NORRBRO Gustav Adolfs Torg. Belysningshistoria och ljusarkitektur

Transkript

1 NORRBRO Gusv Adlfs Tg STRÖMPARTERREN Belysningshisi ch ljuskieku

2 Jn Gne ch Sckhlm sd Meile ä fmge v Jn Gne Omslgsbild: Sckhlm upplys nä Ndens fy ssövehuvuden mös i kbe 1939, f Sckhlms sdsmuseum Gfisk fm: Lil Reppen Ugiven v: Tfikkne, Sckhlm sd Ansvig på Tfikkne: Bi-Mie Slmén, el Tyck: Edi, Väseås 2006

3 Föd Plnining Tyéns Gusv Adlfs Tg Nb Kgl sle Sömpeen Nb, Gusv Adlfs Tg ch Sömpeen ä Sckhlms klssisk knupunk i skäningen melln Mälen Slsjön ch lndföbindelsen syd nd. Omådes huvuddg häsmm fån Tessin d.y:s föslg ill slsmgivningn å Nb, Sckhlms älds b sm invigdes å 1807, så infö en mfnde enveing i syfe bev den gml senvlvsbn, den end i si slg i Sveige. Med högvädig beläggning v gnisen, sm nslue ill de ny Gusv Adlfs Tg, få hel måde en kkä sm bäe imm med de unik läge. Gusv Adlfs Tg byggdes m sens infö högefikmläggningen å 1967 ill en endld fikpls i 1960-les nd dä fiken illäs dmine un mins hänsyn ill mgivningen. Tge skll nu uss upp ill e vcke ch vädige sdsg. Måle ä skp en pls fö medbge viss på ch nju v sm en välkmnnde pls fö fficiell mgnden. Kuluell kiviee på ch king ge kn uveckls, ill exempel genm de mång näbelägn muséen ch Open. Sömpeen behöve ckså fönys, säskil sm måde kmme nyjs sm ebleingsy vid bmbyggnden. En uveckling ch bäe synliggönde v Sömpeens kvliee ä v gd, ch välkmns v både besöke ch sdens invåne. Med de sm bkgund h Tfikkne nli dcen Jn Gne, enlg ch eknikhisike, fö ued, nlyse ch beskiv hisisk skeden ch fk ngående belysningen på de mnämnd plsen. I bee med sdens ye miljö ä kunskp m sdens illblivelse på lik sä vikig. Ny föslg, sm i ch fö sig kn v väl så spekkulä, bö föen de ny med en känsl v kninuie. De ä svå fömedl un pfesinell kännedm m plsens uveckling. Denn uedning m belysningen ä däfö e självkl led i fönyelsebee med Nb, Gusv Adlfs Tg ch Sömpeen. En me llmän hisisk pp m Gusv Adlfs Tg ch fö Nb h ufös v Kls Lundkvis, Sckhlms sdsmuseum. Tfikknes pjeklede: Ås Lssn fö Nb Bi-Mie Slmén fö Gusv Adlfs Tg Bdil Hmmbeg fö Sömpeen. Sckhlm i ugusi 2006

4 Innehåll Indukin 3 Nb 5 Elekisk belysning ås gubelysning 14 Illuminine 18 Gusv Adlfs Tg 22 Illuminine ch fsdbelysning 35 Sömpeen 39 Illuminine 42 Ne 43 Bild 1. En eknisk mdenie fån 1853 gslykn vid Nb, Gusv Adlfs Tg ch Sömpeen. F mking 1868.

5 Indukin Nb, Gusv Adlfs Tg ch Sömpeen h unde de sense 150 åen vi plsen fö en d belysningseknisk innvine sm innebui eknisk se ljuse föusäning fö liv ch veksmhee. De vikigse v dess händelse edviss i denn pp. Beningen ä lgd dels på knkein vd gälle slp, mue ch ljuskäll, dels på hu belysningens ufönde vid lik idpunke h bidgi ill skp lik kvliee i guumme. Fkus i uedningen ligge på åen fån les mi fm ill idg, de vill säg på de mden eknisk nävekens id, då fös gsljuse ch däefe elekisk belysning föändde Nb, Gusv Adlfs Tg ch Sömpeen. Hi ill Helgendshlmen ch Gusv Adlfs Tg v sckhlmn fm ill 1877, då Vsbn byggdes, vungn bege sig fö vi denn end lndföbindelse kunn föfly sig melln n ch söde i sden. Nb ch Gusv Adlfs Tg h däfö fö sdens kmmunikine spel en lldeles speciell ll i Sckhlms hisi. Plsen h ckså fliig unyjs fö iuell evenemng i smbnd med högid ch ssbesök. Nb v däill sdens fäms pmendpls unde en s del v 1800-le. Hä fnns unde åen ckså den fö de kuluell, scil ch kmmesiell live vikig Bsen med buike ch seveing. På Helgendshlmens udde m Slsjön ugjde Sömpeen i sin u fån 1832 ill någ å in på 1900-le en ppulä pk med seveing ch musikpviljnge sm vlöse vnd genm åen. De ä m den bkgunden knpps en illfällighe denn hjäpunk blev skådeplsen fö både pvbelysning med gsljus ch sene elekisk gubelysning. Gslyk lyse hä fös gången i decembe Den fös elekisk gubelysningen ngedes i sepembe 1881, sm en pvbelysning med sexn Bush båglmp vid Gusv Adlfs Tg, Nb ch Mynge. Smidig ändes lv glödlmp på Sömpeen. Sedn 1904 h de elekisk ljuse definiiv s sin pägel på måde king Nb ch Gusv Adlfs Tg. Men uedningen kllägge ckså hu belysningen nväns fö fmhäv mnumenlie ch gynn fik vid Gusv Adlfs Tg men lågmäldhe öve Nb. Nbs elekisk hisi vis sig dessum så i smklng med Tessin den ynges vsike med Nb, smidig sm bns lykslp ä e v funkinlismens idig uyck i Sveige. Knske ä belysningen på Nb den bäs bevde funkinlisisk gubelysningen i Sveige. Sömpeen å nd sidn ligge idg me i skugg. Plsen yn i bis på både besöke ch veksmhee men de ll sense åens eknisk uveckling kn smidig gö de möjlig med ljuses hjälp skp e kive Sömpeen. De eknisk leniven sm så ill buds fö unyj elekisk ljus ill e medvee skpnde v kvliee i sdsumme h ldig vi så mång ch så flexibl sm idg. Bild 1 fån slue v 1860-le vis Nb, Gusv Adlfs Tg ch Sömpeen sm de såg u innn de elekisk ljuse bidg ill mskp kvällssden. Bildens gslyk fån 1850-le ä fålig, men smidig ugö de en fö 1850-le exklusiv mdenie, må så v des ljus gv me ledljus än någn belysning i mden, elekisk mening.

