BRUKARSTYRD BRUKARREVISION RESURSENHETERNA I JÖNKÖPINGS KOMMUN 2016

Transkript

1 BRUKARSTYRD BRUKARREVISION RESURSENHETERNA I JÖNKÖPINGS KOMMUN 2016 Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården i Region Jönköping

2 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Uppdraget Syfte Tillvägagångssätt Metod Återkoppling Etiska ställningstaganden Resultat Analys av resultat och tolkning Områden att uppmärksamma

3 1. Sammanfattning Revisionen genomfördes under hösten 2016 av utbildade brukarrevisorer. Uppdraget bestod av att göra en brukarstyrd brukarrevision (revision) av Resursenheterna (Resurs) i Jönköpings kommun. Beställare av revisionen är sektionschef för Resursenheterna i Jönköpings kommun. Den metod som används vid brukarrevisionerna kallas brukarstyrd brukarrevision. Revisorerna träffade ungdomar/elever som både har gått på, och ungdomar som vid revisionens genomförande var inskrivna på de olika Resursenheterna Dalen, Rocksjön och Stationen. Resursenheterna verkar vara en vändpunkt för många av ungdomarna. Revisionen berör bland annat närvaron i skolan, vilket överlag visat sig ha ökat för ungdomen via kontakten med Resursenheterna. Ungdomarna utrycker även att de känner sig förstådda och sedda på Resurs vilket de inte tidigare upplever sig blivit på sin hemskola. Revisionsgruppen gör en tolkning av enkäterna och revisionen där bland annat frågan om måendet lyfts. Här är det en förskjutning av ungdomarnas mående till det bättre vid kontakten med Resurs som insats än innan kontakten. Detta behöver inte bero enbart på Resursenheterna, men revisionsgruppen kan ändå tillsammans med de andra enkätsvaren tolka att Resursenheterna bidrar, inte bara till ökad närvaro, utan bättre livskvalitet för de elever som omfattas av insatsen. Totalt deltog 15 ungdomar i revisionen. 2. Inledning Det här är en brukarstyrd brukarrevision av Resursenheterna i Jönköpings kommun. Dalen, Rocksjön samt Stationen är kommunövergripande undervisningsgrupper som tar emot elever i från kommunens kommunala mellan- och högstadieskolor. Eleverna som kommer till Resursenheterna har en psykosocial problematik. Sedan Resursenheternas start 2011 har det varit en spridning på vilka elever som går på Resursenheterna. En tydlig grupp som funnits med sedan starten är hemmasittare, elever med mycket liten närvaro i skolan och som i stället befinner sig i hemmet. Arbetet med dessa ungdomar har periodvis sett olika ut sedan starten 2011, Resursenheterna vill få bättre förståelse för det som fungerar och det som inte fungerat utifrån brukarnas perspektiv. Revisionen utförs av Länsbrukarrådet missbruk 1 via FoUrum i Region Jönköpings län. En brukarstyrd brukarrevision är en granskning av en enhet eller verksamhet som ger stöd, vård eller service och utförs av brukare med liknande erfarenhet av den verksamhet/område som ska revideras. Den här typen av revisioner utförs av personer som har egen erfarenhet av det aktuella området eller liknande. Egen erfarenhet är också en kunskapsform som inte helt lätt, om alls, kan överlåtas eller läras ut, men som skapar en förståelse för personerna och situationer som revisionen berör. Den egna erfarenheten underlättar många gånger för de berörda att känna förtroende, kunna uttrycka sig och bli förstådda, kommunikationen under intervjuerna blir mer rak och ärlig. Även tolkningen och analysarbetet av resultaten får en annan förankring med ett brukarperspektiv istället för ett professionellt perspektiv på brukaren. 1 Brukarmedverkan, Region Jönköpings län 2

