BRUKARSTYRD BRUKARREVISION SYSSELSÄTTNINGSVERKSAMHETEN RETUR

Transkript

1 2017 BRUKARSTYRD BRUKARREVISION SYSSELSÄTTNINGSVERKSAMHETEN RETUR SOCIALTJÄNSTENS MISSBRUKSVÅRD JÖNKÖPINGS KOMMUN Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården i Jönköpings län

2 Innehåll Ordlista... 2 Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Uppdragsbeskrivning... 4 Tillvägagångssätt och metod... 4 Etiska ställningstaganden... 5 Resultat... 5 Analys och tolkning av resultat Slutsats Utvecklingsförslag Referenser Bilagor

3 Ordlista Brukare De som tar del av verksamhetens stöd. Används i denna rapport när vi pratar om hela gruppen i mer generella drag. Respondent De brukare som har svarat på enkäten. Används i denna rapport när vi pratar endast pratar om de som har svarat på enkäten. Revisor De brukarrevisorer som har utfört brukarrevisionen. KASAM- Begreppen som innefattar KASAM är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Förenklat betyder det att jag förstår, jag kan och jag vill. Sammanfattning Som ett led i en större genomlysning av missbruksvårdens olika verksamheter i Jönköpings kommun har Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården (Länsbrukarrådet) fått i uppdrag att belysa om de olika verksamheterna har den funktion de förväntas ha ur ett brukarperspektiv. Revisionen har genomförts av revisorer som genomgått utbildning i Verdandis metodik för brukarstyrda brukarrevisioner (Gunvi Haggren). Skillnaden mellan andra utvärderingsmetoder och en brukarstyrd brukarrevision är att den sistnämnda görs ur ett gräsrots -perspektiv. Det betyder att revisorerna äger undersökningen från start med planering, enkätkonstruktion, genomförande och sammanställande av rapporten. Vidare kännetecknas brukarstyrda brukarrevisioner av att de som genomför den har egen erfarenhet av verksamheten, liknande verksamhet eller problemområdet. Tillvägagångssättet har utgått från Verdandis enkätmetod men vidareutvecklats av revisionsgrupperna i Jönköpings län till att vara mer en enkätintervju, en strukturerad intervju istället för insamling av enkätundersökning. Revisorerna har valt detta arbetssätt när enbart insamling av enkäter visat sig vara otillräckligt och där frågor ibland varit svåra att förstå. En annan fördel vid enkätintervjuer är att få sidomaterial som hjälper till vid tolkningen av enkäterna. Att närvara vid genomförandet har också en viktigare funktion genom att själva mötet mellan revisorer och respondenter oftast ger en mer nyanserad bild och förståelse. Det har varit frivilligt att delta i dessa enkätintervjuer, liksom på vilket sätt man velat genomföra den. Syftet med revisionen är att ta vara på brukarnas erfarenheter av verksamheten för att på så sätt kunna 2

4 genomföra förbättringar. Den generella frågeställningen i enkäterna grundas i hur brukarna upplever verksamheten och vad som kan förbättras med utgångspunkt från brukarnas erfarenheter. Vid intervjuerna träffade revisorerna brukare som var inskrivna på Retur. Totalt deltog 21 respondenter av 33 möjliga vid tiden av genomförandet. Resultatet från revisionen visar på att många av respondenterna är nöjda med bemötande från personalen vilket är en viktig del i att må väl i en verksamhet. Den kompetensen som finns hos personalen i deras yrkesroll är betydelsefull för respondenterna. De flesta upplever sig fått en ökad livskvalitet inom flera områden tack vare Retur och känner att sysselsättningen är meningsfull. Det stöd respondenterna får genom verksamheten möter behoven i stort. Det som för några av respondenterna känner sig osäkra på är om Retur verkligen kommer leda till ett arbete utanför verksamheten. Vi kan även utläsa en känsla av besvikelse hos respondenter att de jobbar nästan utan lön. Genom revisionen har det kommit fram att personalen kan bli bättre på att ge information till brukarna angående vilka rutiner som finns på verksamheten. Det finns även en önskan från respondenterna att personalen ska synas mer på golvet i verkstaden. Inledning Det här är en revisionsrapport av Retur, arbetsinriktad rehabilitering i Jönköpings kommun. Revisionen är ett initiativ av Lars Bergstrand områdeschef i Jönköpings kommun och görs i samarbete med Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården. Uppdragsgivare är Kommunal utveckling FoUrum i Region Jönköpings län. Retur, arbetsinriktad rehabilitering Retur har tydliga regler för drogfrihet, arbetstider och med individuella genomförandeplaner. Sysselsättningsverksamheten är en resurs till socialtjänsten samt andra kommunala verksamheter, men samarbete görs även med arbetsförmedling, kriminalvård, försäkringskassa. Planeringen ska vara individuell för varje brukare. Målet med arbetsinriktad rehabilitering är att brukaren ska få egen försörjning genom ett arbete på arbetsmarknaden. 3

5 Arbetsuppgifterna ska anpassas efter förmåga. Brukare med beroendeproblematik erbjuds kurs i återfallsprevention och förhållningssätt och samtalsmetod grundas på motiverande intervju, MI. På Retur finns även möjlighet att träna på gym. (Jönköping kommuns hemsida). Uppdragsbeskrivning Det här är en revisionsrapport av sysselsättningsverksamheten Retur i Jönköpings kommun. Länsbrukarrådet har tillsammans med områdeschefen och ledningsgruppen för socialtjänstens missbruksenhet i Jönköpings kommun kommit överens om att göra en brukarstyrd brukarrevision på de tio verksamheter som finns under socialtjänstens missbruksvård. Revisionerna görs som en fristående del av den genomlysning som pågår under 2017, resultatet ska återkopplas till socialnämnden i Jönköpings kommun december Beställningen mellan parterna finns som bilaga i slutet av rapporten. Tillvägagångssätt och metod Revisionen genomfördes under några veckor på Retur av åtta utbildade brukarrevisorer. Revisionen föregicks av ett möte där Länsbrukarrådet informerade om vad en brukarrevision är och hur den rent praktiskt går till. Metoden som används är brukarstyrd brukarrevision med Verdandis metod som grund. Länsbrukarrådet har anpassat enkätmetoden utifrån brukarnas behov av att i många fall få hjälp att fylla i enkäterna. I dessa situationer blir det mer en enkätintervju då det framkommer mycket material vid sidan av som hjälper oss med analysarbetet. En brukarstyrd brukarrevision är en utvärderingsmetod som styrs av brukarperspektivet, det vill säga att de som arbetar med revisionens alla steg har egen erfarenhet av problematiken, verksamheten eller liknande områden. Enkäterna sammanställdes utifrån vetskapen om de frågeställningar som föreslagits i beställningen, samt utifrån den erfarenhet som finns om målgruppen och vilka frågor som kunde anses vara relevanta. Enkätintervjuerna genomfördes under april, maj och juni genom att revisorer befann sig på verksamheten och två och två, genomförde intervjuer med de personer som ville delta. Revisorerna ställde frågan till deltagarna om de ville svara på enkäten själva eller om de ville få hjälp genom att revisorerna läste upp frågorna för dem. Personer som deltar i en brukarstyrd brukarrevision gör det på helt frivillig bas. Materialet har sedan bearbetats genom statistikprogrammet Esmaker och sammanställts i diagram med kompletterande kommentarer och 4

