Case Management i Sävsjö kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Case Management i Sävsjö kommun"

Transkript

1 Case Management i Sävsjö kommun Verksamhetsrapport Eva Salomonsson Monica Lagerqvist Ann-Charlotta Lagerqvist

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid. Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Målgrupp 2 Arbetssätt 2 Case Manager enligt ACT-modellen 3 Organisation 4 Sats-skalan 5 Satsskalan 6 Aktuell situation 6 Boendesituation 6 Daglig verksamhet/sysselsättning 7 Ekonomi 7 Reflektion 7 1

3 Inledning Case managementverksamheten i Sävsjö Kommun är en integrerad öppenvårdsverksamhet som drivs gemensamt av Sävsjö Kommun - socialpsykiatrin och Jönköpings läns landsting - Vetlanda psykiatriska mottagning. Sedan finns ett skriftligt samverkansavtal mellan Psykaitriska mottagningen i Vetlanda och Sävsjö kommun, det är detta avtal som reglerar samordningen an insatserna. Till grund för det lokala avtalet ligger det ramavtal som 2007 upprättades mellan kommunerna i Jönköpings län och Jönköpings läns landsting. Att behandlingen är integrerad innebär att missbruk och psykisk sjukdom/störning behandlas samtidigt och av samma team. Denna rapport omfattar Syftet är att dels beskriva verksamheten men också var i förändringsprocessen deltagarna befinner sig. Målgrupp Målgruppen är personer med komplexa vårdbehov, personer vilka har en psykisk sjukdom/störning, ett pågående missbruk och ofta också med somatiska problem. Detta innebär att de har behov av vård/stöd från ett flertal verksamheter. Målgruppen omfattas också av personer med komplexa vårdbehov men som ännu inte är diagnostiserade. Viktigt är att de så snart som möjligt ska utredas och diagnostiseras. Andra behandlingsinsatser ska ha prövats utan framgång. Arbetssätt I Sävsjö arbetar tre utbildade Case Manager, en från Vetlanda psykiatriska mottagning och två från Sävsjö Kommuns socialpsykiatri. De dagar då verksamheten bedrivs i Sävsjö är det alltid en från Vetlanda psykiatriska mottagning och en från Sävsjö kommun som arbetar tillsammans. 2

4 Case managerarbete enligt ACT-modellen ACT-modellen, Assertive Community Treatment, är den modell som man ser är mest effektiv i ett CM-arbete. Denna modell som är aktivt uppsökande, samhällsbaserad behandling och rehabilitering innebär att: - Insatserna genomförs huvudsakligen i klientens närmiljöer och inte på en mottagning. - Verksamheten är uppsökande. - Verksamheten har hög intensitet, insatserna genomförs vid behov samt tillgänglighet dygnet runt. - Varje Case manager har få patienter. - Det är viktigt med kontinuitet i personalgruppen. - Verksamheten är teambaserad, ett team runt klienten har ansvar för allt arbete med patienten, ett s.k. CM-team. - Personalgruppen i CM-teamet är multidisciplinärt, minst en psykiater och en sjuksköterska ingår i teamet. - Arbetet genomförs i nära samarbete med klientens sociala stödsystem t.ex. familj, hyresvärd, arbetsgivare och andra vård och stödinsatser. Som Case manager arbetar man uppsökande och uteslutande i deltagarnas närmiljö. Mycket av arbetet bygger på att över tid skapa hållbara relationer, skapa en arbetsallians med fokus på förändringsarbete. Stöd och hjälpinsatserna från de två huvudmännen samordnas och anpassas kontinuerligt till olika faser i förändringsprocessen. Man arbetar även med att upprätthålla och underlätta kontakten med andra myndigheter och att motivera till att bevara deltagarnas sociala nätverk. I Sävsjö bedrivs cm-verksamhet två dagar i veckan, måndagar och torsdagar. Att då helt arbeta utifrån en modell (ACT-modellen) som bygger på tillgänglighet, kontinuitet och där ett team tar ansvar för allt arbete runt klienten blir ett problem. Verksamheten i Sävsjö måste därför arbeta mycket med att involvera och tillvarata de övriga resurser som finns i Kommun och 3

