BoP teamet. (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom) Delrapport 1/ Ulf Eek. Kristina Zaar. Sonny Strand. Jennie Taus.

Transkript

1 BoP teamet. (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom) Delrapport 1/ Ulf Eek Kristina Zaar Sonny Strand Jennie Taus Åsa Jonsson Jenny Möller 1

2 Innehållsförteckning 2 Inledning...3 BoP- teamet, definition.3 Prevalens...4 CM- nätverk..4 CM- enligt ACT 4 CM- arbetsuppgifter..5 Nationella riktlinjer...5 Avtal/överenskommelser..5 Styrgrupp..6 Barnperspektivet..6 Suicidprevention...6 Anhörigstöd 6 Resultat 7 Utskrivna..7 Inskrivna...7 SATS skalan..8 Global funktionsskattning..10 Boende 10 Daglig verksamhet/sysselsättning..11 Ekonomi..11 Barnperspektivet.12 Primärvården...12 Deltagarenkät..13 2

3 Inledning: Rapportperiod BoP- teamet (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom). Verksamheten är en permanent öppenvårdsverksamhet sedan 1997 för den tyngre delen av samsjuklighetsgruppen. Deltagarna är vuxna kvinnor och män med ett samtidigt pågående beroende och en svår psykisk störning/sjukdom enligt definition nedan. Teamet drivs gemensamt av Jönköpings kommun, IFO och Jönköpings läns landsting, psykiatriska kliniken, Länssjukhuset Ryhov. Vårt upptagningsområde är Jönköpings kommun samt på konsultbasis åt Habo och Mullsjö kommuner. Personalstyrkan i teamet består i dag av sex heltidsanställda. Tre från socialtjänsten och tre från sjukvården. Fyra av dessa är utbildade case managers med inriktning på samsjuklighetsgruppen. Till professionen är landstingspersonalen specialistsjuksköterskor med inriktning på psykiatri. Från socialtjänsten är det en socionom en Fil.kand behandlingspedagog och en socialpedagog. BoP- teamet är en egen arbetsplats med egen budget och personalansvar. Arbetsledningen sköts av en sektionschef från behandlingssektionen på socialtjänsten och en vårdenhetschef från sjukvården. Vårdenhetschefen står för den operativa ledningen av teamet. BoP- teamet har anpassade lokaler i centrala Jönköping. Där bedrivs öppet hus må fr. Inga tidsbeställningar. Den mobila verksamheten utgår från samma lokaler där teamet har tre bilar till sitt förfogande. BoP- teamet har en läkare knuten till sig från psykiatrin. Vår läkare sedan 2004 har gått ner på 50 % och släppt BoP- teamet. Vi söker för närvarande ny läkare och har tillsvidare en STläkare, socialsekreterare från myndighetssektionen (IFO) när det finns behov av bistånd. Från funktionshinder-omsorgen har teamet tillgång till LSS- handläggare när det finns behov av bistånd därifrån. Vid behov av utredning och/eller behandling av psykolog har BoP- teamet tillgång till två psykologer på beroendeenheten. Insatsen från BoP- teamet lyder under service enligt socialtjänstlagen. Definition av svår psykisk störning/sjukdom/beroende enligt DSM IV/ICD10: Den här avgränsningen är tagen från Prioriteringsutredningens slutbetänkande. Enligt denna befinner sig denna målgrupp i prioriteringsgrupp ett. (SOU 1995:5). 3

4 Beroendesjukdom samt minst en av följande psykiatriska diagnoser. Psykossjukdomar (ej drogpsykoser). Bipolär sjukdom Egentlig depression med melankoli. Schitzotypal personlighetsstörning. Emotionellt instabil personlighetsstörning Prevalens: Tidigare inventering i Jönköpings län pekar på en prevalens på 1/1000 invånare i Jönköpings län med ovanstående definition, vilket innebär ca 300 individer. I Jönköpings kommun skulle detta innebära ca 130 individer med beroende och svår psykisk störning/sjukdom. Teamet klarar i dag ca 40 individer åt gången. Övriga individer med samsjuklighetsproblematik erbjuds vård och behandling på beroendemottagningen och inom kommunens missbruksenheter och funktionshinder-omsorgen. Case management nätverk: BoP-teamet är en del av den CM- verksamhet som finns uppbyggd i vissa av länets kommuner. Sedan förra rapporten har det skett ett förtydligande från politisk nivå att länet skall ha CM- verksamhet för den här målgruppen i alla delar av länet. Både landsting och länets kommuner har slagit fast detta i Länsriktlinjer för personer med riskbruk- missbrukberoende (Läns- LAKO ). CM- verksamheterna skall vara organiserade enligt ACT- modellen (assertive community treatment) i integrerade team för samtidiga insatser från båda organisationerna. I dagsläget sköter läns-coachen på regionförbundet uppföljningen av verksamheterna i länet. BoP- teamet representerar också kommun och landsting i det nationella nätverket SN-DD. Case management enligt ACT. Insatserna genomförs huvudsakligen i klienternas miljöer. 4