4 3. Bakgrund Det nationella projektet Kunskap till praktik var en satsning från SKL 2 där man ville stärka brukarmedverkan inom missbruksvården och i det ingick också att stötta de brukarråd som fanns. En revisorsutbildning inledde arbetet med att genomföra en brukarrevision inom missbruks- och beroendevården i Jönköpings län 2010, detta skedde i samarbete med Linnéuniversitetet i Växjö och den första brukarstyrda brukarrevisionen avslutades I länet finns sedan en tid två revisorsutbildare och totalt tjugofem brukarrevisorer har utbildats sedan Utbildning i metoden brukarstyrda brukarrevisioner pågår i dagsläget för att utbilda fler utbildare inom områden som psykiatrin och barn och unga via FoUrum. Uppdragen kommer främst från kommuner och hälso- och sjukvården via FoUrum i Region Jönköpings län, intresse har även visats av den privata sektorn. I dagsläget har ca femhundra brukare i olika åldrar deltagit via brukarrevisioner i Region Jönköping för att beskriva vården utifrån ett samhällsperspektiv samt ur ett brukarperspektiv. Sektionschef för Resursenheterna kontaktade samordnaren för brukarstyrda brukarrevisioner för att diskutera möjligheten att göra en revision på Resursenheterna. Målgruppen för revisionen är ungdomar13-16 år som är eller har varit inskrivna på Resursenheterna Dalen, Rocksjön och Stationen i Jönköpings kommun. 4. Uppdraget Till uppdraget gjordes en överenskommelse och ett samtycke tillsammans med samordnaren för brukarstyrda brukarrevisioner på Kommunalutveckling FoUrum. Uppdragsbeställningen gjordes av sektionschef för Resursenheterna. Revisorerna berör ungdomar år, som är eller har varit inskrivna på Resursenheterna Dalen, Rocksjön och Stationen i Jönköpings kommun. Enkäten tar upp följande områden: Bakgrundsfaktorer, Bemötande och miljö, Tillgänglighet, Delaktighet, Stödets innehåll, Upplevelse av att bli lyssnad på och tagen på allvar, Resurser och kompetens, Samverkan Förändring (mående), Ökad närvaro, Vad är det som gör skillnad, Finns det något som personal borde fråga om alt. göra annorlunda, Anhörig/nätverk. 5. Syfte Sedan Resursenheternas start 2011 har det varit en spridning på vilka elever som går på Resursenheterna men en grupp som funnits med sedan starten är hemmasittare, elever med mycket liten närvaro i skolan som i stället befinner sig i hemmet. Resursenheterna vill få bättre förståelse för det som fungerar och det som inte fungerat utifrån brukarnas perspektiv. 2 Utvärdering av SKL:s utvecklingsarbete Kunskap till praktik - SKL 3

5 6. Tillvägagångssätt När överenskommelsen mellan Länsbrukarrådet och FoUrum var klar utsågs revisionsgruppen av samordnaren för revisioner. Revisionsgruppen som tillhörde åldersgruppen unga vuxna började planera inför genomförandet. Revisonsgruppen gjorde en planering utifrån de underlag som fanns. Enkätfrågorna togs fram stegvis av revisionsgruppen. I gruppen utsågs även två revisorer som ansvarade för att få klart rapporten i sin helhet. Efter en genomgång av metoden samt planering av genomförandet för Resursenheternas personal gjordes en informationsfolder om revisionens syfte och som i sin tur lämnades över till ungdomarna på Resursenheterna. Tillsammans med foldern fanns även ett samtycke där vårdnadshavare behövde underteckna för sitt godkännande. Genomförandet började på Dalen, sen Stationen och avslutningsvis var revisorerna på Rocksjöns Resursskola. Efter dialog med beställaren förlängdes genomförandetiden för att få med så många ungdomar som möjligt. När enkäterna var insamlade och de intervjuer som hade planerats var klara började arbetet med inmatning av enkätsvaren samt analysarbetet av enkätsvaren. När diagrammen var klara i sin helhet kunde revisionsgruppen träffas för att göra den slutliga tolkningen av resultatet samt skriva klart det sista i revisionsrapporten innan den skickades iväg för tryck. 7. Metod Metoden som används är brukarstyrd brukarrevision med Verdandis 3 metod som grund. Länsbrukarrådet har anpassat enkätmetoden utifrån brukarnas behov av att i många fall få hjälp att fylla i enkäterna. I dessa situationer blir det mer en enkätintervju då det framkommer mycket material vid sidan av som hjälper oss med analysarbetet. En brukarstyrd brukarrevision är en utvärderingsmetod som styrs av brukarperspektivet, det vill säga att de som arbetar med revisionens alla steg har egen erfarenhet av problematiken, verksamheten eller liknande områden. Eftersom att det är brukare med egen erfarenhet som genomfört revisionen bidrar detta vanligtvis till att resultatet blir mer uppriktigt. Anledningen till detta är att revisorernas egna erfarenheter ger en samhörighet med de berörda individerna och detta bidrar i sin tur till en ömsesidig förståelse för hur det kan vara att befinna sig i olika insats-, eller vårdsituationer. Då det är brukare istället för profession eller forskning som genomför revisionen så antas detta ge möjligheter att upptäcka sådant som inte annars skulle upptäckts. Metoden bygger på att det är brukare själva som har kontroll över revisionsprocessen, att ta fram frågor, genomföra en brukarrevision, tolka, analysera samt att återkoppla och följa upp resultatet. Enkäterna utgår ifrån uppdraget och är designade i statistikprogrammet Esmaker, som tillhandahålls av FoUrum. 3 Brukarstyrda brukarrevisioner 4