6 utskrift av frisvarsfrågorna. Under våren och sommaren har diagrammen sammanställts, tolkats och analyserats. Rapporten återkopplas i sin helhet under hösten Etiska ställningstaganden Beställaren bör se till att utföraren har fullgod information om vilka sekretessregler som gäller inom gruppen av brukarrevisorer, liksom i samtal/intervjuer med respondenterna på de reviderade enheterna. Beställaren ansvarar för att all icke sjukvårdspersonal utförarens arbetsgrupp omfattas av sekretess i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) eller i förekommande fall motsvarande de sekretessbestämmelser som finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Genom att följa de regler som finns för uppdraget gällande sekretess och genom att behandla materialet konfidentiellt, det vill säga, utan att röja vilken av respondenterna som svarat vad, har revisionsgruppen tagit hänsyn till och ansvar för att ingen enskild respondent ska behöva stå till svars för sina åsikter eller de resultat som presenteras av revisionsgruppen. Allt material vid denna undersökning har förvarats och behandlats så att obehöriga inte haft tillgång till det. Resultat Under denna rubrik redogörs resultaten från enkätundersökningen i form av stapeldiagram. I de öppna frågorna och där det varit möjligt att lämna kommentar till frågan, har i vissa fall svaren ändrats något för att säkra respondenternas anonymitet. Analys och tolkning av resultatet följer under nästa rubrik. Enkäterna utgår från uppdraget och är designade i statistikprogrammet Esmaker, som tillhandahålls av FoUrum. Diagrammen visar, om inte annat anges, antal svarande. 5

7 Hur länge har du deltagit i verksamheten? Figur 1. På frågan hur länge hen har deltagit i verksamheten uppgav 14 respondenter 12 månader eller mer, 7 respondenter har varit i verksamheten 0-12 månader. Ålder Figur 2. På frågan om ålder har 10 uppgett år, 6 respondenter år och 5 har uppgett 56 år eller mer. 6

8 Kön Figur 3. Frågan om kön så var det 4 kvinnor och 17 män, ingen har uppgett hen. Familjeförhållanden Figur 4. Frågan om familjeförhållanden uppgav 18 respondenter att de var ensamstående, 2 uppgav sambo och 1 annat. 7

9 Har du barn under 18 år? Figur 5. På frågan om hen har barn under 18 år ålder svarade 13 respondenter nej, 2 svarade ja, men bor inte med och 6 respondenter svarade ja, bor med. Boendesituation Figur 6. Boendefrågan, 11 respondenter uppgav att de har eget boende, 1 respondent stödboende/hvb, 7 respondenter uppgav BSG lägenhet, 1 bostadslös och 1 annat. 8

10 Annat (Figur 6.) - Har eget boende genom BSG lägenhet. Hyrde av kommunen blev lovad kontrakt efter 1 år men har fortfarande inte fått efter 5 år. - Får inte ha djur, vill gärna ha det. Varför får man inte? Vilken typ av droger har du använt? (fler alternativ möjliga) Figur 7. På frågan om vilken/vilka droger hen har använt har respondenterna haft möjlighet att uppge flera alternativ. Hur kom du i kontakt med verksamheten? Figur 8. På frågan om hur hen kommit i kontakt med verksamheten svarar 8 respondenter via socialtjänsten och 13 svarar annat. 9

11 Annat (Figur 8) - Arbetsförmedlingen (9 respondenter har svarat). - Öppenvård och MBT. - Kompisar och vänner. - Mig själv, via AMA det tog en vecka bara. Tog själv kontakten med verksamheten. - Socialtjänsten. Hade en vän som arbetade här igenom socialtjänsten och arbetsförmedlingen. - Arbetsförmedlingen föreslog, tog ett år sen 100 % arbete. Hur lång tid tog det från första kontakten med socialtjänsten tills du fick hjälp/stöd? Figur 9. På frågan om hur lång tid det tog från första kontakten med socialtjänsten till hen fick hjälp och stöd svarar 9 respondenter mer än en månad, 7 inom en månad, 4 inom en vecka och 1 svarar samma dag. Kommentarer - 3mån. - Inte soc. Arbetsförmedlingen. - Varit här tidigare. - Fick kämpa för att komma hit. - Först intervju sen tog det ca 5-6 månader. - Mer än ett år! Här ska vi kunna jobba efter eget bidrag men några av de nyare i personalen klagar innan man ens påbörjat sitt arbete. 10

12 Har du en genomförandeplan? Figur 10. På frågan om genomförandeplan svarade13 respondenter ja, 7 svarade nej och 1 vet ej. Om du svarade ja på föregående fråga, fick du vara delaktig i planeringen/utförandet? Figur respondenter svarade ja på frågan om hen fick vara delaktig i planeringen av genomförandeplanen, 4 svarade nej. 11

13 Kommentarer (Figur 11) - På EoS. - Ja, det var viktigt. - Ska vidare efter sommaren, börja plugga. Att äta tillsammans är en bra grej för gemenskap. Upplever du att man tagit dig på allvar och lyssnat på dig angående planeringen av din insats/behandling? Figur 12. På frågan om respondenter upplevde att hen blev tagen på allvar och lyssnat på angående planeringen av sin insats svarar 18 ja, 2 nej och 1 delvis. Kommentarer - Ny på plats. - Ville själv komma hit. - Stampar på samma ställe. - Kanonhjälp, en massor. - Fått respons när jag bett om förändring. 12

14 Har du fått tillräcklig information om ordningsregler och förhållningssätt som gäller för verksamheten? Figur 13. Frågan om respondenter fått tillräcklig information om ordningsregler och förhållningssätt som gäller verksamheten svarar 20 respondenter ja, 1 svarar delvis. Om du svarat nej eller delvis, vad har du saknat? Brandinformation saknas. Alko blås, alla borde blåsa. Upplever du att personalen lyssnar på dig? Figur 14. På frågan om personalen lyssnar på respondenter uppgav 13 stämmer helt, 4 till stor del och 4 till viss del. 13

15 Upplever du att personalen bemöter dig med respekt? Figur 15. På frågan om personalen bemöter respondenter med respekt svarar 20 stämmer helt, 1 respondent till stor del. Upplever du att dina åsikter tas på allvar? Figur 16. På frågan om respondenter upplever att hens åsikter tas på allvar svarar 14 respondenter stämmer helt, 3 till stor del och 4 till viss del. 14

16 Har du under din vistelse i verksamheten upplevt att du eller någon annan blivit särbehandlad på grund av sitt kön? Figur 17. Frågan om hen eller någon annan i verksamheten har blivit särbehandlad på grund av sitt kön svarar 1 respondent ja, en gång och 20 nej. Om du svarat ja på föregående fråga, kan du med enkla ord kort beskriva vad som hände? - Viktig med kommunikation vid förändring, byte av arbetsuppgifter efter varning. - Tjejer brukar hamna i köket. Har du några övriga synpunkter gällande personalens bemötande? - Ibland når de inte ut med vad de menar, får inga raka svar, folk blir lacka. - Jätte duktiga, finns när jag behöver dom. - Bättre koll på golvet, uppmärksamhet. - Schyssta. - Haft lite mer aktiviteter tillsammans t.ex. bowla, studiebesök, fiska osv. Tror alla hade mått bra av det. 15

