Vem stressar mest och hanterar det bäst?

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Projektarbete Psykologi 2 Vårterminen 2009 Vem stressar mest och hanterar det bäst? En jämförande studie av studenters upplevelse av stress och val av copingstrategier Handledare: Johan Gunnarsson Författare: Caroline Bergdahl Alexander Berglund Poya Nobari Jennie Samuelsson Fredrik Sandh Andreas Svensson

2 Abstract Syftet med undersökningen var att studera studenters upplevelse och hantering av stress beroende på vilket studieupplägg de hade. Vidare var ett bisyfte att undersöka om det fanns någon skillnad mellan kvinnor och män beträffande copingstrategier för att hantera stress. Urvalsgruppen bestod av studenter från programmen teknisk- och kemisk biologi samt lärarprogrammet vid Linköpings universitet. Undersökningen var kvantitativ och datainsamlingen gjordes via enkäter. En Likert-skala användes för att samla in data beträffande den självupplevda stressen. För att mäta copingstrategier fanns sju olika påståenden att välja bland. Resultatet av undersökningen visade inte på någon signifikant skillnad med avseende på stress mellan de båda programmens studieupplägg och inte heller mellan kvinnor och män. Däremot fanns det signifikanta skillnader mellan både programmen och könen med avseende på copingstrategier.

3 Inledning Avsikten med denna studie var att specifikt ta reda på hur olika programupplägg på Linköpings universitet kan bidra till olika grad av stress hos studenterna, vidare var avsikten att undersöka hur studenterna hanterar sin stress. Det finns en medvetenhet om att graden av stress kan variera beroende av den enskilda individens situation och tidigare erfarenheter. Därför lades tyngdpunkten för denna studie på att mäta huruvida programmens olika studieupplägg kunde vara en bidragande faktor till studenters upplevelse av stress. Vår uppfattning var å ena sidan att en utbildning med mycket självstudier och färre schemalagda timmar kan leda till stress, då studenter får ta ett större eget ansvar för att disponera och organisera sina studier. Å andra sidan kan även en utbildning med fler schemalagda timmar och obligatoriska moment bidra till stress då studenten fråntas friheten att själv disponera sin tid, samtidigt som stressen att hinna med i det obligatoriska tempot kan öka. Vi hade inom gruppen olika uppfattningar kring vilka program som leder till mer stress än andra och efter en stunds betänketid insågs att frågan inte var lättbesvarad, varför fokus lades på att undersöka detta. Smith och Renk (2007) skriver The combination of the many stressors of college life, such as planning for the future, meeting the demands of challenging professors, deciding on a major, and transitioning into financial and emotional experience for many students (Smith & Renk, 2007, s. 406). För att studenter ska lyckas med sina studier krävs att många komponenter i livet fungerar väl, många av de komponenterna är svåra att ta kontroll över och förändra (Smith & Renk, 2007). En ansats med denna studie var att se om och i så fall hur de olika programmens olika upplägg kan bidra till studenters upplevelse av stress. Begreppsklargörande I uppsatsen kommer de behandlade copingstrategiernas benämningar att förkortas och omskrivas. Detta har gjorts med anledning av att dataprogrammet SPSS fordrar det. Nedan följer en redovisning av förkortningar: Jag söker stöd hos vänner, familj och/eller utomstående stöd benämns; Söka stöd. Jag flyr helst mina problem genom att (mer än vanligtvis) shoppa, festa, träna med mera benämns; Flyktbeteende. Jag tar tag i mina problem omgående benämns; Omgående problemlösning. Jag distanserar mig genom att bagatellisera situationens betydelse benämns; Distansering. Jag lägger upp strategi och försöker ta tag i en sak i taget benämns; Planering. Jag försöker tänka positivt benämns; Positivt tänkande. Jag accepterar rådande omständigheter och arbetar utifrån dessa benämns; Acceptans. Slutligen måste klargöras att benämningen gruppen kommer att användas i uppsatsen för att hänvisa till oss själva. Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete var att undersöka om två program med olika studieupplägg har olika påverkan på studenters upplevelse av stress och hur de hanterar sin stress, det vill säga copingstrategier. Bisyftet för uppsatsen var att undersöka om det fanns skillnader mellan kvinnor och män med avseende på stress och vilka copingstrategier de använder. Området stress valdes utifrån gruppens uppfattning att studenter känner sig stressade samt föreställningen att de olika programmens studieupplägg påverkar studenters upplevelse av stress. Med detta som undersökningens huvudsakliga fokus har sedan tre frågeställningar utvecklats: 1

4 Finns det någon skillnad i upplevelse av stress mellan de studenter som läser en utbildning med få schemalagda timmar (lärarprogrammet) och en utbildning som har många schemalagda timmar, (teknisk- och kemisk biologi)? Hur hanterar studenterna sin stress inom respektive program, med avseende på valet av copingstrategi? Finns det någon skillnad mellan kvinnor och män med avseende på vilka copingstrategier de använder? Bakgrund Termen stress är ett vanligt begrepp som ofta förekommer i den vardagliga diskursen (Rydén och Stenström, 2008). Passer och Smith (2007) nämner tre olika sätt som inom psykologin använts för att beskriva stress. Den första är stress som en stimulus, exempelvis en yttre stressfaktor som en tentamen som ska hinnas med. Den andra är stress som en respons, tillexempel en känsla av nervositet eller spändhet som leder till koncentrationssvårigheter. Det tredje sättet att se stress är som en pågående interaktion mellan en organism och dess omgivning. Stress kan även ses som händelser vilka ställer höga krav på oss. Höga krav och hotande situationer benämns som stressorer. (Passer & Smith, 2007) Stress kan uppfattas som ett abstrakt begrepp och hur det definieras kan beror på vad fokus ligger på. Dels kan stress talas om i fysiska termer och dels med psykologiska termer (Nationalencyklopedin, 2009). I nationalencyklopedin definieras stress som de anpassningsreaktioner i kroppens organsystem som utlöses av fysiska och mentala påfrestningar (Nationalencyklopedin, ). De krav som dagens samhälle ställer på människan framkallar samma reaktioner i människan som de som hjälpte våra förfäder att fly eller fäkta den fara som hotade dem. Idag har stressreaktionerna inte samma nytta som de hade förr och kan därför upplevas som de tillför mer skada än nytta. Dock bör beaktas att det är skillnad på positiv och negativ stress. Den positiva stressen kan få en människa att uppfylla krav, som utan stressen, skulle ta längre tid. Om en uppgift upplevs som övermäktig en individs förmåga kan stressen övergå till en negativ stress vilket kan förvärra prestationsförmågan. (Nationalencyklopedin, 2009) Det är rimligt att tro att de allra flesta vuxna människor idag är väl bekanta med termen stress. Stress är ett fenomen som det pratas och skrivs mycket om i medierna men också pratas om ute i samhället. Rydén och Stenström (2008) skriver Det finns troligen ingen medicinsk term som används så ofta i dagliga tal om stress och en rik fond av litteratur som ämnet har växt fram under senare år (Rydén & Stenström, 2008, s 32). Studenter tillhör en grupp som tidvis kan uppleva hög press och stress (Smith & Renk, 2007). Därför ansåg gruppen att det skulle vara viktigt att undersöka detta. Att som studerande uppleva stress kan vara bra för att motivera studenten att kämpa med studierna och få saker och ting gjorda, dock kan stressen ibland övergå i en negativ stress vilket leder till att studenten upplever sig tappa kontrollen över sina studier. Smith och Renk (2007) har i sin artikel diskuterat studenters stress och hur de hanterar denna. De skriver Although attending college can be a rewarding experience, it also can be a time of considerable anxiety and stress for students (Smith & Renk, 2007, s 406). En stor mängd forskning på medicinsk- såväl som psykologisk nivå har visat att stress orsakar ångest/oro (Passer & Smith, 2008). Stress kan bland annat leda till försämrat immunförsvar (Stenström & Rydén, 2008). Både allvarliga stressorer och microstressorer kan leda till negativa psykiska besvär som ångest och depression (Passer & Smith, 2008). Händelser såsom att mista en nära anhörig eller förlora sitt arbete anses vara stressfyllda 2