5 Aktivt uppsökande verksamhet. Hög intensitet, klientens behov styr, hög tillgänglighet. Högst 10 deltagare/case manager. Kontinuitet i personalsammansättningen. Team med beslutsmandat. Multi-diciplinär sammansättning av teamet. Nära samarbete med deltagarens sociala stödsystem. Case managers arbetsuppgifter. Ansvar för planering, genomförande och uppföljning av insatser. Inför primärteamet ansvara för diskussion och processen till beslut om insatser. Säkerställa kontinuitet i klientens kontakter. Samlat ansvar för stöd/behandling, insatser och hjälp till klienten. Ombudsman för klienten, bevaka lagliga rättigheter. Lokalisera och hålla kontakt med sociala/medicinska/psykiatriska insatser som inte kan erbjudas inom teamet. Riktlinjer. Till grund för verksamheten är de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården som fastslogs 2007 (SOU 2011:35). Finns även en länsversion Riktlinjer för riskbrukmissbruk- beroendevård i Jönköpings län ( Detta dokument är framtagit av Hedviggruppen för Läns-LAKO som sedan tagit beslut om länsriktlinjerna, riktlinjerna reviderade Avtal/överenskommelser. Det avtal som finns mellan Jönköpings kommun, Jönköpings läns landsting, Försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Mål för gemensamma insatser till psykiskt funktionshindrade som bor i Jönköpings kommun Styr i grunden upp verksamheten. Detta avtal bygger på de övergripande målen som nationella psykiatrisamordningen formulerade i samband med sitt slutbetänkande (SOU 2006:100). 5

6 Lokalt i Jönköping finns det ett avtal som styr upp verksamheten och beskriver på vilket sätt kommun och landsting skall samverka. ( En överenskommelse med primärvården i Jönköpings sjukvårdsområde som ger alla deltagare i BoP- teamet rätt till en årlig hälsoundersökning. Deltagare som är listade hos privata vårdgivare skall ha samma möjlighet som de som är listade på landstingets vårdcentraler. Styrgrupp. En permanent styrgrupp med deltagande från psykiatriska kliniken (verksamhetschef, bitr. verksamhetschef). Jönköpings kommun, IFO (områdeschefen för missbrukarvården, chefen för behandlingssektionen). BoP- teamet (vårdenhetschef/samordnare). Observatör (sektionschefen för funktionshinderomsorgens utförardel). Styrgruppen träffas fyra gånger per år och arbetar med övergripande frågor och det strategiska arbetet för att utveckla och följa verksamheten. Styrgruppens sammansättning gör att det finns möjlighet till snabba beslutsprocesser. Barnperspektivet. BoP- teamet har sedan flera år haft ett speciellt fokus på de deltagare som har barn under 18 år. Kan vara egna barn eller att det finns barn i deras närhet som har andra vårdnadshavare. Teamet har arbetat fram en policy som finns dokumenterad och som skall ses som ett komplement till den handlingsplan som finns inom kommun och landsting. Policyn innebär att vi tillsammans med deltagaren genom samtal försöker komma överens vad vi skall göra för att stödja deltagaren och uppmärksamma barnet inte om vi skall göra något. Stöter vi på problem har vi tillgång till Barn och ungdom på socialtjänsten. Suicidprevention. Teamet har psykiatrins vårdprogram för suicidprevention som grund och använder oss av suicidstegen som bedömningsinstrument. Bedömningar enligt suicidstegen dokumenteras i deltagarens journal. ( Anhörigstöd. De anhöriga som har behov av stöd och förståelse i form av kunskap och erfarenhet, kan få detta via BoP- teamet i form av en samtalsserie som har som mål att både anhöriga och deltagare skall få ett självständigare liv. 6

