BRUKARREVISION 2014 CM VERKSAMHETEN JÖNKÖPINGS LÄN. Jönköpings läns brukarråd för riskbruks-, missbruks- och beroendevård
|
|
- Monica Johansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BRUKARREVISION 2014 AV CM VERKSAMHETEN JÖNKÖPINGS LÄN Jönköpings läns brukarråd för riskbruks-, missbruks- och beroendevård 1
2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Uppdraget... 4 Syfte... 4 Avgränsning... 5 Case Management... 5 Case Management i Jönköpings län... 6 Verksamheterna... 7 Metod... 8 Enkätundersökning Tolkning Återkoppling Tystnadsplikt Slutkommentarer/Diskussion Förslag att jobba vidare med Bilagor: Uppdragsbeställning Överenskommelse 2
3 Inledning Det här är en revisionsrapport av Case Managers-verksamhet i Jönköpings län. Revisionen är ett uppdrag från psykiatrinätverket vid FoUrum, Regionförbundet i Jönköpings län till Jönköpings läns brukarråd för missbruk- och beroende och har genomförts av brukarrevisorer. Att arbeta med att utvärdera med brukarrevisioner ingår bl.a. i SKLs utvecklingsarbete KtP, som syftar till att förstärka brukarmedverkan inom missbruksvård. Brukarrevision är en granskning som utförs av brukare av en verksamhet som ger stöd, vård eller service till människor. Sammanfattning Revisionen genomfördes under våren- sommaren 2014 av revisorer från Länsbrukarrådet 1 för missbruk. Uppdraget bestod av att göra en brukarrevision av Case managers - verksamhet. I Jönköpings län finns ett länsavtal gällande Case Management (CM) för samsjuklighetsgruppen. I nämnda avtal är det reglerat att brukarrevision är en av kontrollfunktionerna för att kontrollera att avtalet följs och för att kvalitetssäkra vård och stöd som erbjuds i CM verksamheterna. Beställare av brukarrevisionen är länsnätverket för område psykiatri vid FoUrum, Regionförbundet och finansieras därifrån med PRIO-medel. Case Management är en insats som samordnar vården för personer med allvarliga psykiska funktionshinder för att de ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Länets CM - verksamheter ska vara organiserade enligt ACT-modellen (Assertive Community Treatment) i integrerade team för samtidiga insatser från både Landsting och Kommun. Länet har fyra CM - verksamheter och finns i Nässjö, Vetlanda, Sävsjö, och i Jönköping. Totalt var sjuttiotre brukare inskrivna vid tiden då revisionen utfördes. Den metod som används vid revisionerna benämns Brukarstyrd brukarrevision. Metoden bygger helt på att det är brukare själva som t.ex. planerar, intervjuar och formulerar enkätfrågor. I Jönköpings län finns två revisorsutbildare; Isabell Mortensen och Mats Vikhed, som utbildats via SKL. För uppdraget har ytterligare revisorer utbildats. Den enkät som tagits fram utgår från uppdraget och ställer frågor om bl.a. bakgrundsfaktorer, samverkan, inflytande, bemötande, tillgänglighet, att bli lyssnad på och förändringar i livssituationen. Totalt var antalet brukare med CM-insats 73 stycken och utav dessa har 49 stycken (66 %) svarat på enkäten. Fördelning mellan könen är att det är några fler män än kvinnor. Svaren i enkäterna visar att man upplever bättre livskvalitet idag än före insatsen, brukarna upplever att de får hjälp med sin psykiatriska problematik och majoriteten av brukarna är nöjda med den hjälp de får med sin beroendeproblematik samt så upplevs bemötandet av personal som professionellt. de brister som lyfts är att det behövs förbättring gällande delaktighet i vårdplanering, tillgång till kontaktpersoner behöver ökas, förbättring gällande läkarkontakt lyfts, kontakt vid akuta behov behöver utökas samt förbättring gällande tillgänglighet och kontakt på kvällar och helger. 1 Internet
4 I psykiatriöverenskommelsens handlingsplan nämns målet att vård ska ske samtidigt, och svaren i enkäten visar också att brukaren är nöjd över den hjälp man får för både den psykiska hälsan och för beroendeproblemen. Bakgrund Det nationella SKL- projektet Kunskap till praktik som pågått sedan 2008, handlar om att utveckla Sveriges missbruksvård och ett av målen är att förstärka brukarmedverkan. Ett sätt kan vara att utvärdera genom brukarstyrda revisioner. Brukarstyrd brukarrevision är en granskning av en enhet eller verksamhet som ger stöd, vård eller service till människor. Med brukarstyrd menas att brukare själva har formulerat frågor i t.ex. en enkät. En utbildning inledde arbetet med att genomföra en brukarrevision inom missbruks- och beroendevården i Jönköpings län Denna skedde i samarbete mellan Linnéuniversitetet i Växjö. I länet finns sedan en tid två brukarrevisorsutbildare och totalt elva brukarrevisorer har utbildats som tar löpande uppdrag från främst kommuner och landsting via Regionförbundet FoUrum i Jönköpings län. Uppdraget Tillsammans med Cecilia Strandlund, processledare för Kunskap till Praktik och Katarina Landin, samordnare av CM- verksamheter i länet, skrev Länsbrukarrådet för missbruk/ beroende och verksamhetschef vid FoUrum på en överenskommelse gällande att revidera CM-verksamheterna i länet. Till grund för uppdraget ligger Psykiatriöverenskommelse för Jönköpings län 2 där det anges att brukarrevision ska vara en av kontrollfunktionerna för att följa upp efterlevnad av avtalet kring Case Management 3 (CM) för samsjuklighetsgruppen för att kvalitetssäkra den vård och det stöd som erbjuds i CM verksamheterna. Arbetsätt och utförande i CM-verksamheterna styrs av överenskommelser/avtal som formulerats inom psykiatri och beroendevård i länet. Revisionen gäller för CM-verksamheterna i Nässjö, Vetlanda, Sävsjö och på Bop-teamet i Jönköping. Sammantaget fanns det vid tillfället sjuttiotre brukare inskrivna på de aktuella verksamheterna. Syfte Det övergripande syftet med att göra en brukarstyrd brukarrevision är att belysa människors erfarenheter av verksamheter de använder sig av genom ett brukarperspektiv samt kvalitetsundersöka, påverka och förbättra de reviderade verksamheterna. Revisionens syfte är att få en översikt och beskrivning av klienternas upplevelse av sin livsituation före insats av CM och hur den har förändrats under tiden insatsen pågår, vad det är som upplevs hjälpsamt och som påverkar missbruk/psykisk hälsa i en positiv riktning utifrån de delar som ingår i arbetssättet med ACT- modell och Case managment Case Management, Landstinget i Jönköpings län, 4