6

7 NORRBRO Nä de fös gslykn ändes på Nb den 18 decembe 1853 fnns gsljus sedn länge i fle eupeisk säde, i ill exempel Lndn sedn 1813, i Pis ch Wien sedn 1819, i Belin sedn 1826 ch i Göebg sedn Gsbelysningen på Nb 1853 v en pvbelysning ch gsen km fån de ny gsveke nee vid Kl sjö. Till skillnd fån ll älde belysning ingick gslykn i e eknisk nävek, dä gsen vi e sysem v gsledning disibuedes u ill vje enskild lyk. Gslykn ändes ch släckes sedn v lykände sm med hjälp v en hke på en sång ved m en kn elle dg i en ing. En lien evigheslåg nände då den gs sm sömmde u fån huvudledningen. Den knske älds bevde bilden v en gslyk ch lykslpe på Nb ä Cl Jhn Skgmns kvell med övese Dævel sm den 18 juni 1854 ide öve Nb (bild 2). Nä gsnäe i jnui 1854 gis i eguljä dif ändes sdens 900 lyk i Kl, Jkbs ch Nikli fösmling. Någ å ynge ä n b Bild 2. Övese Dævel ide öve Nb 1854, de fös åe med gsljus i Sckhlm. Akvell v Cl Jhn Skgmn. Bild ås glyk. Illusin u Sckhlms belysning, 1903.

8 n b Bild 4. Nb med gslyk. Teckning v Cl Jhn Billmk Cl Jhn Billmks eckning fån den 26 juli 1860, bild 4. Unde smmen hölls ll glyk släck efesm gubelysningen åen enb nvändes melln den 13 ugusi ch 4 mj uökdes lyshållningsiden ill gäll unde peiden 15 juli ill 15 juni. Så länge gsveke devs sm piv föeg, de vill säg fm ill hösen 1884, gällde ckså egeln ingen gubelysning skulle v änd m de enlig lmnckn v månsken. Geneell se plcedes lykslpn i sden på vsånd fån 15 ill 30 mee fån vnd ch med gslågn ungefä 3,3 mee öve gn. Den mes känd bilden fån Nb vid denn id ä Billmks ligfi fån 1860-le sm vis Nb i kvällsbelysning, bild 5. Slp ch mue syns ckså ydlig i e idig kle vyk, dä mn se lykn ine

9 n b Bild 5. Cl Jhn Billmk, Nb i kvällsbelysning. Ligfi, 1860-le.

10 n b Bild 6. Nb, på lykslpn finns hä gjun, sexknig lyk med sex gls. Fäglg vyk, föe ä fyknig, un sexknig, se bild 6. Dess lyk, med pln gls, ses upp på plse dä effekive men ckså me uymmeskävnde bänne gs i buk. Unde hösen 1893 gjdes på Nb fösök med e ny effekive gsljus, Aues gsglödljus. I Aues gsbänne, uppfunnen 1891, v de ine en låg sm lyse un en glödkpp sm upphedes v gsens föbänning ill viglödgning vilke gv e inensiv ch i de nämse vi ljus. I smbnd med Auebelysningen infödes i Sckhlm de und lykn,»sckhlmslykn«, med hel glscylinde ch e på cylinden vilnde lck v pessd ch emljed plå. Även med 1890-les ny, slp ch mue bibehölls synfäle öppe öve Nb fån sle ill Gusv Adlfs Tg, någ sm skulle kmm bli umäknde fö Nb ch sm ännu 2006 kkeise guumme. Även bsbyggnden på Nb, , pssde in i de pespekiv, låg ch långsml sm den v.