7 Resultat. Vid utvärderingstillfället ( ) är det intagningsstopp tills det finns utrymme för nya inskrivningar. Vid samma tillfälle var det 38 inskrivna i verksamheten, 21 män och 17 kvinnor. Medelåldern för samtliga inskrivna är 40 år 43 år för männen och 36 år för kvinnorna. Kommentar. Sedan förra utvärderingstillfället är det i stort sett balans mellan kvinnor och män, noterbart är att deltagare under 25 år nu bara är en och denna kvinna tillhör de unga vuxna inom socialtjänsten. Noterbart är att medelåldern för kvinnor sjunker sedan ca 2 år tillbaks och är nu 36 år. Under perioden har åtta deltagare blivit utskrivna ur verksamheten se (Tabell 1). Tabell 1. Utskrivna ( ). Kön Ålder SATS-skalan Ny vårdgivare Beh.tid Kv. 34 Steg 5 Primärvården Orust. 14mån Man 58 Steg 8 Psykosvården. 34mån Kv. 25 Steg 2 Beh.hem Nora. 27 mån Kv. 46 Steg 3 Särskilt boende/kpt. 46 mån Kv. 48 Steg 3 Kontaktperson. 17 mån Man 52 Steg 4 Avliden, olycka. 126 mån Kv. 54 Steg 3 Utskr. På grund av hot. 25 mån Man 54 Steg 8 Serviceboende 68 Mån Inskrivna:( ) Under utvärderingsperioden har åtta deltagare skrivits in i verksamheten, 7 män och 1 kvinna (tabell 2). Kön Ålder Remittent Diagnos Man 27 Soc.tj/MBT Vanföreställningssyndrom/cannabisberoende Man 50 Soc.tj/MY Neuropsyk. + psykos/alkoholberoende Man 49 Psykiatri Bipolär/alkoholberoende Man 39 Psyk. Halmstad Schizofreni/blandberoende Man 43 Kriminalvården Gränspsykotisk pst/blandberoende Man 35 Rättspsykiatrin Psykos/amfetaminberoende Kv. 63 Soc.tj/Junepol Psykos/alkoholberoende Man 41 Psyk./avd G Psykos/blandberoende 7

8 Kommentar: Av de nyinskrivna är det fyra deltagare som kommer tillbaks efter att varit utskrivna från BoP. En efter lång tid på behandlingshem. En från Rättspsykiatrin som nu har LRV i öppenvård. En från kriminalvården samt en från psykiatrin i Halmstad. Remisser: Vid utvärderingstillfället är det 2 remisser under bedömning. Förändringsprocessen, SATS-skalan:(tabell 3) I behandlingsarbetet är det viktigt att tillsammans med deltagaren veta var någonstans i förändringsarbetet vi är med tanke på att behandlingstiden är så lång. Man kan också se skalan som en karta var är vi och vart är vi på väg. Motivationsarbetets intensitet bestäms utifrån var deltagaren är på skalan. SATS-skalan: (Substance abuse treatment scale).(tabell 3). 1. Tidigt Engagemangsstadie Personen (ej Pat.) har inte någon form av behandling för sin dubbla problematik (Psykiatri, Missbruk). Är i en inskrivningsfas. 2. Engagemangsstadiet Patienten har varit i kontakt med någon typ av behandling eller vård men har inte någon regelbunden kontakt. Avsaknaden av denna regelbundenhet medför att någon samarbetsallians ej har kunnat byggas upp. 3. Tidigt Motivationsstadie Patienten har regelbunden kontakt med någon eller några inom vård och behandling men har inte minskat sitt missbruk under någon längre tid (ej över 1 mån.) Regelbunden kontakt innebär emellertid att en relation och samarbetsallians har byggts upp, där man kan diskutera vad missbruk är. 4.Motivationsstadie Patienten är engagerad i kontakten med behandlaren/kontaktmannen. Diskuterar missbruket och visar tecken på att minska sitt missbruk under åtminstone 1 mån. (färre droger, mindre mängd). Aversionsbehandling kan användas. 5. Tidigt Behandlingsstadie Patienten är engagerad i någon form av behandling. Har minskat sitt missbruk under minst 1 mån. och har drogfrihet/nykterhet som mål, även om han/hon fortsätter att missbruka. 8