17 Upplever du att personalen har rätt utbildning/kompetens? Figur 18. Frågan om personalen har rätt utbildning/kompetens svarar 13 respondenter stämmer helt, 5 till stor del och 3 till viss del. Anser du att det finns tillräckligt med personal? Figur 19. På frågan om det finns tillräckligt med personal uppgav 15 respondenter stämmer helt och 6 till stor del. 16

18 Upplever du din sysselsättning som meningsfull? Figur 20. På frågan om sysselsättningen upplevs meningsfull svarar 17 respondenter ja och 4 svarar delvis. Om du svarat nej eller delvis, vad är det som saknas - Skulle vilja vara i köket. - Beroende på arbetsuppgift. - Vore bra om vi skulle gå runt i verkstaden få rotera det blir lite enformigt. Tycker du att det finns tillräckligt med olika inriktningar, arbetsuppgifter mm. i verksamheten? Figur 21. På frågan om det finns tillräckligt med inriktningar/arbetsuppgifter svarar 16 respondenter ja och 5 delvis. 17

19 Om du svarat nej eller delvis, vad tycker du saknas? (Figur 21) - Jag är oteknisk. - Fler arbetsuppgifter utanför elektroniken. - Cirkulation mellan arbetsplatser och uppgifter. - Om man vill jobba i verkstaden blir det enformigt. Uppfyller sysselsättningen dina behov? Figur 22. Frågan om sysselsättningen uppfyller hens behov svarar 17 ja, 1 nej och 2 delvis. Kommentarer - Hade inte kommit om jag inte trivdes. Är där jag vill, trivs med uppgifterna. Mår bra av att ta ansvar. - Trivs som bara den. - Skönt att komma hit, det är svårt i bland då jag har sömnsvårigheter. 18

20 Känner du dig trygg med verksamheten och din sysselsättning? Figur 23. Frågan om respondenter känner sig trygg med verksamheten svarar 18 ja och 2 svarar delvis. Kommentarer - Inte motiverad att sitta och skruva hela tiden. - Dom flesta är bra och jag kan prata med många här. Hur upplever du att din livskvalitet har förändrats sen du kom i kontakt med verksamheten? Figur 24. På frågan om hur livskvalitén har förändrats efter kontakt med verksamheten svarar 19 respondenter förbättrats och 2 svarar oförändrat. 19

21 På vilket sätt har din livskvalitet förbättrats eller försämrats? (Figur 24) - Dricker mindre. - Mer rutiner och struktur i vardagen. - Hjälp med lägenhet. - Slutat dricka på vardagar. - Får hjälp med det vardagliga när jag behöver det. - Vardagsrutiner. - Håller mig nykter. - Blivit starkare i mig själv, disciplin och rutiner. - Lägenhet, vårdnaden av barn och jobb. - Sociala biten träffa folk, innan var jag isolerad satt mest hemma. Hur upplever du att dina förväntningar på verksamheten har uppfyllts? Figur 25. Frågan om respondenternas förväntningar på verksamheten har uppfyllts svarar 10 bättre än förväntat och 11 som förväntat. Kommentarer - Önskar att detta ska leda till någon form av anställning. - Mysig personal. 20

22 Upplever du att behandlingen/insatsen tillgodoser dina behov av stöd/hjälp? Figur 26. På frågan om insatsen tillgodoser hens behov av stöd svarar 18 respondenter ja, 3 svarar delvis. Kommentarer - Vissa är bra, vissa är dåliga. - Har bra kontaktpersoner som förstår till viss del. Har du genom verksamheten blivit mindre isolerad och mer aktiv? Figur 27. Frågan om hen blivit mer aktiv och mindre isolerad genom kontakten med verksamheten svarar 14 respondenter ja, 4 nej och 2 svarar delvis. 21

23 Kommentarer (Figur 27) - Alltid varit social. - Innan satt hemma och gick knappt ut. - Sociala biten gör allt. Pratar med andra. Upplever du att ditt sociala kontaktnät har förbättrats genom insatsen? Figur 28. På frågan om det sociala kontaktnätet förbättrats genom insatsen svarar 14 respondenter ja, 3 nej och 4 svarar delvis. Kommentarer - Har skapat trygghet. Retur samarbetar angående lägenhet. - Har bra kontaktnät och anhöriga. - Fått vänner här. - Träffas här och umgås med någon här. 22

24 Om du har en arbetsmarknadsinsats, känns det som att du kommit närmare ett riktigt arbete? Figur 29. Frågan om hen känner att ett arbete utanför verksamheten kommit närmre svarar 6 respondenter ja, 4 nej, 1 delvis och 3 vet inte. 7 svarar inte aktuellt. Kommentarer - Inte långt kvar till pension. - Tror att detta är en bra erfarenhet. - Om man kan komma ut på praktik blir det lättare att få jobb. - Lönebidrag. - Bara boendesituationen löser sig, annars går det illa. - Omständigheterna har gjort att dom låtit mig vara. - Har tid att känna efter innan jag bestämmer mig för arbetet. 23

25 Hur upplever du att dina dagliga rutiner har förändrats? Figur 30. Frågan om hens dagliga rutiner har förändrats svarar 16 till det bättre och 5 svarar oförändrat. Kommentarer - Vissa dagar tar det emot. - Kommer ju upp på morgonen. Har du idag kontakt med någon brukarorganisation? ( AA, NA, Länkarna eller liknande) Figur 31. Frågan om hen har kontakt med någon brukarorganisation svarar 4 ja och 17 nej. 24

26 Om ja, vilken eller vilka? (Figur 31) - Länkarna. - LP. (2 respondenter uppgav) - Kvinnogrupp. - Innan Hade jag det. Har du fått information från verksamheten om olika brukarorganisationer? Figur 32. På frågan om verksamheten har gett information om vilka olika organisationer det finns svarar 14 ja och 7 respondenter svarar nej. Hade du önskat få hjälp med en sådan kontakt via verksamheten? Figur 33. På frågan om information hade önskats via verksamheten avseende olika organisationer svarar 3 respondenter ja, 16 nej och 2 svarar vet ej. 25

27 Har dina anhöriga erbjudits stöd från verksamheten? Figur 34. På frågan om anhöriga erbjudits stöd via verksamheten svarar 6 respondenter nej och 15 svarar inte aktuellt. Om nej, hade du önskat det? - Kunde vara bra att få stöd härifrån, personalen kunde vara öppna med att dom kan ge stöd åt oss. Det kan vara svårt att be om hjälp genom sitt umgänge och soc. Hur upplever du att samverkan mellan berörda myndigheter och verksamheten fungerar? Figur 35. Frågan om hur samverkan mellan verksamheten och berörda myndigheter fungerar svarar 7 mycket bra, 7 bra och 3 respondenter svarar vet inte. 26

