Brukarstyrd brukarrevision sysselsättningsverksamheten EoS

Transkript

1 Brukarstyrd brukarrevision sysselsättningsverksamheten EoS SOCIALTJÄNSTENS MISSBRUKSVÅRD I JÖNKÖPINGS KOMMUN Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården i Jönköpings län

2 Innehåll Ordlista... 3 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Uppdragsbeskrivning... 5 Tillvägagångssätt och metod... 5 Etiska ställningstagande... 6 Resultat... 7 Analys och tolkning av resultat Slutsats och utvecklingsförslag Referenser Bilagor

3 Ordlista Brukare De som tar del av verksamhetens stöd. Används i denna rapport när vi pratar om hela gruppen i mer generella drag. Respondent De brukare som har svarat på enkäten. Används i denna rapport när vi pratar endast pratar om de som har svarat på enkäten. Revisor De brukarrevisorer som har utfört brukarrevisionen. Sammanfattning Som ett led i en större genomlysning av missbruksvårdens olika verksamheter i Jönköpings kommun har Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården (Länsbrukarrådet) fått i uppdrag att undersöka tio verksamheter inom socialtjänstens missbruksvård. Revisionerna initierades genom en beställning från Lars Bergstrand, områdesschef i Jönköpings kommun. Det övergripande syftet med revisionerna är att ta vara på brukarnas erfarenheter av de olika insatserna för att på så sätt kunna genomföra förbättringar. Den generella frågeställningen i enkäterna grundas i hur brukarna upplever verksamheten och vad som kan förbättras med utgångspunkt från brukarnas erfarenheter. Denna rapport avser revision av EoS Elektronik och sysselsättning, EoS är en sysselsättningsverksamhet med 16 platser i en drogfri miljö. Fokus läggs på social gemenskap och vardagliga rutiner. Vid genomförandet av revisionen valde tretton av sexton brukare på verksamheten att delta. Revisionen har genomförts av revisorer som genomgått utbildning i Verdandis metodik för brukarstyrda brukarrevisioner. Skillnaden mellan andra utvärderingsmetoder och en brukarstyrd brukarrevision är att den sistnämnda görs ur ett gräsrots -perspektiv. Det betyder att revisorerna äger undersökningen från start med planering, enkätkonstruktion, genomförande och sammanställande av rapporten. Vidare kännetecknas brukarstyrda brukarrevisioner av att de som genomför den har egen erfarenhet av verksamheten, liknande verksamhet eller problemområdet. Revisionen av EoS genomfördes under april-juni 2017, som en av fem planerade revisioner. Tillvägagångssättet har utgått från Verdandis enkätmetod men vidareutvecklats av revisionsgrupperna i Jönköpings län till att vara mer en enkätintervju, en strukturerad intervju istället för insamling av enkäter. Det har varit frivilligt att delta i dessa enkätintervjuer, liksom på vilket sätt man velat genomföra den. De som inte velat träffa revisorerna har kunnat fylla i och lämna in enkäterna alternativt gjort intervjun över telefon. Enkäterna har skapats utifrån 3

4 en tanke om att kunna jämföra resultaten från de olika verksamheterna. Det har dock visat sig att vissa frågor inte är relevanta för alla verksamheter varför alla svar inte är jämförbara. Revisionen av EoS visar att verksamheten är värdefull och där arbetet spelar en avgörande roll för den förbättrade livskvaliteten som beskrivs. Genom EoS har vardagen för brukarna lett till tydliga ramar, en struktur och rutiner som ger trygghet. Att verksamheten är mansdominerad har förstås skapat funderingar kring varför, med jämlikhetstänkandet i fokus vill socialtjänstens missbruksvård vara attraktiv för alla. Med tanke på den roll verksamheten spelar för deltagarna är det kanske viktigare att stabilisera verksamheten som den är, istället för att utveckla och förändra. Kombinationen bostad först och en sysselsättning som är jämförbar med vilket arbete som helst, ger en kvalitet åt vardagen för dem i verksamheten. Styrkan hos personalen är deras bemötande, lyssnande och erfarenheten. Personalen är motiverad, driven, engagerad och bistår med kontakter där deltagarna själva inte hanterar olika myndighetskontakter. Förtroendet för personalen blir den länk som får delarna att hänga samman och skapar betydelse. En viss oro finns hos några av respondenterna att de inte ska få vara kvar i verksamheten efter en viss tid. Det är ganska förståeligt eftersom verksamheten bidrar till ett annat liv, en bild revisorerna sett och fått berättat för sig. Revisorerna upplevde en god stämning, aktivitet och tillfredsställelse med arbetsfördelning och uppgifter vid besöken på verksamheten. Förutsägbarhet verkar vara ett ledord och revisionen var väl förankrad med folders och poster. Själva mötet mellan revisorer och deltagare på verksamheten gav en stärkt känsla av samhörighet, att det handlar om brukarnas erfarenheter och bra respons för undersökningen. Det finns inte tillräckliga grunder för att kunna föreslå några förändringar, tvärtom kanske det behöver vidtas stor försiktighet vid förändringar för att inte skada en fungerande verksamhet. Syftet med sysselsättningen är att erbjuda en meningsfull aktivitet och brukarna ska få ett socialt sammanhang att ingå i något som revisionen visar att verksamheten lever upp till. Inledning I denna revisionsrapport är det EoS som lyfts, en av tre sysselsättningsverksamheter i Jönköpings kommun som är till för personer med missbruksproblematik samt psykisk ohälsa. Missbruksvården i Jönköpings kommun består av Myndighetssektionen, ett HVB-hem för män, sysselsättningsverksamheter och stöd- och behandlingsverksamheter. Det finns en verksamhet som ger stöd till anhöriga. 4