5 livshändelser som ökar risken för depression samt risken för att insjukna i olika kroppssjukdomar (Stenström & Rydén, 2008). Påfrestningar såsom stress i form av överkrav, oinfriade förväntningar eller otillfredsställda behov gör att många människor upplever känslor som oro, ångest eller nedstämdhet. Om känslorna bli långvariga riskerar det att förorsaka ett stort lidande, ohälsa samt nedsatt funktionsförmåga. (Levi, 2001) Rydén och Stenström (2008) menar att det finns en stor mängd litteratur inom området stress. Gruppen förmodar därför att det finns ett stort intresse och behov av kunskap inom det aktuella området. Anledningen till att fokus valts att lägga på studenter är att söka insikt i hur deras studiesituation kan förändras för att på så vis främja studierna och minska deras stress. Metod Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie bland studenter på lärarprogrammet samt tekniskoch kemisk biologi på Linköpings universitet. Undersökningen behandlar studenters upplevda stress i förhållande till programmets studieupplägg, specifikt andelen schemalagd studietid respektive självstudietid. Avsikten med studien är att jämföra om de olika programmens studieupplägg innebär någon skillnad för studenternas upplevda stress. Således blev nollhypotesen att det inte finns någon skillnad mellan programmens studieupplägg med avseende på den upplevda stressen. Den alternativa hypotesen var att det finns en skillnad mellan programmens studieupplägg med avseende på den upplevda stressen. Programmen valdes utifrån två huvudsakliga kriterier, dels skulle de ha så olika studieupplägg som möjligt och dels skulle studenterna ha så lika arbetsutsikter som möjligt. Anledningen till att det förstnämnda kriteriet bestämdes var för att undersökningens syfte är att jämföra huruvida programmens olika studieupplägg kan ha någon påverkan för studenters upplevelse av stress. Det andra kriteriet bestämdes utifrån uppfattningen att arbetslivsutsikter kan spela en viktig roll för studenters upplevelse av stress, varpå den vävdes in i undersökningen för att minimera risken för att den skulle uppfattas som störvariabel. Till grund för undersökningen ligger en enkät (se bilaga). Deltagare Urvalsmetoden som används för studien är bekvämlighetsurval. Urvalet i studien består av befintliga klasser vars ansvarige föreläsare tillät genomförandet av enkätundersökningen i samband med början eller slut av lektionstid. Urvalet omfattar totalt 129 informanter i två stickprov. Av dessa studerar 67 personer på lärarprogrammet och 62 personer studerar antingen teknisk- eller kemisk biologi. Informanterna utgjordes totalt av 88 kvinnor och 41 män. Majoriteten av studenterna var födda mellan åren 1989 och Programmen som informanterna studerade på valdes ut, i största möjliga mån, efter liknande framtida arbetsmarknadsläge. Detta för att framtida arbetsmarknadsläge inte skulle inverka som en störvariabel, då syftet var att undersöka stressnivån i förhållande till studieupplägget. Framtidsarbetsmarknadsläget baseras på AMS (2009) framtidsprognos för de båda yrkesgrupperna, (Yrkeskompassen, 2009) Populationen för undersökningen är samtliga studenter på lärarprogrammet samt de med inriktning på kemisk- och teknisk biologi vid Linköpings universitet. 3