6 8. Återkoppling Återkoppling sker enligt en överenskommelse som gjorts mellan parterna och där beställaren får en fullständig rapportering kring resultatet. Efter återkoppling kan parterna informera fritt om resultatet. Återrapportering ska ske i sin helhet dvs. frågor, svar, revisorernas kommentarer, slutsatser och eventuella förändringsförslag ska redovisas och vara i både skriftlig och muntlig form till beställaren. Återrapportering ska bygga på respekt för respondenternas anonymitet. 9. Etiska ställningstaganden Genom att följa de regler som finns för uppdraget gällande sekretess och genom att behandla materialet konfidentiellt, det vill säga, utan att ange vilken av respondenterna som svarat vad, har revisionsgruppen tagit hänsyn till och ansvar för att ingen enskild person ska behöva stå till svars för de resultat som presenteras eller förslag till förbättring. Under utbildningen skriver revisorerna på sekretessdokument som gäller för de uppdrag som görs genom FoUrum. Det är av stor vikt att respondenterna känner sig trygga angående sekretessen vid varje brukarrevision och att det är tydligt för gruppen som revisorerna möter vid genomförandet. Samtycken tas fram som i detta fall undertecknades av ungdomarnas målsmän. 10. Resultat Totalt antal deltagande i undersökningen är 15 ungdomar. Åldersgruppen i undersökningen är mellan år. I diagrammen är det antal svarande som visas. 5

7 1. Kön Tjej 7 46,7 Kille 7 46,7 Hen 1 6,7 2. Hur gammal är du? 10 år eller yngre år år 2 15, år 11 84,6 Total Bild 2. Här är det 2 ungdomar (17 år) som valde att svara ålder i kommentarerna 6

8 3. Hur bor du? Hus 7 46,7 Lägenhet 7 46,7 HVB 1 6,7 Annan boendeform Med vem/vilka bor du? Vårdnadshavare 14 93,3 HVB 1 6,7 Annat 1 6,7 Total ,7 7

9 5. Vad gör du eller tycker du om att göra på din fritid? - Teater, musik, måla - Vara med kompisar - Vänner, tränar, jobbar mycket trivs bra, är gärna själv de stunder jag är ledig - Spela dataspel - Vara med min familj och hänga med kompisar - Umgås med vänner och familj innan fritidsgård - Kompisar, tar det lugnt - Dator cykling - Spela dator. Ta hand om mina fåglar - Spelar och är med kompisar - Jag gör inget på fritiden, jag är mest hemma - Umgås med kompisar, går på stan - Läsa och rita - Umgås med vänner, chilla på fritidsgård - Umgås med vänner, fritidsgården 6. Vad var det som gjorde att du kom till resursskolan - Var mobbad, behövde extra stöd, utredning pågick - Frånvaro - Frånvaro, fick kontakt med socialen, jag gick inte i skolan, jag var väldigt trotsig, gick emot, ingen riktigt förstod mig, fick senare ADHD diagnosen. Jag hade ungdomsbehandling- trodde först att de inte skulle vara något för mig men väldigt positivt - Skolkade bort hela 7an halva 8an därför kom jag till resurs, plus att det var en jobbig tid för mig - Gick inte till skolan, mådde psykiskt dåligt. behövde extra hjälp i skolan - Skolkade och kom efter. Var i skolan men hängde mest med kompisar - Mycket hög frånvaro, mådde fysiskt och psykiskt dåligt - Hade dåliga betyg - Jag gick inte till skolan - Jag skolkade mycket, jag hade svårt att koncentrera mig, mycket bråk och tjafs runtomkring - Jag fungerar inte i en vanlig skola, av några anledningar - Skolk, hade behövt min utredning och medicin tidigare, har fått ett annat liv efter det sattes in - Kom inte överens med lärarna, frånvaro från skolan, blev skillnad efter diagnos utredningen 8

10 7. Hur lång tid var du eller har varit på resursskolan? 0-2månad 1 6,7 3-6 månader 2 13,3 Mer en 6 månader Kommentarer - Två terminer, hade velat vara kvar längre - 1 termin, gick på resursskolan innan, inte längre - Har gått innan på resursskolan, hade önskat tidigare hjälp - Vi fick gå längre än 6 månader jag gick 1 1/2 år - Har gått i två omgångar Två svarar 2 år Två ungdomar svarar 1 år 8. Hur tar/tog du dig till resursskolan? Skolskjuts 1 6,7 Vårdnadshavare som kör 6 40 Buss/tåg 8 53,3 Går/cyklar 3 20 Annat 2 13,3 Total ,3 9

11 Annat (fråga 8) - Personalen kom och hämtade mig vilket jag tyckte var skit jobbigt först men de gav sig inte och jag ändrade min attityd tillslut, det var alltså bra att de inte gav sig - Taxi 9. Behöver/behövde du mer hjälp för att ta dig till resursskolan? Ja 3 20 Nej Kommentar: Ja, Skjuts 10. Hur var ditt första intryck av resursskolan? Mycket bra 6 46,2 Bra 7 53,8 Mindre bra 0 0 Dåligt 0 0 Total