28 Kommentarer (Figur 35) - Mellan Försäkringskassan och mig. - Känner att jag behöver mer hjälp med boendet. - Socialtjänsten var med här innan det blev OSA soc. är bra även att det är en kränkning att behöva gå dit. Hur upplever du att samarbetet mellan primärvården/psykiatrin och verksamheten fungerar? Figur 36. På frågan om hur samarbetet mellan verksamheten, psykiatrin och primärvården fungerar svarar 16 vet inte, 1 bra och 4 mycket bra. Kommentarer - Inte kommit igång, dom hjälpte mig med en kontakt. - Tror inte att det finns. 27

29 Hur upplever du att samarbetet mellan socialtjänstens olika sektioner och verksamheten fungerar? Figur 37. Frågan om hur socialtjänstens olika sektioner samarbetar med verksamheten svarar 9 vet inte, 3 mycket bra, 5 bra, 3 mindre bra och 1 svarar inte alls. Kommentarer - Samarbetet Retur och MBT. - Mer stöd i krissituationer och boendet behövs. - Märkligt hur dom som får bidrag utan jobb tjänar lika mycket som vi? - Jag fick själv pusha på! Soc. fel människa på fel plats, barn/unga på soc. - Arbetsförmedlingen kändes som en låg nivå. Finns det något övrigt du vill tillägga om verksamheten? - Det är många som kommer hit, men sen slängs de ut och trillar dit. De sa att jag inte fick vara kvar, fick ingen varning, hemma 14 dagar och fick ansöka igen. Behövs mer trygghet det är ju kris i dessa situationer! - Personalen kan visa sig mer på golvet för ordningens skull. - Lite högre lön och möjlighet till fastanställning så att man klarar sig själv. - Trivs, finns en tanke, ingen stress. - Bara positivt, personalen bryr sig om mitt mående. - Borde finnas alternativ för OSA i särskilda fall. - Personalen behöver synas mer på golvet. - Trivs bra, gott gäng, kontaktpersoner att prata med. Angående drogprover så borde det gälla alla. - Kanon, hjälper mig med det mesta. Min kontaktperson hjälper mig med allt. - Ersättningen borde bli högre. Även för dom på bidrag, typ 1000 kr eller busskort. 28

30 Analys och tolkning av resultat Bakgrundsfaktorer Sammanlagt intervjuades 21 respondenter av 33 möjliga vid genomförandet på Retur. Könsfördelningen var sjutton män och fyra kvinnor. Tio respondenter uppgav åldersspannet mellan år, sex respondenter mellan år och fem uppgav 56 år eller mer. Hur länge respondenten har varit på Retur uppgav sju respondenter 0-12 månader, fjorton respondenter uppgav 12 månader eller mer. Många är nöjda med personalens bemötande och kompetens Revisorerna tolkar att respondenterna överlag är nöjda både med personalens bemötande och kompetens. Bli lyssnad på av personalen: 62 % (13) respondenter upplever sig bli lyssnade på helt, 19 % (4) blir det till stor del och lika så 19 % (4) blir det på till viss del. Personalen tar åsikter på allvar: 67 % (14) respondenter upplever att personalen tar deras åsikter på allvar helt, 14 % (3) upplever detta till stor del, 19 % (4) upplever detta till viss del. Bemöts med respekt av personalen: 95 % (20) respondenter uppger att de blir bemötta av respekt helt, 5 % (1) blir det till stor del. Särbehandling på grund av kön: 5 % (1) respondent uppgav att särbehandling på grund av kön har förekommit en gång. Rätt utbildning/kompetens: 62 % (13) respondenter upplever att personalen helt har rätt utbildning och kompetens, 24 % (5) respondenter upplever att personalen till stor del har det, 14 % (3) upplever att personalen har det till viss del. Tillräckligt med personal: 71 % (15) respondenter svarar stämmer helt på påståendet att det finns tillräckligt med personal på Retur, 29 % (6) svarar stämmer till viss del på samma påstående. Genom enkätsvaren och intervjuerna utläser vi att respondenterna upplever personalen på Retur som respektfull. Personalen uppfattas som bra på att lyssna samt att ta respondenternas åsikter på allvar. Bara en respondent tycker att särbehandling på grund av kön har förekommit och 29

31 påpekar som en kommentar att kvinnor har en tendens att hamna i köket. Här bör påpekas att majoriteten av respondenterna är män, och därför bör man ha i åtanke att ett kvinnligt perspektiv i just den här frågan saknar bredare underlag. De övriga synpunkter som respondenterna har haft när det gäller personalens bemötande och kompetens är förhållandevis få. Något som lyfts är i samtal med respondenter är att personalen skulle kunna vara ännu mer tydlig i sin kommunikation och förmedling av information, speciellt när det gäller förändringar på Retur. Den synpunkt som förekom oftast under intervjuerna är att personalen borde ha en större insyn och bättre koll på vad som sker på golvet där brukarna arbetar. Är det så att personalen har för liten närvaro i brukarnas vardagliga arbete. Att respondenterna vill ha högre närvaro hos personalen på golvet samtidigt som en del av dem upplever att det inte finns tillräckligt med personal, kan ha ett samband. Antalet personal som finns på Retur kan påverka personalens närvaro ute hos brukarna, samtidigt som personalens närvaro hos brukarna i sin tur kan påverka känslan av huruvida det finns tillräckligt med personal eller inte. Ett gott bemötande är såklart viktigt i alla yrken där man möter människor som är i behov av hjälp och stöd på något sätt. Människor med problematiskt bruk tillhör en grupp som stigmatiseras av samhället och många har kanske redan vant sig vid att mötas av okunskap och hårda attityder. Många av respondenterna har varit på Retur under en längre tid, eller är återkommande i verksamheten, samtidigt som de vistas på Retur flera dagar i veckan. För dessa respondenter är personalens bemötande en nyckelfaktor för nöjdheten med Retur. Revisorerna kan se att personalen är kompetent och gör ett bra arbete inom de områden som rör bemötande. Det bör dock ses över om personalen är tillräckligt många, om de kan ha en ökad närvaro på golvet, samt om det går att vara mer tydlig i kommunikationen med brukarna. Då kommentarerna varit få kring vad som har saknas för de enskilda respondenter som kände sig missnöjda kring personalens bemötande, så är det svårt att föreslå någon specifik förändring. Revisorernas samlade erfarenheter av medskapande som ofta leder till ett positivt resultat är att kunna ge brukarna möjlighet att påverka, som exempel, vilken personal de helst tillbringar mest tid med. Personkemin kan påverka hur brukarna upplever bemötande och engagemang från 30