5 EoS, elektronik och sysselsättning EoS är en sysselsättningsverksamhet med sexton platser i en drogfri miljö. Fokus läggs på social gemenskap och vardagliga rutiner. De har tydliga regler för drogfrihet och med individuella genomförandeplaner. Vid en inskrivning ansvarar uppdragsgivaren (Socialtjänsten) för att uppdraget är tydligt beskrivet med syfte, målsättning och uppföljningstid. EoS erbjuder daglig sysselsättning och planeringen är individuell för varje brukare. Syftet med sysselsättningen är att erbjuda en meningsfull aktivitet och ett socialt sammanhang att ingå i. Sysselsättningen och dess arbetsmetod individanpassas efter förmåga och kan vara inom demontering av elektronik, kök, datakunskap, renovering och odling utomhus. För brukare med beroendeproblematik kan EoS även erbjuda en kurs i återfallsprevention. Förhållningssätt och samtalsmetod grundas på motiverande intervju, MI. Inom ramen för sysselsättning finns utrymme för sociala aktiviteter såsom utflykter, idrottsevenemang eller fisketurer med mera. (Jönköping kommuns hemsida). Uppdragsbeskrivning Det här är en revisionsrapport av EoS, Elektronik och sysselsättning i Jönköpings kommun. Revisionen är ett initiativ av Lars Bergstrand områdeschef i Jönköpings kommun och görs i samarbete med Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården. Uppdragsgivare är Kommunal utveckling FoUrum i Region Jönköpings län. Inom FoUrum Region Jönköpings län finns sedan 2010 ett länsövergripande brukarråd och utbildade brukarrevisorer. Dessa har tidigare genomfört revisioner inom Jönköpings län. Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården har tillsammans med områdeschefen och ledningsgruppen för socialtjänstens missbruksenhet i Jönköpings kommun kommit överens om att göra en brukarstyrd brukarrevision på tio verksamheter i samband av den genomlysning som görs under Beställningen mellan parterna finns som bilaga i slutet av rapporten. Tillvägagångssätt och metod Till uppdraget utsattes en revisionsgrupp under projektledning av brukarsamordnaren på kommunalutveckling, som tillsammans diskuterade uppdraget kring EoS. I förarbetet tog gruppen fram en tidsplan samt började samla in relevant information om verksamheten. Gruppen träffades vid flera tillfällen för att arbeta fram enkätfrågor bäst lämpade för EoS. Foldrar och affischer togs fram för att sedan överlämnas till verksamheten, för att vidare informera brukarna på verksamheten om uppdraget. Revisionen föregicks av två möten på 5

6 verksamheten. Första träffen gjordes med representanter från Länsbrukarrådet som informerade om vad en brukarrevision är och hur genomförandet läggs upp. Den andra träffen var ett studiebesök där de utnämnda revisorerna fick möjlighet att presentera sig själva och äta lunch tillsammans med brukarna på EoS. Enkätintervjuerna genomfördes under mars april 2017 genom att fyra revisorer under några veckor befann sig, två och två, på verksamheten och kunde genomföra intervjuer med de personer som ville delta. Revisorerna informerade deltagarna om valmöjligheten att själva svara på enkäten eller om de ville delta i en enkätintervju där revisorerna ställde frågorna och skrev ner svaren. Innan varje enkätintervju fick respondenterna skriva under ett samtycke som är framtaget speciellt för brukarstyrda brukarrevisioner i Jönköping län. Enkäterna sammanställdes utifrån vetskapen om de frågeställningar som föreslagits i beställningen och utifrån den erfarenhet som finns om målgruppen och vilka frågor som kunde anses vara relevanta. Under våren och sommaren har diagrammen sammanställts, tolkats och analyserats. Rapporten blev klar i sin helhet i september Metod Metoden som används är brukarstyrd brukarrevision med Verdandis metod som grund. Länsbrukarrådet har anpassat enkätmetoden något och föredrar att göra intervjuer, i dessa situationer blir det mer en enkätintervju där det många gånger framkommer material vid sidan av som hjälper oss med analysarbetet. Revisorerna har valt detta arbetssätt när enbart insamling av enkäter visat sig vara otillräckligt och där frågor ibland varit svåra att förstå. En annan fördel vid enkätintervjuer är att få sidomaterial som hjälper till vid tolkningen av enkäterna. Att närvara vid genomförandet har också en viktig funktion genom att själva mötet mellan revisorer och respondenter oftast ger en mer nyanserad bild och förståelse gällande den erfarenheten som finns. En brukarstyrd brukarrevision är en utvärderingsmetod som styrs av brukarperspektivet, det vill säga att de som arbetar med revisionens alla steg har egen erfarenhet av problematiken, verksamheten eller liknande områden. Etiska ställningstagande Beställaren bör se till att utföraren har fullgod information om vilka sekretessregler som gäller inom gruppen av brukarrevisorer, liksom i samtal/intervjuer med respondenterna på de reviderade enheterna. Beställaren ansvarar för att all icke sjukvårdspersonal utförarens arbetsgrupp omfattas av sekretess i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) eller i 6

7 förekommande fall motsvarande de sekretessbestämmelser som finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Genom att följa de regler som finns för uppdraget gällande sekretess och genom att behandla materialet konfidentiellt, det vill säga, utan att röja vilken av respondenterna som svarat vad, har revisionsgruppen tagit hänsyn till och ansvar för att ingen enskild respondent ska behöva stå till svars för sina åsikter eller de resultat som presenteras av revisionsgruppen. Allt material vid denna undersökning har förvarats och behandlats så att obehöriga inte haft tillgång till det. Resultat Under denna rubrik redogörs resultaten från enkätundersökningen i form av stapeldiagram. I de öppna frågorna och där det varit möjligt att lämna kommentar till frågan, har i vissa fall svaren ändrats något för att säkra respondenternas anonymitet. Diagrammen visar, om inte annat anges, antal svarande. 13 av 16 möjliga respondenter har svarat, vilket ger en svarsprocent på 81 %. Enkäten i sin helhet ligger som bilaga. Till sysselsättningsverksamheterna EoS, Retur och Krami) gjordes en gemensam enkät för att sedan kunna jämföra resultaten. Vi har valt att ta bort fråga 1. (Nr) och fråga 2. (vilken sysselsättningsverksamhet hen tillhör) under följande resultat. Hur länge har du deltagit i verksamheten? Figur 1. På frågan hur länge respondenten har varit i verksamheten har 11 respondenter svarat 12 månader eller mer. 1 har uppgett sig ha tillhört verksamheten 1-6 månader och månader. 7

8 Ålder Figur 2. På frågan om ålder har 4 respondenter svarat år och 9 har svarat 56 år eller mer. Kön Figur 3. Alla som besvarat enkätfrågorna är män. 8

9 Familjeförhållanden Figur 4. Frågan om familjeförhållanden har 12 respondenter svarat Ensamstående. 1 har uppgett Annat. Annat: - Särbo Har du barn under 18 år? Figur 5. På frågan om respondenten har barn under 18 år har 1 respondent svarat Ja, resterande 12 uppger att de inte har barn under 18 år. 9

10 Boendesituation Figur 6. På frågan om boendesituation har 8 respondenter uppgett att de har Eget boende, 5 har uppgett att de har lägenhet via BSG (bostadssociala gruppen), ingen har angett något av alternativen inneboende, stödboende/hvb, bostadslös eller annat. Vilken typ av droger har du använt? (fler alternativ möjliga) Figur 7. Diagrammet visar svaret på frågan om vilka droger hen använt. Det har varit möjligt att uppge flera alternativ. 10