12 Kommentarer (fråga 10) - Välkommande, värme, jag kommer ihåg allt - Det var bra att jag fick sitta för mig själv, innan jag började fick jag göra studiebesök med förälder - Förälder följde med mig, jag ville inte alls till en början, brydde mig inte, hade fördomar om resursskolan - Allt, har svarat mycket bra till dåligt - Samhörig med dom andra kompisarna, först kändes det skumt men det är en av dom bästa skolorna. Dom förstår mig och tar lite i taget, ingen stress - För förstående, dom var på för mycket - Tänkte nog att det skulle vara mindre bra från början men det var bättre - Många i personalen och mindre elever, vilket jag tyckte var bra - Trivdes från början på resurs. Hemskolan fungerade inte, de såg inte mitt behov där - Lärarna fick det att kännas ok 11. Kunde man gjort något annorlunda? - Jag var nöjd - Kändes ok, bra med blandade åldrar sen var gruppen ok - Det hängde mycket på mig själv, förstod inte då det jag gör nu om mig själv - Resursskola direkt efter mellanstadiet - Nej, dom vet hur dom ska behandla oss, kunskap om diagnoser. Nära kontakt. Finns inget fel eller rätt - Ja föräldrar kunde ta mer ansvar från resursskolan - Laddat, soc., hemskolan. Om man inte går till skolan ska polisen hämta en - Nej, de bemötte mig bra och tog hand om mig - Tjata mindre, och låta en vara till exempel om man är ledsen eller upprörd - Hade jag trivts i hemskolan hade jag haft mer närvaro - Nej, de var en bra skola 11

13 12. Vad tycker du om miljön på resursskolan i stort? Mycket bra 4 28,6 Bra 9 64,3 Mindre bra 1 7,1 Dåligt 0 0 Total Kommentarer - Älskar miljön, skönt att kunna gå ut och gå - Jag fick jobba i min egen takt, bra att det ligger centralt - Jag fick en egen plats där jag kunde vara själv när jag behövde det, sen var det lätt att ta sig till skolan - Svarat mycket bra till dåligt - Lite trångt kunde varit större, såg ut sämre en vad det var - Vanlig skolmiljö med tanke på hur lite elever de var - Schemat var bra, bra med pauser, samt en mindre klass vilket är ok - Lagom antal i klassen, bra schema med pauser och även utflykter 13. Finns det något i miljön som kunde vara annorlunda? - Nödutgångarna, dörrarna och där personer går ut - Känns inte direkt som en skola, kunde göra iordning lokalerna lite mer- känns lite "slängt in en skola här" - Större lokaler - Nej, var bra - Nej skönt med struktur och samma tider - En matsal här - Utsidan kunde varit fräschare - Ja, lite mer färger och dekorationer - Att separera åldersgrupperna - Hade blandade åldrar, de yngre störde mest 12

14 14. Hur upplever du bemötandet från resursskolans personal? Mycket bra 5 33,3 Bra 10 66,7 Mindre bra 0 0 Dåligt a. Känner/kände du dig delaktig i planeringen av ditt stöd på resursskolan? Ja 9 64,3 Nej 1 7,1 Delvis 4 28,6 Total

15 15b. Om nej eller delvis, vad kan bli bättre? - Ville haft kortare dagar, fick ta pauser när jag ville. Idag förstår jag på ett annat vis varför rutiner - De anpassade mitt schema, fick ta 5 minuters pauser när jag behövde det. Sen fick jag sluta tidigare då jag inte kunde koncentrera mig mer vilket var skönt då- mitt schema var Jag ville inte vara med och bestämma, de fick bestämma strukturen och jag kunde vara med och forma mitt schema och planering, (bra med lite mer regler) - Jag fick själv bestämma mina rutiner, fanns ju gränser men behövde pauser oftare. Vi har respekt för varandra - Ta i tur med saker snabbare t.ex. när elever retas - Hade inte kompisar där, jag slutade gå till slut, fick gå tillbaka till hemskolan - Ha mer beslut i klassen, att eleverna själva få rösta vart man vill gå osv - Fick vara med och påverka - De var bra 16a. Känner du att dina åsikter tas på allvar? Ja 13 86,7 Nej 1 6,7 Delvis 1 6,7 14

16 16b. Om nej eller delvis, vad kan bli bättre? - Jag har starka åsikter som de hanterat, lyssnar in mina behov - Jag var i en period i livet där jag var emot det mesta, personalen borde inte ta åt sig, personalen lyssnar nästan för mycket på oss - Lyssna mer. Dom kan fråga mig men dom försökte inte ens med mitt svar. T.ex. jag hade konkreta svar - Inte på hemskolan - De kan bli bättre på att lyssna och göra saker snabbare 17a. Känner du dig respekterad av resursskolans personal? Ja 14 93,3 Nej 0 0 Delvis 1 6,7 17b. Om nej eller delvis, vad kan bli bättre? - Två av personalen har jag nära relation med, alla är/var bra - Blev inte respekterad på hemskolan 15