32 personalen. Ett annat exempel kan vara att brukarna får möjlighet att byta kontaktpersoner till någon/några de känner förtroende för. En del har ingen genomförandeplan Respondenternas svar visar på att det är en ovisshet kring om de har en genomförandeplan eller inte. Genomförandeplan: 62 % (13) har svarat att de har en genomförandeplan, 33 % (7) har svarat att de inte har någon genomförandeplan, och 5 % (1) vet inte om hen har en genomförandeplan. Fick vara delaktig när man gjorde genomförandeplanen: 52 %, 11 av 15 svarande respondenter på frågan upplevde sig få vara delaktiga i planeringen/utförandet av sin genomförandeplan, 19 % (4) upplevde sig inte vara det. Fick vara delaktig när man planerade behandlingen: 86 % (18) upplever att de blivit lyssnade på/tagna på allvar vid planering av deras insats, 10 % (2) upplevde att de inte blivit lyssnade på/tagna på allvar, och % % (1) upplevde detta delvis. Sju av respondenterna har uppgett att de inte har någon genomförandeplan. Vi vet inte exakt vad som ligger bakom denna förhållandevis höga siffra i antal. Kanske har inte alla hunnit få sin genomförandeplan än, men i relation till hur få (2) som vistats i verksamheten en kortare tid (0-1 månad) är detta ett stort antal. Revisorerna har i åtanke att en del av de respondenter som uppgett att de inte har någon genomförandeplan, kanske har det, men inte vet om det. Vi förstår det som att hen inte fått eller uppfattat den informationen tillräckligt kring sina genomförandeplaner. Samtidigt som delaktighetsfrågorna har bättre resultat och många respondenter upplever att de får sina röster hörda i planeringen av sin insats. Att vara informerad om och delaktig i planeringen av sin egen insats är en självklarhet och något alla brukare har rätt till. Att som brukare få vara med och planera sin vardag och sätta mål tillsammans med personalen kan även motivera brukaren till att fortsätta delta i insatsen. De respondenter som uppgett att de inte fått vara delaktiga i planerandet av sin genomförandeplan kanske har valt det själva? Att någon annan kan göra den planen åt mig. Men utifrån det ändå försöka få med brukarens medverkan och växa in i den rollen så småningom, att själv styra sin 31

33 väg framåt. Revisorerna vill ändå understryka vikten av att ge tydlig information kring genomförandeplanen, oavsett om/hur mycket brukaren önskar delta (vilket bör uppmuntras) i utformningen av densamma. Att vara delaktig i ett sammanhang, samtidigt som man känner att man begriper sin vardag, tillsammans med att det finns en plan och mål att arbeta mot brukar anses som viktiga delar av en god hälsa. För att beskriva detta finns begreppet KASAM, som myntades Aaron Antonovsky. KASAM känslan av sammanhang och ett salutogent förhållningssätt kan användas på många olika nivåer men har alltid det gemensamt att det fokuserar på friskfaktorer. Begreppen som innefattar KASAM är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Förenklat betyder det att jag förstår, jag kan och jag vill. Hur arbetar Retur med brukarinflytande och hur ser Retur ur ett arbetsplatsperspektiv? Har ni personalmöten med brukarna? Får de några andra möjligheter (t.ex. enkätundersökningar) att påverka och delta kring frågor som rör Retur som arbetsplats? Eftersom Retur är brukarnas arbetsplats borde personalmöten och liknande rutiner finnas där anställda får inflytande över sin arbetssituation. Meningsfull sysselsättning, men ingen lön Majoriteten av respondenterna är nöjda med sin sysselsättning, förutom det faktum att de upplever att de arbetar utan knappt få någon lön. Meningsfull sysselsättning: 81 % (17) respondenter upplever sysselsättningen som meningsfull, medan 19 % (4) tycker att den delvis är meningsfull. Tillräckligt med inriktningar och arbetsuppgifter: 76 % (16) respondenter tycker att det finns tillräckligt, medan 24 % (5) tycker att det delvis är tillräckligt. Sysselsättningen uppfyller behov: För 81 % (17) respondenter uppfyller sysselsättningen deras behov, för 5 % (1) uppfyller sysselsättningen inte behovet och för 10 % (2) uppfyller sysselsättningen behovet delvis. Trygg med sysselsättningen: 90 % (18 av 20 som svarat) är trygga med sin sysselsättning och 10 % (2 av 20 som svarat) är delvis trygga med sin sysselsättning. Trots det goda resultatet kring dessa frågor fanns vissa synpunkter. Några respondenter tycker att det blir enformigt att utföra samma arbetsuppgift i längden och önskar en rotation kring 32

34 stationerna i verkstaden. Någon ville komma bort helt från verkstaden och jobba i köket, medan någon anger att det vore bra att kunna rotera mellan både uppgifter och arbetsplatser. Bortsett från detta märker revisorerna också en stor besvikelse hos respondenterna kring att de inte för lön för mödan. Många uppger någon gång under intervjun att det inte känns motiverande att utföra ett riktigt arbete för en lön så låg som existensminimum. Revisorerna ser en stor nöjdhet med Retur som sysselsättning, men fick även intrycket att fler av respondenterna känner sig lite besvikna, att deras arbete inte värderas enligt normen och att de till viss del känner sig utnyttjade. Revisorerna ställer sig bakom att skapa en sysselsättning med innehåll och som ger en varierad arbetssituation för brukarna. Även om inte alla vill rotera uppgifter eller arbetsplatser så kan möjligheten ges till de som vill. När det gäller försörjningsstödet som lön för arbetet är vi medvetna om att denna fråga kanske inte främst ligger i händerna på Retur och personalen som jobbar där utan högre upp. Men vi vill lyfta ämnet till ytan. Det bör diskuteras om och hur ansvariga kan förändra på saker för att värdera brukarnas arbete. En respondent föreslår att det vore bra med gratis busskort. Självklart ser vi helst att brukarna får den lön som vem som helst skulle ha fått för samma arbete, men bortsett från det, finns det något annat som kan göras för att stärka skälen att fortsätta komma till Retur varje dag för att utföra sitt arbete? En respondent påpekar att det vore bra med gemensamma aktiviteter för personal och brukare och föreslår bowling som ett exempel på en sådan aktivitet. Vi revisorer ser gärna att Retur tar initiativ till sådana aktiviteter, som ju förekommer på de flesta arbetsplatser i form av kick-offs eller team-building. Många har fått en ökad livskvalitet Resultaten på frågorna om livskvalitet visar att många av respondenterna har fått en ökad livskvalitet på flera plan. Ökad livskvalitet: Livskvaliteten har förbättrats för 90 % (19) av respondenterna, 10 % (2) uppger att deras livskvalitet är oförändrad. Mindre isolerad och mer aktiv: 70 % (14 av 20 som svarat) respondenter uppger att de har blivit mindre isolerade och mer aktiva, 20 % (4 av 20 som svarat) har inte blivit det och 10 % (2 av 20 som svarat) har delvis blivit det. 33