11 Redn vid Nbs illkms 1807 hde mn efesäv en sådn k, fi liggnde ch bed bg sm föbindelse melln de mjesäisk sle ch de mnumenl Gusv Adlfs Tg på nd sidn Sömmen. Denn sävn pssde väl smmn med Nicdemus Tessin den ynges uppfning vyn melln sle ch ge skulle ligg fi. Tessin nsåg ckså sle, bn ch ge skulle fösås sm en end kiekubild ch»ge skulle föbinds med sle medels en b i låg läge«1. Unde de vå åhundden sm sckhlme nu psse öve Nb h gubelysningens slp med undng fö åen helle ine illåis fövnsk Nbs nednde ppine. Nä högid elle diplmisk pkll så käv h i sälle empä uplcede flggsänge ch flggspel elle ngemng sm illuminine nväns fö fölän Nb en kkä v högidlig pdg elle fespls. Bild 7. Nb med Sckhlmslykn. F mking å n b

12 n b Bild 8. Elekisk bågljusbelysning öve Nb. F Elekisk belysning på Nb 1904 se Sckhlms Elekiciesvek upp 24 elekisk bågljuslmp på Nb ch Vsbn. De v smm å sm den sis hässpåvgnen på Ringlinjen öve Nb i ugusi eses v elekisk spåvgn. Spåvgnns elekisk ledning spändes öve Nb, på dyg 6 mees höjd, ch fönkdes i hög gjujänsslp. Melln dess slp hängdes bågljuslmp på spänn melln åen 1904 ch 1909 (bild 8). Nu v ckså Bsen iven, vilke skedde 1903, ch de ny iksdgshuse sd kl. Gsbelysningen mnedes nu ne fån Nb, m än ine fån Helgendshlmen sm helhe. Fmfö iksdgshuse lyse ännu gslyk. 10

13 1909 fildes synfäle åe öve Nb nä ny bågljusbelysning ses upp melln Lejnbcken ch Gusv Adlfs Tg. Amuen plcedes nu diek på Spåvägens ledningsslp. Akieken Gusf de Fumeie ufmde de ny muen sm vde b upp vå bågljuslmp. Lmpn hängde på ni mees höjd öve gn. n b Bild 9. Nb med Gusf de Fumeies bågljusbelysning. F mking

14 n b Bild 10. Nb 1921 med Gusf de Fumeies bågljusbelysning i vineskud. F Axel Mlmsöm. Bild 11. Bågljuslmp nvänd vid Nb fån 1909, en»alb Flmmen-Bgen-Lmpe«v Siemens-Schuckes fbik. Tligen nvändes smm slgs båglmp på Nb även unde åen

15 Bild 12.»Lmphålle å spåvägsslpe på Nb«. Rining 19 ms 1909 v Gusf de Fumeie. n b Bild 13. Nb, uscheckning v Ein Tsslw, 1920-le, med Gusf de Fumeies slp fö bågljus, (beskuen). 13

16 n b Bild 14. Nb med vn Schmlensees lykslp fö Nb. F Kl Sndels, smmen ås gubelysning på Nb Till hösen 1928, skpdes e hel ny ljusum på Nb. De ny i smmnhnge v läge slp v gjujän ch nydnnde mue, speciell ide fö glödlmp v kieken Ku vn Schmlensee. vn Schmlensees mue åeskpde Nbs fmspåk vd gälle gubelysningens pls ch ppine i guumme. Slpn v gjujän ä knisk ch bunmålde (idg: NCS 412-G2). Slphöjden ä 7,20 mee. 2 Den öppn muen på slpppen beså v en svg knisk fmd glsmnel i vi hädgls unde en emljed eflek. Run glsmneln löpe en 0,8 mm kppåd i mönse. 3 Amuen v uspungligen vsedd fö 500 W glödlmp, sene 250 W blndljuslmp. Idg ä muen besyckd med Philips Whie SON kvicksilveljus, 125 W. Ku vn Schmlensees belysning fö Nb ides på uppdg v Gukne. Föslge gnskdes ch illsykes v Råde ill skydd fö Sckhlms skönhe, Skönhesåde, innn de i jnui 1928 gdkändes v Gunämnden. 4 I själv veke hde vn Schmlensee edn fån 1925 Skönhesådes uppdg ube föslg ill dnnde v måde king Sle,

17 blnd nn hu belysning ch gubeläggning bde nges. De uppdge hde i sin u en bkgund i de kuluhisisk uppmäning v Sckhlms sl sm pågick i böjn v le, ch sm vn Schmlensee delg i. I ll sin mdenie hmniede vn Schmlensees belysning fö Nb med Tessin den ynges vsike med Nb. Till denn smklng bidg 1928 ås Nbslpe ine v lik hög sm bågljusmse. En Tessinsk måfullhe fösäkes yelige v slpns ch muens enkl fmspåk, un någ silig elle dekiv ufmde delje. A de blev så bedde ine mins på Råde ill skydd fö Sckhlms skönhe sm hel iden gede fö påvek Nbbelysningens ufmning. Råde bd 1927 ckså kieken Hkn Ahlbeg gnsk fle lik föslg ill belysning sm då fnns. Ahlbeg blev kl med sin gnskning i nvembe I den skev hn lykslpn bde få en»målig höjd«, v sm, enkl ch däill symmeisk enlig veiklxeln. De bde plces högs mee fån vnd»fö genm den v ljus fösäk xelbeningen m sle«. På så vis skulle belysningen bild vå långsäck linje fm ill sle,»ungefä sm llén fmhäve hegådsbyggnden«. Själv lykn, skev Ahlbeg, bde ufms så de lyse un bländ, ill exempel»enlig den pincip sm illämps å P H lmpn«5. Men vn Schmlensees belysning fö Nb nknö ine b ill gml idel. Nbslpen ides unde de å på 1920-le då funkinlismen i Sveige böjde vinn gehö. Lykn på sin slpe ugö e idig exempel på funkinlisisk fmgivning i Sveige. Diek efe sin kiekubildning hde vn Schmlensee 1925 Bild 15. Nb med Ku vn Schmlensees lykslp. F ge fån Gusv Adlfs Tg, med spåvägens ledning sm veckn sig lik e nävek m himlen. F 29 ms n b 15