6 Procedur Enkäten består av enbart slutna frågor som ligger på både nominal- och intervallskalsnivå. (se bilaga). Först kontaktades ansvarige föreläsare för respektive föreläsning för att bestämma en lämplig tid och plats för att besöka klasserna och utföra enkätundersökningen. Fyra av dessa besök utfördes precis innan en föreläsnings början och två utfördes vid föreläsningens slut. Vid fyra tillfällen delades enkäterna ut innan lunchtid och vid två tillfällen delades de ut efter lunchtid. Varje besök inleddes med att räkna alla informanter för att ha kontroll över eventuella bortfall, därefter presenterade en av oss i korthet enkätens syfte innan enkäterna delades ut av olika gruppmedlemmar. Hjälp fanns för att tillgodose informanterna under hela tiden som enkäten ifylldes. Alla sex gruppmedlemmar fanns närvarande vid varje tillfälle, varav en av oss presenterade enkäten i korthet vid samtliga tillfällen. Enkätundersökningarna utfördes på olika dagar med olika klockslag men samtliga utfördes i olika klassrum i samband med föreläsning. Alla gruppmedlemmar höll sig sedan i bakgrunden för att störa så lite som möjligt. En genomgång av samtliga enkäter gjordes för att räkna ofullständigt ifyllda enkäter dessa behandlades sedan som bortfall. Fördelen med att använda enkäter är den relativt snabba tillgången till ett stort antal informanter på en kort tid, samt att intervjuareffekten elimineras. En annan fördel är att informanten i lugn och ro kan begrunda frågorna och tänka över svaren. Då undersökningens syfte är att undersöka stressfaktorer hos ett stort antal människor föll valet att använda enkäter naturligt. (Bryman, 2002) Det finns också nackdelar med enkätundersökningar, en av dessa är att det ibland inte finns möjlighet att direkt hjälpa informanterna och svara på eventuella frågor. En annan nackdel är att bortfallet ofta kan bli stort, antalet frågor är begränsat och det är inte alltid möjligt för informanterna att svara individuellt på frågorna. Det finns också en risk att en del av informanterna inte tagit undersökningen på allvar och sedermera inte angett seriösa sanningsenliga svar på frågorna. För att reducera risken för detta är det viktigt att ha tydliga och enkla frågor. Det finns inget utrymme för att samla in tilläggsinformation då informanterna är anonyma. Det medför en risk med att ställa för många frågor i en enkät, då bortfallet kan öka. En annan följd är att informanterna lämnar in ofullständigt ifyllda enkäter, med anledning av detta är det också viktigt att ställa enkla och tydliga frågor. (Bryman, 2002) Validitet och Reliabilitet Reliabilitet syftar till huruvida resultaten i en undersökning är tillförlitliga eller inte. För att vidhålla en hög reliabilitet krävs att resultaten i undersökning blir desamma om undersökningen skulle göras om vid ett senare tillfälle. Detta försäkrar autenticiteten i studien och minimerar risken för en slumpmässig eller tillfällig påverkansmekanism. Den aktuella enkätundersökningen skulle ha hög reliabilitet om en annan undersökning, med samma syfte och undersökningsmetod, skulle visa på samma eller likvärdiga resultat. Ett annat forskningskriterium är validitet, vilket syftar till huruvida resultaten mäter det som från början avsågs att mäta. Bryman (2002), skrev Validitet går ut på en bedömning av om de slutsatser som genererats från en undersökning hänger ihop eller inte (Bryman, 2002 s. 43). Det är viktigt att vidhålla en hög reliabilitet och validitet då forskning vanligen strävar efter att kunna generalisera och dra slutsatser om hela populationen utifrån det stickprov som dragits från den. (Bryman, 2002) 4

7 Etiska överväganden Det har genomgående funnits en medvetenhet om vetenskapsrådets forskningsetiska principer för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning under insamlingen av data. Dessa fyra grundkrav är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informanterna ombads fylla i en enkät utan att skriva under med sina namn och därmed vidmakthåller studien kriteriet för konfidentialitetskravet, vilken syftar till att alla deltagare i studien måste behandlas med största möjliga konfidentialitet (Bryman, 2002). Enligt informationskravet ska deltagarna informeras om syftet med studien, att deltagandet är frivilligt samt att de har rätt att inte svara på en fråga om de inte vill (Bryman, 2002). Kort information om studiens syfte gavs, samt information att deltagandet var frivilligt, således införlivades även samtyckeskravet vilken ställer kravet att informanterna själva ska kunna bestämma över sin egen medverkan i studien (Bryman, 2002). Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlats in i studien enbart får användas för forskningsändamålet, något som också klargjordes för informanterna (Bryman, 2002). Den första frågeställningen För att besvara denna fråga har ett frågebatteri om 15 frågor använts där svaren gavs på en Likert-skala från 1 = inte alls stressad till 5 = mycket stressad under längre perioder. När ett frågebatteri består av 15 eller fler frågor blir svaren nästintill normalfördelade. Detta gör det möjligt att behandla data som ligger på ordinalnivå på en intervallnivå. Utifrån data på intervallnivå kan sedan medelvärde beräknas och genom ett oberoende t-test räknas det ut om det finns en signifikant skillnad mellan olika studieuppläggen. Den andra frågeställningen För att besvara denna fråga fanns sju olika copingstrategier att välja mellan, samt ett alternativ för annan strategi. Copingstrategierna utformades med hjälp av Billings och Moos teori om copingmönster vilken är en vidareutveckling av Lazarus och Folkmans (1984) teori om coping. Informanterna ombads fylla i vilka strategier de använde sig av. Svaren behandlades genom Chi2-test då de låg på nominalnivå och kunde därför inte behandlas på samma sätt som data på intervallnivå. Resultatet på Chi2-testen visade om det fanns en signifikant skillnad mellan studieuppläggen. Den tredje frågeställningen Då den andra frågeställningen genererade den data som behövdes för att besvara den tredje frågeställningen behövdes inga ytterligare frågor. Resultaten räknades fram på samma sätt som på den andra frågeställningen, det vill säga med ett Chi2-test. 5

8 Teoretisk bakgrund Nedan presenteras utvald teori som på olika sätt behandlar ämnet stress. Teorierna kommer sedan att diskuteras tillsammans med de resultat som uppkommer i studien. Copingstrategier För att klara av stress använder människan olika så kallade copingstrategier, alltså olika strategier för att kunna hantera stress. Ett sätt att hantera stress är att fokusera på problemet, strategin går ut på att individen konfronterar de krav som han eller hon upplever att denne har på sig. Individen tar tag i problemen och förändrar sin situation för att på så sätt reducera stressen. Ett annat sätt att hantera stress på är att fokusera på sina känslor, strategin går ut på försöka få kontroll över de känslor som framkallats. En tredje copingstrategi är söka socialt stöd och hjälp från andra människor för att på så sätt hantera sin stress. (Passer & Smith, 2007) Lazarus och Folkman (1984) definierar coping som ett konstant kognitivt och/ eller beteendemässigt försök att hantera specifika externa och interna krav som tär på individens krafter och uppfattas som påfrestande. Coping är beroende av i vilken kontext den sker och vilka krav och problem som individen har stött på. Copingstrategier som exempelvis förnekande eller projektion får inte förväxlas med försvarsmekanismerna då försvarsmekanismerna sker omedvetet och automatiskt medan copingstrategierna kräver medvetna ansträngningar (Lazarus & Folkman, 1984). Undersökningar om vilka copingstrategier som är mest framgångsrika har visat att individen använder sig av flera strategier, både probleminriktade och emotionellt inriktade, i kombination med varandra och att det i hög grad är situationen som är avgörande för om en strategi är framgångsrik eller ej (Rydén & Stenström, 2008). Lazarus & Folkman delar in copingstrategierna i två delar: emotionella och probleminriktade strategier (Rydén & Stenström, 2008). De probleminriktade strategerna handlar om att ta tag i situationen eller förändra situationen så att den inte längre upplevs som stressande (Passer & Smith, 2008). Exempel på detta kan vara att lägga upp en tidsplan för exempelvis skolarbete eller att hitta andra sätt att nå sitt mål. De emotionellt inriktade strategierna hanterar de känslor som stressen ger upphov till (Passer & Smith, 2008). Det kan vara alltifrån att förneka att man har en allvarlig sjukdom till att gå på en fest eller träna kvällen före en tenta när man egentligen borde studera. Rydén och Stenström (2008) skriver att de emotionellt inriktade strategierna används mer vid exempelvis svåra sjukdomar, där stressen är hög och då individen känner att handlingsalternativen har blivit färre. De emotionella strategierna hjälper i sådana fall till att minska oro och ångest för att individen ska ha en möjlighet att orka med situationen (Rydén & Stenström, 2008). Billings och Moos vidareutvecklade Folkman och Lazarus copingteori utifrån intervjuer med familjer som fick beskriva hur de tidigare hade hanterat stressfyllda situationer. Utifrån deras svar utarbetade Moos nio olika copingmönster (Rydén & Stenström, 2008). Av de nio kommer sex utvalda copingmönster att presenteras som finnes relevanta för studien. Den första är Logiska analyser och mentala förberedelser vilken är ett sätt för individen att bryta ner en stressfylld situation till mindre delar vilket gör att hela situationen känns mer hanterbar. Mentala förberedelser och bearbetning av tidigare situationer hör också till det här copingmönstret. Omdefiniering av den hotfulla situationen innebär att individen accepterar situationen, men omvandlar den till något psykologiskt mer hanterbart. Det kan exempelvis vara att försöka se det positiva i en annars väldigt jobbig situation. Förnekande ses oftast som 6