9 6.Behandlingsstadie Patienten är engagerad i någon form av behandling, har erkänt att missbruket är ett problem och har varit drogfri/nykter kortare tid än 6 månader. 7. Återfallspreventionsstadie Patienten är engagerad i någon form av behandling, har erkänt att missbruket är ett problem och har varit drogfri/nykter under minst 6 månader. 8. Återställd/Återhämtning Patienten har inga problem som kan härledas till missbruk under den senaste 12 månadersperioden och är i en självvald utskrivningsfas från D.D-enheten. (Meuser, Drake 1995) Nedan i tabell 4 åskådliggörs var i förändringsprocessen de inskrivna deltagarna är vid utvärderingstillfället. Tabell 4. SATS-skalan (130516). Steg Antal Antal i huvudfaser Huvudfasernas omfattning 1 0 Steg 1-3 Alliansfas Steg 4-7 Aktiv behandlingsfas Steg 8 Utskrivningsfas Totalt Kommentar: De tre i steg 8 är alla på väg till nya vårdgivare efter att de varit drogfria i minst 12 månader. Global funktionsskattning, GAF (version ). GAF- skalan ger en global funktions och symtomskattning på ett kontinuum från Där <10 betyder att det är ständig risk att personen tillfogar sig själv eller andra allvarlig skada eller ständigt oförmögen till elementär personlig hygien eller allvarlig suicidhandling med uppenbar dödsförväntan. 0 är otillräcklig information och 100 är en person med inga symtom synnerligen god funktionsförmåga inom vitt skilda områden, livsproblem förefaller aldrig bli 9

10 ohanterliga och andra söker sig till personen på grund av hans/hennes många positiva egenskaper. Under mättillfället ser vi till både funktion och symtom. Tre deltagare skattades 0, vilket innebär att det inte fanns tillräcklig information för skattning. Två av dessa var inlagda på institution sedan en längre tid och en tredje var kontakten för gles för att skattas. Symtomskattningen för män varierade mellan 22 55, och deras funktionsskattning varierade mellan Kvinnornas symtomskattning varierade mellan 22 65, funktionsskattningen på kvinnorna varierade mellan Boendesituation. För att gå in i aktiv behandling krävs det att deltagarna har ett adekvat boende, en trygg försörjningsgrund och möjlighet till sysselsättning på någon nivå. Nedan (tabell 5) redovisas hur boendesituationen ser ut för de 38 inskrivna i BoP- teamet Boendeform Antal Eget kontrakt 18 Bostadsrätt 1 Inneboende anhörig 3 2:a handskontrakt (BSG) 3 2:a handskontrakt tekniska 2 Stugor Ryhov 2 Kategoriboende 2 Institution (HVB, LVM) 1 Särskilt boende 2 Serviceboende 2 Bostadslösa 2 Totalt 38 Kommentar. Ca 50 % av de inskrivna har eget hyreskontrakt. 2:a handskontrakten är uppdelade på BSGboenden och de som har 2:a handskontrakt med tekniska. Sugorna på Ryhovsgatan är en form av kategoriboenden här gäller 2:a handskontrakt också. P.g.a. brand är en stuga av fyra inte bebolig utan kommer att ersättas under hösten. En deltagare har under hela perioden varit inlagd på HVB-hem men har ett eget kontrakt på annan lägenhet. Räknas här som instutitionsboende tills vidare. Andelen bostads-lösa är två individer, dessa är prioriterade vad det gäller boende. 10

11 Daglig verksamhet/sysselsättning. En viktig del i behandlingen är att deltagare så snart som möjligt skall få tillgång till meningsfull daglig verksamhet/sysselsättning senast i steg 3 på SATS-skalan. Detta för att komma in i en vardagsstruktur och hamna i ett socialt sammanhang utan droger. I tabell 5 redovisas på vilket sätt och hur många som är i någon form av sysselsättning. D.v/sysselsättning Antal Löneanställning 2 (79%, 50%) Föräldraledig 2 FHO lågtröskel 6 BoP-daglig verksamhet 3 Totalt sysselsatta 13 Kommentar. Cirka en tredjedel av deltagarna finns i någon form av sysselsättning. Siffran har sjunkit sedan förra utvärderingen, då var närmare hälften i någon form av sysselsättning. Ekonomi. Bristen på förmågan att hantera sin ekonomi på egen hand är ofta ett problem för målgruppen. Nedan (tabell 6) åskådliggörs hur många som i dag har stöd av olika slag för att hantera sin ekonomi. Tabell 7. (Ekonomi) Insats antal Egen ekonomi 10 Skuldsanering 1 Egna medel 2 Aktivitetsersätt. 5 God man 7 Förvaltare 10 Försörj.stöd 3 Totalt 38 Kommentar. Ersättningsgrunden försörjningsstöd är en form som vi försöker få till ett mer tryggt och stabilt ersättningsnivå. 11