5 Avgränsning I revisionen finns flera avgränsningar och bl.a. ställs inte frågor utifrån barnperspektivet, suicidrisk eller anhörigstöd trots att det är viktigt att ta upp i samband med målgruppen. Vi vet dock att CM- teamen har med de olika perspektiven men vi har pga. tid och uppdraget i sig inte tittat närmare på dessa områden i denna revision. Case Management - metoden Case management, 4 är en insats som samordnar vården för personer med allvarliga psykiska funktionshinder för att de ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Verksamheterna ska vara organiserade enligt ACT-modellen (Assertive Community Treatment) i integrerade team för samtidiga insatser från både Landsting och Kommun. Målgrupp Beroendesjukdom med minst en av följande psykiatriska diagnoser Psykossjukdomar (ej drogpsykoser) Biopolär sjukdom Egentlig depression med melankoli Schitzotypal personlighetsstörning Emotionellt instabil personlighetsstörning Arbetsmetod/Behandling Case managment enligt ACT Insatser genomförs huvudsakligen i klienternas miljöer Aktivt uppsökande verksamhet Klienternas behov styr, hög tillgänglighet 10 deltagare/case manager Kontinuitet i personalgruppen Beslutsmandat i teamet Sammansättningen i teamet är multi-disciplinär Ett nära samarbete med klientens sociala stödsystem Case managerns arbetsuppgift Ansvar för planering, genomförande och uppföljning av insatser Hålla kontinuitet och säkerhetsställa klientens sociala kontakter Primärteamet ansvarar för diskussion och processen till beslut om insatser Samlat ansvar för stöd, behandling och insatser Vara Ombudsman för klienten och bevaka lagliga rättigheter Hålla kontakt med sociala, medicinska, psykiatriska insatser som inte kan erbjudas från teamet 4 5
6 Case Management i Jönköpings län CM - verksamheter finns i Nässjö, Vetlanda, Sävsjö, och i Jönköping och styrs av nationella riktlinjer5, Länsriktlinjer 6 och överenskommelser inom både psykiatri och missbruk. I Jönköpings län finns länsavtal 7 gällande Case Management (CM) för samsjuklighetsgruppen. Ett mål i avtalet är att vården ska ges samtidigt. I avtal är det även reglerat att brukarrevision är en av kontrollfunktionerna för att kontrollera att det följs och för att kvalitetssäkra vård och stöd som erbjuds i CM verksamheterna. Riktlinjer säger: Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar för klienter och patienter med missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom/störning.. Överenskommelse samverkan psykiatri beskriver målgrupp utifrån psykiatrisk problematik. Om hälso- och sjukvården misstänker att en patient med psykiatrisk diagnos och/eller somatisk ohälsa har missbruks och beroendeproblem Om socialtjänsten misstänker att en klient med missbruks- och beroendeproblem har psykisk eller somatisk sjukdom ska, med klientens samtycke, omedelbar kontakt tas med primärvård eller öppenvårdspsykiatri för en bedömning. Om hälso- och sjukvården misstänker att en patient med psykiatrisk diagnos och/eller somatisk ohälsa har missbruks och beroendeproblem ska, med patientens samtycke, omedelbart kontakt tas med kommunens missbruksvård och kommunen är skyldighet att ta emot. Riktlinjerna slår fast att behandlingen ska ske samtidigt och i samförstånd Inom kommunerna ska det finnas lokala riktlinjer för samarbete och samordning att behandla patienter med psykisk/somatisk störning/sjukdom och samtidig missbruks- /beroendeproblematik. Alla identifierade patienter/klienter ska ha upprättade individuella vårdplaner (SIP) som är samordnade mellan kommunens socialtjänst och primärvården alternativt psykiatrins öppenvård. Vårdriktlinjer för samverkan mellan psykiatri och primärvård för vuxna: Primärvården handlägger missbruksrelaterade somatiska problem Missbruksrelaterade somatiska problem som inte kan skötas inom primärvården remitteras till den somatiska sjukvården d.v.s. specialistsjukvården Missbruk/beroende i kombination med lätt till måttlig psykisk störning handläggs inom primärvården Case Management, Landstinget i Jönköpings län, 6
7 Missbruk/beroende i kombination med allvarlig psykiatrisk störning handläggs vid psykiatrisk öppen- eller slutenvård. Abstinensbehandling i slutenvård för alkohol, blandmissbruk eller narkotikamissbruk sker på avdelning E, Länssjukhuset Ryhov. ACT-modellen ACT, Assertive Community Treatment står för uppsökande integrerad samhällsbaserad behandling. Modellen riktar sig till vuxna personer som på grund av samtidig psykisk sjukdom/störning och missbruk/beroende har ett utökat behov av samtidig vård och stöd från ett flertal myndigheter och där andra insatser/behandlingar ej varit verksamma. Arbetet bedrivs av ett multidisciplinärt team där Case Managern (CM) har den centrala rollen i kontakten med klienten/patienten. I CM-teamet ska det finnas Case managers både från kommunens beroendevård och specialistpsykiatrin för att på ett optimalt sätt behandla beroendet och den psykiatriska sjukdomen/störningen samtidigt. CM ansvarar för klientens/patientens insatser och säkerställer att hjälpen når fram till denne. CM är aktivt uppsökande och insatserna anpassas kontinuerligt till olika faser av motivation och förändringsförmåga. Varje CM kan ha högst 10 aktuella klienter/patienter samtidigt. Personer med psykisk sjukdom eller störning och med samtidigt missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika och/eller somatisk sjukdom och med komplexa vårdbehov där man provat andra insatser utan framgång ska erbjudas s.k. Case Manager. Verksamheterna I Jönköpings län finns det fem Case managment verksamheter, de olika verksamheterna består av: GGVV-teamet Mellan Gislaveds, Gnosjö, Värnamo och Vaggeryds kommuner och psykiatriska kliniken vid Värnamo sjukhus har ett lokalt avtal 8 träffats gällande Case Management. Denna ingår inte i revisionen pga att den är relativt nystartad. BoP-teamet i Jönköping Personalstyrkan i BoP - teamet består av sex heltidsanställda, tre från Kommunen och tre från Landstinget. Fyra är utbildade Case managers med inriktning på samsjuklighet. Till professionen är landstingspersonalen specialistsjuksköterskor med inriktning inom psykiatri. Från socialtjänsten är det en socionom, en Fil.kand. en behandlingspedagog och en socialpedagog. Bop är en egen arbetsplats med egen budget och eget personalansvar. Bop teamet har anpassade lokaler i centrala Jönköping. Dom har öppen verksamhet mellan kl måndag-fredag. Teamet har tre bilar till sitt förfogande. Lokalt avtal Internet Internet