9 en försvarsmekanism, men den kan också förekomma i copingstrategier. Förnekande kan ge individen en paus från de känslor och den stress som en situation kan leda till. Genom emotionell återhållsamhet kan individen tillfälligt tränga undan tankar och känslor som för tillfället är för jobbiga att ta itu med för att sedan steg för steg bearbeta händelsen. Individen kan också ge utlopp för sina känslor, exempelvis genom ilska och gråt, men det kan också röra sig om att dricka sig berusad eller liknande. Att acceptera situationen för vad den är och vara medveten om att det inte finns så mycket man kan göra åt saken är ett annat copingmönster. Det är dock felaktigt att tro att individen inte klarar av att engagera sig i situationen bara för att denne har accepterat den. (Rydén & Stenström, 2008) Dessa copingmönster används ytterst sällan var för sig, utan det är en kombination av olika mönster som är verksamma hos den enskilde individen. (Rydén & Stenström, 2008) lyfter också fram tre faktorer som spelar en avgörande roll för individens val av coping: Demografiska faktorer och personlighetsfaktorer, exempelvis ålder, kön, etnisk bakgrund, ekonomisk status, utbildning, självförtroende och religiositet påverkar vårt val av copingstrategi. Situationen i sig är också viktig för valet av copingstrategi. Situationer vi har kontroll över leder i större grad till probleminriktad coping än situationer vi har väldigt lite kontroll över där emotionellt inriktad coping är dominerande. Individens förhållningssätt till situationen kan förväntas växla i och med att situationen förändras. Det sociala stödet ger fler alternativ för val av coping, dels för att andra personer tillfälligt kan sköta vissa strategier (exempelvis att söka information) och dels för det emotionella stödet kan vara av betydelse för individens stresshantering (Rydén & Stenström, 2008). Att hantera stress Stressreaktioner är många gånger föga ändamålsenliga och ofta syns inte människors stressreaktioner utåt (Levi, 2000). En studie har gjorts av Smith och Renk (2007) varvid de har mätt vad som bidrar till studenters upplevelse av stress med koppling till deras akademiska studier. Smith och Renk (2007) har i sin studie undersökt hur studenter hanterar sin stress, alltså vilka strategier de använder sig av. Deras ansats var också att klarlägga vad som huvudsakligen stressar studenterna för att uppmärksamma och om möjligt förändra deras situation för att på så sätt underlätta studietiden för studenter. Resultatet av studien visade att ångest, fokuserad problemlösningsförmåga/ copingstrategier och stöd från signifikanta andra är viktiga komponenter vid akademiskt relaterad stress. Avsikten med studien var vidare att uppmärksamma studenterna på detta så att de sedan kunde förbättra dessa och på så sätt främja sin studietid. I sina resultat fann de att inga signifikanta skillnader mellan könen med avseende på akademisk relaterad stress, de använde heller inte olika typer av problemfokuserad lösning däremot fann de att kvinnor i högre utsträckning använde sig av emotionell problemlösning och de upplevde också betydligt högre ångest än manliga studenter. Kvinnorna upplevde mer socialt stöd från vänner, däremot fanns inga skillnader mellan kvinnor och män med avseende på det stöd de upplevde sig få från familjerna. Vidare fann Smith och Renk (2007) att studenter i högre utsträckning fann problemfokuserade lösningar som mer effektiva när det gällde att hantera akademisk stress. De fann att den typ av socialt stöd som studenterna fick kunde relateras till deras framgångar i skolan, men föräldrarelationen hade en mer indirekt roll. Studenternas upplevelse av ångest var dock en stark förutsägande faktor om hur bra de skulle lyckas med studierna. Allt som allt kan studenternas upplevelse av stress bero på många faktorer som exempelvis hur de väljer att handskas med sina problem och om eller från vem eller vilka de söker socialt stöd. Nyckeln till framgång verkar enligt Smith och Renk (2007) bottna en del i hur drivna studenterna själva är och också vilken typ av socialt stöd de söker eller får. 7