11 Annat: (Figur 7) - Det mesta - Sömnsvårigheter - Alkohol huvuddrog Hur kom du i kontakt med verksamheten? Figur 8. På frågan om kontaktvägar har 7 respondenter svarat att de fått kontakt med verksamheten via socialtjänsten, ingen har uppgett via sjukvården, frivården eller via anhörig/familj. 6 respondenter svarade Annat. Annat: - Genom en vän. - Via handläggare, först Retur sedan EoS skaffade själv en plats genom en vän. - Kriminalvården, samhällstjänst. - Bruksborg. - Via en kompis. - Bruksborg informerade om att jag kunde börja på Retur men hade hört om EoS och började där. 11

12 Hur lång tid tog det från första kontakten med socialtjänsten tills du fick hjälp/stöd? Figur 9. På frågan om hur lång tid det tog innan respondenten fick hjälp från första kontakten med socialtjänsten uppgav ingen respondent Samma dag, 2 respondenter svarade Inom en vecka, 10 svarade Inom en månad och 1 svarade Mer än en månad. Har du en genomförandeplan? Figur 10. Frågan om respondenten har en genomförandeplan har 11 respondenter svarat Ja, ingen har svarat Nej och 2 ha svarat Vet ej. 12

13 Om du svarade ja på föregående fråga, fick du vara delaktig i planeringen/utförandet? Figur 11. Alla 11 som svarat att de har genomförandeplan i föregående fråga har uppgett att de fick vara delaktig i planeringen/utförandet. Upplever du att man tagit dig på allvar och lyssnat på dig angående planeringen av din insats/behandling? Figur respondenter har svarat Ja till att man blir tagen på allvar och blir lyssnad på angående planering av insats/behandling, ingen ha svarat Nej och 1 har svarat Delvis. Kommentarer: - Känns lätt att prata med alla här. 13

14 Har du fått tillräcklig information om ordningsregler och förhållningssätt som gäller för verksamheten? Figur13. Alla 13 respondenter har svarat att de fått tillräcklig information om ordningsregler och förhållningssätt för verksamheten. Upplever du att personalen lyssnar på dig? Figur respondenter svarar Stämmer helt att personalen lyssnar på mig, 2 svarar Stämmer till stor del, Ingen svarar Stämmer till viss del eller Stämmer inte alls. 14

15 Upplever du att personalen bemöter dig med respekt? Figur 15. Alla 13 respondenter svarar att det stämmer helt att personalen möter mig med respekt. Upplever du att dina åsikter tas på allvar? Figur respondenter svarar Stämmer helt att mina åsikter tas på allvar, 1 svarar Stämmer till stor del, 1 svarar Stämmer till viss del ingen svarar Stämmer inte alls. 15

16 Har du under din vistelse i verksamheten upplevt att du eller någon annan blivit särbehandlad på grund av sitt kön? Figur 17. Ingen av respondenterna uppger att de har upplevt att de blivit särbehandlade på grund av sitt kön. Har du några övriga synpunkter gällande personalens bemötande? - I det stora hela är det bra. Har åsikter om vissa saker, alla är vi missbrukare. Personalen tar kontakt om vi inte dyker upp, men det gör dom bara till viss del. Personalen tar till sig saker ibland men jag gillar dem. Önskar lite mer koll, gillar inte att åka buss. - Dom är skitbra. - Nöjd med all hjälp jag får. - Mycket bra, hjälper oss, fångar upp oss vid problem. Kände att jag var nära ett återfall, hade ingen antabus kvar vilket höll på att sluta i katastrof, tack vare personalens hjälp fick jag antabus inom kort istället för att behöva vänta flera veckor. - Väldigt bra. Fick stor hjälp med skuldsanering. - Det är bra. - Funkar bra. - Trevliga och hjälpsamma. 16

17 Upplever du att personalen har rätt utbildning/kompetens? Figur respondenter uppger att det stämmer helt att personalen har rätt utbildning/kompetens, 1 uppger att det stämmer till stor del och 1 att det stämmer till viss del. Anser du att det finns tillräckligt med personal? Figur respondenter uppger att det Stämmer helt att det finns tillräckligt med personal, 2 att det Stämmer till stor del och 1 att det Stämmer till viss del. 17

18 Upplever du din sysselsättning som meningsfull? Figur 20. Alla respondenter uppgav att de anser att deras sysselsättning är meningsfull. Tycker du att det finns tillräckligt med olika inriktningar, arbetsuppgifter mm. i verksamheten? Figur respondenter utom 1 uppger att det finns tillräckligt med olika inriktningar, arbetsuppgifter med mera på verksamheten. Om du svarat nej eller delvis på föregående fråga, vad tycker du saknas? - Vill känna att jag kan få bygga något, vill inte demontera. 18

19 Uppfyller sysselsättningen dina behov? Figur respondenter utom en uppger att sysselsättningen på EoS uppfyller mina behov. 1 har svarat att det Delvis uppfyller behoven. Kommentarer - Jag har en lång bussresa, 3ggr i veckan räcker. - Jag hade mått bra av att få bygga och snickra. - Jätteviktigt med sysselsättning. 19

20 Känner du dig trygg med verksamheten och din sysselsättning? Figur respondenter utom en uppger att de känner sig trygga ed verksamheten och sin sysselsättning, 1 respondent svarar Delvis. Kommentarer - Rädd för att verksamheten ska läggas ner, får bara 3 månader i stöten förlängt. Hur upplever du att din livskvalitet har förändrats sen du kom i kontakt med verksamheten? Figur 24. Alla respondenter svarade att de upplever att deras livskvalitet har Förbättrats sedan de kom i kontakt med verksamheten. 20

21 På vilket sätt har din livskvalitet förbättrats eller försämrats? - Tänker inte lika mycket destruktiva tankar. - Inte bara pga. EoS, samma veva som jag började här fick även komma igång med LARO programmet. (Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende) - Generellt. - Passar mig bra, innan var jag på Retur vilket kändes svårare, här pratar jag med alla vilket är bra. - Gemenskapen är viktig, bättre rutiner, ansvar, socialt, öppenhet. - Något att gå till, känner sig nyttig, naturligt trött, bättre hygien. - Fått något att göra. - Det blir lite mer mening med tillvaron. - Ha något att göra, sociala biten. - Nykter i 4 år efter 30 års alkoholmissbruk. Hur upplever du att dina förväntningar på verksamheten har uppfyllts? Figur respondenter uppger att deras förväntningar på verksamheten har uppfyllts Bättre än förväntat och 4 uppger att förväntningarna har uppfyllts Som förväntat. Kommentarer - Något bättre tack vare att jag fick LARO, inte bara pga. av EoS. - Kan gärna stanna längre om jag får. - Tack vare personalen, det är bra folk. 21