17 18a. Upplever du att du blir lyssnad på? Ja Nej 1 6,7 Delvis 2 13,3 18b. Om nej eller delvis, vad kan bli bättre? - Blir lyssnad på - Ja lite för mycket som sagt- men hade jag en "dålig" dag så möte de mig i det och kunde komma med alternativ aktivitet, vi var ute och red på hästar - Att personalen lyssnar - Dom förstår inte alltid. Tar mig inte på riktigt allvar 19. Har du någon på resursskolan som du känner förtroende för? Ja 13 86,7 Nej 2 13,3 16

18 Kommentarer (fråga 19) - Två personer - Ja, det finns - Hade 2 personer jag kände mer förtroende för- de öppnade upp och kunde bjuda på sig själva, uppskattat - Vet inte - Alla som var här när jag gick här - En person - Minns inte att de fanns någon kurator, men det fanns alltid någon att gå till - Vissa lärare pratar om allt med varandra - Pratar inte om allt med personalen, jag pratar med mina vänner 20. Hur upplever du stödet från resursskolan? Mycket bra 7 46,7 Bra 6 40 Mindre bra 1 6,7 Dåligt 1 6,7 Kommentarer - Jag har fortfarande stöd, de var med första dagen på skolan (gym) genom deras sätt skapas förtroende - Jag var trygg i skolmiljön, vi var bara fyra elever då, kravlöst på ett bra sätt, skönt att kunna komma i mjukisbyxor, avslappnat - Rak kommunikation - Hjälpt till mycket 17

19 21a. Tycker du resursskolan har rätt kunskap för att hjälpa dig? Ja 13 86,7 Nej 1 6,7 Delvis 1 6,7 21b. Om nej eller delvis, vad kan bli bättre? - De hjälpte mig med mål - Hemskolan/syon/skolan, jag hade val - Skillnad på att gå i skolan och som idag valet att jobba, istället för att läsa vidare på skolan- ta en paus- fått stöd av familjen att göra de valet med. Jag kunde känna ansvar för de yngre eleverna då de var blandade åldrar, blev respektfullt, åldersgrupp 7an- 9an - Haft stöd av hela familjen 22. Upplevde/upplever du att det finns tillräckligt med personal? Stämmer helt 11 73,3 Stämmer till stor del 4 26,7 Stämmer till viss del 0 0 Stämmer inte allt

20 23. Vet du om det finns/fanns någon gjord planering för dig efter resursskolan? Ja 10 66,7 Nej 4 26,7 Vet ej 1 6,7 24. Hur upplever du samarbetet mellan resursskolan, hemskolan och socialtjänsten? Mycket bra 1 6,7 Bra 4 26,7 Mindre bra 2 13,3 Dåligt 3 20 Vet ej 5 33,3 19

21 25. Hur var ditt mående innan kontakten med resursskolan? 1 - Sämsta möjliga , ,3 4 - Bästa möjliga 2 13,3 26. Hur är ditt mående i dag? 1 - Sämsta möjliga , ,7 4 - Bästa möjliga 4 26,7 20

22 27a. Har din närvaro ökat sen du började i resursskolan? Ja 11 73,3 Nej 2 13,3 Vet ej 2 13,3 27b. Om ja eller nej, vad är det som gjort/inte gjort skillnad? Ja, gjort skillnad för att: - Från 0 till 100 % De har en förmåga att lära ut på ett bra vis, ämnen. De är mänskliga, vill mitt bästa det känna jag - Bra lärare, skönt med mindre skola, kände att de gjorde vad de kunde för mig, lyssnade in och när jag tröttnade fick jag ta mina 5 minuter - Närvaro på skolan och arbetet gjorde inte stor skillnad men jag fick in rutiner till skolan - Hade väldigt bra och förstående lärare - För att jag hade inget annat val än att gå - Valt själv och trivs bättre, helt annat än Hemskolan - Att det var ny skola - Det var mindre och det var roligare - Jag har mognat, ser skillnaden i dag på mitt beteende - Det är mindre människor, man är hela tiden på samma plats - Dom bryr sig mer här - Ingen frånvaro, tack vara bra lärare - Bra lärare Nej, inte gjort skillnad för att: - Soc. har jag ingen bra erfarenhet av, de tog för givet. De dömde mig utan att lära känna mig själva först. Lärare på hemskolan hade fel uppfattning om mig, fått fel bild. Hade en bra lärare där som såg mig utan att döma från början. Det vill jag skicka med personal överlag att lära känna en person från början utan att döma i förväg 21