8 Nässjö-teamet Nässjö teamet består av tre Case managers, två från socialförvaltningen och en från höglandets psykiatriska klinik. Två beroende-/ psykiatrisjuksköterskor, en specialist i psykiatri från psykiatriska kliniken på Höglandssjukhuset och en biståndshandläggare från socialförvaltningen. SPÖT (socialpsykiatriska öppenvårdsteamet) är en mottagning som drivs i samverkan mellan socialförvaltningen och psykiatriska kliniken/höglandssjukhuset Nässjömottagningen. Verksamheten består av två delar, Case managment samt en specialistmottagning för beroende/psykiatri. Lokalt avtal 10 Sävsjö-teamet I Sävsjö arbetar två skötare som Case Managers från kommunen som delar på tjänsten och en Psykiatri sjuksköterska som är anställd av Landstinget. Teamet arbetar 40 % och detta fungerar till stor del eftersom de flesta har en kontakt med boendestödet i Sävsjö som arbetar alla dagar utom söndagar. Lokalt avtal 11 Vetlanda-teamet I Vetlanda finns en sjuksköterska som är anställd av Landstinget och en behandlingsassistent som är anställd av kommunen. Båda är utbildade Case Managers och arbetar heltid. Alla klienter har en ansvarig socialsekreterare vid socialförvaltningen som arbetar nära CM teamet. Mottagningen har öppet från kl dit brukarna kommer efter bokad tid. De har en bil till förfogande för sin verksamhet. Lokalt avtal 12 Metod Den metod som används vid revisionerna benämns Brukarstyrd brukarrevision. Metoden bygger helt på att det är brukare själva som t.ex. planerar, intervjuar och formulerar enkätfrågor. Isabell Mortensen har fått utbildning i Stockholm utifrån Verdandis metod 13 i brukarstyrd brukarrevision och är utbildare tillsammans med Mats Vikhed, som har fått sin utbildning av Linneauniversitetet. Mats och Isabell har arrangerat en utbildning under våren för att utbilda nya revisorer inför CM- revisionen. I utbildningen deltog sex representanter från brukarrådet Jönköpings län varav fyra som har varit aktiva i revisionen. Följande punkter ingick i utbildningen: Gällande lagstiftning i kommuner och landsting Bemötande och etik Sekretess inom vård och behandling Att presentera sitt uppdrag och sig själv inför revision Genomförande och datainsamling Tolka enkätdata och sammanställa 10 Internet Case Management, Landstinget i Jönköpings län, Internet Case Management, Landstinget i Jönköpings län, Internet Brukarstyrd brukarrevision - NBV, Internet
9 Beskriva syfte, metod och tillvägagångsätt Metod, kvalitativ och kvantitativt Tillvägagångsätt Efter fullföljd utbildning träffades brukarrevisorerna för att ta fram en tidsplan kring CMrevisionen. Därefter togs enkätfrågorna fram av revisorerna som grundar sig på uppdraget. Arbetet fortsatte sedan med ett första besök till CM-coachar i Vetlanda för att presentera oss. Därefter var revisorerna ute i de övriga verksamheterna för att boka in ytterligare träffar och för presentation på mottagningarna i respektive kommun av de revisorer som skulle utföra revisionen på respektive enhet. Vi var fyra brukarrevisorer som arbetade två och två. Under våren 2014 var revisorerna på plats v då det fanns möjlighet att ta emot brukarna för att svara på enkäterna och kunna ge stöd om det efterfrågades. På BoP- teamet i Jönköping satt revisorerna med vid fikarummet och träffade brukarna. Valet av att kunna svara på enkäten mer avskilt fanns för de som ville det. Revisorerna var på plats mellan kl och bekantade sig med verksamheten och brukarna under två veckor vid fyra tillfällen. Mötet mellan revisorerna och brukarna var uppskattat. Bop- teamet har trettiosju brukare inskrivna vid tillfället och av dessa personer svarade tjugofyra, åtta avböjde, två ingen kontakt, en var inte tillbaka skickad och två var inte i skick att svara på enkäten. I Nässjö fick vi ett eget rum där vi kunde bjuda på fika och kaffe. Rummet var beläget på mottagningen och där kunde vi erbjuda en lugn och trygg miljö. Av sjutton brukare träffade vi åtta brukare som fyllde i enkäterna och vi möttes av ett stort intresse där samtalen blev mycket uppskattade. Vi fick ta del av deras upplevelser och erfarenheter som brukare av verksamheten. Till Sävsjö åkte två revisorer och besökt mottagningen. Där träffade revisorerna två brukare som svarade på enkäter, de tre andra inskrivna valde att svara vid annat tillfälle. De brukare som svarade på enkäter vid ett senare tillfälle lämnade sina svar i ett adresserat kuvert som skickades till angiven adress. Sävsjö har fem brukare inskriva i sin CM verksamhet. I Vetlanda ordnade Case manager så vi fick ett rum, vi bjöd på lite tilltugg i en lugn och trygg miljö. Revisorerna var behjälpliga med enkäterna under mötet. Vi hade en timme avsatt tid för varje brukare som var uppskattat då samtalet blev en respons på och förståelse kring hur upplevelser av vården kan vara. Vid ett tillfälle följde en av revisorerna med på hembesök för att lämna över en enkät, där var samtalet positivt. Av fjorton brukare svarade tolv. Av sjuttiotre inskrivna brukare i länets CM verksamhet svarade fyrtionio på enkätundersökningen. Vi försökte få med så många brukare som möjligt under de veckorna vi var på plats. I vissa fall önskade brukaren att få svara vid ett annat tillfälle vilket var möjligt genom att vi lämnade enkäter och frankerade kuvert till mottagningen som sedan postade dem tillbaka till oss. När brukarna hade svarat på enkäten lades den i ett kuvert som förseglades och togs med av revisorerna. Enkätsvaren har bara varit tillgängliga för revisorerna. Beroende på hur dagsformen var för brukarna kunde de utebli från inbokade tider eller avboka med kort varsel. Vi som revisorer fick vara flexibla och försöka hitta andra alternativ för möte med brukarna. 9