22 Upplever du att behandlingen/insatsen tillgodoser dina behov av stöd/hjälp? Figur 26. Alla respondenterna uppger att behandlingen/insatsen tillgodoser deras behov av stöd/hjälp. Kommentarer - Det jag bett om har jag fått. De måste satsa på vissa grejer. Har du genom verksamheten blivit mindre isolerad och mer aktiv? Figur respondenter har svarat Ja på frågan om man blivit mindre isolerade och mer aktiv genom verksamheten och 1 respondent har svarat Nej. 22

23 Kommentarer (Figur 27) - Kommer ju hit. - Har fått vänner, kontakt med länkarna. - Jag var inte isolerad innan. - Kommer ut mer nu, är på A6 och torget. - Träffar andra, trevligt att komma hit. Upplever du att ditt sociala kontaktnät har förbättrats genom insatsen? Figur respondenter har uppgett att deras sociala kontaktnät har förbättrats genom insatsen, 1 har svarat Nej och 2 har svarat Delvis. Kommentarer - Inte mer än att jag fått kontakt här, umgås inte med många, de är lättare att hjälpa andra. - Många känner igen mig sedan förr. - Hade redan innan ett stort kontaktnät. - Färdtjänsten har trevlig personal, träffar folk i bussen. 23

24 Om du har en arbetsmarknadsinsats, känns det som att du kommit närmare ett riktigt arbete? Figur 29. Ingen av respondenterna har uppgett att de har en arbetsmarknadsinsats och därför är frågan om de kommit närmare ett riktigt arbete inte aktuell. Hur upplever du att dina dagliga rutiner har förändrats? Figur 30. Alla 13 respondenter har svarat att de anser att deras dagliga rutiner har förändrats till det bättre. 24

25 Kommentarer (Figur 30) - Jag kommer upp och kommer ut på veckorna. Helgerna är jobbiga. - Bra rutiner, umgås med folket, personalen är värdefull. - Fått fasta rutiner, innan fanns inga alls. - Lite till det bättre. - Mer struktur på veckorna. - Bättre sen jag kom hit. Har du idag kontakt med någon brukarorganisation? ( AA, NA, Länkarna eller liknande) Figur respondenter har uppgett att de har kontakt med någon brukarorganisation (AA, NA, Länkarna eller liknande), 10 har uppgett att de inte har det. Om ja, vilken eller vilka? - Har haft men inte längre. Länkarna trivdes jag inte och AA passade inte heller. - Länkarna. - Länkarna. 25

26 Har du fått information från verksamheten om olika brukarorganisationer? Figur respondenter har svarat Ja på att de fått information från verksamheten om olika brukarorganisationer och 3 har svarat Nej. Hade du önskat få hjälp med en sådan kontakt via verksamheten? Figur respondenter har svarat Nej, att de inte hade önskat att få hjälp med kontakt till någon brukarorganisation, 3 har svarat Vet ej. 26

27 Har dina anhöriga erbjudits stöd från verksamheten? Figur respondent har svarat Ja på frågan om dina anhöriga erbjudits stöd från verksamheten, 6 har svarat Nej och 6 har svarat Inte aktuellt. Om ja, vilken typ av stöd har de fått? Jag har fått bra relation med anhörig tack vare hjälp från personalen här. Om nej, hade du önskat det? Mitt barn kanske skulle kunna få följa med, typ fiska. 27

28 Hur upplever du att samverkan mellan berörda myndigheter och verksamheten fungerar? Figur respondenter svarar att de upplever att samverkan mellan berörda myndigheter och verksamheten fungerar Mycket bra, 7 svarar att de upplever att det fungerar Bra, 1 att det inte fungerar alls och 2 respondenter svarar Vet inte. Hur upplever du att samarbetet mellan primärvården/psykiatrin och verksamheten fungerar? Figur respondenter upplever att samverkan mellan primärvård/psykiatri och verksamheten fungerar Mycket bra, 5 upplever att det fungerar Bra, och 6 respondenter svarar Vet inte. Ingen av respondenterna svarar att det fungerar Mindre bra eller Inte alls. 28

29 Kommentarer (Figur 36) Tack vare personalens stöd blir det bättre. Hur upplever du att samarbetet mellan socialtjänstens olika sektioner och verksamheten fungerar? Figur respondenter upplever att samverkan mellan socialtjänstens olika sektioner och verksamheten fungerar Mycket bra, 8 upplever att det fungerar Bra, 1 att det inte fungerar alls och 2 respondenter svarar Vet inte. Ingen av respondenterna svarar att det fungerar Mindre bra. Kommentarer - Fungerar bra men det ska sluta många. - MBT* och BSG* kommer hit - Fick ordna med utredningen själv, rann ut i sanden - BSG, BST* och beroendemottagningen samarbetar *(BSG; Bostadssociala gruppen, MBT; Motivations och behandlingsteamet, BST; Bostadssociala teamet). 29

30 Finns det något övrigt du vill tillägga om verksamheten? - Önskar de kunde svara oss varför någon är hemma, är det på grund av sjukdom eller återfall, inget att skämmas över. - Vill bygga något, stimulerar kreativiteten. Jag känner mig som ett barn, tror att jag inte klarar av saker, då skiter jag i det istället. - Bra ställe, personalen har kunnande att handskas med oss. - Hade inte klarat mig utan EoS. Hade fallit tillbaka i gamla spår. - Bra att detta finns, behövs verkligen. - Jättebra att det finns, fritt att välja själv istället för att sitta hemma. - Bara fortsätta som det är, känner mig nöjd. 30