12 Barnperspektivet: Totalt har deltagarna 29 barn varav 9 är under 18 år. Teamet har under perioden gjort en anmälan till socialtjänsten att barn far illa. En deltagare är gravid och skall under sommaren föda. Kommentar: Är man barn till en deltagare är det viktigt att också uppmärksamma barn över 18 år. Vi vet genom forskningen att den ärftliga komponenten inte går att bortse ifrån. Dessutom har dessa barn ofta en mycket speciell uppväxt i dysfunktionella familjer och kan behöva stöd för att förstå och eventuellt även få hjälp som anhöriga. Hjälpen är då ofta i form av utbildning i samsjuklighets- problematiken och hur vi ger behandling för den. Primärvården: Den samverkansöverenskommelse som finns mellan primärvården och BoP- teamet fungerar utifrån avtalet på ett bra sätt. Deltagarna får en möjlighet till en tidig somatisk hälsokontroll med stöd till eventuella behandlingsinsatser efteråt. Utvärderingsenkät: Under 2011 har det gjorts en utvärderingsenkät där deltagarna får ge uttryck för hur det är att vara inskriven i BoP- teamet. Enkäten innehåller åtta frågeställningar med möjlighet att ge egna synpunkter som en punkt. Resultaten redovisas på sid

13 BoP-teamets deltagarenkät v av 39 deltagare har svarat på enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 67 %. Av dem som har svarat på enkäten är 31 % män, 27 % kvinnor och 42 % har ej uppgett kön. Jag får ett bra bemötande från BoP-teamets personal. 27% 0% 8% 65% Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls Saknar uppfattning 65 % av de som svarat anser att de får ett bra bemötande från BoP-teamets personal Jag har god tillgång till mina kontaktpersoner 8% 12% 0% 8% 72% Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls Saknar uppfattning 72 % tycker att det stämmer helt att de har god tillgång till sina kontaktpersoner. 13

14 Jag har god tillgång till min läkare 8% 8% 4% 4% Stämmer helt 45% 31% Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls Saknar uppfattning Ej uppgett 4 % har ej svarat på denna fråga Jag får hjälp med min psykiatriska problematik 23% 4% 8% Stämmer helt 34% Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls 31% Saknar uppfattning 65 % av de som svarat tycker det stämmer helt eller till viss del att de får hjälp med sin psykiatriska problematik 14

15 Jag får hjälp med min beroendeproblematik 15% 4% 12% 4% Stämmer helt Stämmer till stor del 42% Stämmer till viss del Stämmer inte alls Saknar uppfattning 23% Ej uppgett 42 % anser att det stämmer helt att de får hjälp med sin beroendeproblematik. 4 % har ej svarat på denna fråga då de bland annat angett att de inte har en beroendeproblematik. Jag får hjälp när det uppstår problem av olika slag i min vardag 19% 8% 12% 12% 49% Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls Saknar uppfattning 49 % anser att det stämmer helt att de får hjälp när problem uppstår i vardagen. 15

16 Jag har fått stöd och/eller information gällande sysselsättning av BoP 15% 0% 27% 4% Stämmer helt 39% Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls Saknar uppfattning 15% Ej uppgett Med stöd och/eller information gällande sysselsättning menas exempelvis daglig verksamhet, träffpunkter eller kontakt med arbetskonsulenter. Jag har fått begriplig information gällande min psykiatriska problematik 15% 4% 38% Stämmer helt Stämmer till stor del 12% Stämmer till viss del Stämmer inte alls 31% Saknar uppfattning 38 % tycker det stämmer helt att de har fått begriplig information gällande sin psykiatriska problematik. Deltagarnas egna synpunkter: nöjd, positivt, för korta öppettider på BoP, underbar kontakt med personal, vill inte utveckla sina synpunkter, BoP positivt & får den hjälp 16

17 Kommentar: Vid tolkning av svaren kan vi se att verksamheten på ett bra sätt motsvarar målgruppens behov. Utvärderingen gjordes 2011 men har inte presenterats i rapportform förut. Planeringen är att genomföra en sådan här utvärdering per år. Ulf Eek Vårdenhetschef/samordnare BoP- teamet ulf.ek@lj.se 17