10 Mottagande av revisionsgruppen Revisorerna har vid besök och intervjutillfällen fått ett gott bemötande. Samarbetet med personalen på varje verksamhet har varit positiv. Bra bemötande vid presentation och delaktiga för planeringen av att boka in brukarna då revisorerna var på plats. Personalen ordnade med fika och lånade ut ett rum att förfoga över under revisionen. Enkätundersökningen Enkäten är designad i statistikprogrammet Esmaker. Revisorerna har haft tillgång till Esmaker via FoUrum, Regionförbundet. Enkätens frågor följer uppdraget och täcker områden som, Bakgrundsfaktorer, Samverkan, Inflytande, Delaktighet, Förtroende, Bemötande, Tillgänglighet, Respekt, Trygghet att bli lyssnad på och Förändringar i livssituationen. Svarsfrekvens: Totalt var antalet brukare med CM-insats 73 stycken och utav dessa har 49 stycken (66 %) svarat på enkäten. Se fördelning i tabell nedan: BoP Teamet 65 % (24/37) Nässjö 44 % (8/17) Vetlanda 87 % (12/14) Sävsjö 100 (5/5) 1. Kön. Bild 1. Fördelningen mellan könen totalt, är att det är några fler män än kvinnor vilket också avspeglar fördelning i de enskilda verksamheterna Man Kvinna Total
11 2. Jag får hjälp med min psykiatriska problematik Bild 2. En stor del av brukarna på BoP-teamet i Jönköping upplever att de får den hjälp de är i behov av. Dock anger några att de inte är helt nöjda. I Nässjö svarar hälften av brukarna att de inte tycker sig få den hjälp de är i behov av. I Sävsjö och Vetlanda är majoriteten av brukarna nöjd med den hjälp de får. Även här finns en liten del som inte är helt nöjda. Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls Total Jag får hjälp med min beroendeproblematik Bild 3. En stor del av brukarna på BoP-teamet i Jönköping känner att de får den hjälp de är i behov av. Även här anger några att de inte är helt nöjda. I Nässjö är majoriteten av brukarna rätt nöjda, men även här finns en viss del som inte är helt nöjda. I Sävsjö och Vetlanda är majoriteten av brukarna nöjd med den hjälp de får. Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls Total
12 4. Jag får hjälp i min vardag när det uppstår olika problem Bild 4. På frågan om hjälp i vardagen svarade en stor del av brukarna på alla verksamheterna att de får den hjälp de är i behov av. Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls 1 1 Total Jag känner att jag får vara med att bestämma hur mitt stöd skall se ut Bild 5. På frågan om delaktighet i planeringen av sitt stöd svarade till stor del av brukarna att de får det stöd de är i behov av. I Vetlanda är brukarna inte helt nöjda med sin delaktighet i planeringen. Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls Total
13 6. Jag känner att jag har förtroende till personalen Bild 6. De flesta brukarna på samtliga verksamheter känner förtroende till personalen. Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls 1 1 Total Jag får ett bra bemötande av personalen Bild 7. De flesta brukarna på samtliga verksamheter upplever att de får ett gott bemötande Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls Total
14 8. Jag har bra tillgång till mina kontaktpersoner Bild 8. Brukarna på BoP-teamet och i Nässjö är till stor del nöjda med sin tillgång till sina kontaktpersoner, medan brukarna i Vetlanda känner viss saknad Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls Total Jag har en bra tillgång till min läkare Bild 9. Tillgång till läkare efterfrågas i samtliga verksamheter. Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls Total
15 10. Jag känner att personalen lyssnar på mig Bild 10. På samtliga enheter upplever brukarna att de blir lyssnade på Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls Total Jag upplever att jag får den hjälp jag behöver Bild 11. I Vetlanda och BoP-teamet upplever brukarna att de får den hjälp de behöver. I Sävsjö och i Nässjö är dock brukarna mer tveksamma. Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls Total
16 12. Jag känner att stödet jag får leder till en bättre livssituation Bild 12. På BoP-teamet, Vetlanda och Sävsjö känner brukarna att stödet leder till en bättre livssituation medan brukarna i Nässjö upplever att förändringen inte är lika stor. Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls Total Jag upplever att jag får den hjälp jag behöver med min eventuella medicin? Bild 13. På frågan gällande eventuell medicin är de flesta brukare till stor del nöjda. En del brukare i Nässjö upplever dock att de behöver ett bättre stöd. Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del 4 4 Stämmer inte alls Total
17 14. Jag har möjligheten att få kontakt vid akut behov? Bild 14. Möjligheterna att få kontakt vid akuta behov upplevs ganska bra på alla enheter. Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls Total Jag upplever att jag kan få kontakt kvällar och helger när jag behöver det? Bild 15. På samtliga enheter upplever brukarna att det saknas möjlighet till kontakt med enheterna på kvällar och helger. Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls Total
18 Tolkning På de berörda CM verksamheter skiljer sig resultatet då mottagningar har olika förutsättningar. Beroende på hur personaltillgången ser ut och hur många som finns tillgängliga för brukarna påverkar insatserna och stödets möjligheter. BoP i Jönköping har haft igång sin verksamhet i många år och byggt upp en bra grund och en trygghet för brukarna vilket blir tydligt i enkätundersökningen. Vetlanda har efter förutsättningar en bra relation till sina brukare vilket beror på ett nära sammarbete mellan personalen till brukarna. Vid sjukdomar eller ledigheter/semester blir det ensamarbete för den av personalen som jobbar vilket kan upplevas som ett problem vissa gånger beroende på hur mycket personalen har att göra. Här kan vi tolka att på grund av personalbrist blir ibland insatsen påverkad och brukaren får inte alltid den tid som behövs till att vara delaktig i sin planering kring vardagen. Nässjö har med resultat av revisionen visat att vissa brukare inte riktigt är tillfreds med sin insats. Vad är det som gör att det trots goda förutsättningar finns ett visst missnöje. Vi vet av erfarenhet att miljön har en stark påverkan på individen. Enligt brukarnas egen uppfattning har Nässjö större tillgång till droger jämfört med övriga kommuner i länet. Efter en lång tid eller i början av en behandling måste vi ta hänsyn till hur brukaren upplever sitt stöd. En gemensam nämnare i undersökningen visar att alla verksamheter har en brist på att brukarna får en personlig kontakt med samma läkare. Hur kan mottagningarna hjälpa brukarna att få den kontakt de behöver. Det