31 Analys och tolkning av resultat Vi har valt att visa antal respondenter och samtidigt avrunda i procent för att lättare kunna läsa analysen av resultatet. Bakgrundsfaktorer Alla svar i den brukarstyrda brukarrevisionen har skett via samtal med brukarna på verksamheten, ingen har valt att fylla i enkäten själv. Av de sexton inskrivna på EoS har tretton valt att delta. Alla respondenter var män 46 år och uppåt, med en majoritet över 56 års ålder. Även om EoS inte har några restriktioner gällande kön, fanns det vid revisionstillfället inga kvinnor inskrivna. Under intervjuerna med respondenterna har flera av dem lyft en fundering kring varför de bara är just män i verksamheten. Alkoholen verkar vara den drog som är överrepresenterad bland respondenterna. Blandmissbruk förekom även som ett problematiskt bruk bland vissa i gruppen. Med tanke på den roll verksamheten spelar för de män som är inskrivna så uppstår en fundering om det är realistiskt att införa kvinnor i en redan så mansdominerad verksamhet. Kvinnors intresse för och resultaten av kvinnospecifika behandlingsprogram i öppenvård finns endast lite forskning om. Den forskning och erfarenhet som finns visar emellertid att för kvinnor med särskilda behov ger en behandling för enbart kvinnor ett bättre resultat med både minskat missbruk och förhöjd livskvalitet än behandling inom gängse verksamhet. (Trulsson 2008). Detta får oss revisorer att undra om det inte är för verksamhetens bästa att låta EoS vara som det är, just bara för män. Istället skulle man kanske kunna utveckla ett EoS specifikt för kvinnor? Alla som deltar i verksamheten har någon form av sjukersättning, men tanken med verksamheten är inte att brukarna ska ut på arbetsmarknaden. Utifrån vårdanalysens underlag kostar missbruksvården samhället 150 miljarder kronor per år. (Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 2017). Med detta i åtanke är verksamheten ur en ekonomisk synpunkt ett väldigt kostnadseffektivt alternativ. Hela 69 % (11) av respondenterna har varit i verksamheten över ett år, vilket också tyder på att de hittat en tillhörighet där och upplever verksamheten som meningsfull. Vid samtal om hur respondenterna önskat kunna återgå till ett riktigt arbete har reaktionen varit att de ser EoS som vilket arbete som helst. EoS är en arbetsplats som ger en möjlighet att bygga upp en stabil och trygg vardag med en ökad livskvalité och med ett värdigt innehåll. Flera av respondenterna har tidigare varit inskrivna på andra sysselsättningsverksamheter. 31

32 Anledningen till varför man avslutat tidigare sysselsättning framgår inte alltid. Det som framkommit under samtal med respondenter är ändå att EoS verksamhet är det alternativ som passar deras livssituation bäst utifrån de olika förutsättningar man har. Boendesituation Revisionsgruppen ställer sig bakom modellen Bostad först som visat sig vara framgångsrikt i de kommuner i landet som det har testats. Bostad Först är en modell där man som hemlös först får ett boende för att sedan kunna ta itu med sina andra problemområden. Oavsett om man kommer från ett ordnat liv, eller ett liv i missbruk med psykisk ohälsa, så är boendet en förutsättning för att kunna få en fast punkt att utgå ifrån. Kombinationen av boende och fast sysselsättning ökar förutsättningarna för deltagarna att komma vidare i sin personliga utveckling. Samtliga respondenter har egen bostad och lever som ensamstående med undantag för någon som har en särborelation. Ingen av respondenterna uppger att de bor tillsammans med barn under 18 års ålder. Frågan om hen har barn under 18 år var en av de frågor vi ställde för att få en bild av hur respondenternas vardag skulle kunna påverkas utanför verksamheten. BSG (Bostadssociala gruppen) har för knappt hälften av respondenterna inneburit ett alternativ när andra möjligheter inte funnits. BSG bistår med boende som kan variera i både standard och var de är belägna. Något revisionsgruppen har diskuterat är om vissa av dessa boenden i längden är optimala lösningar för att orka fortsätta längst det vägval man nu gjort. De lösningar för boende som många gånger sker genom BSG innebär oftast skarpare regler och restriktioner än ordinarie boenden. Restriktioner kan vara i form av förbud att ha husdjur till exempel, vilket kan vara svårt för en människa som haft katt eller hund som sitt sällskap under lång tid. Förhoppningsvis öppnar det upp för andra boendemöjligheter i en inte alltför avlägsen framtid. Från 1 januari 2017 har BSG ändrat namn till Bostadsenheten. Enheten lyder under socialtjänstens stabsenhet för lokal- och bostadsförsörjning. Kontaktvägar 44 % (7) av respondenternas första kontakt med EoS skedde via socialtjänsten. Lite mindre än hälften har angett andra svarsalternativ som till exempel - Via en vän, - Kriminalvården, samhällstjänst, - Bruksborg. Det är av stor betydelse att brukarna inte behöver vänta för länge för att komma igång med en meningsfull sysselsättning, då väntetid ofta blir en frustration och kan påverka brukaren på ett negativt plan. Majoriteten av oss som just påbörjat 32

33 sin återhämtning är ofta i ett skört tillstånd och kan vara känsliga för ensamhet, tristess och en avsaknad av rutiner. Detta är vanliga faktorer som lätt kan trigga igång ett gammalt beteende. I värsta fall leder det tillbaka till ett liv i missbruk. Därför tycker vi att det är positivt att alla respondenter, med undantag av en, uppger att de fått sitt stöd inom en månad. Den respondent som uppgav att det tog mer än en månad kommenterade med - Det tog lite längre tid på grund av högtider. När det gäller högtider och semestertider ser vi en utmaning, rent generellt, att individer som är i behov av stöd ofta påverkas av dessa omständigheter. Här bör rutiner ses över för att möta upp de enskildas behov av stöd. Genomförandeplan Vid närmare efterfrågan om genomförandeplan och hur respondenterna känner att de varit delaktiga i utformningen, svarar de flesta respondenter 85 % (11) att de har en genomförandeplan samt att de känner att de fått vara delaktiga i planeringen och utförandet. Resterande 13 % (2) svarar att de inte vet om de har en. Övervägande del 75 % (12) av respondenter upplever att de tagits på allvar och blivit lyssnade på angående planeringen av sin insats/behandling, en angav delvis som svarsalternativ. Alla har fått information om ordningsreglerna och förhållningssätten som gäller för verksamheten. Bemötande Respondenternas egna upplevelser av personalens uppförande och bemötande visar sig vara positiva. Alla respondenter på verksamheten känner sig bemötta med respekt av personalen. I det stora hela svarar alla respondenter positivt till frågan om de känner att personalen lyssnar på dem. 75 % (12) av respondenter känner att deras åsikter tas på allvar, 6 % (1) svarar åt det mer negativa, att påståendet stämmer delvis. Några kommentarer gällande personalens bemötande - På det stora hela är det bra, har åsikter om vissa saker, alla är vi missbrukare - Dom är skit bra - Nöjd med all hjälp jag får - Fick stor hjälp med skuldsanering. Kompetens och resurser Under samtal med brukarna på EoS var de tydligt att det är den egna erfarenheten som betyder mycket hos personalen. Enligt respondenterna själva så märker de oftast när de talar med en person som må vara välutbildad inom området, men som inte helt enkelt kan skapa den förståelse som den med egen erfarenhet kan. - Hur kan de hjälpa mig när de inte förstår mitt problem. En saknad av förståelse och engagemang var inget som brukarna upplevde för 33