23 28. Finns det stöd för dig gällande relationer med dina anhöriga/närstående? - Ja, hjälp med schema hemma och stöd i relationen till familjen - Bättre, bra stöd till familjen, bråkade innan men idag är relationen mycket bättre och vi kan prata med varandra - Mamma, pappa och familjen fått hjälp av familjebehandling. Gick i 1 år där jag fick lära känna mig själv sen fick mamma och jag mer förståelse tillvarandra genom samtal - Jag behöver inte det - Där har jag det bäst stödet en människa kan få - Jag behöver inte i dag. Fick när gick här det funkade bra - Ja dom försökte - Ja - Ja, mycket. I början med mamma och mig - Ja, ett ganska bra stöd - Behövdes inte, familjen fanns med - Resursen ringer till pappa och berättar de bra saker jag gör vilket känns sjyst 29. Finns det något i övrigt som resursskolan borde fråga om eller göra annorlunda? - Att få tid på sig att landa, men de är bra - Skolan och stödet var anpassat efter kina behov, schema var man är - Bra om de kunde vara lite mer konsekvent och ha mera regler, ex att få titta på film, det är bra men inte för länge och för fria regler, stöd till att få struktur - Svårare engelska - Känns som resursskola gjorde mer än vad dom behövde för mig - Mobil förbud vore bra för bättre focus - Om det var som när jag gick här behövdes inte ändra på något - Nej inget jag kommer på just nu. Trött nu - Nej, de kunde vara på mycket. Hemma mest - orkar inte, jobbigt med rutiner - Nej, inget som jag inte redan har sagt - Hade de bra, de var lätt att nå dem, de hörde av sig till föräldrarna och berättade om de positiva, till skillnad från hemskolan som bara ringde när det var negativa händelser - De är ok 22

24 11. Analys av resultat och tolkning Revisorernas samlade bedömning av enkätsvaren är att ungdomarna överlag är nöjda med resursenheterna på de flesta plan. Resursenheten blir en vändpunkt för många av ungdomarna. Deras närvaro ökar i skolan när de känner sig förstådda och sedda. Många av dem har inte kunna känna detta på tidigare skolor. Fråga 25 och 26 visar en förskjutning av ungdomarnas mående till det bättre med Resursenheten som insats. Ett bättre mående kan visserligen bero på fler saker än Resursskolan, men analysen visar att det är kopplat till bekräftelse och bemötandet av eleverna. Exakt vad det är i insatsen som fungerar kan inte denna revision ringa in. Det blir dock synligt att en insats i skolform som anpassar sig efter elevernas behov tycks ge resultat i form av högre närvaro och bättre mående. Som ung är skolan en stor del av livet och vardagen, därför är det av stor vikt att skolan fungerar. Unga människor som tillbringar majoriteten av sin vakna tid i en skola där de saknar förutsättningar att nå uppsatta mål på samma villkor som de andra kommer snabbt efter. Deras tid och energi går till att försöka anpassa sig, acceptera eller hantera misslyckanden istället för att lyckas och växa. De mister tilltron till sin egen förmåga och till vuxenvärldens stöd och väljer att stanna hemma. Skolan är förutom en plats för lärande, också en social arena för de unga. En plats där man skapar kontakter och har gemensamma aktiviteter. En integrerad skola är en bra grundtanke men om den inte kan anpassa sig till alla elevers behov, kommer den att ställa orimliga krav på vissa elevers förmåga att anpassa sig till skolan istället. Det är detta som blir exkluderingen och följden är utanförskap på ett eller annat sätt. Ungdomar som inte känner tillhörighet i den tillvaro de måste vara i drar sig undan den till slut. Hemmasittare går inte bara miste om undervisningen utan även en nödvändig socialiseringsprocess inför vuxenlivet. Livskvalitet beskrivs allt oftare i termerna av KASAM, Känslan av sammanhang. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är referenspunkter som antingen inkluderar eller exkluderar. Att förstå eller bli förstådd är förutsättningar för att visa att man kan. Det hänger inte bara på eleven utan också på dem som bedömer. Finns det bara ett mått att mäta med får vissa aldrig visa vad de verkligen kan. Hur meningsfull blir en tillvaro där ingen förväntar sig att man kan något? Ungdomar som hamnar i den situationen tycks ha en betydligt sämre livskvalitet än ungdomar i allmänhet. Revisionsgruppen ser tydliga resultat av att Resursenheten skapar möjligheter för dessa ungdomar att hitta de här referenspunkterna. Dels genom stödet och motivationen att vara på resursenheten och inkluderas i en social samvaro med andra unga, dels genom anpassning och stöd efter elevernas behov vilket är förutsättningar för dem att lyckas och genom att se och förstå dem som personer liksom resultaten de åstadkommer. Det som revisionsgruppen kan påtala utifrån små indikationer i enkätsvaren är den upplevda bristen av samverkan mellan till exempel socialtjänsten, hemskolan och Resursenheten. Samverkan överlag brister idag på många områden och revisionsgruppen har inte underlag för att spekulera i varför. En samverkan bygger på att flera olika aktörer samarbetar och strävar mot samma mål. När så inte sker, och det räcker med att en aktör inte tar sitt ansvar, så uppstår samverkanssvårigheter som speglar av sig på de andra aktörerna med. Enstaka enkätsvar gjorde gällande att det individuella stödet för vissa elever inte upplevdes tillräcklig och en önskan om att personalen hade ansträngt sig ytterligare. Däremot finns fler indikatorer på att eleverna inte vet om det finns någon tydlig planering eller uppföljning för dem efter tiden på Resursskolan. Synliggörandet av detta hoppas vi kunna leda till att det åtminstone 23