18 Bild 18. Lykn ill 1928 ås Nbslpe. Rining ded 16 ms n b Bild 16. Nsbslpe, svg knisk, gjujän. Ljuskälln ä högycksnium. F Jn Gne 29 mj Bild 17.»Nbslpe. Ak. K. Schmlensèe«. Rining ded 11 febui nsälls vid Kpeiv Föbundes kiekkn, en bnbynde indukö v funkinlismens sil ch kieku i Sveige. De v i den miljön hn uveckldes ill bli en kmpeen kiek i funkinlisisk nd. I iden låg ckså e öknde inesse fö fmgivning v elekisk belysning. Smidig med illkmsen v Nbslpen såg nämligen nd mden lykslp fö g elle pke dgens ljus. Hkn Ahlbeg ch kiekkllegn Tue Rybeg ide 1926 någ v dem. En nnn kiek, Osvld Almqvis, plädede vid smm id fö lykslp med enkel, edig fm ch un nödig smide. Almqvis önskde sig dessum»inim nivåe i gubelysningen«6. 16

19 De v i denn idsnd sm vn Schmlensees Nbslpe km ill. 1928, åe då den sd kl, h fö övig gå ill hisien i Sckhlms belysningshisi sm åe fö den s usällningen Ljuse i människns jäns, sm visdes på Liljevlchs knshll. Nä sedn Sckhlmusällningen i mj 1930 slg upp sin p v vn Schmlensee edn sdskiek i Nköping, men hn hde i vå v bsäden på usällningen, dels en lägenhe, dels en vill. Hns»vck egelägenhe vnn llmän uppskning ch bidg kiv«ill funkinlismens genmb. 7 Hns cingul vill med kess epesenede de mes usude mdenisisk fmspåke på usällningen ch v, skive kiekuhisiken Ev Rudbeg,»veklös den mes spännnde villn på usällningen«8. De mden dgen hs vn Schmlensees Nbbelysning fmså ännu kle i kns m lykslpn på den näliggnde Riksbn, öve Nsöm vid Dninggn. Lykslpn på Riksbn ides 1931 v Rgn Ösbeg, kieken bkm blnd nn Sdshuse ch Sjöhisisk musee. Ösbegs been pägldes v klssisk dg, beöd v funkinlismen, så även belysningen fö Riksbn. Tillsmmns epesene belysningn på Nb ch Riksbn e llsedn 1930-le bev möe melln diin ch mdenism, gesl v vå fmsående kieke. Å 2007 ä de 200 å sedn Nb med vlvbn gs i buk. Å 2028 h ljuse fån Ku vn Schmlensees Nbslp unde 100 å vägle sckhlme likväl sm iksdgsmän, kunglighee, uise ch nd besöke i huvudsden öve Nb. 9 Bild 19. Nb. F Jn Gne 29 mj n b 17

20 Illuminine på Nb n b Belysningshisien hndl fm ill slue v 1800-le me m möke än m ljus. En besöke fån vå elekisk id skulle veklös kll skene fån gml vxljus, lgljus ch ljelmp fö hlvdunkel elle skum belysning. I de säde dä de fnns gubelysning föe 1800-les mi ugjde gubelysningens ljelmp inge undng fån egeln belysningen b v svg ljuspunke i e föhäsknde möke. Så länge möke ådde föblev övedådig belysningsngemng e spekkulä sä mnifese fes, högid elle nd evenemngs signifikns. Illuminine klls sådn illfällig ch umhus ndnde ljusngemng. De kunde v iscens på piv elle fficiell iniiiv ch lckde vnligen mängde v åskåde. Illuminine v ine mins e effekfull sä symblisk gesl elle mnifese mk. E sådn illfälle inäffde den 10 decembe 1864 då Sckhlm illuminedes i smbnd med 50-åsminne v Nges föening med Sveige. Mång sslgn illuminine lyse den efemiddgen ch kvällen på de v byggnde på Skeppshlmen, Nb ch Gusv Adlfs Tg, på Riddhlmen, vid Mynge ch änd b på Södemlm. Till ch med kyknen v illuminede. Fån sles k lyse sålkse. Å 1864 fnns ännu ine elekisk ljus, däem gsljus ch, sedn b någ å illbk, även fgen. Övell dä mn i idningsillusinen fån 1864 se lmp lys vid fsde, i fönse ch på g elle g ä de gslyk, fgenlmp, seinljus elle möjligen hmplje- elle vljelmp sm ugö illumininens mins besåndsdel. 1897, då Osc II:s egeingsjubileum fides, v elekisk belysning en elie sedn slue v 1870-le. Om än gsljus ffnde v gubelysningen i Sckhlm, så fnns de åskillig piv elekisk glödlmp ch bågljuslmp i sden. I Rbe Hglunds kvell fån jubilee 1897 se vi, i bild 21 på näs uppslg, hu Nb fån Gusv Adlfs Tg b m sle ä illumine med ändlig mång glödlmp sm lyse fån vlvbåg. Efesm glödlmp på le näsn ueslunde nvändes inmhus, v de en vnlig ljushändelse. Fån Djugåden ch Lejnsläen, dä den s kns- ch indusiusällningen smidig pågick, ksde en sålkse med bågljuslmp sin ljuskägl genm nen b m sle. Den 12 kbe 1939 illuminedes Nb än en gång, men denn gång vid e llvsyng illfälle, nämligen i skuggn v nd väldskige sm bui u knpp vå veck idige, sedn Tysklnd ngipi Plen. Nu i kbe fnns Dnmks, Nges, Sveiges ch Finlnds ssövehuvuden i Sckhlm, e kung ch en pesiden, fö öveläggning m Ndens fmid infö kige. Av bild 22 döm ä de enb gubelysningen sm lyse öve Nb ch Gusv Adlfs Tg, men inycke v illuminin uppså ändå ck ve Sles illfällig fsdbelysning. 18