5 Landsting. Kanske kan vårt arbete mer liknas vid en blandning av mäklarmodellen och ACT-modellen. Mäklarmodellen där arbetet mer är att utreda behov, planera och samordna insatser, förmedla och följa upp kontakter med olika vårdgivare men utan att ta hela ansvaret för den behandlande delen. Att helt skilja mellan vårt arbete som Case manager och vårt arbete resterande dagar är en omöjlighet. Många gånger möter vi samma personer i CMvarsamheten som vi gör i våra arbeten som psykiatrisjuksköterska och boendestödjare. Organisation Case managern ingår i ett multidisciplinärt team, i Sävsjös team ingår CM, namngivna handläggare från socialpsykiatrin, missbruksenheten, ekonomiskt bistånd från Sävsjö kommun, en psykiater från Vetlanda psykiatriska mottagning och en sjuksköterska från primärvården. Teamet träffas regelbundet och diskuterar pågående insatser. Här tas även inkomna remisser upp. Samtliga deltagare oavsett var ifrån remissen kommit har ett biståndsbeslut. Case managern ansvarar för att upprätta samordnade individuella vårdplaner och säkerställer att hjälpen/stödet kommer fram. Något gemensamt dokumentationssystem för CM finns inte, vardera parten dokumenterar, bevarar och hanterar sitt material enligt sina riktlinjer och enligt gällande lagar och förordningar. Under den period vi varit igång har vi sett att det varit svårt att regelbundet få ihop de personer som från början var tänkta i CM-teamet. Vi har idag ofta möten med ett mindre antal representanter och konsulterar vid behov de övriga. Detta för att vi ser en klart större vinst med regelbundna möten än att alla ska ha möjlighet att närvara. Deltagarna tillhör idag också olika Vårdcentraler, detta gör att vi istället valt att ha kontakt med dessa utifrån var den enskilde deltagaren är listad. De praktiska verksamhetsfrågorna tas upp i den lokala ledningsgruppen som består av CM och våra respektive närmaste chefer. 4

6 SATS-skalan: (Substance abuse treatment scale) SATS-skalan är en behandlingsskala för att bedöma i vilket stadie patienten/klienter befinner sig samt att planera vilka insatser som är aktuella. Skalan kan även med fördel användas vid verksamhetsuppföljningar för att beskriva i var i processen samtliga patienter/klienter befin-ner sig. Skalan ger på detta sätt en pedagogisk överblick, vilket ofta är en svårighet att för-medla vid långa vårdtider. 1. Tidigt engagemangsstadie Personen (ej patient) har inte någon form av kontakt med någon form av behandling (ex. psykiatri, miss-bruksvård). 2. Engagemangsstadiet Patienten har varit i kontakt med någon typ av behand-ling eller vård men har inte någon regelbunden kontakt. Avsaknaden av denna regelbundenhet medför att någon samarbetsallians ej har kunnat byggas upp. 3. Tidigt motivationsstadie Patienten har regelbunden kontakt med någon eller några inom vård och behandling men har inte minskat sitt missbruk under någon längre tid (ej över 1 mån.) Regelbunden kontakt innebär emellertid att en relation och samarbetsallians har byggts upp, där man kan dis-kutera vad missbruk innebär. 4. Motivationsstadie Patienten är engagerad i kontakten med behandla-ren/kontaktmannen. Diskuterar missbruket och visar tecken på att minska sitt missbruk under åtminstone 1 mån (färre droger, mindre mängd). Aversionsbehand-ling (ex Antabus) kan användas. 5. Tidigt behandlingsstadie Patienten är engagerad i någon form av behandling. Har minskat sitt missbruk under minst 1 mån. och har drogfrihet/nykterhet som mål, även om han/hon fortsät-ter att missbruka. 6. Behandlingsstadie Patienten är engagerad i någon form av behandling, har erkänt att missbruket är ett problem och har varit drog-fri/nykter kortare tid än 6 månader. 7. Återfallspreventionsstadie Patienten är engagerad i någon form av behandling, har erkänt att missbruket är ett problem och har varit drog-fri/nykter under minst 6 månader. 8. Återställd/Återhämtning Patienten har inga problem som kan härledas till miss-bruk under den senaste 12 månadersperioden och är i en självvald utskrivningsfas. Meuser, Drake