25 från resursskolans sida arbetas mer för att få eleverna att efterfråga och bli delaktiga i planering av steget efter tiden hos dem. Den skillnad Resursenheterna, enligt denna revision gör i ungdomarnas liv kunde därmed kanske ge dem ett underlag och en utgångspunkt för att försöka behålla den positiva riktning som skapats, att den inte upphör i samband med att man lämnar Resursenheten. Planering och uppföljning Vissa ungdomar uttrycker att de inte vet om det finns någon plan för dem efter Resursenheten. Eftersom Resursenheterna verkar vara en trygg punkt i tillvaron för många så tror vi att det är viktigt med en plan för framtiden för dessa ungdomar. Vi tror också på en uppföljning efter att Resursenheten som insats har avslutats. Kontinuitet och tydliga mål och strukturer är en viktig del i vardagen för alla, inte minst för människor som själva har problem att upprätta dessa. Kontakten med hemskolan och socialtjänsten En del ungdomar tycker att samarbetet mellan Resursenheten, hemskolan och socialtjänsten fungerar dåligt eller mindre bra, eller vet inte alls hur det fungerar. Brister i samverkan är ett problem revisorerna stött på i fler sammanhang och verksamheter. Revisionsgruppen kan bara uppmärksamma detta som ett växande problem i hela samhället, inte som specifikt problem för Resursenheterna eller andra enskilda verksamheter. Däremot blir konsekvenserna av bristande samverkan för den enskilde avgörande för dess möjligheter att fungera i samhället. Förtroende, sekretess och diskretion Vissa lärare pratar om allt med varandra. Så uttrycker en ungdom sig i kommentarerna till frågan: Har du någon på resursskolan som du känner förtroende för?. Revisorerna vill påpeka vikten av att värna om ungdomarnas integritet. Även om revisionsgruppen har förståelse för vikten av att informera varandra inom personalgruppen, känns det viktigt att påpeka att det kan uppfattas som kränkande för den det berör om det inte sköts diskret. Att som ungdom få en fråga av en personal angående det man berättat i förtroende för en annan personal, kan äventyra förtroendet mellan eleven och personalen. Samma gäller när en elev råkar höra samtal personalen mellan gällande andra elever. Tonåren är en turbulent tillvaro full av osäkerhet och spänningar för de flesta medan den pågår. Har man dessutom med sig ett bagage av missförstånd, misslyckanden och upplevelser av att bli sviken, är det extra viktigt att värna om tilliten i relationen. Det är inte en självklarhet att alla hanterar att ta del av det som kan framkomma och Resursenhetens personal behöver kanske förlika sig med att agera både kurator och lärare i samma person. En av ungdomarna nämner att denne inte minns någon kurator, men ett stort förtroende för personalen, vilket lägger vikten på att oavsett om det finns en kurator att tillgå eller inte, så behöver personalen förstå sin speciella roll för dessa ungdomar. 24