saknas möjlighet till kontakt vid kvällar och helger, i Vetlanda har de kunnat erbjuda vissa brukare en tid de kan höras av på helger eller kvällar då behovet finns men det är en provisorisk lösning. Boendestöd i Sävsjö kan brukaren vända sig till alla dagar utom söndag. Mötet mellan brukarrevisorerna och brukarna var starkt och med mycket känslor. Dialogen vi hade tillsammans gav oss möjligheten att förstå och bli insatta i individens uppfattning om hur deras livssituation och vårdinsatser är. Att vi revisorer med egen erfarenhet av vården och psykisk ohälsa har en likvärdig förståelse om hur det kan kännas att vara brukare av vården, gav respekt och ödmjukhet inför samtalet. Vi hade en timme inbokade för varje möte, då vi fick stort engagemang kunde vi ha suttit längre och samtalat. Återkoppling Personalen på CM- verksamheterna får ta del av sammanställningen och resultatet inom avtalad tid. Brukarna får möjlighet att enskilt få rapporten i sin helhet av revisorerna och kunna samtal kring resultatet. Återrapportering ska ske i sin helhet dvs. frågor, svar, revisorernas kommentarer, slutsatser och eventuella förändringsförslag ska redovisas och vara i både skriftlig och muntlig form till varje enhet samt en länsövergripande rapport med kommentarer till Länsnätverken Psykiatri och Missbruk. Återrapportering ska bygga på respekt för deltagarnas anonymitet. 18
19 Tystnadsplikt Beställaren bör se till så att utföraren har fått information om vilka sekretessregler som gäller inom gruppen av brukarrevisorer, liksom i samtal/intervjuer med respondenterna på de reviderade enheterna. Beställaren ansvarar för att all icke sjukvårdspersonal utförarens arbetsgrupp omfattas av sekretess i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) eller i förekommande fall motsvarande de sekretessbestämmelser som finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Slutkommentarer/Diskussion Case managment enligt ACT modellen bygger på flera delar. I uppdraget ingick att titta på hur metoden följs och vi kan se att modellen följs till stor del i de olika verksamheterna. Dock visar revisionen att det finns några brister. Enligt ACT- modellen och de lokala avtalen ska CM- verksamheter hålla hög grad av tillgänglighet och det anges även att det ska finnas mobilt krisstöd dygnet runt. Det svar vi fått visar att detta saknas helt. Några kommuner har viss tillgänglighet kvällar och helger. Ett mål i avtalet är att vården ska ges samtidigt. I psykiatriöverenskommelsens handlingsplan nämns målet att vård ska ske samtidigt, och svaren i enkäten visar också att brukaren är nöjd över den hjälp man får för både den psykiska hälsan och för beroendeproblemen Syftet med revisonen var också att få en översikt och beskrivning av brukarnas upplevelse av sin livsituation före insats av CM och hur den har förändrats under tiden insatsen pågår. På frågan om livskvalitet har 38 av 47 svarat att man upplever bättre livskvalitet idag än före insatsen. Gällande bakrundsfaktorer ställdes enbart frågor om ålder och kön och ett förslag är att revisorerna formulerar fler frågor kring psykisk hälsa och beroende. Vi valde att inte ta med ålder på grund av lågt antal svaranden, då det är ytterst viktigt att bevara anonymiteten. Ett ytterligare syfte var att ta reda på vad brukarna upplever vara hjälpsamt och vad som påverkar missbruk/psykisk hälsa i en positiv riktning utifrån de delar som ingår i arbetssättet med ACT och Case Management. Här betonas vikten av att få vara delaktig i vården, bli professionellt bemött och ha god tillgång till kontaktpersoner. I tolkningen av resultatet framgår tydligt behov för, tillgänglighet på kvällar och helger då brukaren kan behöva kontakt för att få stöd just då det efterfrågas. Även om boendestöd finns tillgängliga inom vissa verksamheter så borde man se över hur man kan erbjuda brukarna en trygghet och ett stöd då mottagningarna har stängt. Den andra delen är kontakt med läkare, i vissa fall har relationen mellan brukaren och läkare uteblivit, brukaren uppger att den kontakt som har varit är under telefon kontakt vilket inte känns rätt. Olika läkare under kortare tid gör att brukaren känner sig otrygg. Förtroendet på många av mottagningarna när det gäller just läkarkontakt kan bli bättre. Vi vet att det är brist på läkare inom psykiatrin- och missbruk i hela Landstinget vilket kanske blir svårt att ändra. Det varierar mellan verksamheterna och hur brukarna upplever sitt stöd, men att ha kontakt med CM- verksamhet är en viktig del i brukarens vardag för att den ska fungera. För människor som kämpar med sitt beroende och en psykisk ohälsa så betyder kontakten med verksamheterna och kontaktpersonerna mycket och med hjälp av stödet kunna jobba med sig 19
20 själva och så småningom få livskvalitet genom självkännedom, sysselsättning, planering och rutiner. Svaren i enkäterna visar att man upplever bättre livskvalitet idag än före insatsen brukarna upplever att de får hjälp med sin psykiatriska problematik majoriteten av brukarna är nöjd med den hjälp de får med sin beroende problematik förbättring gällande delaktighet i vårdplaneringen krävs bemötandet av personal uppfattas professionellt tillgång till kontaktpersoner behöver ökas förbättring utifrån visst missnöje med läkarkontakt krävs kontakt vid akuta behov behöver utökas förbättring gällande tillgänglighet/kontakt på kvällar och helger krävs Förslag att jobba vidare med Efter genomför brukarrevision i Jönköpings län visar resultatet vissa brister. Hur kan CMverksamheter och ledning genom revisionen jobba vidare med resultatet? Genom att tydliggöra för varje enskild CM-verksamhet resultatet av deras mottagning och hur brukarna upplever vårdinsatserna. Kontakt på kvällar och helger saknas Hur kan läkarkontakten bli mer kontinuerlig Bemanning och resurser Delaktighet i stödet Resursdag för personalen- utbildning 20
21 SIST MEN ABSOLUT INTE MINST Ett stort tack till alla brukare och personal som gjorde denna revision möjlig 21
Brukarstyrd brukarrevision Case management GGVV kommunerna 2015
Brukarstyrd brukarrevision Case management GGVV kommunerna 2015 Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården Region i Jönköpings län Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Bakgrund...