21 Bild 20. Sckhlm illumine vid föeningsfesen 1864, med nledning v 50-åsminne v Nges föening med Sveige. I fögunden illumininen vid Gusv Adlfs Tg ch Nb. Vy fån Jkbs kyk efe eckning v J. F. Meye. Plnschbild u Ny Illused Tidning den 10 decembe

22 n b 20

23 Bild 21 (ill vänse). Nb ch Gusv Adlfs Tg illuminede vid Osc II:s egeingsjubileum Akvell v Rbe Hglund. n b Bild 22. Fsdbelysning v sle den 12 kbe 1939, änd gubelysning ch flkmss sm smls på Nb ch Gusv Adlfs Tg nä Ndens fy ssövehuvuden mös fö öveläggning m Ndens fmid ch nd väldskige. 21

24 g us v d lf s g Bild 23. Gusv Adlfs Tg. F mking

25 Gusv Adlfs Tg Den fös gsbelysningen vid Gusv Adlfs Tg ändes i jnui På e f fån mking 1870 (bild 23) ns den snddslpe ch lyk sm då vi i buk i sden sedn På fsden ill Avfusens pls syns vid enéen ch på höne ne m Sömgn gslyk på knslm. På nd sidn ge fnns på fsden ill Open ckså gslyk på knslm, plcedes på smm vis sm på Avfusens pls. King syn på ge så fy lykslp, ckså de v 1853 ås mdell, men någn gång i böjn v 1870-le esäs de med ik uside slp, näms likn vid kndelb, sm v ch en bä fem gslyk. Bild 24. Gusv Adlfs Tg, med fy gskndelb king skulpuen på ge. F g us v d lf s g 23

26 g us v d lf s g Bild 25. Gskndelbe på Gusv Adlfs Tg. F 1905 elle

27 Bild 25 vis dess kndelb ch mn se vje lyk hde fle gsbänne. F ä ligen ge 1906, då den mfnde mbeningen v syn edn ycks v uföd. De v 1906 sm sckelguppen Axel Oxensien ch Hisien illkm, inklusive pie med usning vid sckelns f. Sene unde 1906 s gskndelbn vid syn b fö g, smidig sm gubelysningen på Gusv Adlfs Tg bli elekisk. Bild 26 vis ge ch syn mking å Näms inill syn syns nu ingen belysning lls, däem så på ge fy hög mse, v ch en fösedd med fy bågljuslmp. Amuen v möjligen fmgivn v Gusf de Fumeie. 10 Bild 27, på näs uppslg, vis gfisk hu ljuse fån vå v de fy belysningsmsen på Gusv Adlfs Tg v änk lys. Bild 28 ä en kbild öve belysningsslpns uplceing på både ge ch Nb. Bild 26. Gusv Adlfs Tg med bågljusbelysning. F mking g us v d lf s g 25

28 g us v d lf s g Bild 27.»Belysningen å Gus. Ad. Tg med Siemens-Schucke Alb lmp à 10 mp.«rining v»h. He-g«, ded 14 jnui De fy lykslpn b vde fy bågljuslmp sm hängde på 12 mees höjd öve gn. 26

29 g us v d lf s g Bild 28. K sm vis belysningens plceing på Gusv Adlfs Tg ch Nb

30 g us v d lf s g Bild 29. Kndelbe unfö Open, uspungligen byggd fö gsljus, hä med glödlmp. F mking Föum bågljusbelysningen fnns (ch finns) ckså vå kndelb fö gsljus, uppsälld fmfö den ny Open fån 1896, v ch en med å lyk (bild 29). Umed ges n sid nvändes Sckhlmslykn sm gubelysning, evenuell även nd gslyk. Föfen Beyn Clssn kmmenede 1912 de ny bågljuse på blnd nn Gusv Adlfs Tg:»Glyse h fö esen blifvi bäe På Gusf Adlfs g häng de elekisk båglmpns kls ch å Nb, Vsbn ch Regeingsgn kn mn vnd..m. neid un ädsl fö öfvefll i beckmöke. He fick-jufv ch kvinnfidsöe de välvilligs håll sig ill Dninggn.«11 Jus hög mse fö belysningen ä fån 1906 ill idg e signum fö Gusv Adlfs Tg. Tligen bö de fösås sm en npssning ill ges kkä v fikkusell. Plsen föbli länge e g dä busslinje ch spåvägslinje mös, dä cyklise ch fgänge psse ch dä bil pkes elle kös föbi. Smidig 28

31 g us v fösvinne edn på 1910-le fle v de buike, hell ch nd lkliee sm kunn få sckhlmn döj någn länge sund vid Gusv Adlfs Tg. I näheen h däill Bsen på Nb ivis, Sömpeens glnsid blivi hisi ch Helgendshlmen mvndls ill iksdgens ö. Bild 30. Gusv Adlfs Tg sm pkeingspls, med de i böjn v 1920-le fö glödlmp mbyggd bågljusmuen. F mking d lf s g 29