26 Miljö och aktiviteter Revisionens syfte är inte att peka ut enskilda elevers synpunkter på detaljer i enheternas miljö. Det har funnits variationer och besök har gjorts på flera olika enheter varför det är svårt att urskilja att någon enhet skulle sticka ut från de andra. Med erfarenheten i revisionsgruppen är det ändå viktigt att påpeka miljöns betydelse i sammanhanget. En miljö som inte förstärker upplevelser av att vara avvikande är viktig för att lära sig sätta värde på sig själv och andra. En resurs är en tillgång, en möjlighet. En Resursenhet behöver vara det samma. Genom att skapa miljöer som inte skiljer från övriga, i det här fallet skolmiljöer, bidrar till att minska stämplingstendenser och alienation. Det är viktigt att vara medveten om miljöns påverkan på både eleverna och andra som kommer i kontakt med enheterna. Någon av ungdomarna påpekade att personalen skulle kunna låta eleverna rösta om vilka aktiviteter som skulle genomföras. Revisionsgruppen med stöd av Länsbrukarrådet ställer sig positiva till att låta besluten fattas eller påverkas av dem de berör. Just elevaktiviteter och miljö är bra exempel på områden som elever själva kan utöva och träna delaktighet inom. I enkätsvaren är det också just miljöfrågan som genererar flest synpunkter utan att för den skull peka ut miljön som dålig eller olämplig. Att ha idéer om förbättringar visar redan här att det vaknat ett engagemang för sammanhanget hos eleverna. Det är inte soffkvalitet som lyfts, utan skolmiljö. Att kunna kritisera eller lyfta förbättringsmöjligheter är att ha tagit sig tillbaka till att bry sig om tillvaron. Bemötande, regler och rutiner När revisorerna ställt frågor om bemötandet, ser vi att ungdomarna är mycket nöjda med bemötandet. Majoriteten känner sig förstådda, respekterade, lyssnade på och tagna på allvar. De få missnöjen som ändå framförts är: - För förstående, dom var på för mycket - Tjata mindre och låta en vara till exempel om man är ledsen eller upprörd - Lyssna mer. Dom kan fråga mig men dom försökte inte ens med mitt svar. T.ex. Jag hade konkreta svar. - De kan bli bättre på att lyssna och göra saker snabbare. - Dom förstår inte alltid. Tar en inte på allvar. - Soc. Har jag ingen bra erfarenhet av, de tog för givet att det de läste om mig var sant utan att lära känna mig själva först. Lärare på hemskolan hade fel uppfattning om mig, fått fel bild. Hade en bra lärare som såg mig utan att döma från början. Det vill jag skicka med personal överlag att lära känna en person från början utan att döma i förväg. Här ser vi att det som kan te sig självklart och önskvärt kan bli för mycket, eller för lite för någon i sammanhanget. Dessutom lyfts dokumentationens roll som stämplande och är mycket viktig att vara medveten om även att det bara finns i en kommentar. Vuxna behöver uppmuntra och stötta unga människor i att forma sin självbild och andras bild av sig själva, inte befästa svårigheter till person. Förutom dessa undantag verkar bemötandet få högt betyg av ungdomarna. Revisorernas bedömning är att Resursenheterna behövs, spelar roll och skapar förutsättningar för ungdomar som den ordinarie skolformen inte klarat att ge dem. 25

27 Genom att fortsätta i den anda av respekt, förståelse och engagemang som eleverna beskrivit som utmärkande för personalen, är det viktigt att verksamheten fortsätter utvecklas. En tydlig kommunikation genom hela insatsen är kanske en väg att förebygga de svårigheter som ändå lyfts av några elever. Den sociala samvaron Ungdomarna verkar överlag vara nöjda med den sociala tillhörigheten och samvaron med varandra. Att någon uttrycker sig känna ansvar för de yngre kan ses som både positivt och som en belastning beroende på vem som tar ansvaret, varför och sammanhanget. Under trygga förhållanden kan det bidra till utvecklandet av större empati, medan det under andra omständigheter skulle kunna vara ett tecken på att ansvaret från de vuxnas sida inte är tillräckligt. För några elever är en blandad åldersgrupp positivt medan andra inte tycker det är bra. Viktigt i sammanhanget är att personalen är uppmärksamma på att elever inte hamnar i situationer där de känner att de måste bära andra elever, ta ansvar för dem eller skydda dem. Vare sig det finns reell orsak till det eller inte så lyfter vi detta utifrån en kommentar om att en ungdom ibland kände ansvar för de yngre. Skjuts Några ungdomar uppger att de skulle behöva ytterligare hjälp att ta sig till Resursenheterna. Möjligheten till skolskjuts eller att personalen kan skjutsa och hämta ser vi som något positivt. 14. Områden att uppmärksamma Slutsatser och förslag Avslutningsvis understryker vi revisorer att Resursenheterna är en insats som gör stor skillnad för ungdomarna som omfattas av den. Då revisorerna även intervjuat ungdomar som inte längre är en del av verksamheten har vi fått reda på att det stöd de kanske inte såg att de behövde just då, har i efterhand visat sig som något de ser tillbaka på som en avgörande förändring till något bättre. Områden som ändå kan behöva uppmärksammas framöver är: 1. Hur man bygger, förvaltar och får förtroende 2. Tydliga planeringar och uppföljningar 3. Möjliggörande av större elevinflytande genom att exempelvis ordna tillfällen när elever, personal och andra viktiga personer kan diskutera 4. Arbeta aktivt för ökad samverkan 26

28 Sist men absolut inte minst vill vi tacka alla berörda samt de fantastiska ungdomar som deltog och pusslade med sin tid för att träffa oss! Länsbrukarrådet för Missbruks- och beroendevården Region Jönköping: Telefon:

29 28