35 Förbättrat socialt kontaktnät: 67 % (14) respondenter har fått bättre socialt kontaktnät, 14 % (3)har inte fått det, 19 % (4) har delvis fått det. Dagliga rutiner: 76 % (16) respondenter har fått bättre dagliga rutiner och 24 % (5) har oförändrade dagliga rutiner. När det gäller vad som blivit bättre för respondenterna är det framförallt att drickandet har minskat (särskilt på vardagar), att rutiner och strukturer i vardagen har upprättats, att respondenterna har fått hjälp med ett boende och brutit den sociala isoleringen. Även om Retur inte främst är en behandlande insats så har en del av respondenterna fått hjälp genom verksamheten med minskat missbruk, eller använt Retur som ett hjälpmedel att hålla fast vid nykterheten. Några respondenter berättar att de har fått hjälp med boende genom Retur och att det har förbättrat deras livskvalitet. Revisorerna ställer sig bakom metoden att erbjuda boende i tillfriskningssammanhang. I enlighet med den kända modellen Maslows Behovstrappa, bör det anses att innan en människa kan ägna sig åt saker som arbete och tillnyktring, måste mer vitala delar av de grundläggande behoven uppfyllas (såsom mat och husrum). Att få stöd och hjälp till ett boende i samband med inskrivning på Retur ökar möjligheten för brukaren att delta i verksamheten. För många av respondenterna blir Retur ett stöd att hantera delar av situationer och händelser som ofta kommer med beroendeproblematik. För vissa personer med missbruk och beroende blir den sociala isoleringen och bristen på kontakt med det nyktra samhället en del av vardagen och vänjer sig vid utanförskapet. Revisorerna kan se att Retur inte bara är en sysselsättning eller ett incitament till nykterhet, utan också (som många andra arbetsplatser) en social mötesplats. Något som inte är lika påtagligt i den här revisionen jämfört med tidigare revisioner är önskan om personal med egen erfarenhet. På Retur har vi inte fått några sådana önskningar. Detta kan dels bero på att personalen inte främst har en behandlande roll gentemot brukarna. Men revisorerna tror också att det kontinuerliga umgänget med kollegor som har liknande erfarenheter som man själv, gör att man i högre grad känner en samhörighet och att man är förstådd av människor i sin omgivning. 34

36 Vet inte om Retur leder till arbete Revisorerna ser att det finns en del ovisshet kring om respondenterna upplever att de kommer närmre ett arbete utanför Retur. Arbetsmarknadsinsats: 14 av respondenterna har en arbetsmarknadsinsats. Kommer närmre ett riktigt arbete: 43 % (6 av 14 svarande) känner att de kommer närmre ett arbete utanför Retur, 29 % (4 av 14 svarande) känner inte att de kommer närmre ett arbete, 7 % (1 av 14 svarande) känner att de delvis kommer närmre ett arbete och 21 % (3) vet inte om de kommer närmre ett arbete. Huruvida respondenterna upplever att de kommit närmre ett riktigt arbete eller inte varierar mycket. En majoritet av de som ska vidare till ett arbete utanför verksamheten upplever en stor ovisshet kring om Retur verkligen kommer leda till arbete eller inte. Om arbete är målet med Retur är det såklart oroväckande att så många inte känner att de kommer närmre ett arbete. Revisorerna ser en risk för de brukare som upplever denna ovisshet. Hur påverkar det motivationen och sysselsättningen på Retur om det nu ingår i brukarens mål att komma vidare i arbetsmarknaden? Stödet uppfyller behov och förväntningar Enligt enkätresultatet lever Retur ändå upp till respondenternas förväntningar på verksamheten. Majoriteten uppger att stödet genom Retur tillgodoser behovet av stöd och hjälp. Respondenterna uppger att de känner sig trygga med sin sysselsättning. Stödet tillgodoser behovet: 90 % (18 av 20 svarande) upplever att Retur uppfyller deras behov av stöd och hjälp, och 15 % (3) upplever behovet tillgodosett delvis. Stödet uppfyller förväntningar: 48 % (10) respondenter upplever att Retur har uppfyllt deras förväntningar bättre än förväntat, och 52 % (11) upplever stödet som förväntat. Revisorerna kan inte se något större glapp mellan vad respondenterna förväntar sig och vad de får för stöd genom Retur. Vårt intryck är att Retur är en verksamhet som överlag möter de behov respondenterna har av stöd. 35

37 Intresset för brukarorganisationer är litet Det är få av respondenterna som har kontakt med en brukarorganisation eller önskar få hjälp med en kontakt till en. Förhållandevis många har fått information om brukarorganisationer från Retur. Kontakt med brukarorganisation: 19 % (4) respondenter har kontakt med en brukarorganisation, 81 % (17) har inte det. Information om brukarorganisationer: 67 % (14) har fått information genom Retur om olika brukarorganisationer, 33 % (7) har inte fått någon information. Vill ha hjälp med kontakt: 14 % (3) respondenter önskar få hjälp genom Retur att få kontakt med en brukarorganisation, 76 % (16) vill inte ha någon hjälp med kontakten och 10 % (2) vet inte om de vill ha hjälp. Kanske har vissa av respondenterna som inte informerats om brukarorganisationer redan haft kunskap själva och att personalen då vetat om det. Oavsett om det tas in i beräkningen eller inte, så ser vi gärna att brukarna erbjuds information om och kontakt med olika brukarorganisationer. Även om förhållandevis få av respondenterna önskar att få hjälp med kontakten, så bör möjligheten alltid erbjudas. Att under sitt tillfrisknande komma i kontakt med andra brukare som har liknande erfarenheter och som kommit vidare i sin återhämtning är en resurs som bör ta varas på. Att tillhöra en gemenskap där gruppen har en förståelse över olika erfarenheter och livssituationer, samtidigt kunna hjälpa varandra framåt som en viktig del. Revisorerna ser också positivt på att uppmuntra brukarna till att ta kontakt med brukarorganisationer. Ett exempel för att öka intresset för brukarorganisationer kan vara att bjuda in dem till Retur och där de kan berätta om aktiviteter och syfte med organisationen. Stor ovisshet kring samverkan Det finns en förhållandevis stor ovisshet kring hur samverkan mellan Retur och andra externa parter fungerar. Revisorerna oroar sig även kring resultatet från frågan om hur lång tid det tog att få hjälp av Retur efter första kontakt med socialtjänsten. 36

38 Samverkan med berörda myndigheter: 33 % (7) respondenter upplever att samverkan mellan Retur och berörda myndigheter fungerar mycket bra, 33 % (7) upplever att den är bra, 19 % (4) upplever att den är mindre bra, och 14 % (3) vet inte. Samverkan med primärvården/psykiatrin: 19 % (4) upplever att samverkan mellan Retur och primärvården/psykiatrin fungerar mycket bra, 5 % (1) upplever att den är bra, och 76 % (16) vet inte. Samverkan med socialtjänstens sektioner: 14 % (3) respondenter upplever att samarbetet mellan Retur och socialtjänstens sektioner är mycket bra, 24 % (5) upplever att den är bra, 14 % (3) upplever att den är mindre bra, 5 % (1) upplever att den inte fungerar alls, och 43 % (9) vet inte. Hur lång tid tog det att få hjälp av Retur: Från första kontakten med socialtjänsten fick 5 % (1) respondent komma till Retur samma dag, 19 % (4) fick komma inom en vecka, 33 % (7) fick komma inom en månad och för 43 % (9) tog det längre tid än en månad att komma till Retur. Att som personal få samarbetet mellan sin egen arbetsplats och resten av samhället såsom myndigheter, vården, arbetsförmedlingen etc. att fungera bra - är en utmaning. Ofta kan personalen påverka lite eller inte alls hur övriga parter som ska samverka kring brukaren kommer att fungera. Detta är vi revisorer medvetna om. Två av respondenternas kommenterar att de önskar mer stöd kring boendet, medan en beskriver att hen önskar mer stöd i krissituationer. Revisorerna kan trots den stora ovissheten kring samarbetsfrågorna ändå inte märka att det skulle finnas problem i samarbetet från Returs sida. Konceptet där Retur hjälper till med kontakt till t.ex. vården och samverkar med övriga parter kring brukaren, det är en stor del i att brukaren får förutsättningar att påbörja förändring. Att Retur hjälper till med dessa vardagssaker verkar i revisorernas ögon vara ett av de mest effektiva och uppskattade sättet att stötta brukarna på. Några av kommentarerna kring handläggningstiden innan respondenter fick komma till Retur lyder - Fick kämpa för att komma hit - Mer än ett år! - Tre månader. Även här är revisorerna medvetna om att det kan vara svårt att påverka andra faktorer och parter (såsom socialtjänsten) som sinkar en process. Det kan ändå vara värt att lyfta frågan om det från Returs sida går att påskynda processen? 37