7 SATS-skalan SATS-skalan är en behandlings-skala för substansberoende människor. Detta är ett instrument för att över tid se var i förändringsprocessen av sitt beroende de inskrivna befinner sig. Vår verksamhet är i uppstarten till att använda detta. CM- insatserna är tänkta att löpa över lång tid och därför ser vi det som viktigt att på detta sätt ha en möjlighet att också mäta förändringar av drogbeteende över tid. Av de personer som idag är inskrivna i verksamheten befinner sig 2 st. i stadie 3, 1 st. i stadie 4, 1 st. i stadie 5 och 1 st. i stadie 7. Aktuell situation Under perioden har elva remisser kommit in. En har återremitterats på grund av att vi bedömt att andra insatser inte prövats fullt ut. Tio personer har under perioden varit inskrivna. Av de som beviljats insats är fyra kvinnor och fem män. Medelåldern för kvinnorna är 38,25 år och för männen 38,2 år. Av dessa tio är fyra personer i dag inte kvar i verksamheten, i två fall hann kontakten endast påbörjas, de valde sedan att flytta från kommunen. En är remitterad till annan CM-verksamhet och den fjärde har på grund av ändrade behov flyttat till ett boende. Idag har 6 personer CM-insats, 3 kvinnor och 3 män. Av dessa har två personer neuropsykiatrisk diagnos, tre med psykosdiagnoser och en med ångestsyndrom. Viktiga delar för att öka möjligheterna till förändring i deltagarnas liv är att arbeta med att basala behov så långt det är möjligt är tillgodosedda. Ett adekvat boende, en meningsfull dag och en så långt det är möjligt fungerande ekonomi är saker vi ser har mycket stor betydelse. Boendesituation Idag har alla deltagare bostad. I några fall i form av ett andrahandskontrakt. I de fall det behövs ett utökat stöd i boendet eller tätare kontakter i hemmet erbjuds boendestöd. Allt utifrån klientens specifika behov och önskningar. 6

8 Daglig verksamhet/sysselsättning Att deltagarna så snart det är möjligt ska erbjudas och få tillgång till meningsfull daglig verksamhet/sysselsättning är en viktig del i förändringsarbetet. Detta för att hitta nya vägar och få möjlighet att röra sig i sociala sammanhang utan droger. Men också för att få struktur i sin vardag. Många av deltagarna är idag inskrivna i Socialpsykiatrins dagliga verksamhet. Ekonomi De flesta i den grupp vi möter har svårt att hantera sin ekonomi själva. Att få stöd i detta ser vi som en stor vinst. Flertalet av deltagarna har idag hjälp med sin ekonomi genom förmedlingsmedel från socialförvaltningen eller från gode man/förvaltare. Reflektioner I Arbetet som Case Manager i en mindre kommun måste man näst intill hitta sin egen modell. Detta är ett arbete som hela tiden är pågående. Vi ser dock att vinsterna med att arbeta på detta sätt är betydligt mycket större än de problem som vi har brottats med under vägen. Cm i Sävsjö Kommun arbetar tätt ihop med den boendestödsgrupp som finns i Sävsjö Kommun. Att det är så ser vi som en förutsättning för att verksamheten överhuvudtaget ska fungera. Att arbeta med CM endast två dagar i veckan är annars en omöjlighet. Det krävs en stor flexibilitet och det är svårt att dra helt vattentäta skott mellan vårt arbete som CM och de arbetsuppgifter vi har i Kommun och Landsting övrig tid. Det vi ser som ett av problemen med att enbart arbeta med CM 2 gånger i veckan är att under semesterperioder få verksamheten att fungera på ett tillfredsställande sätt. Under åren har CM-verksamheten i Sävsjö i stort sett legat nere under ca 1 månad varje sommar. Detta kräver en noggrann planering, boendestödet går under denna tid in och stöttar deltagarna i större utsträckning och en namngiven person på Vetlanda psykiatriska mottagning finns tillgänglig för konsultation. 7