Läs merCase manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt
Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Basutbildning riskbruk, missbruk och beroende 20131112 Rosensalen Jönköping Katarina Landin CM-coach och FoU-ledare Undersköterska och
Läs merBrukarrevision 2014 av Socialpsykiatrin i Gnosjö kommun Boendestödet och Dagverksamheten
Brukarrevision 2014 av Socialpsykiatrin i Gnosjö kommun Boendestödet och Dagverksamheten Länsbrukarrådet för riskbruks, missbruk och beroendevård i Jönköpings län test 2 Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning...
Läs merSamordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk
Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie
Läs merCase management enligt ACT
Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk
Läs merBRUKAREVISION 2014 AV SOCIALTJÄNSTEN VUXENENHETEN/MISSBRUK
Datum 2015-01-15 Antal sidor 0(32) BRUKAREVISION 2014 AV SOCIALTJÄNSTEN VUXENENHETEN/MISSBRUK Länsbrukarrådet för riskbruks, missbruk och beroendevård i Jönköpings län Gnosjö, Habo, Mullsjö och Vaggeryds
Läs merBrukarrevision 2015 av Beroendeenheten i Vimmerby kommun
Brukarrevision 2015 av Beroendeenheten i Vimmerby kommun Brukarrådet i Kalmar län för riskbruks-, missbruks- och beroendefrågor Innehåll Innehåll... 1 Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Bakgrund... 3 Syfte...
Läs merCase Management i Sävsjö kommun
Case Management i Sävsjö kommun Verksamhetsrapport 2010 2013-10-16 Eva Salomonsson Monica Lagerqvist Ann-Charlotta Lagerqvist INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid. Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Målgrupp 2 Arbetssätt
Läs merSverige Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds.
Sverige 2003 Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds. Mest utsatta gruppen i samhället Personligt lidande Mycket
Läs merACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge
ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge 2012-04-18 Anne Holmqvist Enhetschef öppenvårdsenheten Missbrukssektionen 1 ACT betyder Assertive Community Treatment ungefär
Läs merSocialPsykiatriska ÖppenvårdsTeamet SPÖT
SocialPsykiatriska ÖppenvårdsTeamet SPÖT Verksamhetsrapport 2008 2012-09-01 Roger Ahlqvist Kerstin Carlsson-Ek Jan-Erik Forsén Kenneth Karlsson Maria Ydreborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. Innehållsförteckning
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merBRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV
BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV 3 INNEHÅLL INLEDNING... 5 SYFTE... 6 BEROENDEMOTTAGNINGEN PÅ RYHOV... 6 METOD... 7 RESULTAT... 8 TOLKNING... 24 SLUTKOMMENTARER... 24 FÖRSLAG
Läs merSamteamet - en förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-11-19 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäck stadsdelsnämnd 2014-12-18
Läs merProjekt samsjuklighet
Projekt samsjuklighet Projektets mål Kommunerna, psykiatrin och primärvården ska i samverkan arbeta för målgruppen personer med psykisk störning/sjukdom och ett samtidigt missbruk tas om hand inom ramen
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs mersatsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården
satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården nationell satning på brukarmedverkan Brukares krav på förändring och förbättring är den viktigaste kraften för att utveckla
Läs merFörändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning
Avdelningen för socialtjänst Sida 1 (5) 2014-11-26 Handläggare: Per-Ove Mattsson 08 508 18 148 Till Farsta stadsdelsnämnd 2014-12-16 Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Förslag till
Läs merSocialPsykiatriska ÖppenvårdsTeamet SPÖT
SocialPsykiatriska ÖppenvårdsTeamet SPÖT Verksamhetsrapport 2012-09-01-2013-09-01 Roger Ahlqvist Kerstin Carlsson-Ek Jan-Erik Forsén Kenneth Karlsson Anne-Marie Olofsgård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. Innehållsförteckning
Läs merBehandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Läs merBoP teamet. (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom) Delrapport 1/ 2013 05-16. Ulf Eek. Kristina Zaar. Sonny Strand. Jennie Taus.
BoP teamet. (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom) Delrapport 1/ 2013 05-16. Ulf Eek Kristina Zaar Sonny Strand Jennie Taus Åsa Jonsson Jenny Möller 1 Innehållsförteckning 2 Inledning...3 BoP- teamet,
Läs merBilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende
Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än
Läs merKvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.
Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik 1 Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete
Läs merGenomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009
Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna
Läs merSamverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg
Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg
Läs merProjektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning
1(9) Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning Projektidé... 2 Syfte... 3 Mål... 4 Teoretisk bakgrund och perspektiv... 4 Relevans och förankring... 5 Samverkan i
Läs merBoendestöd och case manager, slutrapport
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-12 DNR 100-09-500 SDN 2009-03-19 Handläggare: Lena Ahlsén Telefon: 508 23 303 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merBrukarstyrd brukarrevision av Tellus ungdomsboende i Jo nko pings kommun
Brukarstyrd brukarrevision av Tellus ungdomsboende i Jo nko pings kommun Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården i Region Jönköpings län 2015. Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Bakgrund...
Läs merLandstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län
Datum 2014-03-25 (revideras 2016-01-01 eller tidigare vid behov) Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län * Kalmar kommun WWW.KALMAR.SE
Läs merBoP-teamet. (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom). Delrapport 2/2013-05-16-2013-11-07. Ulf Eek. Åsa Jonsson. Sonny Strand.
BoP-teamet (Beroende och svår psykisk störning/sjukdom). Delrapport 2/2013-05-16-2013-11-07. Ulf Eek Åsa Jonsson Sonny Strand Jenny Möller Niklas Hovivuori Kristina Zaar 1 Innehållsförteckning: Inledning
Läs merVård- och stödsamordning
17-11- 20 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare VOSS Kurator Affektiv Mottagning 2 Agenda: Vad är VOSS? Bakgrund/utveckling av metoden Hur går det till? Hur jobbar vi med VOSS i länet?
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merFörslag till kvalitetsgaranti för vuxna som söker vård och behandling för missbruks- /beroendeproblem
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR DNR 3.2-0538/2011 SID 1 (7) 2011-10-28 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Förslag till kvalitetsgaranti
Läs merEtt nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus
Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus Borlänge 6 november 2018 Maj Rom och Greger Bengtsson Mikael Malm och Zophia Mellgren Antal invånare 80 år och äldre i Sverige 2018-11-06
Läs merTillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.
Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister
Läs merLokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017
Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma
Läs merSammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merDatum 2014-05-06. Antal sidor 1(1)
Datum 2014-05-06 Antal sidor 1(1) Överenskommelse i Jönköpings län om samarbete kring personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel Antaget
Läs merRiktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merLänsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län
Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget
Läs merRiktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar
Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,
Läs merABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut
Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-09-02 DNR 510-597/02 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Dubbeldiagnosprojektet
Läs merInventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013.
Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013. - PRIO (Plan för riktade insatser inom området psykisk hälsa. - Målgrupp: Vuxna med diagnos om psykisk funktionsnedsättning
Läs merIntegrerade arbetssätt inom området psykisk ohälsa och missbruk/beroende
Länsgemensam konferens 20181001 Integrerade arbetssätt inom området psykisk ohälsa och missbruk/beroende Göteborg Hur bra en SIP kan vara när det fungerar! och Samordnad individuell planering SIP i praktiken
Läs merKartläggning integrerade verksamheter och arbetssätt
Kartläggning integrerade verksamheter och arbetssätt Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2016-10-25 Zophia Mellgren 1 Hur är det egentligen? Spridningen av olika modeller? Programtrohets mätningar Hur har det gått
Läs merÖverenskommelse psykisk hälsa 2018
Överenskommelse psykisk hälsa 2018 2018-04-06 Yvonne Witzöe, GR Identifierade utvecklingsområden: Primärvård och första linjen Specialistpsykiatrin och beroendevård Kommunal hälso-och sjukvård och socialtjänst
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund
Handlingstyp Överenskommelse 1 (8) Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol,
Läs merLokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2016
Lokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2016 Bästa möjliga vård och omsorg ska erbjudas den enskilde med utgångspunkt från personens behov Genomförd Inventering 2015 Sammanställning
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merVård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2
Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vad är Vård- och stödsamordning? En modell för att öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande, och för att öka
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merPersoncentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan
Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och
Läs merHur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Läs merOmråde Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge
Genomförandeplan för Borlänge 2011 Berörda verksamheter- Kommun och Landsting åtar sig att genomföra följande under 2011. Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge Styrgrupp
Läs merResursgrupps ACT (RACT)
Korta versionen Resursgrupps ACT (RACT) en flexibel och integrativ metod Ett förslag till ACT-satsning inom PRIO gällande personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Evidens och NSPH
Läs merHälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning
Läs merSamverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade
Revisionsrapport* Uppföljning avseende granskning av Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade Bollnäs Kommun Februari 2007 Margaretha Larsson *connectedthinking
Läs merBra planering, trevlig och lyssnande handläggare
Så upplever medborgarna planering av socialtjänst inför utskrivning från Östersunds sjukhus - Resultat av medborgarenkät 1 Medborgare, november 1 Bra planering, trevlig och lyssnande handläggare Östersunds
Läs merSKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom
SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha
Läs merInventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning 2015 Resultat för Jönköpings kommun
Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning 2015 Resultat för Jönköpings kommun -Gemensam sammanställning av Jönköpings kommun och psykiatriska kliniken i Jönköping Målgrupp: En
Läs merÖppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts
Läs merEtt nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus
Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus 28 september 2018 Maj Rom och Greger Bengtsson Avdelningen för vård och omsorg 1 Trygga och självständiga hemma 2 Samverkan vid utskrivning
Läs merSammanställa en enkät som besvaras av trepartsgrupperna. (Koordinator/Arbetsgrupp) Tidsplan: februari 2015. Tidsplan: mars augusti 2015.