32 g us v d lf s g Vid Gusv Adlfs Tg flyde Uikesdepemene 1906 in i Avfusens pls. De publikdgnde Hel Rydbeg ivs 1914 ch esäs v Skndinvisk bnkens nybygge dä ill sis Fösvsdepemene 1966 flyde in. B Open föbli en publikmgne vid ge. Då knsnäen Edvin Olles i en deb m ljuseklm 1940 kmmenede Gusv Adlfs Tg kllde hn ge fö»en död punk«, smidig sm hn geneell se mende»vi h de vcke ch ljus i Sckhlm«. 12 Efe Sömbns illkms 1946 fösvnn en del v fdnsfiken, inklusive spåvägsfiken, fån Gusv Adlfs Tg ch Nb ill Sömbn. De bidg ill befäs måde näms syn sm en v sckhlme sälln besök pls. Kncepe med hög ch få belysningsmse h bibehållis fån 1906 ch unde jämn 100 å ill idg. Å 1920 byes sdens ll bågljuslmp u m glödlmp, en nulig uveckling med nke på de evluinende föbäing sm glödlmpn genmgick fån fmfö ll Amue fö glödlmp ses nu upp i de fy belysningsmse sm edn fnns uplcede på ge. 13 Någn gång unde 1950-le plces hel ny slp ch mue fö glödlmp u på Gusv Adlfs Tg. Smidig öks nle slp fån fy ill cik i. Möjligen ske de i smbnd med mläggning v fiken öve ge. Bild 31. Gusv Adlfs Tg, livlig fike. F

33 g us v d lf s g Bild 32. Gusv Adlfs Tg med hög slp fö belysningen ch ny mue fån 1950-le fö glödlmp. F Bild 33. Gusv Adlfs Tg se fån Sömgn m Open. F ge 1963, vid smm illfälle sm bild

34 g us v d lf s g Då kvicksilvebelysning fån 1960-les nd hälf blev snddbelysning i Sckhlm byes även mue ch ljuskäll u på Gusv Adlfs Tg. Lenn f Peesens f, ge , vis de mue sm då lyse på ge. I vje mu, med en dimee på cik 1,2 mee, fnns sex 250W kvicksilvelmp. Slpn v 11 mee hög. Bild 34. Gusv Adlfs Tg med ny mue fö kvicksilve på elv mee hög slp. F Lenn f Peesens,

35 g us v d lf Å 2006 finns smmnlg 11 slp fö belysningen på Gusv Adlfs Tg. De ä 12 mee hög med smmnlg 3, leniv 4 mue pe slpe, vsedd fö kvicksilvelmp. 14 Fy v slpn så plcede i ges cenum, men ine i diek nähe ill syn. s g Bild 35. Gusv Adlfs Tg den 29 mj Lykslpe med e mue fån Thn, ljuskälln ä kvicksilvelmp. F Jn Gne. 33

36 g us v d lf s g Bild 36. Belysningsschem, k med elekisk kpplingsbild fö sdens belysning. Denn k öve Gusv Adlfs Tg vis blnd nn lykslpns plceing på ge ch nle mue. Vje mnge, mu ch ljuspunk, h e unik numme. Numme 208, 209 ch 210 msv belysningen på slpen i fögunden på bild 35, sid 33. Bild 37 ch bild 38. Amu 314, fån Thn, sm idg, å 2006, nvänds vid Gusv Adlfs Tg. 34

37 Illuminine ch fsdbelysning Gusv Adlfs Tg ugö en medelpunk i Sckhlm ch h dämed vi en given pls fö fficiell evenemng. Vid föeningsfesen i decembe 1864, då 50- åsminne v Nges föening med Sveige fides, v Gusv Adlfs Tg en cenl pls fö högidligheen. I Avfusens pls, nuvnde UD, v då smlig fönse i fsden m ge illuminede, ligen med låg fån seinljus, gs elle fgenlmp. Även själv fsden v illumined ch högs upp på byggnden flmmde illumininen lik vå änd bål. Tge v ckså upplys, med e ngemng sm lik en kns kinggädde syn med Gusv II Adlf. Bild 39. Illuminine vid Gusv Adlfs Tg i smbnd med föeningsfesen Delj v illusin i Ny Illused Tidning den 10 decembe Bilden i sin helhe åeges på s. 19. g us v d lf s g 35

38 g us v d lf s g Bild 40. ch bild 41. Dgbild ch kvällsbild den 9 decembe 1894 v de»äeempel«sm ess öve syn på Gusv Adlfs Tg. Pecis ei å sene, ill 300-åsdgen v Gusv II Adlfs födelse den 9 decembe 1894, bildde 2600 glödlmp, fån AEG, e lysnde»äeempel«öve Gusv Adlfssyn. 15 Byggnden, sm på dgsljusbilden fån 1894 syns i bkgunden, ä en på plsen fö Open illfällig uppföd kuliss föesällnde de gml Sckhlms sl, Te kn, sm fösödes 1697 v bnd. Bilden på näs sid illuse e hel ny skede i Sckhlms belysningshisi. De ä 1950-l ch en upplys sd h blivi nmlie. Unde 1900-le blev ljuse llme nävnde i de mök immns Sckhlm. Och ju me v sdens ljus, des bleke fmsd illuminine. Unde 1900-le blev den sm Bild 42 (näs sid). Skndinvisk bnken vid Gusv Adlfs Tg. Fsdbelysning 1953 vid Sckhlms 700-åsjubileum. Illusin i Tidskifen Ljuskulu,