10 Upplevelsen av stress kan lindras exempelvis genom att individen fantiserar om en rogivande aktivitet (Sapolsky, 2003). Sapolsky (2003) skrev att människor blir mer stresståliga genom att till exempel banka i väggen, sysselsätta sig med en hobby eller ta en joggingtur, detta fungerar som en säkerhetsventil. Forskning har även påvisat att socialt stöd kan lindra stress (Ryden & Stenström, 2008; Sapolsky, 2003). Socialt stöd fungerar som en kraftfull copingresurs för studenter som upplever stressfulla förändringar i livet (Misra & Burant, 2003). Förutsägbarhet är en annan faktor som kan minska stresspåslaget hos en person. En individ vänjer sig vid ett stressmoment om det upprepas med jämna mellanrum, med andra ord blir individen efterhand så välbekant med stressupplevelsen/stresspåslaget och det blir därav mer beskedligt (Sapolsky, 2003). Om en människa tror sig ha kontroll över en situation kan även detta minska stresspåslaget. Ett exempel på detta är det faktum att människor vet att det är säkrare att köra bil än att flyga men trots denna vetskap är det fler som lider av flygrädsla än rädsla för att köra bil. Både brisen på kontroll och förutsägbarhet innebär för individen att denne utsätts för en situation som är ny och okänd, vilket kan framkalla stress (Sapolsky, 2003). Kvinnor och mäns sätt att hantera stress skiljer sig åt. Kvinnliga studenter upplever sig få större socialt stöd än vad sina manliga studiekamrater upplever (Misra & Burant, 2003). Kvinnor, å ena sidan tenderar även i högre grad söka socialt stöd och få utlopp för sina känslor genom att prata om dem. Män, å andra sidan tycks, använda sig av strategier som att försöka kontrollera sina känslor, acceptera problemet, att inte tänka på situationer som framkallar stress och ägna sig åt problemlösande handlingar (Misra & Burant, 2003). Stressorer Stressorer kan beskrivas som miljömässiga, sociala eller inre krav vilka medför att en person anpassar hans eller hennes beteende (Misra & Burant, 2003). Stressorer kan även definieras som en yttre kraft eller händelse som hotar individens välbefinnande (Stenström & Rydén, 2008) och dessutom kräver att vi i anpassar oss i någon mån (Passer & Smith, 2008). Stressorer uppträder i regel inte enskilt. Vanligen triggar en stressor igång en annan och så kan ett kluster av stressorer utvecklas (Misra & Burant, 2003). Lazarus (1966) modell för uppkomsten av stressreaktioner är följande. I första skedet sker en yttre händelse/stressor. I andra fasen gör individen en primär tolkning av händelsen - är händelsen positiv, neutral eller negativ karaktär? Om den är negativ ifrågasätts huruvida den kan anses vara skadlig, hotfull eller utmanande. I tredje fasen sker en sekundär tolkning då individen försöker avgöra om han eller hon har förmågan att klara av det skadliga hotet eller utmaningen. Fjärde och sista fasen är själva stressreaktionen där fysiologiska och kognitiva beteendemässiga reaktioner uppstår. (Lazarus, 1966) Ovanstående innebär att avgörande för stressreaktionen är hur individen tolkar och värderar en situation (primär tolkning) samt hur denne bedömer sina tillgängliga resurser att klara av den stressfyllda situationen (sekundär tolkning). Det här förklarar varför människor reagerar så olika på en och samma situation (Lazarus, 1966). Stressorer kan rankas i grad av allvarlighet (Passer & Smith, 2008). Microstressorer är en mild form och kan exempelvis vara att fastna i trafikstockning, besvärliga arbetskamrater och akademiska deadlines. En svår sjukdom, att en närstående dör eller ett akademiskt misslyckande är stressorer av mer svår och allvarlig grad (Passer & Smith, 2008). 8

11 Individuella faktorer som påverkar upplevelsen av stress Mätning av stress utförs till största delen via enkäter, och de kulturella normerna för män och kvinnor kan påverka informanternas svar. Kvinnor upplever generellt starkare och fler känslor än män, och det är mer socialt acceptabelt för en kvinna att uttrycka och medge negativa känslor. (Jones & Bright, 2001) Det är svårt att etablera någon klar koppling mellan kön och upplevd stress utan att ta hänsyn till alla de faktorer som kan ha lika stor eller större inverkan som de genetiska. (Jones & Bright, 2001) Vad framkallar stress? En del individer är mer känsliga för stress än andra och en och samma individ kan reagera olika starkt på en och samma situation. Detta beror ofta av den övriga livssituationen menade Levi (2000). Hur vi reagerar på stress kan också ha sitt ursprung i uppfostran eller påverkan senare i livet (Levi, 2000). Om en person utsätts för krav som är motstridiga, på samma gång som uppgiften är simpel och samtidigt övermäktigt, kan individen uppleva både över- och underkrav. Det kan exempelvis innebära ett stort antal arbetsmoment per tidsenhet men varje moment är också oerhört enkelt och kortvarigt (Ekman et al., 2002). Det här betyder att individen får för mycket att göra, en kvantitativ överstimulering. Samtidigt är arbetet kvalitativt understimulerande då det består av uppgifter som är kortvariga, enkla och enformiga (Ekman et al., 2002). Upplevelsen att inte ha inflytande över sin egen situation, att inte ha någon kontroll eller makt, kan upplevas som en stressfaktor. För en student innebär egenmakt att han/hon i en viss mån ska kunna påverka sin situation, alltså på vilket sätt som han/hon kan uppnå utbildningens uppsatta mål (Ekman et al., 2002). Studier har visat på att för höga krav och hög mental påfrestning är sjukdomsalstrande men endast då det egna beslutsutrymmet är lågt (Ekman & Arnetz, 2002). Hög mental påfrestning kombinerat med stort beslutsutrymme gör att arbetet upplevs som utmanande istället för belastande. En arbetssituation där egenmakten är starkt begränsad kan på sikt generera en ihållande uppvarvning som försvårar både utveckling och lärande och dessutom ökar risken för sjukdom (Ekman et al., 2002). Levi (2000) hävdade på liknande vis att långvariga, intensiva eller upprepade stressreaktioner hos individer kan leda till sjukdom. Lågt socialt stöd och bristande copingförmågor reducerar förmågan att klara av stressfyllda situationer/händelser (Passer & Smith, 2008). Kritik av metod Valet av metod ansågs vara funktionell i förhållande till det som gruppen avsåg undersöka. Enkäter är ett effektivt sätt för insamling av denna typ av data, det är både tids- och kostnadseffektivt. Då informanterna enbart bestod av studenter från Linköpings universitet och enbart två studentgrupper, (dvs. en grupp med mycket schemalagd tid respektive en grupp med lite schemalagd tid) kan inte resultaten generaliseras till studenter i Sverige som population. Då programmen på Linköpings universitet kan ha ett annorlunda upplägg än övriga universitet kan inga generaliseringar om programmen som helhet dras utifrån denna studie. Det finns en del frågor i enkäten som hade kunnat förtydligas för att få ett mer tillförlitligt resultat. Som exempel kan ges att det på fråga sju efterfrågas hur många timmar studenten lägger ned på sina studier totalt i veckan. Denna fråga kan missförstås som att det 9