Genomförandeplan 2015 Vårdsamverkan - Vuxna Psykiatri Utvecklingsområde Samarbete mellan huvudmännen lokala överenskommelser. Följa upp hur många överenskommelser som finns, innehåll och användning. Sammanställa
Läs merBeroendecentrum I Norrbotten
2014-08-22 Beroendecentrum I Norrbotten Invånarna i Norrbotten ska mötas av en missbruks- och beroendevård som är lätt tillgänglig, har hög kvalitet och är effektiv. Vården som utgår från evidensbaserad
Läs merRapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se
www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser
Läs merSyftet men handlingsplanen
för psykisk hälsa BAKGRUND År 2016 slöt regeringen och SKL överenskommelse som syftar till att stärka regioner i arbetet med att främja psykisk hälsa samt göra gemensamma handlingsplaner Syftet men handlingsplanen
Läs merProjektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum
2019-02-08 Projektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum 1 Innehåll 2 Bakgrund s 3 3 Mål s 4 4 Metod s 4 5 Genomförande s 4 6 Modell s 5 7 Målgrupp
Läs merDEN 22 MARS 2018 PLANERING INFÖR UTSKRIVNING PÅ LÖRDAG OCH SÖNDAG IDENTIFIERADE RISKER MED NYTT ARBETSSÄTT
DEN 22 MARS 2018 PLANERING INFÖR UTSKRIVNING PÅ LÖRDAG OCH SÖNDAG IDENTIFIERADE RISKER MED NYTT ARBETSSÄTT Tillfällig uppdragsgrupp i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg angående samverkan vid utskrivning
Läs merSamverkansavtal. avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland.
Samverkansavtal avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland. 1 Parter Detta avtal är tecknat mellan landstinget i Östergötland, närsjukvården i östra
Läs merLOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin
LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merProjektrapport Socialmedicinska mottagningar SAMLA - samverkan i Lerum och Alingsås
Projektrapport Socialmedicinska mottagningar SAMLA - samverkan i Lerum och Alingsås -05-09 Sammanställt av Lena Arvidsson, processledare SAMLA där avsnittet genomförandet/kartläggningen av rapporten är
Läs merBrukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt
Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt Socialnämnden genomför vartannat år en brukarundersökning inom Individ- och familjeomsorgen, IFO. Under hösten 2016 genomfördes
Läs merFRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund
FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Kort bakgrund. Lunds kommun 119 000 invånare Ca. 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Hög andel får försörjningsstöd
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merAvtal mellan Uppsala kommun och Region Uppsala om psykosvårdens beroendeteam
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2018-10-22 Diarienummer SCN-2018-0493 Socialnämnden Avtal mellan Uppsala kommun och Region Uppsala om psykosvårdens beroendeteam Förslag till beslut
Läs merÖverenskommelse om samverkan för trygg och säker utskrivning från sluten hälso och sjukvård i Jönköpings län
RJL 2017/3091 RJL 2017/2982 Överenskommelse om samverkan för trygg och säker utskrivning från sluten hälso och sjukvård i Jönköpings län 1 Giltig från 2018-01-01 Innehåll Överenskommelsens omfattning...
Läs merAvtal mellan Uppsala kommun och Region Uppsala om psykosvårdens beroendeteam
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2018-12-04 Diarienummer SCN-2018-0493 Socialnämnden Avtal mellan Uppsala kommun och Region Uppsala om psykosvårdens beroendeteam Förslag till beslut
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2019-06-03 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merHur kan vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg? Stockholm 3 april 2019 Zophia Mellgren
Hur kan vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg? Stockholm 3 april 2019 Zophia Mellgren A tremendous challenge now and towards 2030 when 2019-04-03 40% av befolkningen har närstående
Läs merPsykisk hälsa. Aktuellt. Arbetsmodell för samordnade insatser. Socialchefsnätverket, GR Yvonne Witzöe Margareta Antonsson.
Aktuellt Psykisk hälsa Arbetsmodell för samordnade insatser Socialchefsnätverket, GR 2018-03-02 Yvonne Witzöe Margareta Antonsson Kommuner och landsting rekvirerar nu årets medel för Överenskommelsen psykisk
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merDANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Hans Wallöf/Lotten Rudberg Flismark. Tjänsteutlåtande 2010-11-26
DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Hans Wallöf/Lotten Rudberg Flismark Tjänsteutlåtande 2010-11-26 1(5) Socialnämnden 2010-12-13 SN 2009/0043 Utvärdering av gemensam beroendemottagning med Vaxholms stad Förslag
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun
Läs merPRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen
PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är
Läs merLänsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende
Stekenjokk, Annika N Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende för hälso- och sjukvården och socialtjänsten 2014 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Länssamordningsgruppens
Läs merVERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014
VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är
Läs merRätten till inflytande och medbestämmande
Rätten till inflytande och medbestämmande Bakgrund Kraven på brukarmedverkan och brukarinflytande växer. Det handlar om delaktighet, kvalité och effektivitet inom vård och social service Många vägar bär
Läs merLärandeseminarier i missbruksvården
Skriftserie från Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Linnéuniversitetet Nr 4, 2011 Pedagogik Lärandeseminarier i missbruksvården en utvärdering av ett samverkansprojekt Maria Alm
Läs merHandlingsplan 18 år och äldre
Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)
Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar
Läs merUppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport
Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet
Läs merSamverkan i kommunen vid hemgång efter sjukhusvistelse
RUTIN FÖR Samverkan i kommunen vid hemgång efter sjukhusvistelse Antaget av Medicinskt ansvarig sjuksköterska Antaget 2018-06-01 Giltighetstid 2020-06-01 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Läs merFörlängningsansökan i GGV-kommunerna
Förlängningsansökan i GGV-kommunerna 2019-2020 Supported Employment (SE) Individual placement and support (IPS) Utgångspunkter Supported Employment (SE) och Individual placement and support (IPS) anses
Läs merN Y T T F R Å N SIKTA
Nr 3/09 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Läs merSamverkan vid missbruk och psykisk ohälsa
Samverkan vid missbruk och psykisk ohälsa IFO chefsnätverket på GR Eva Hallberg, KPH/VGR Yvonne Witzöe, GR Lagstiftning Socialtjänstlagen Kommunallagen Hälso- och sjukvårdslagen Samverkan vi utskrivning
Läs merVÄLKOMMEN! 7 MARS 2018 ARENASAMVERKAN I GGVV
VÄLKOMMEN! 7 MARS 2018 ARENASAMVERKAN I GGVV Dagens program KORT OM 2017 ENKÄTSVAREN FRÅN ER GODA EXEMPEL NY ÖVERENSKOMMELSE 2018 STYRGRUPPEN PROJEKT SAMVERKAN I GGVV ETABLERINGSPROGRAMMET RÄTT STÖD RÄTT
Läs mer