Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Estland

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten gör inte anspråk på att ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer i landet. Information bör också sökas från andra källor. Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Estland I. SAMMANFATTNING Respekten för de mänskliga rättigheterna i Estland är överlag god och det förekommer inte några rapporter om allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna. Det förekommer dock rapporter om övervåld från polisen och om dåliga förhållanden i vissa häkten. Ett stort antal personer saknar fortfarande medborgarskap trots ansträngningar att öka naturaliseringstakten. Statslöshet drabbar särskilt den ryska etniska minoriteten. Ändringar i lagen om medborgarskap antogs i januari 2016 som innebär automatiskt medborgarskap vid födseln för barn till statslösa och som undantog personer över 65 från krav på språkprov. Andra problem i Estland utgörs av våld i hemmet, diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden skillnader mellan kvinnors och mäns löner, incidenter av barnmisshandel, människohandel, otillräcklig tillgång till offentliga tjänster för funktionshindrade, särskilt på landsbygden, och i samhället utbredda trakasserier och diskriminering av HBTQ-personer. II. RÄTTSSTATENS PRINCIPER En princip för god samhällsstyrning Lokala, regionala och nationella domstolar är självständiga i förhållande till den exekutiva makten. Militärdomstolar eller andra extraordinära domstolar förekommer inte. Domare måste vara medborgare och utses på livstid. Estland har en lång tradition av kvinnliga domare och kvinnor är väl representerade i kåren.

2 I genomsnitt tar det sex månader i domstol för att avgöra ett civilrättsligt tvistemål men handläggningstiden för brottmål varierar. Alla domstolsbeslut sparas i ett elektroniskt register och finns att tillgå på internet utom i de fall där privatliv eller affärshemligheter bör skyddas. Justitiekanslerposten tillsätts av parlamentet på förslag av presidenten. Utöver uppgiften att övervaka lagarnas överensstämmelse med konstitutionen är justitiekanslern även ombudsman för regeringen vid klagomål från allmänheten, däribland vid anklagelser om kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Justitiekanslern är lokaliserad i Tallinn men genomför regelbundet besök i andra delar av landet. Synen på vad som är att räkna som korruption har blivit strängare och antalet personer som stött på korruption färre, enligt en undersökning av Justitieministeriet. Estland intar plats 22 på Transparency Internationals index för upplevd korruption III. DEMOKRATI De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Estland är en väl fungerande demokrati med flerpartisystem. Oppositionen har reella möjligheter att agera och påverka opinionen. Däremot är deltagandet i den politiska processen relativt lågt, vilket bland annat återspeglas i ett lågt valdeltagande. Estniskt medborgarskap, eller medborgarskap i ett annat EU-land, krävs för att bilda och vara medlem i politiska partier. Parlamentet, Riigikogu, utses genom allmänna val vart fjärde år. Presidenten föreslår premiärministerkandidat som måste godkännas av parlamentet. De allmänna valen regleras i en särskild vallag. Rösträttsåldern är 18 år. Kandidater till parlamentet måste på valdagen vara 21 år fyllda. Endast estniska medborgare har rösträtt i allmänna val till parlamentet. Ickemedborgare som har uppehållstillstånd i Estland har dock rösträtt i lokalvalen som hålls vart fjärde år, men är inte valbara. Av parlamentets 101 ledamöter är för närvarande 27 kvinnor. I regeringen är 4 av totalt 15 ministrar kvinnor. Estland har sex parlamentsledamöter i Europaparlamentet och tre av dessa är kvinnor. 2 (13)