12 efterfrågas hur många timmar de ägnar sig åt självstudier. På fråga nio ombads informanten besvara på vilka copingstrategier han/hon använder för att hantera sin stress. På denna fråga skulle det ha förtydligas att endast ett svar efterfrågas, detta för att avsikten var att ett Chi2- test skulle användas. Slutligen bör nämnas att på tre av påståendena i frågebatteriet har ett ord fallit bort, något som förklarades innan informanterna fyllde i enkäten. Bristerna i enkäten kan bidra till en kvalitetsbrist där validitet och reliabilitet inte kan garanteras. En bättre utformad enkät med klara och tydliga frågor som inte lämnar något utrymme för tolkning skulle kunnat öka kvalitén på undersökningen och därmed hade validiteten och reliabiliteten för studien skattats högre. Resultat Totalt delades 150 enkäter ut varav 129 av dessa gick att använda för studien. De övriga 21 enkäterna bestod av bortfall. Fråga ett, två, tre och fyra i enkäten bestod av frågor som behandlar bakgrundsfakta om informanten. Efter insamlingen av enkäterna beräknades andelen studenter tillhörande lärarprogrammet uppgå till 67 personer och studenter som studerar teknisk- eller kemisk biologi uppgick till 62 personer. Skillnaden är aningen skev men dock inte tillräckligt skev för att den skulle kunna påverka resultaten. Av lärarstudenterna är 53 stycken kvinnor och 14 stycken är män. Av de som läser antingen teknisk- eller kemisk biologi är 35 stycken kvinnor och 27 män. Totalt är 88 stycken kvinnor i studien och 41 stycken är män. Skillnaden mellan könen är skev men då avsikten i ett första skede inte var att mäta några skillnader mellan könen togs ingen hänsyn till detta. Variationen av åldersfördelningen hos informanterna visade sig vara 15 år, där de yngsta var födda år -89 och den äldsta var född -74. Medelåldern hos deltagarna i studien var 22,8 år. Fråga fem i studien efterfrågar det genomsnittliga antalet timmar som studenten lägger ned på sina studier i veckan. Svarsalternativen på frågan bestod av en färdig skala med olika svarsalternativ i form av timmar där informanten fick kryssa för det antalet timmar som bäst stämde överens med den nedlagda tiden i timmar. Av de som läser teknisk- eller kemisk biologi svarade en person att denne lägger ned timmar i veckan på sina studier, 13 svarade att de lägger ned timmar, majoriteten, 25 stycken svarade att de lägger ned timmar, 18 stycken av dessa svarade timmar och 5 stycken svarade att de lägger ned mer än 50 timmar i veckan på sina studier. Av de som läser på lärarprogrammet svarar en person att denne lägger ned 0-10 timmar på sina studier i veckan, 20 stycken svarade att de lägger ned timmar, 20 stycken svarade att de lägger ned timmar, 21 stycken svarade att de lägger ned timmar och 5 stycken svarade att de lägger ned timmar i veckan på sina studier (se bilaga). 10

13 På fråga sex ombads studenten fylla i hur många av de nedlagda timmarna i veckan som är schemalagda. För denna fråga anges samma skala för svarsalternativ som på fråga fem. Av de som läser teknisk eller kemisk biologi svarade 19 stycken att de har schemalagd tid på timmar i veckan, majoriteten, 35 stycken svarade timmar och 8 stycken svarade att de har schemalagd tid på timmar i veckan. Av de som läser på lärarprogrammet svarar majoriteten, 61 personer att de har schemalagd tid på 0-10 timmar i veckan, fem stycken svarar timmar och en person svarar timmar schemalagd tid i veckan (se bilaga). Undersökningen visade att det finns en signifikant skillnad i hur mycket schemalagd undervisning studenterna får. t(127) = , p < 0.05) På fråga sju efterfrågades huruvida studenten är nöjd med sitt nuvarande kursupplägg med svarsalternativen Ja, Nej och Vet ej. Av de som läser teknisk eller kemisk biologi uppgav majoriteten, 40 stycken att de är nöjda med nuvarande upplägg på kursen, 16 stycken 11

14 svarade Nej och 6 stycken svarade Vet ej. Av de som läser på lärarprogrammet svarade 24 stycken att de är nöjda med kursupplägget, majoriteten 32 stycken svarade Nej och 11 stycken svarade Vet ej. Undersökningen visade att de som läste antingen teknisk- eller kemisk biologi var signifikant mer nöjda än de som läste på lärarprogrammet. χ 2 (2, N=127) = 9.614, p < 0.05 Fråga åtta i enkäten består av femton möjliga stressfaktorer vilka studenten själv fick besvara med till vilken grad programmets studieupplägg påverkar studentens stress på en skala från ett till fem där ett innebär Inte alls stressad, två innebär Lite stressad, tre innebär Stressad, fyra innebär Mycket stressad och fem innebär Mycket stressad under längre perioder. Denna fråga var en av de mest huvudsakliga frågorna för undersökningen. Med denna fråga var avsikten att söka svar på huruvida programmens olika studieupplägg påverkar studenternas stress. Undersökningen visar att det inte finns några signifikanta skillnader i stress mellan de olika programmens studieupplägg. t(127) = 0.860, p > 0.05, Det upptäcktes heller ingen signifikant skillnad mellan kvinnor och män. t(127) = , p > 0.05 På fråga nio i enkäten efterfrågas vilka copingstrategier studenten använder för att hantera sin eventuella stress. På denna fråga anges åtta färdigformulerade svarsalternativ, för vilka studenten kryssar i den eller de alternativ som de huvudsakligen anser stämmer in på dem själva. 12

15 Av alla copingstrategier var det bara positivt tänkande som visade på en signifikant skillnad mellan studenterna på lärarprogrammet och de som läste teknisk- eller kemisk biologi. De studerande på lärarprogrammet använde sig i mycket högre grad av positivt tänkande som copingstrategi för att hantera sin stress. 80% 70% Män Kvinnor Procent av svarande 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Acceptans Copingstrategi Söka stöd Grafen ovan visar att kvinnor i högre grad använde söka socialt stöd som copingstrategi för att hantera sin stress. Männen använde sig i större utsträckning av acceptans för att hantera sin stress. Fråga tio är den sista frågan och där efterfrågas vad som skulle kunna minska studentens stress och om denne upplever sin studiesituation som stressande. På enkäten anges tre olika svarsalternativ vilka är Ökad schemalagd tid, minskad schemalagd tid eller Jag är nöjd som det är. Av de som läser teknisk- eller kemisk biologi uppgav 17 stycken att ökad schemalagd tid skulle minska deras stress, 10 stycken svarade att minskad schemalagd tid skulle minska stressen och majoriteten, 36 stycken var nöjda som det är. 13