39 Få kvinnor i verksamheten Vid tillfället för intervjuerna var endast 19 % (4) respondenter kvinnor. Underrepresentationen av kvinnor har varit gemensamt för alla sysselsättningsverksamheter som revisorerna har reviderat under Då en utredning i just den här frågan förmodligen skulle kräva en helt egen revision, har revisorerna inte haft möjlighet att fördjupa sig i ämnet. Sysselsättningsenheterna (och egentligen hela missbruksvården) måste börja fråga sig vart alla missbrukande kvinnor är. Tilltalar inte hjälpen/stödet kvinnor? Är det besvärligt för kvinnor att söka hjälp av en verksamhet där majoriteten är män? Vad kan göras för att fånga upp kvinnor med missbruks och beroende problematik så att de får rätt stöd och rätt ingångar till hjälpen? Övriga synpunkter Några övriga synpunkter framkom också. Det är enskilda respondenter som lyft synpunkterna och alltså inget som framkom i hög grad under intervjuerna. Drogtest: En respondent påpekar att det borde vara en självklarhet för alla att blåsa för att testa alkoholhalten varje dag på Retur, en annan påpekar att drogtest - borde gälla för alla. Varningssystem: En respondent beskriver att vissa slängs ut från verksamheten och - trillar dit igen. Respondenten saknar ett varningssystem där en varning ges innan brukaren får avsluta insatsen på retur för att ansöka igen - Det behövs mer trygghet. Brandinformation: Under frågan om respondenter fått tillräckligt information om förhållningssätt och regler för verksamheten svarar en respondent att hen saknar brandinformation. Slutsats Vi revisorer förstår att Retur är en värdefull sysselsättningsverksamhet för många som tar del av den. Majoriteten av respondenterna uppvisar en nöjdhet kring bemötande och kompetens hos personalen. Respondenterna upplever sysselsättningen som meningsfull, även om vissa önskar mer variation i sysslorna vilket vi vill uppmärksamma. För många av respondenterna har livskvaliteten ökat på flera områden och många har fått bättre strukturer i vardagen, att få rutiner, gemenskap och något att gå till som är betydelsefullt skapar ju just detta. Stödet från Retur i vardagen, tillexempel att få hjälp med kontakt till vården, är uppskattat av respondenterna. Att ha 38

40 personal som hjälper till med kontakter utanför som brukaren själv kan uppleva svårt att göra är något som bidrar till bättre mående. Överlag upplevs stödet från Retur uppfylla deras behov och förväntningar. Det som vi vill skicka med är en önskan från respondenterna att personalen kunde vara tydligare med information som gäller Retur. En annan önskan är att personalen kunde vara mer delaktiga i brukarnas arbete på golvet. Angående personalresurser, finns det tillräckligt många som arbetar på Retur? Eller behöver rutinerna ses över gällande personalens närvaro ute på golvet? Vi ser också att en betydande andel av respondenterna inte har någon genomförandeplan, men tar med i beräkningen att några av dem kan ha en genomförandeplan utan att känna till den. Här vore det bra om informationen kring genomförandeplanen blir mer tydlig. Revisorerna tror att kombinationen av att ha något att göra på vardagarna, tillsammans med hjälp till boende, är en nyckelfaktor för att skapa och bibehålla motivation. Samtidigt för att få de rätta förutsättningarna att fortsätta på den väg i återhämtning hen har börjat. Vi ställer oss bakom projekt som Bostad först, där brukaren först garanteras bostad och sedan behandling. Boendet är absolut det viktigaste, blir boendesituationen osäker fallerar snabbt det brukaren byggt upp. Hela livssituationen påverkas vare sig man vill eller inte. När man läser om Retur på kommunens hemsida så får vi uppfattningen om att denna verksamhet är en typ av arbetsmarknadsinsats och att det faktiskt skulle leda till arbete. Revisorerna ser positivt på att brukarna i och med Retur skulle komma närmre ett arbete, men vi ser inte att respondenterna tycker att ett riktigt arbete är huvudnyttan med Retur. Inte heller verkar det vara anledningen till att många av dem är på Retur, vissa verkar tillfreds med sin vistelse på Retur och vill inte vidare. Bilden och syftet med Retur som presenteras på kommunens hemsida, är med andra ord inte helt enhetlig med den bilden av Retur som kom fram under intervjuerna. Då vi vet att antalet kvinnor i sysselsättningsverksamheterna inte är representativa för antalet kvinnor med missbruk/beroende, eller med andra problem som kräver ett liknande stöd, drar vi slutsatsen att stödet i större utsträckning måste riktas och anpassas efter kvinnor. Antingen genom verksamheter som specifikt riktar sig till kvinnor, eller genom sänkta trösklar till de mansdominerade verksamheter som redan finns. 39

41 Utvecklingsförslag En sammanfattning av de förslag på förbättringar som kommit fram under och efter intervjuerna. Tydligare information: Se över rutiner kring informationsspridning. Finns det tillräckligt med anslagstavlor på Retur? Går det att ha korta informationsmöten vid tillfällen när så många som möjligt är samlade (t.ex. lunch/fika)? Tydligare information kring genomförandeplan: Se över rutiner kring hur det informeras kring brukarnas genomförandeplaner. Varför är det flera respondenter som inte har/inte vet om att de har en genomförandeplan? Behövs det möten mellan brukare och personal oftare? Bättre deltagande hos personalen på golvet/fler personal: Utred om personalen har möjlighet att visa större närvaro ute hos brukarna under deras arbetsdag. Finns det tillräckligt med personal för detta eller behövs det fler? Personalmöten och gemensamma aktiviteter: Finns det något intresse för personalmöten hos brukarna? Revisorerna tror att det skulle kunna vara ett bra forum för personalen att löpande jobba med brukarinflytande. Finns det intresse för gemensamma aktiviteter mellan brukare och personal, såsom t.ex. bowling, minigolf, fika, bio? Rotera sysslor och arbetsplats: Se över möjligheten att ge brukarna chansen att byta sysslor med jämna mellanrum, både mellan stationer och arbetsplatser (verkstaden, köket t.ex.). Brandinformation: Se över rutinerna kring brandinformation och brandövningar. 40