34 att beskriva personalen på EoS. En klar majoritet av respondenterna ställde sig positivt till personalens kompetens att driva verksamheten. Undantaget var en person som upplevde att en del saker hade kunnat hanteras annorlunda, samt om det fanns tillräckligt med personal tillgängliga. Det helhetsintryck vi revisorer fick efter samtal med respondenterna angående deras arbetsuppgifter var att alla upplevde sin sysselsättning som meningsfull. Det finns till stor del tillräckligt med inriktningar och arbetsuppgifter för att uppfylla brukarnas behov. Men med något undantag som den här kommentaren kan visa på - Jag vill känna att jag kan få bygga något, vill inte demontera. Även om verksamhetens arbetsuppgifter består av demontering så borde utrymme kunna lämnas till mer innovativa inslag. Det har under samtalen framkommit önskemål från respondenterna att få göra något mer kreativt någon gång. Det kanske skulle vara fördelaktigt för verksamheten att anordna en temavecka där brukarna själva kunde komma med förslag vad man skulle vilja skapa. Trygghet, förändring och förväntningar Samtliga respondenter, med undantag av en som svarat delvis, känner sig trygga med verksamheten och sysselsättningen. Alla respondenter upplever att deras livskvalitet har förbättrats sedan de kom i kontakt med verksamheten. Några av kommentarerna hur det förändrats - Tänker inte lika mycket destruktiva tankar - Gemenskapen viktig, bättre rutiner, ansvar, socialt, öppenhet - Något att gå till, känner sig nyttig, naturligt trött och bättre hygien. Vad vi kan utläsa är att verksamheten uppfyller delar av de målsättningar som finns beskrivet om EoS på Jönköpings kommuns hemsida. Respondenternas egna förväntningar på verksamheten har visat sig bättre än förväntat för 56 % (9) och som förväntat för resterande 25 % (4). EoS har för många blivit en anledning till att de känner sig mindre isolerade och mer aktiva, flera upplever att deras sociala kontaktnät har förbättrats genom insatsen. Respondenterna upplever att deras dagliga rutiner har förändrats till det bättre, med kommentarer som - Bra rutiner, umgås med folket, personalen är värdefull - Fått fasta rutiner, innan fanns inga - Mer struktur på veckorna, helgerna är jobbiga. 34

35 Brukarorganisationer och anhöriga En stor del av respondenterna har i dagsläget ingen och önskar heller inte att få kontakt med någon brukarorganisation. Det finns även en del 19 % (3) som uppger att de inte har fått någon information om olika brukarorganisationer genom verksamheten. Verksamheten borde bjuda in representanter från olika brukarorganisationer för information. Kanske kan de bidra till bättre kunskap och förståelse om vad en brukarorganisation kan erbjuda och vilka aktiviteter som görs. Under intervjuer med respondenterna angående om verksamheten erbjudit stöd för deras anhöriga så visar det sig att fler än hälften svarat nej. Det finns förståeliga skäl till varför en stor del av respondenter uppgett att ärendet inte varit aktuellt. EoS är mer ämnat att fungera som en arbetsplats och inte som en behandlande insats. Däremot uppfattade revisorerna att personalen gav utrymme för stöd till respondenternas anhöriga om sådant behov fanns. Samverkan Frågor om samarbetet mellan EoS och andra insatser delades upp i tre separata frågor; primärvård/ psykiatri, socialtjänstens olika sektioner och berörda myndigheter. Efter samtal med respondenterna upplevs det svårigheter att till fullo förstå de olika myndigheternas roller och till följd av detta generella svårigheter att förstå frågorna. I överlag fungerar samarbetet mellan EoS och olika myndigheter bra, men vi revisorer upplever att det till största del varit tack vare personalen på EoS och deras engagemang. Slutligen har vi frågat brukarna om de har något övrigt att tillägga om verksamheten. De flesta hade inget att tillägga, men några av kommentarerna lyder - Bra ställe, personalen har kunnat handskas med oss - Hade inte klarat mig utan EoS, hade fallit tillbaka i gamla spår - Bra att det finns, behövs verkligen. Slutsats och utvecklingsförslag Revisionsgruppen vill lyfta verksamheten som en viktig och värdefull mötesplats för deltagarna. EoS upplevs som en trygg miljö där deltagarnas närvaro är i fokus snarare än resultatet av arbetsuppgifterna. Fastän huvuduppgiften på EoS är demontering av elektronik så finns det inget tvång att man som deltagare måste göra detta. Utöver arbetsstationerna där demonteringen sker finns även en datasektion, pingisbord och en tv-hörna. Verksamheten har även ett torp beläget uppe på Klämmestorp, som de rustat upp för att kunna spendera viss tid där. En nackdel med torpet är att det inte är handikappanpassat vilket ansvariga bör se över 35

36 för allas lika möjligheter och rättigheter. Vid samtal med respondenterna framkommer exempel om hur personalen på ett mer personligt plan engagerat sig i deltagarnas livssituation. Det råder inga tvivel om att personalen sträcker sig utöver sina arbetsbeskrivningar för att kunna hjälpa deltagarna med det som sker utanför verksamheten. Detta upplevde vi revisorer som positivt då det i sin tur blir lättare för deltagarna att komma till verksamheten när allting fungerar runt omkring. Med tanke på hur mycket personalen gör för deltagarna på verksamheten så kan vi förstå att det ibland inte blir så mycket tid över för att hjälpa deltagarna att uttrycka sin kreativitet mer än i demontering. Vid samtal med respondenterna framkom det att vissa har en önskan att prova andra, mer kreativa aktiviteter/arbetsuppgifter. Därför har vi revisorer som förslag att en gång i veckan ha en temadag där man frivilligt får möjlighet att testa på andra aktiviteter. Här kan representanter från Länsbrukarrådet kliva in för att fungera som en resurs. Just nu består deltagarna på EoS endast av män. Som kvinna med ett förflutet och erfarenhet i en värld där missbruket styr så kan det vara svårt att känna sig trygg med en mansdominerad grupp. Det kan bero på flera olika faktorer som till exempel ett gemensamt förflutet inom missbrukskretsen eller att bli påmind av stressfulla situationer. Det kan även ha motsatt effekt där berörda faktiskt pushar varandra till att hålla sig drogfria och stärker varandras återhämtning. Vi har diskuterat olika omständigheter ur de olika perspektiven och landat i ett förslag. Kan ansvariga möjligtvis underlätta detta genom att introducera en grupp med kvinnor till ett nytt EoS i samma byggnad? Vårt förslag är att arbetsuppgifterna sker i separata lokaler men frukost, lunch och andra sociala aktiviteter skulle kunna vara gemensamt. Vi upplever att personalen, trots att de bara är två stycken, finner tid för att skapa en god relation till deltagarna och fungerar som viktiga stöttepelare. EoS framgångsfaktorer är i stort personalens engagemang och personlighet. Något vi vill skicka med verksamheten att fundera över är hur man på bästa sätt skulle kunna bevara den struktur som finns idag vid eventuellt personalbyten? EoS är en vändpunkt för många av brukarna och genom verksamheten och dess personal skapas en betydande roll för respondenternas mående samt livssituation. Fortsätt satsa på EoS som sysselsättningsverksamhet, det skapar glädje och utgör en gemenskap som får gruppen att vilja fortsätta den vardagen de skapat med rätt hjälp och stöd utifrån. Vi är som en stor familj... 36

