökan i GGV-kommunerna Förlängningsansökan i GGV-kommunerna 2019-2020 Supported Employment (SE) Individual placement and support (IPS) Utgångspunkter Supported Employment (SE) och Individual placement and support (IPS) anses

Läs mer

Projektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum

Projektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum 2019-02-08 Projektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum 1 Innehåll 2 Bakgrund s 3 3 Mål s 4 4 Metod s 4 5 Genomförande s 4 6 Modell s 5 7 Målgrupp

Läs mer

Datum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018

Datum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018 Datum för upprättande: 2017-10-31 Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018 0 TML HSVO Tjänstemannaledning för hälsa, stöd, vård och omsorg. (Länsgemensam). HSO Handikappförbundens

Läs mer

Vård- och stödsamordning / Case Management. Kommunerna och Region Kalmar län - i samarbete

Vård- och stödsamordning / Case Management. Kommunerna och Region Kalmar län - i samarbete Vård- och stödsamordning / Case Management Kommunerna och Region Kalmar län - i samarbete HISTORIK - Införande av CM i Kalmar län, projekt Samstöd 2010-2013 - Uppdrag beskrevs och beslut togs 2012. Strategisk

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Boendestöd Norra Hisingen

Granskningsrapport. Brukarrevision. Boendestöd Norra Hisingen Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Norra Hisingen 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till för

Läs mer

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting är överens om att god

Läs mer

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det? Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö Programtrogen ACT i Sverige går det? och Sociala Resursförvaltningen Malmö stad, VO vuxenpsykiatri, Malmö och Integrerad Närsjukvård Malmö Driftsansvar Område

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019 Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,

Läs mer

Projekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad

Projekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad Projekt Brukarrevision Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad Brukarrevision Göteborgsmodellen En granskning av en enhet eller verksamhet som ger stöd eller service till

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett av flera arbetssätt för att främja brukares

Läs mer

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Martin Rödholm, Med.Dr, överläkare psykiatri Uppdrag psykisk Hälsa, SKL Primärvårdskonferensen 2017-09-28 Svenska Psykiatrikongressen 2017 Uppdrag

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Överenskommelser HSN-SON Syfte Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi Socialstyrelsen har som uppdrag att verka för god hälsa, social välfärd samt vård och omsorg av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen har verksamhet inom områden som rör socialtjänst, hälso-

Läs mer

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Finjagården

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Finjagården Uppföljning och utvärdering av insatserna Upplevd kvalitet av insatserna på Finjagården Sammanfattande bedömningar av uppdragsgivarna vid avslutade placeringar Rapport -- Rapporten är sammanställd av Christer

Läs mer

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN DEN 1 OKTOBER 2018 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2018 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, 221 00 Lund Webbadress: kfsk.se

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Stockholm 31 januari 2014 FoU Välfärd KF Skåne 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Peer Support. Personlig egenerfaren resurs inom psykiatri och socialpsykiatri

Peer Support. Personlig egenerfaren resurs inom psykiatri och socialpsykiatri Peer Support Personlig egenerfaren resurs inom psykiatri och socialpsykiatri Kort information om NSPH 13 patient-, brukar- och närståendeorganisationer inom området psykisk ohälsa Arbetar med utvecklande

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Vilken målgrupp pratar vi om?

Vilken målgrupp pratar vi om? Bostadens betydelse för rehabilitering av personer med komplexa vårdbehov framgångsoch riskfaktorer RFMA konferens Mats Blid Lektor i socialt arbete Mittuniversitetet 2013-04-10 Vilken målgrupp pratar

Läs mer

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus Borlänge 6 november 2018 Maj Rom och Greger Bengtsson Mikael Malm och Zophia Mellgren Antal invånare 80 år och äldre i Sverige 2018-11-06

Läs mer

Brukarrevision. Länsmanstorget 1 Västra Hisingen

Brukarrevision. Länsmanstorget 1 Västra Hisingen Brukarrevision Länsmanstorget 1 Västra Hisingen 2014 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att ta reda på vad de vi är till för inom verksamhetsområdet funktionshinder

Läs mer

Lokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2017

Lokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2017 Lokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2017 Bästa möjliga vård och omsorg ska erbjudas den enskilde med utgångspunkt från personens behov Inventering 2019 Länsgemensam inventering

Läs mer