16 Av de som läser på lärarprogrammet uppgav majoriteten, 38 stycken att ökad schemalagd tid skulle minska deras stress, fyra stycken svarade att minskad schemalagd tid skulle minska deras stress och 25 stycken uppgav att de är nöjda som det är. Diskussion Nedan följer en diskussion av kring resultaten som framkommit av studien med hjälp av relevant teori och metod. Diskussionsavsnittet är uppdelat i två delar; resultat- och metoddiskussion. Resultatdiskussion Avsikten med studien var dels att ta reda på om två olika studieupplägg har någon påverkan på hur stressad studenterna känner sig. Dessutom fanns en strävan efter att undersöka hur de hanterar sin stress. Här kommer frågeställningarna att diskuteras utifrån resultaten av enkäterna, kopplas till relevanta teorier och slutligen kommer en redogörelse över egna reflektioner. Inom gruppen fanns varierande uppfattningar kring huruvida programmens olika studieupplägg kan bidra till olika grader av stress. Uppfattningen inom gruppen var att studenter känner sig stressade. Denna uppfattning grundades utifrån erfarenheter från egna studier och samtal med studiekamrater. Gruppen ställde sig frågan kring huruvida studenter med mycket självstudier och lite schemalagd tid har mindre krav på sig att prestera (och därför mer tid över till andra icke skolförlagda aktiviteter) än andra studenter vilkas studieupplägg innehåller betydligt fler schemalagda timmar och mindre självstudier. Nollhypotesen för studien var att det inte finns någon signifikant skillnad i studenternas upplevelse av stress med avseende på de olika studieuppläggen. Den alternativa hypotesen var vidare att det finns en skillnad mellan de olika studieuppläggen med avseende på hur stressade studenterna känner sig. Resultatet för undersökningen visade dock att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan studenterna med de olika studieuppläggen med avseende på upplevelse av stress. Således visade inte denna studie på att mycket schemalagd tid automatiskt bidrar till en högre stress eller tvärtom. Studien påvisade heller ingen signifikant skillnad mellan kvinnor och män med avseende på upplevelse av stress. En del studenter i 14

17 undersökningen svarade att de upplever understimulans som stressande. Detta resultat går i linje med Ekman et al. (2002) resonemang om hur en simpel uppgift kan upplevas som understimulerande vilket kan leda till en upplevelse av stress. Både under- och överstimulering kan leda till en känsla av maktlöshet och att inte ha kontroll över situationen, detta innebär att individen har begränsad möjlighet att ta eget ansvar över sina studier. (Ekman et al., 2002) Resultaten som uppkommit av studien visar dock inte på att de som läser teknisk- eller kemisk biologi, som i detta fall uppger att de har få självstudier, skulle vara mer stressade än de som läser på lärarprogrammet. Ekman et al. (2002) skrev att en hög mental påfrestning tillsammans med stort beslutsutrymme kan skapa en gynnsammare arbetsförmåga istället för att upplevas som en belastning. För att uppnå detta krävs vidare att studenterna upplever att kraven ska vara rimligen höga och att det finns god marginal för självstudier. På frågan om vilka copingstrategier studenterna använder sig av förekommer alternativet: socialt stöd mest frekvent på de olika programmen. Dock svarade majoriteten av lärarstudenterna att de hanterar sin stress med positivt tänkande och av de som läser teknisk- eller kemisk biologi svarade majoriteten att de hanterar sin stress genom att acceptera sin situation. Studien visade liknande resultat som Lazarus och Folkmans (1984) studie nämligen att studenter använder sig av flera copingstrategier samtidigt. Lazarus och Folkman (1984) menade att det i hög grad är situationen som är avgörande för vilken typ av strategi som är mest användbar, samt att strategierna även kan användas i kombination med varandra. Dessutom delar nyss omnämnda författare upp copingstrategierna i två delar; problem- och emotionellt inriktade strategier (Lazarus & Folkman, 1984). Då detta inte var ett syfte för denna undersökning kan detta inte bevisas med de resultat som finns representerade i studien. I resultaten för denna studie kan tendenser skönjas som visar på att majoriteten av informanterna söker stöd som en copingstrategi. Med utgångspunkt i Rydén och Stenströms (2003) bok samt Misra och Crits (2003) artikel kan detta vara ett tecken på att de upplever hög stress och att de har få handlingsalternativ. I denna studie kan utläsas att informanterna använder sig av liknande strategier som dem som Rydén och Stenström (2008) nämner. På fråga nio i enkäten (se bilaga) ombads informanterna att kryssa för de copingstrategier som de använder. Vid utformandet av denna studie har Billing och Moos teori (Rydén & Stenström, 2008) tolkats så att copingstrategierna som använts i denna enkät motsvarar strategierna i nämnda teori. Genom studien har framkommit att informanterna tenderar att framförallt använda sig av socialt stöd, positivt tänkande, acceptans av situationen och planering. Då könsfördelningen i studien var väldigt skev kan inte heller några slutsatser dras om signifikanta skillnader mellan dessa, dock fanns en trend att majoriteten kvinnor svarat att de hanterar sin stress genom att söka socialt stöd medan männen i undersökningen tenderar att svara att de accepterar sin situation och att de tänker positivt. I linje med Smith och Renk (2007) som i sin artikel inte fann några signifikanta skillnader mellan könen med avseende på akademisk-relaterad stress, är detta något som också denna studie stöder. Smith och Renk (2007) fann i sin studie att kvinnor i större utsträckning upplever sig få mer emotionellt stöd från sin omgivning medan män i högre grad upplever sig vara mer problemfokuserade. Då könssammansättningen i denna studie var ojämn kan inte validiteten och reliabiliteten i resultaten garanteras. Av det som kan utläsas visar dock resultaten i denna studie på en mycket svag tendens som stödjer Smith och Renks (2007) resultat. En reflektion av både denna studie och Smith och Renks (2007) resultat är att kvinnorna i båda studierna upplever sig få mer socialt stöd därför att de möjligen också söker efter socialt stöd i högre grad än män. Något som också stödjer att det finns skillnader i hur kvinnor och män hanterar sin stress var Misra och Burants (2003) artikel som också berörde att kvinnor i högre utsträckning upplever sig få mer socialt stöd än män som främst tycks hantera sina problem genom att acceptera situationen, kontrollerar sina känslor och ägnar sig åt problemlösande handlingar. 15