39 g us v d lf s g 37

40 g us v d lf s g Bild 43. Open vid Gusv Adlfs Tg fsdbelys 1953 vid Sckhlms 700-åsjubileum. Illusin i Tidskifen Ljuskulu nvände belysning fö celebe elle v nd skäl ville väck uppmäksmhe vungen åsdkmm me än mängde v änd lmp sm bildde me elle minde fscinende mönse. Fån slue v 1920-le blev i sälle illfällig elle pemnen insllede fsdbelysning e ny inslg i sdsbilden, m än fm ill 1990-le b i spsm mfning. 16 E idig exempel på fsdbelysning vid Gusv Adlfs Tg ä den fsdbelysning på essvåningen ill Skndinvisk bnken sm ändes En me mfnde fsdbelysning v bnken lyse i smbnd med Sckhlms 700-åsjubileum Unde jubilee v ckså Open fsdbelys. 38

41 STRÖMPARTERREN Sömpeen nldes sm pmendpls 1832 med plneing ch efehnd en d musikpviljnge, cfée ch nd eblissemng sm vlöse vnd. Unde fle decennie föblev plsen e msjunge ch livlig fekvene illhåll fö mång sckhlme, ll fån vivöe ill flnöe v lik slg. Musik, dyck, sml ch möen höde Sömpeen ill men denn»bcchi hlvö«, sm den klldes en gång på 1870-le, åegick i böjn v 1900-le ill e lugn sm blivi besående. Nä musikpviljngen ivis 1909 döjde de ine länge innn Sömpeen levde me i minne än ugjde någn självkl nhl fö pmenende sckhlme. Belysningen på Sömpeen ycks h ufms med hänsyn ill de nöjesliv sm ägde um på plsen. Men de gå ine med någn söe pecisin ch uifån bevde käll följ hu belysningen nväns på Sömpeen. De så ändå kl nä gsbelysning infödes på Nb 1854 så dgs gsledning ckså ne ill Sömpeen. Den knl sm delde Sömpeen på mien äckes öve 1870 ch fylldes igen På Bild 44. Sömpeen. F fån 1860-le, delj. s ö m p e e n 39

42 s ö m p e e n dess pls syns i fle fgfie fån 1890-les slu elle 1900-les fös å e nl lik mue ch slp. Umed kjknens hlvundel bä mking 3 mee hög slp upp vde e pllell plcede lyk. Fy slp ch mue v smm slg flnke den långsml umhusseveingen melln kjknens musikpviljng ch schweizeie invid muen m Nb. Cenl plced melln dess ese sig en höge lykslpe, cik 4 mee, med (ligen) i hängnde, duvfmde glsglbe. All denn belysning ä imligen gsljus. And slgs slp, fy ill nle, fösedd med gslyk med guppbänne, så i ueseveingens fy hön. Belysningsnläggningen kmplees med e längs kjknen ch bkm musikpviljngens fnd plce dekiv glle. På de glle, elle ske, fnns de åminsne idvis glödlmp sm plcedes u lik gilnde. I vilken mån glödlmp föe 1910-le nväns fö nnn belysning ä säke. Helhesinycke v belysningen på Sömpeen bö h vi nslående fö besökn i slue v 1800-le. I sin meme h sckhlmen Cyus Wllén, uppvuxen unde enkl beföhållnden, beä hu hn i sällskp med sin m ch syskn en kväll bege sig di. Föfen, född 1885, beä:»de hde mökn nä vi nådde di. Hn 40

43 musiken spelde fö full ch usenls små kulö glslyk bjöd e fnsisk skådespel gul, gön, blå ch öd lmp. Vi sd sm fölmde ch b såg. De v e sglik feei. Flk... sd ch hängde öve biäen längs hel bn. Lufen v ljum, månen glide i Sömmens ven,... ch en df v punsch ch cigök seg upp fån de fesnde sällskpen king bden dä nee«. s ö m p e e n Bild Sömpeen. Fn fån Sömpeen mking å Vinebilden fgfed m Nb, fö de vå nd bilden h fgfen säll sig uppe på Nb. 41

44 s ö m p e e n Någn gång unde elle 1930-le, knske smidig sm glödlmp blev gubelysning uppe på Nb, elekifiedes gubelysningen nee på Sömpeen. Då v epken med e ik flkliv edn öve, men pken fnns kv ch dä fnns edn 1926 Cl Milles skulpu Slsången på pls. Slsången ä idg effekbelys med högycksnium fån vå Philips sålkse Decfld med ljuskälln Whie SON 50W, plcede på 3 mee hög slp. 17 Längs kjknen så idg Sckhlmslyk uplcede, även de med högycksnium. Sömpeen, illuminine Till skillnd fån Nb ch Gusv Adlfs Tg v Sömpeen en pls dä illumininens effeke ugjde en nulig belysning, visseligen föändelig men llid med sämningsskpnde sm syfe. Idg lyse dess ljuseffeke med sin fånv på Sömpeen. Ifll Sömpeen uppuss ch åefå sin fn glmu kn mn knse de ungefä i sense åens belysningseknisk uveckling skp hel ny möjlighee nge belysningen, ningen sm lågmäld elle inensiv men fmfö ll mycke flexibl illuminine, däill unik insllede jus fö Sömpeen. Bild 48. Belysningsschem öve Sömpeen sm vis plceingen v belysningen, på lykslpe elle knslm, n