9 8

SocialPsykiatriska ÖppenvårdsTeamet SPÖT

SocialPsykiatriska ÖppenvårdsTeamet SPÖT SocialPsykiatriska ÖppenvårdsTeamet SPÖT Verksamhetsrapport 2008 2012-09-01 Roger Ahlqvist Kerstin Carlsson-Ek Jan-Erik Forsén Kenneth Karlsson Maria Ydreborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. Innehållsförteckning

Läs mer

SocialPsykiatriska ÖppenvårdsTeamet SPÖT

SocialPsykiatriska ÖppenvårdsTeamet SPÖT SocialPsykiatriska ÖppenvårdsTeamet SPÖT Verksamhetsrapport 2012-09-01-2013-09-01 Roger Ahlqvist Kerstin Carlsson-Ek Jan-Erik Forsén Kenneth Karlsson Anne-Marie Olofsgård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. Innehållsförteckning

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Basutbildning riskbruk, missbruk och beroende 20131112 Rosensalen Jönköping Katarina Landin CM-coach och FoU-ledare Undersköterska och

Läs mer

BoP teamet. (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom) Delrapport 1/ 2013 05-16. Ulf Eek. Kristina Zaar. Sonny Strand. Jennie Taus.

BoP teamet. (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom) Delrapport 1/ 2013 05-16. Ulf Eek. Kristina Zaar. Sonny Strand. Jennie Taus. BoP teamet. (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom) Delrapport 1/ 2013 05-16. Ulf Eek Kristina Zaar Sonny Strand Jennie Taus Åsa Jonsson Jenny Möller 1 Innehållsförteckning 2 Inledning...3 BoP- teamet,

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge

ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge 2012-04-18 Anne Holmqvist Enhetschef öppenvårdsenheten Missbrukssektionen 1 ACT betyder Assertive Community Treatment ungefär

Läs mer

BoP-teamet. (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom). Delrapport 2/2013-05-16-2013-11-07. Ulf Eek. Åsa Jonsson. Sonny Strand.

BoP-teamet. (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom). Delrapport 2/2013-05-16-2013-11-07. Ulf Eek. Åsa Jonsson. Sonny Strand. BoP-teamet (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom). Delrapport 2/2013-05-16-2013-11-07. Ulf Eek Åsa Jonsson Sonny Strand Jenny Möller Niklas Hovivuori Kristina Zaar 1 Innehållsförteckning: Inledning

Läs mer

Boendestöd och case manager, slutrapport

Boendestöd och case manager, slutrapport HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-12 DNR 100-09-500 SDN 2009-03-19 Handläggare: Lena Ahlsén Telefon: 508 23 303 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

Case management CM Vetlanda

Case management CM Vetlanda Vetlanda kommun Socialförvaltningen Case management CM Vetlanda Verksamhetsrapport 2006-2012 Sammanställd av: Jan Carlsson Aili Sölling Elisabet Björklund Camilla Waern-Nyström 2013-04-12 Bakgrund Case

Läs mer

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Avdelningen för socialtjänst Sida 1 (5) 2014-11-26 Handläggare: Per-Ove Mattsson 08 508 18 148 Till Farsta stadsdelsnämnd 2014-12-16 Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Förslag till

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Samteamet - en förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Samteamet - en förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-11-19 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäck stadsdelsnämnd 2014-12-18

Läs mer

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vad är Vård- och stödsamordning? En modell för att öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande, och för att öka

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad 2014-02-03

Bostad först i Stockholms stad 2014-02-03 Bostad först i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Om Bostad först i Stockholms stad Del 1 2010-2013 3 årigt projekt. Avslutas 2013. Partnerskap mellan Stockholms stad Socialtjänst och Svenska Bostäder

Läs mer

Resursgrupps ACT (RACT)

Resursgrupps ACT (RACT) Korta versionen Resursgrupps ACT (RACT) en flexibel och integrativ metod Ett förslag till ACT-satsning inom PRIO gällande personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Evidens och NSPH