37 Utvecklingsförslag Utveckla ett EoS för kvinnor Temadag Öppet hus en gång per termin Handikappanpassa stugan Bjud in förening- och brukarorganisationer för information Arbetsbeskrivning och struktur (vid ny personal) 37

38 Referenser Vårdanalys Rapport 2017:1 (2017). Att komma överens. En uppföljning av överenskommelser inom missbruks- och beroendevården. Stockholm: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Gunvi Haggren. Verdandi, Brukarstyrd brukarrevision, en väg till ökat inflytande Trulsson (2008), Ur: (Red.) Fahlke, C. (2012) Handbok i missbrukspsykologi teori och tillämpning. Malmö: Liber AB. Jönköpings kommuns hemsida. Bilagor 1. Beställning 2. Informationsfolder 3. Enkät 38

39 Bilaga 1 Beställning Brukarstyrd brukarrevision av socialtjänstens missbruksvård i Jönköpings kommun Uppdragsbeskrivning Kort beskrivning av verksamheten Missbruksvården i Jönköpings kommun består av Myndighetssektionen, ett HVB-hem för män, sysselsättningsverksamheter och stöd- och behandlingsverksamheter. Det finns en verksamhet som ger stöd till anhöriga. Generell frågeställning: Hur upplever brukarna verksamheten och vad kan förbättras med utgångspunkt från brukarnas erfarenheter? Syfte: Syftet med revisionen är att ta vara på brukarnas erfarenheter av verksamheten för att på så sätt kunna genomföra förbättringar. Frågeställningar som socialtjänsten önskar få svar på gällande var och en av enheterna/verksamheterna: Hur upplevs bemötandet från personalen? Vad får brukaren hjälp med från verksamheten? Ger verksamheten den hjälp som brukaren behöver? Finns det något mer än det som redan görs som brukaren skulle vilja ha hjälp med från verksamheten? Vad är kvinnornas erfarenheter av hur verksamheten bemöter och ger dem hjälp som kvinnor? Vad är männens erfarenheter av hur verksamheten bemöter och ger dem hjälp som män? Upplever de yngsta (20 25 år) att verksamheten ger dem rätt hjälp? Finns det något som skulle kunna förändras för att verksamheten bättre skulle passa unga? Har brukarna kontakt med föreningar som stödjer personer med beroende och missbruk? Om de har kontakt med föreningar, på vilket sätt är föreningen till hjälp? Om de inte har kontakt med föreningar, tror de att de skulle bli hjälpta av att få kontakt med sådana föreningar? I så fall, på vilket sätt skulle det kunna vara en hjälp? Har verksamheten försökt hjälpa brukarna till kontakt med sådana föreningar? Vad har brukarna för erfarenheter av hur olika delar av socialtjänsten och olika myndigheter samverkar? Vad har brukarna för erfarenheter av socialtjänstens och Regionens samverkan? Brukarstyrd brukarrevision drivs genom FoUrum och innebär att revisioner av verksamheter genomförs av personer med erfarenhet som brukare eller närstående istället för av professionen

40 eller experter. Uppdraget till Länsbrukarrådet missbruk består av att genomföra brukarrevisioner inom missbruksvårdens verksamheter under De kommer utgöra en del av genomlysningen. På missbruksvården önskas revision inom följande verksamheter: Revisioner inom följande verksamheter ska vara klara juni 2017: Bruksborg, Mobila teamet, Retur, EoS och KrAmi. Därefter görs revisioner inom följande verksamheter: BOP, Slottsgruppen, Junepol, Anhörigstöd och Myndighetssektionen. Myndighetssektionen. Målgrupp: Målgruppen är de personer som för närvarande har kontakt med de aktuella verksamheterna. Alla brukare som är aktuella inom de berörda verksamheterna ska erbjudas att delta i brukarrevisionen. Antal brukare per verksamhet: Bruksborg 16 Mobila teamet 42 Retur 33 EoS 15 KrAmi 25 BOP 43 Junepol 129 Slottsgruppen 43 Anhörigstöd 61 Myndighetsektionen - Totalt antal: 407 (exklusive Myndighetssektionen). Samma personer kan vara aktuella i flera verksamheter. Antal personer totalt är därmed lägre än 407. Genomförande: Verksamheterna ansvarar för att det finns ett rum för genomförandet av intervjuerna samt att det finns kaffe/the att bjuda på till fikat revisorerna har med sig. Brukarrevisionen utförs med den metod som revisorerna utbildats i. Ansvarig chefer för verksamheterna är informerade, möten med verksamhetens personalgrupp och brukarrevisorerna ska ske innan revision påbörjas för genomgång av metoden och en tydlig beskrivning om hur genomförandet kommer att ske. Länsbrukarrådet missbruk ansvarar för att ta fram information och blankett för samtycke. Sekretessfrågan löses också innan revision påbörjas. Avtal En överenskommelse skrivs mellan beställaren och Länsbrukarrådet missbruk tillsammans med Kommunal utveckling FoUrum. 1

41 Återkoppling Återrapportering ska ske i sin helhet dvs. frågor, svar, revisorernas kommentarer, slutsatser och eventuella förändringsförslag ska redovisas och vara i både skriftlig och muntlig form till beställaren. Återrapporteringen ska bygga på respekt för deltagarnas anonymitet. I juni görs en genomgång av resultatet på de första 5 verksamheterna revisionen berör. Revisionen ska i sin helhet återrapporteras till nämnden i december Beställare Lars Bergstrand Områdeschef Individ- och familjeomsorgen Bilaga 2 2