42 Övriga frågor att lyfta Varningssystem: En respondent efterfrågar ett varningssystem. Revisorerna uppmuntrar idén om ett varningssystem där brukaren varnas innan hen blir utesluten ur verksamheten. Drogtest: Är det nödvändigt med ett drogtest för brukarna på Retur? Hur skulle det påverka verksamheten positivt/negativt? Uppdatera hemsidan: Se över om texten om Retur på kommunens hemsida bör uppdateras. Revisorerna upplever att bilden av Retur från hemsidan är att det i första hand är en arbetsmarknadsinsats, men att bilden av Retur efter att ha intervjuat respondenterna är en annan. Sänka tröskeln för kvinnor: Kan Retur sänka tröskeln för kvinnor så att det blir enklare för dem att komma in i verksamheten? Revisorerna föreslår att sysselsättningsverksamheterna utreder varför de har så få kvinnor i sina verksamheter och på vilket sätt man kan ändra på detta. 41

43 Referenser Gunvi Haggren. Verdandi, Brukarstyrd brukarrevision, en väg till ökat inflytande Jönköpings kommuns hemsida. 4fef9ab15548f0b80015da.html KASAM Bilagor 1. Beställning 2. Informationsfolder 3. Enkäten 42

44 Beställning Bilaga 1 Brukarstyrd brukarrevision av socialtjänstens missbruksvård i Jönköpings kommun Uppdragsbeskrivning Kort beskrivning av verksamheten Missbruksvården i Jönköpings kommun består av Myndighetssektionen, ett HVB-hem för män, sysselsättningsverksamheter och stöd- och behandlingsverksamheter. Det finns en verksamhet som ger stöd till anhöriga. Generell frågeställning: Hur upplever brukarna verksamheten och vad kan förbättras med utgångspunkt från brukarnas erfarenheter? Syfte: Syftet med revisionen är att ta vara på brukarnas erfarenheter av verksamheten för att på så sätt kunna genomföra förbättringar. Frågeställningar som socialtjänsten önskar få svar på gällande var och en av enheterna/verksamheterna: Hur upplevs bemötandet från personalen? Vad får brukaren hjälp med från verksamheten? Ger verksamheten den hjälp som brukaren behöver? Finns det något mer än det som redan görs som brukaren skulle vilja ha hjälp med från verksamheten? Vad är kvinnornas erfarenheter av hur verksamheten bemöter och ger dem hjälp som kvinnor? Vad är männens erfarenheter av hur verksamheten bemöter och ger dem hjälp som män? Upplever de yngsta (20 25 år) att verksamheten ger dem rätt hjälp? Finns det något som skulle kunna förändras för att verksamheten bättre skulle passa unga? Har brukarna kontakt med föreningar som stödjer personer med beroende och missbruk? Om de har kontakt med föreningar, på vilket sätt är föreningen till hjälp? Om de inte har kontakt med föreningar, tror de att de skulle bli hjälpta av att få kontakt med sådana föreningar? I så fall, på vilket sätt skulle det kunna vara en hjälp? Har verksamheten försökt hjälpa brukarna till kontakt med sådana föreningar? Vad har brukarna för erfarenheter av hur olika delar av socialtjänsten och olika myndigheter samverkar? Vad har brukarna för erfarenheter av socialtjänstens och Regionens samverkan? Brukarstyrd brukarrevision drivs genom FoUrum och innebär att revisioner av verksamheter genomförs av personer med erfarenhet som brukare eller närstående istället för av professionen eller experter. Uppdraget till Länsbrukarrådet missbruk består av att genomföra brukarrevisioner inom missbruksvårdens verksamheter under De kommer utgöra en del av genomlysningen. På missbruksvården önskas revision inom följande verksamheter: Revisioner inom följande verksamheter ska vara klara juni 2017: Bruksborg, Mobila teamet, Retur, EoS och KrAmi. Därefter görs revisioner inom följande verksamheter: BOP, Slottsgruppen, Junepol, Anhörigstöd och Myndighetssektionen. Myndighetssektionen. Målgrupp: 43

45 Målgruppen är de personer som för närvarande har kontakt med de aktuella verksamheterna. Alla brukare som är aktuella inom de berörda verksamheterna ska erbjudas att delta i brukarrevisionen. Antal brukare per verksamhet: Bruksborg 16 Mobila teamet 42 Retur 33 EoS 15 KrAmi 25 BOP 43 Junepol 129 Slottsgruppen 43 Anhörigstöd 61 Myndighetsektionen -Totalt antal: 407 (exklusive Myndighetssektionen). Samma personer kan vara aktuella i flera verksamheter. Antal personer totalt är därmed lägre än 407. Genomförande: Verksamheterna ansvarar för att det finns ett rum för genomförandet av intervjuerna samt att det finns kaffe/the att bjuda på till fikat revisorerna har med sig. Brukarrevisionen utförs med den metod som revisorerna utbildats i. Ansvarig chefer för verksamheterna är informerade, möten med verksamhetens personalgrupp och brukarrevisorerna ska ske innan revision påbörjas för genomgång av metoden och en tydlig beskrivning om hur genomförandet kommer att ske. Länsbrukarrådet missbruk ansvarar för att ta fram information och blankett för samtycke. Sekretessfrågan löses också innan revision påbörjas. Avtal En överenskommelse skrivs mellan beställaren och Länsbrukarrådet missbruk tillsammans med Kommunal utveckling FoUrum. Återkoppling Återrapportering ska ske i sin helhet dvs. frågor, svar, revisorernas kommentarer, slutsatser och eventuella förändringsförslag ska redovisas och vara i både skriftlig och muntlig form till beställaren. Återrapporteringen ska bygga på respekt för deltagarnas anonymitet. I juni görs en genomgång av resultatet på de första 5 verksamheterna revisionen berör. Revisionen ska i sin helhet återrapporteras till nämnden i december 2017 Beställare Lars Bergstrand Områdeschef Individ- och familjeomsorgen 44

46 Bilaga 2 FOLDERN Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården i Jönköpings län BRUKARSTYRD BRUKARREVISION AV MISSBRUKSVÅRDEN I JÖNKÖPINGS KOMMUN. Vi som jobbar med uppdraget har egen erfarenhet av beroendevård och psykisk ohälsa. Under hösten 2017 utvärderar vi missbruksvårdens tio verksamheter i Jönköpings kommun. Vi vill få med era upplevelser och tankar på hur den aktuella verksamheten fungerar enligt er. Brukarstyrt innebär att frågor och svar, samt resultat inte kan styras av verksamheten. Vi har ett ansvar att få med ert perspektiv och era upplevelser på ett sätt som inte utlämnar er som personer. Självklart har vi tystnadsplikt och följer sekretesslagen. Den enkät ni svarar på tolkas och sammanställs av oss brukarrevisorer. Resultatet som presenteras i en rapport bygger på era erfarenheter av stödet från verksamheten. SYFTET MED UNDERSÖKNINGEN Syftet med revisionen är att ta vara på era erfarenheter av verksamheten för att på så sätt kunna genomföra förbättringar. Ert deltagande är värdefullt! Vid frågor kontakta Isabell Mortensen Mobil: Mejl: isabell.mortensen@rjl.se 45