Läs mer

1. Stadsdelsnämnden godkänner rapporten. Chef Bidrag & Vuxenstöd

1. Stadsdelsnämnden godkänner rapporten. Chef Bidrag & Vuxenstöd Avdelningen Bidrag & Vuxenstöd Maria-Gamla stans stadsdelsförvaltning Handläggare: Kerstin Larsson Tfn: 08-508 12 305 Tjänsteutlåtande sid 1 (7) 2003-12-19 SDN 2004-01-22 Dnr 502-495/2003 ordningsnummer

Läs mer

Psykosociala stödinsatser. Boendeinsatser

Psykosociala stödinsatser. Boendeinsatser Psykosociala stödinsatser Boendeinsatser Boendestödsinsatser Boendeprogram Modeller för boendeinsatser som kombinerar stöd i boendet, boendestöd (som avser ett fysiskt boende) och vård och behandling Personellt

Läs mer

Årsrapport om personligt ombud 2015

Årsrapport om personligt ombud 2015 Årsrapport om personligt ombud 2015 Maj 2016 Dnr 3.1.3-276/2016 stockholm.se Årsrapport för personligt ombud 2015 maj 2015 Dnr: 3.1.3-276/2016 Utgivare: Socialförvaltningen Kontaktperson: Lisa Gagnerud

Läs mer

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-09-02 DNR 510-597/02 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Dubbeldiagnosprojektet

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det? Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö Programtrogen ACT i Sverige går det? och Sociala Resursförvaltningen Malmö stad, VO vuxenpsykiatri, Malmö och Integrerad Närsjukvård Malmö Driftsansvar Område

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad

Bostad först i Stockholms stad Socialförvaltningen Utvecklingsenheten SIDAN 1 Bostad först i Stockholms stad RFMA 2013-04-10 Maria Andersson Socialförvaltningen Stockholms stad Om Bostad först i Stockholms stad 3 år. Avslutas 2013 Partnerskap

Läs mer

Guide för personer med psykiska funktionshinder

Guide för personer med psykiska funktionshinder Guide för personer med psykiska funktionshinder Information och vägledning till Dig som bor i Orsa kommun. Informationsansvarig: Åsa Lundin Reviderad: 2013-06-17 E-post: asa.lundin@orsa.se Innehållsförteckning

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är

Läs mer

JIL Stockholms läns landsting i (5)

JIL Stockholms läns landsting i (5) JIL Stockholms läns landsting i (5) INTERPELLATIONSVAR Sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg (FP) Svar på interpellation 2013:5 Sverre Launy (V) om psykiatrisk vård för missbrukare. Sverre Launy (V)

Läs mer

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad

Läs mer

Integrerad Psykiatri

Integrerad Psykiatri Introduktion/presentation Integrerad Psykiatri Ett arbetssätt för samverkan och samordning där patienten/brukaren är huvudaktör Kristina Nilebrand Leg. Arbetsterapeuter/Case Manager SU/område 2/Affektiva

Läs mer

Habilitering och rehabilitering

Habilitering och rehabilitering Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON

Läs mer

Reko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP

Reko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP Samordnad Individuell Plan, SIP Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling http://mc.jimi.nu/resejournal2.htm SIP på 3 minuter Om behov av samordning av insatser upptäcks tas

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

Behandling av personer med komplexa vårdbehovv. rdbehov. Målgrupper. Seminarium för f r chefer och beslutsfattare

Behandling av personer med komplexa vårdbehovv. rdbehov. Målgrupper. Seminarium för f r chefer och beslutsfattare Behandling av personer med komplexa vårdbehovv rdbehov Seminarium för f r chefer och beslutsfattare Stefan Borg Verksamhetschef Beroendecentrum Stockholm 1 Målgrupper Psykisk sjukdom personlighetsstörning

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

BRUKARREVISION 2014 CM VERKSAMHETEN JÖNKÖPINGS LÄN. Jönköpings läns brukarråd för riskbruks-, missbruks- och beroendevård

BRUKARREVISION 2014 CM VERKSAMHETEN JÖNKÖPINGS LÄN. Jönköpings läns brukarråd för riskbruks-, missbruks- och beroendevård BRUKARREVISION 2014 AV CM VERKSAMHETEN JÖNKÖPINGS LÄN Jönköpings läns brukarråd för riskbruks-, missbruks- och beroendevård 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Uppdraget...