18 Att män i tenderar att i större utsträckning acceptera sin situation och ägna sig åt problemlösande handlingar är något som också denna artikel styrker. I denna studie har programmens studieupplägg behandlats som en stressor för studenter. Stressorer kan beskrivas som en yttre kraft eller händelse som individen upplever som hotande för dennes välbefinnande. Detta kan i sin tur leda till en stressreaktion. (Passer & Smith, 2008; Stenström & Rydén, 2008; Misra & Burant, 2003). Enligt resultaten för denna studie så tenderade majoriteten av de som hade färre antal schemalagda timmar (lärarprogrammet) att ökad schemalagd tid skulle reducera stressen, medan majoriteten av de som hade många schemalagda timmar (teknisk- eller kemisk biologi) svarade att de är nöjda med studieupplägget. En slutsats som kan dras av detta är att schemalagd tid upplevs som mindre stressande och fungerar således inte som en stressor, snarare upplevs självstudier som en stressor. I motsats till Ekman et al. (2002) teori om att hög mental påfrestning kombinerat med stort beslutsutrymme upplevs som utmanande istället för belastande visade dessa resultat på att stort beslutsutrymme snarare upplevdes som stressande då dessa studenter var mer missnöjda med sitt studieupplägg då de i hög utsträckning svarade att ökad schemalagd tid skulle reducera deras stress, detta om slutsatsen dras att ett stort beslutsutrymme kan kopplas till mycket självstudier, då möjlighet finns att själv bestämma över studieupplägget. Jones och Bright (2001) menade att det finns tre kategorier av faktorer som styr hur stress påverkar en människa, exempelvis kön. Detta är vidare inget som denna studie kan visa signifikanta skillnader på, däremot fanns tendenser som tydde på att om könsfördelningen varit jämnare skulle möjligen skillnader kunnat utläsas mellan kvinnor och män. Metoddiskussion Enkäterna ligger till grund för den forskning som gjorts inom denna uppsats och således var det viktigt att utforma en så bra och tydlig enkät som möjligt för att på så sätt garantera att de resultat som uppkommer av enkäterna ska besvara syftet med studien. Jones och Bright (2001) menade att mätning av stress utförs till största delen via enkäter, och de kulturella normerna för kvinnor och män kan påverka informanternas svar. Enkäten för studien består av ett antal frågor som på olika sätt berörde informantens upplevelse av stress i förhållande till det studieupplägg hon eller han hade. De fördelar med enkätundersökningar som infann sig var att det var relativt kostnads- och tidseffektivt att samla in datamaterialet med hjälp av enkäter. Dock upptäcktes snabbt att bortfallet i form av ej fullständigt ifyllda enkäter var en faktor som togs med i beräkningen tidigt. Denna faktor förbereddes genom en genomgång av samtliga enkäter efter varje klassrumsbesök för att på så sätt ha kontroll över hur många enkäter som var användbara efter varje insamling. Enkäter innebär vanligen att informanten får möjlighet att besvara och begrunda frågorna i lugn och ro. I och med att insamlingen skedde vid föreläsningens början eller slut kan således inte garanteras att informanterna i denna studie fick den möjligheten. En annars vanlig nackdel med enkätundersökningar är att informanten inte har möjlighet att ställa frågor eller be om förtydligande vid ifyllandet av en enkät. För att i största möjliga mån reducera risken att beröva dem chansen att fråga efter hjälp, fanns medlemmar från gruppen nära till hands om studenterna hade frågor eller funderingar under ifyllandet av enkäterna. En annan nackdel med enkätundersökningar är att det inte finns några garantier för att enkäterna har ifyllts individuellt av informanterna. I det här fallet kan inte heller detta garanteras då studenterna som var föremål för studien satt bredvid varandra i föreläsningssalarna och således hade tillgång att diskutera enkäten med grannen. Strax efter att enkäterna gått i tryck upptäcktes ett uppenbart fel i enkäten. Detta förebyggdes sedan genom att informanterna informerades om felet innan de fyllde i enkäten. Samtliga informanter informerades om samma fel, i övrigt fick de samma information om enkäten 16

19 innan ifyllandet. Vid kontrollen av enkäterna efter insamlingen upptäcktes ett misstag. På fråga fem, där studenterna ombads svara på hur många timmar de lägger ned på sina studier totalt i veckan, hade flera av informanter missuppfattat frågan. Enkäten tydliggjorde inte om det innefattade total studietid inklusive schemalagda timmar eller enbart självstudietid. Det finns en medvetenhet om att detta misstag kan förorsaka en lägre skattad validitet och reliabilitet. Slutsatser Nollhypotesen för studien kan behållas då resultaten inte tyder på några signifikanta skillnader med avseende på stress mellan de olika programmens studieupplägg. Däremot tenderade kvinnor att i högre grad söka socialt stöd som copingstrategi, medan män tenderade att främst använda sig av strategin problemlösning. Gruppens initiala uppfattning ihop med teorier och kunskap ur behandlad litteratur byggde upp en förväntad uppfattning om resultat som inte sammanföll med studiens resultat. Diskrepansen kan bero på bristfällig forskning från gruppens sida, eller att stress som forskningsområde är svårt att konkretisera och därmed svårt att mäta. Förslag på vidare forskning Det skulle vara intressant att undersöka om det finns några skillnader mellan kvinnor och män med avseende på hur stressade de känner sig och hur de hanterar sin stress. Vidare skulle eventuell vidare forskning kunna studera djupare vad som huvudsakligen bidrar till studenternas upplevelse av stress och då ta hänsyn till betydligt fler variabler än vad som berörts i denna studie. Detta skulle speciellt vara intressant för att kartlägga problemen för att på så sätt kunna ge förslag på hur man på bästa sätt kan förbättra studiesituationen för alla studenter. Att undersöka stress är viktigt av flera anledningar, dels är det viktigt att uppmärksamma problematiken då stress blir allt mer vanligt förekommande. 17

20 Referenslista Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Lennart, L., (2002). Stress - en översikt. Internationella och folkhälsoperspektiv. R. Ekman & B. Arnetz (Red.), Stress. Molekylerna individen organisationen samhället (s ). Stockholm: Liber AB. Jones, F. & Bright, J. (2001). Stress: Myth, Theory and Research. Harlow: Pearson Education Limited. Lazarus, R. (1966). Psychological stress and the coping-process. New York: Columbia University press. Lazarus, R. S., Folkman, S. (1984). Stress, appraisal, and coping. New York: Springer Publishing Company. Levi, L. (2002). Stress en översikt. Internationella och folkhälsoperspektiv. Passer, W. M., & Smith, E. R. (2008). Psychology. The science of mind and behavior. Berkshire: McGraw-Hill Education Rydén, O., & Stenström, U. (2008). Hälsopsykologi. Psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom. Stockholm: Bonnier utbildning AB. Sapolsky, M. R. (2003). Varför zebror inte får magsår. Stockholm: Natur och Kultur. Artiklar Misra, R. Crits, M,. Burant, J. C. (2003). Relationships among life stress social support, academic stressors of international students, and reactions to stressors of international students of the United States. International Journal of Stress Management, 10, Smith, T., & Renk, K. (2007). Predictors of Academic-Related Stress in College Students: An Examination of Coping, Social Support, Parenting and Anxiety. NASPA Journal, 44, Webbsidor Yrkeskompassen Ams.se Hämtad 5 maj, 2009 från Nationalencyklopedin Hämtad 18 maj, 2009 från 18