42 FOLDERN Länsbrukarrådet för missbruks- och beroendevården i Jönköpings län BRUKARSTYRD BRUKARREVISION AV MISSBRUKSVÅRDEN I JÖNKÖPINGS KOMMUN. Vi som jobbar med uppdraget har egen erfarenhet av beroendevård och psykisk ohälsa. Under hösten 2017 utvärderar vi missbruksvårdens tio verksamheter i Jönköpings kommun. Vi vill få med era upplevelser och tankar på hur den aktuella verksamheten fungerar enligt er. Brukarstyrt innebär att frågor och svar, samt resultat inte kan styras av verksamheten. Vi har ett ansvar att få med ert perspektiv och era upplevelser på ett sätt som inte utlämnar er som personer. Självklart har vi tystnadsplikt och följer sekretesslagen. Den enkät ni svarar på tolkas och sammanställs av oss brukarrevisorer. Resultatet som presenteras i en rapport bygger på era erfarenheter av stödet från verksamheten. SYFTET MED UNDERSÖKNINGEN Syftet med revisionen är att ta vara på era erfarenheter av verksamheten för att på så sätt kunna genomföra förbättringar. Ert deltagande är värdefullt! Vid frågor kontakta Isabell Mortensen Mobil: Mejl: isabell.mortensen@rjl.se Bilaga 3 3

43 ENKÄT SYSSELSÄTTNINGSVERKSAMHETERNA Vilken sysselsättningsverksamhet tillhör du? EoS Krami Retur 3. Hur länge har du deltagit i verksamheten? 0-1 månad 1-6 månader 6-12 månader 12 månader eller mer Bakgrundsfaktorer 4. Ålder eller mer 5. Kön 4

44 Kvinna Man Hen 6. Familjeförhållanden Ensamstående Sambo Annat 7. Har du barn under 18 år? Ja, bor med (även deltid) Ja, men bor inte med Nej 8. Boendesituation Eget boende Inneboende Stödboende/HVB BSG lägenhet Bostadslös Annat 9. Vilken typ av droger har du använt? (fler alternativ möjliga) 5

45 Ej aktuellt Alkohol Lugnande typ benso och liknande Cannabis/Hasch Opiater/Opioider Amfetamin eller liknande Ecstasy, GHB, Nätdroger Läkemedel Annat Tillgänglighet 10. Hur kom du i kontakt med verksamheten? Via socialtjänsten Via sjukvården Via frivården Via anhörig/familj Annat 11. Hur lång tid tog det från första kontakten med socialtjänsten tills du fick hjälp/stöd? 6

46 Samma dag Inom en vecka Inom en månad Mer än en månad Kommentarer Delaktighet 12a. Har du en genomförandeplan? Ja Nej Vet ej 12b. Om du svarade ja på föregående fråga, fick du vara delaktig i planeringen/utförandet? Ja Nej Delvis Kommentarer 13. Upplever du att man tagit dig på allvar och lyssnat på dig angående planeringen av din insats/behandling? 7

47 Ja Nej Delvis Kommentarer 14a. Har du fått tillräcklig information om ordningsregler och förhållningssätt som gäller för verksamheten? Ja Nej Delvis 14b. Om du svarat nej eller delvis, vad har du saknat? Bemötande 15. Upplever du att personalen lyssnar på dig? Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls 16. Upplever du att personalen bemöter dig med respekt? Stämmer helt 8

48 Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls 17. Upplever du att dina åsikter tas på allvar? Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls 18a. Har du under din vistelse i verksamheten upplevt att du eller någon annan blivit särbehandlad på grund av sitt kön? Ja, en gång Ja, upprepade gånger Nej 18b. Om du svarat ja på föregående fråga, kan du med enkla ord kort beskriva vad som hände? 19. Har du några övriga synpunkter gällande personalens bemötande? 9

49 Kompetens och resurser 20. Upplever du att personalen har rätt utbildning/kompetens? Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls 21. Anser du att det finns tillräckligt med personal? Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls Stödets utformning och effekt 22a. Upplever du din sysselsättning som meningsfull? Ja Nej Delvis 22b. Om du svarat nej eller delvis, vad är det som saknas?

50 23a. Tycker du att det finns tillräckligt med olika inriktningar, arbetsuppgifter mm. i verksamheten? Ja Nej Delvis 23b. Om du svarat nej eller delvis, vad tycker du saknas? 24. Uppfyller sysselsättningen dina behov? Ja Nej Delvis Kommentarer 25. Känner du dig trygg med verksamheten och din sysselsättning? Ja Nej Delvis Kommentarer 26. Hur upplever du att din livskvalitet har förändrats sen du kom i kontakt med verksamheten? Förbättrats Försämrats Oförändrat På vilket sätt har din livskvalitet förbättrats eller försämrats 27. Hur upplever du att dina förväntningar på verksamheten har uppfyllts?

51 Bättre än förväntat Sämre än förväntat Som förväntat Kommentarer 28. Upplever du att behandlingen/insatsen tillgodoser dina behov av stöd/hjälp? Ja Nej Delvis Kommentarer 29. Har du genom verksamheten blivit mindre isolerad och mer aktiv? Ja Nej Delvis Kommentarer 30. Upplever du att ditt sociala kontaktnät har förbättrats genom insatsen? Ja Nej Delvis Kommentarer 31. Om du har en arbetsmarknadsinsats, känns det som att du kommit närmare ett riktigt arbete?

52 Inte aktuellt (har ingen arbetsmarknadsinsats) Ja Nej Delvis Vet inte Kommentarer 32. Hur upplever du att dina dagliga rutiner har förändrats? Till det bättre Till det sämre Oförändrat Kommentarer Anhöriga och organisationer 33. Har du idag kontakt med någon brukarorganisation? ( AA, NA, Länkarna eller liknande) Ja Nej Om ja, vilken eller vilka? 34. Har du fått information från verksamheten om olika brukarorganisationer? Ja Nej 35. Hade du önskat få hjälp med en sådan kontakt via verksamheten?

53 Ja Nej Vet ej 36a. Har dina anhöriga erbjudits stöd från verksamheten? Ja Nej Inte aktuellt Kommentarer 36b. Om ja, vilken typ av stöd har dom fått? 36c. Om nej, hade du önskat det? Samverkan 37. Hur upplever du att samverkan mellan berörda myndigheter och verksamheten fungerar? Mycket bra Bra Mindre bra Inte alls Vet inte Kommentarer 38. Hur upplever du att samarbetet mellan primärvården/psykiatrin och verksamheten fungerar?