Läs mer

Samverkande verksamheters ansvarsområden

Samverkande verksamheters ansvarsområden Bilaga till överenskommelse 8 Samverkande verksamheters ansvarsområden Hälso- och sjukvård Primärvården För primärvården åvilar medicinskt ansvar enligt primärvårdens basåtagande. Den familjeläkare som

Läs mer

Programtrohetsmätning av ACT och Flexibel ACT. Bengt Svensson CEPI Lunds Universitet

Programtrohetsmätning av ACT och Flexibel ACT. Bengt Svensson CEPI Lunds Universitet Programtrohetsmätning av ACT och Flexibel ACT Bengt Svensson CEPI Lunds Universitet Varför mäta programtrohet? Det är vanligt att man inom verksamheter säger att man gör saker som man i verkligheten inte

Läs mer

Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009

Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009 Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009 Din nya granne Två bostäder med särskild service för personer med psykisk funktionsnedsättning Mentalsjukhus 1826 skapades det första Mentalsjukhuset

Läs mer

Behandlings-/Vårdprogram

Behandlings-/Vårdprogram Behandlings-/Vårdprogram Patienter med behandlingsresistenta smärttillstånd och ett opioidberoende Metadonprogrammet Verksamhetsområde Beroendepsykiatri Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset Uppsala

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Behandlingsplanering

Behandlingsplanering Behandlingsplanering Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 Missbruk /

Läs mer

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet exempel från praktiken Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet i Lund & Kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Innehåll Identifiering

Läs mer

Beroendecentrum I Norrbotten

Beroendecentrum I Norrbotten 2014-08-22 Beroendecentrum I Norrbotten Invånarna i Norrbotten ska mötas av en missbruks- och beroendevård som är lätt tillgänglig, har hög kvalitet och är effektiv. Vården som utgår från evidensbaserad

Läs mer

Kartläggning integrerade verksamheter och arbetssätt

Kartläggning integrerade verksamheter och arbetssätt Kartläggning integrerade verksamheter och arbetssätt Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2016-10-25 Zophia Mellgren 1 Hur är det egentligen? Spridningen av olika modeller? Programtrohets mätningar Hur har det gått

Läs mer

Samverkansavtal. avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland.

Samverkansavtal. avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland. Samverkansavtal avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland. 1 Parter Detta avtal är tecknat mellan landstinget i Östergötland, närsjukvården i östra

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Vilken målgrupp pratar vi om?

Vilken målgrupp pratar vi om? Bostadens betydelse för rehabilitering av personer med komplexa vårdbehov framgångsoch riskfaktorer RFMA konferens Mats Blid Lektor i socialt arbete Mittuniversitetet 2013-04-10 Vilken målgrupp pratar

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Redovisning av brukarundersökningar inom socialpsykiatri

Redovisning av brukarundersökningar inom socialpsykiatri Södermalms stadsdelförvaltning Sociala avdelningens stab Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-02-27 Dnr. 209-2015-1.2.1 Handläggare Emilia Tuvesson 08-508 13 221 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2015-03-26 Redovisning

Läs mer

Vård och stödsamordning i Dalarna

Vård och stödsamordning i Dalarna Vård och stödsamordning i Dalarna Får brukare med psykiska funktionsnedsättningar och komplexa vård och stödbehov samordning av sina insatser? Rapport 2015 Falun 2015-06-12 Lisa Ask 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni 2013. Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. . Några viktiga beslut av Sveriges Riksdag för allvarligt

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Revisionsrapport* Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Eskilstuna kommun April 2008 Kerstin Svensson, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen

Läs mer

för specialiserad beroendevård

för specialiserad beroendevård Sid 1 (21) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning LS0904-0381 HSN 0801-0131 ADA xxxx Bilaga 1 1 Mål och inriktning KRAVSPECIFIKATION för specialiserad beroendevård Målet för hälso- och sjukvården är

Läs mer

FACT programtrohetsskala Baserad på Bähler et al. (2010) Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser

FACT programtrohetsskala Baserad på Bähler et al. (2010) Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser FACT programtrohetsskala Baserad på Bähler et al. (2010) Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser Program: Datum: KRITERIER POÄNG (1) (2) (3) (4) (5) TEAMSTRUKTUR 1 2 3 4 5 1. LITEN CASELOAD:

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Rapport - Egenkontroll av beslut om boendestöd enligt SoL LSS och socialpsykiatri (LoS)

Rapport - Egenkontroll av beslut om boendestöd enligt SoL LSS och socialpsykiatri (LoS) Bilaga tjänsteskrivelse 1(5) 2016-10-27 Dnr: Rapport - Egenkontroll av beslut om boendestöd enligt SoL LSS och socialpsykiatri (LoS) Uppdrag Socialnämnden egenkontroll av delegationsbeslut för år 2015

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Analys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun

Analys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun Analys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun Jenny Sjöberg Inger Brandell Oktober 2014 2014-10-28 1 (11) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND

Läs mer

IFO nätverket 19 maj 2017

IFO nätverket 19 maj 2017 IFO nätverket 19 maj 2017 INNEHÅLL Hälso- och sjukvårdsavtalet 1. Allmänt om Hälso och sjukvårdsavtalet 2. Gemensam värdegrund 3. Parternas ansvar 4. Avtalsvård 5. Gemensamma utvecklingsområden Avtalet

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013.

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013. Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013. - PRIO (Plan för riktade insatser inom området psykisk hälsa. - Målgrupp: Vuxna med diagnos om psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Socialtjänstens insatser för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Socialtjänstens insatser för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-05-08 Handläggare: Malin Torberger Telefon: 08 508 12 25 416 Till Socialnämnden Socialtjänstens insatser

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

I-nod: Anpassade ACT-team typ FACT eller liknande. Jeanette Jonsson, V Götaland Christel Norrud, Kristianstads kommun

I-nod: Anpassade ACT-team typ FACT eller liknande. Jeanette Jonsson, V Götaland Christel Norrud, Kristianstads kommun I-nod: Anpassade ACT-team typ FACT eller liknande Jeanette Jonsson, V Götaland Christel Norrud, Kristianstads kommun Hur ser det ut i övriga landet? Vilka förutsättningar finns? Vilka delar vi valt ut?

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Granskning av Hästskons stöd- och boendeenhet

Granskning av Hästskons stöd- och boendeenhet TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2011-08-23 Socialförvaltningen 1 (8) Diarienr. 0092/11-013 Granskning av Hästskons stöd- och boendeenhet Beslut 1. En översyn av klientombudens verksamhet pågår på uppdrag

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun.

Överenskommelse om samverkan för patienter i hemsjukvård mellan Ljusdals primärvård och äldreomsorgen, Ljusdals kommun. Division Primärvård/ vo Ljusdal Omsorgs- och socialförvaltningen Område: Hemsjukvårdspatienten där samverkan krävs Målgrupp: Vårdpersonal inom Landsting och Kommun verksamma inom Ljusdals kommun Ämne:

Läs mer

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12 Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,

Läs mer

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Handlingstyp Överenskommelse 1 (7) Rehabilitering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar om a< samordna insatser.

Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar om a< samordna insatser. Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar om a< samordna insatser. 1 Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar

Läs mer

Uppföljning av den psykiatriska hemsjukvården i västra Östergötland - maj 2015

Uppföljning av den psykiatriska hemsjukvården i västra Östergötland - maj 2015 Uppföljning av den psykiatriska hemsjukvården i västra Östergötland - maj 2015 Säkerhet- Samverkan? Vad tycker patienten? Samordnade individuella Planer?. Berit Andersson Vårdenhetschef Psykiatri och habiliteringskliniken

Läs mer

Staben Socialtjänstförvaltningen

Staben Socialtjänstförvaltningen Staben Socialtjänstförvaltningen 2006-01-30 Sammanfattning av gemensamma projekt mellan landstingets psykiatri och beroendevård samt socialtjänsten i Stockholms stad, som tilldelats statligt projektstöd

Läs mer