45 Ne 1 Jsephsn 1922, s OBS i ugusi 2006 ä åminsne vå v lykslpn på Nb uby ch es med en hel nnn mdell, en i ben ch ppen vkpd slpe ALG 316. Smlig slp ä dessum målde i vå lik nynse v bun, dä be i kulö gjs ungefä 3 mee fån gunivån. 3 Uppgife m v dess lykslp ch lyk illveks skns i Tfikknes kiv. 4 Äende m Nbs ny belysning behndldes i Gunämnden den 17 jnui 1928, se 11. Se även Byggmäsen 1928, s. 7. Råde ill skydd fö Sckhlms skönhe beslö illsyk föslge vid si smmnäde den 13 jnui 1928, se 5. 5 Hkn Ahlbeg,»Ynde öve föslg ill dnnde v gubelysning m.m. å Nb«, de den 30 nvembe Bilg ill pkll, Råde ill skydd fö Sckhlms skönhe, smmnäde 2 decembe Almqvis i Byggmäsen 1924, ikeln Gubelysningsmu. 7 Sjösöm 2002, s Rudbeg 1999, s Ku vn Schmlensees kiv finns i Nköpings sdskiv, men dä ingå v ll döm ine någ m Nb, med undng fö en kpi v iningen»lyk ill 1928 ås Nbslpe«. Riningen åefinns ckså i Tfikknes kiv i Sckhlm, se bild 18 i denn skif. Nggnn efefskning i Sckhlms sdskiv kn ge me deljede kunskpe m Nbslpen. 10 Någ ining h ine his i Tfikknes kiv. 11 Clssn 1912, s Ljuskulu 1940, s. xc. 13 Riningn ill dess h ine kunn åefinns. En ining v Gusf de Fumeie benämnd»belysningsms på Gus Adlfs g«(f-29) ä ded den 9 pil 1920 men vis ine den slpe ch de mue sm fnns på Gusv Adlfs Tg fån ch med 1920-le. 14 Slpe 182, m 227 ch mu 314, enlig 15 Mlmsöm 1942, s. 32f. 16 Om fsdbelysningens hisi i Sckhlm, se Jn Gnes ikel Sden ch ljuse i Sckhlmsljus, sm publices unde 2006 ch ligen även digil på Sckhlms sds hemsid. 17 Less is me. Ljussäningen v Nb ch Sömpeen. [Flde ugiven v bl.. Guch fsigheskne, 1999.] 43

46 Akiv Sckhlms sd, Tfikkne: Gön bken Ljuskälln Rining. Råde ill skydd fö Sckhlms skönhe: Pkll ch hndling. Sckhlms sdsmuseum: Fgfie Knssmlingen. Sckhlms sdskiv: Gunämndens pkll. Spåvägsmusee: Fgfie. Lieu Almqvis, Osvld. Gubelysningsmu. i: Byggmäsen. Tidskif fö kieku ch byggndseknik, h. 5, Bunnsöm, Lis. De svensk flkhemsbygge. Om Kpeiv Föbundes kiekkn. Sckhlm: Akieku Fölg, Byggmäsen. Tidskif fö kieku ch byggndseknik. Clssn, Beyn. Hel Sckhlm. Sckhlm: Bnnies, Gne, Jn. Anden i lmpn. Enlgisk pespekiv på ljus ch möke. Sckhlm: Clssns, Gne, Jn. Sckhlmsn. Sckhlm: Sckhlms sdsmuseum, Gne, Jn. Sden ch ljuse. i: Sckhlmsljus. Pgm fö belysning i de ffenlig umme. Sckhlm: Sckhlms sd, unde ugivning. Jsephsn, Rgn. Sckhlms sl. En silsudie. i: Smfunde S: Eiks åsbk, [Lundkvis, Kls]. Gusv Adlfs Tg. En cenl pls i sdens hisi. Sckhlm: Gu- ch fsigheskne ch Sckhlms sdsmuseum, Mlmsöm, Bigi. Sckhlms Elekiciesvek Någ dg u vekes uveckling. Sckhlm, Rsch, Måen. Sckhlmin, 1-5. Sckhlm: Bkvännen, Rudbeg, Ev. Sckhlmsusällningen Mdenismens genmb i svensk kieku. Sckhlm: Sckhlmi fölg, Sckhlms belysning. Sckhlm, Sjösöm, Jhn. Schmlensee, Au vn. i: Svensk bigfisk lexikn, bnd 31, Sckhlms belysning. Ugifven med nledning f Gsvekes femiåig illv [ ]. And upplgn. Sckhlm, Sckhlmsusällningen Officiell huvudklg. Sckhlm:»Usällningsfölge«, Södebeg, Rlf. Sckhlmsgyning. En fgfisk vnding på Kl XV:s id. Sckhlm: Libe, Tidskifen Ljuskulu. Wllén, Cyus. En Södegbb växe upp. Sckhlm: Ndisk musee, Neklge öve Ku vn Schmlensee i Dgens Nyhee 15 juli ch i Svensk Dgblde 16 juli Bildkäll Sckhlms sdsmuseum: Bild n 1, 2, 4, 5, 10, 13, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 29, 30, 34, 40, 41, 44, 45, 46, 47. Tfikkne: Bild n 11, 12, 17, 18, 27, 28, 36, 37, 38, 48. Spåvägsmusee: Bild n 6, 7, 8, 9, 14, 15, 31, 32, 33. Jn Gne: Bild n 16, 19, 35. Tck ill Smlingsvdelningen, Sckhlms sdsmuseum. Pe Gdin ch Henik Gidlund, Tfikkne. Cl Axel Peessn, Spåvägsmusee. Min Röby, Råde ill skydd fö Sckhlms skönhe. Ms Tllbeg, Sckhlms sdskiv. Helen Fimn, Sckhlmsubildningen. Ge Eksöm, Teknisk musée. Kjell Klssn, Kuluhisisk vdelningen, Sknsen. Kesi Hgblm, Nköpings sdskiv. Lis Bunnsöm, Göebg.