3 Det civila samhällets utrymme Flera organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter verkar i landet. Det finns ingen lagstiftning som begränsar frivilligorganisationernas verksamhet. IV. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Inga fall av politiska mord, avrättningar, försvinnanden eller tortyr sanktionerade av statsmakten har rapporterats. Estnisk lag förbjuder tortyr och inhuman och nedvärderande behandling och bestraffning. Såväl justitieministeriet som justitiekanslern genomför regelbundna inspektioner av fängelseförhållandena. För närvarande finns fem fängelser i Estland, varav ett är reserverat för kvinnor. I dagsläget finns inga problem med överbeläggning men förhållandena i de äldre fängelserna beskrivs som undermåliga i Justitiekanslerns årliga rapport. Drygt hälften av alla fångar i Estland är idag intagna på de äldre fängelserna. Justitiekanslern konstaterar att flera anstalter inte har renoverats sedan Sovjettiden och att de sanitära förhållandena är otillfredsställande. Dessutom påpekas att underbemanning förekommer, liksom att det i viss utsträckning saknas sysselsättningsmöjligheter för interner vid ett par anstalter. Förekomsten av hiv och tuberkulos utgör ett problem på estniska fängelser. Interner är enligt lag skyldiga att utföra arbete vid anstalterna, i form av hushållsarbete, olika produktionsaktiviteter eller genom att studera. Många har varken tidigare arbetslivserfarenhet eller yrkesutbildning. Målet är att hälften av internerna ska vara sysselsatta som en förberedande åtgärd för att hitta arbete efter frisläppandet. Grundskole- och gymnasieutbildning erbjuds på anstalterna, samt i vissa fall även yrkesutbildning. Språkstudier, bland annat inför medborgarskapsprov, prioriteras. Rehabiliteringsprogram, som erbjuder juridisk hjälp, psykologstöd och finansiellt stöd finns, liksom särskilda kurser i social träning och kurser med inriktning på exempelvis hiv/aids, tobaksavvänjning och arbetssökande. Förhållanden i häktena varierar. Flera av häktena uppvisade mycket dåliga förhållanden vid Justitiekanslerns senaste inspektion. I genomsnitt uppgår häktningstiden till en månad. Längre interneringar i häkten före rättegång förekommer fortsatt. Justitiekanslern har påpekat att personer som väntar på rättegång bör överföras till annat förvar om häktningstiden överstiger en 3 (13)

4 månad, eftersom häktena inte uppfyller de krav som ställs för längre förvaring. Estland är ursprungs-, transit- och destinationsland för kvinnor och flickor som utsätts för människohandel för sexuella ändamål. Estniska kvinnor och flickor utsätts för sexhandel i Estland och i andra europeiska länder. Ingen särskild lag förbjuder prostitution, men strafflagen förbjuder koppleri och tvång till prostitution. Statistiken över antalet prostituerade är bristfällig. Estlands regering uppfyller inte minimikraven för eliminering av människohandel även om den gör betydande insatser för att göra det. Estniska myndigheterna har ökat de tillgängliga medlen för brottsofferorganisationer och identifierat ett bredare spektrum av offer, inklusive utländska medborgare och offer för barnsexhandel. Dödsstraff Dödsstraff är avskaffat i både freds- och krigstid. Rätten till frihet och personlig säkerhet Konstitutionen förbjuder godtyckliga arresteringar och landsförvisning av egna medborgare. I lagstiftningen finns procedurer för frihetsberövanden, häktningstider och rättshjälp reglerade. En person kan vara frihetsberövad i 48 timmar utan att formellt vara åtalad, därefter krävs domstolsbeslut. En person kan hållas häktad upp till sex månader genom domstolsbeslut men i särskilt svåra fall kan undantag göras på upp till ett år. Det har inte rapporterats om några godtyckliga frihetsberövanden. För telefonavlyssning krävs att polisen har domstolsbeslut. Olagligt erhållen information är oanvändbar i rätten. Rättssäkerhet Domstolarna är självständiga i förhållande till den exekutiva makten. Om en åtalad inte har råd med försvarsadvokat, kan offentlig försvarare via rättshjälpssystemet förordnas på statens bekostnad. Straffmyndighetsåldern är 14 år. 4 (13)

5 Straffrihet Det finns inga uppgifter om att straffrihet förekommer och brott beivras och bestraffas. De estniska domstolarna kan döma i mål gällande internationella brott begångna i utlandet under förutsättning att straffbarheten för brotten är reglerat i för Estland internationellt bindande överenskommelse. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet Allmän åsikts-, yttrande- och tryckfrihet säkerställs i konstitutionen och respekteras. Konstitutionen förbjuder censur. I Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex för år 2016 listades Estland på elfte plats. Inga fall av förföljelser av journalister har rapporterats och tillgången till utländska media är god. Regeringen begränsar inte eller stör tillgången till internet och censurerar inte innehåll på internet eller sociala media. Det finns inga trovärdiga rapporter som säger att regeringen övervakar privat online-kommunikation utan rättsligt stöd. Internet är allmänt tillgängligt och allmänheten använder det regelbundet. Mötes- och föreningsfrihet Mötes- och föreningsfriheten är garanterad i författningen och efterlevs. En del högre statstjänstemän, till exempel domare, är förhindrade att vara medlemmar i politiska partier med hänvisning till korruptionsrisk. Övriga i landet bosatta personer har dock rätt att bilda intressegrupper av olika slag. Regeringen har rätt att förhindra demonstrationer som stör den allmänna ordningen. Religions- och övertygelsefrihet Konstitutionen slår fast friheten för personer att fritt utöva sin religion och förbjuder hets mot personer och grupper, våld eller diskriminering på grund av religion. V. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER Rätten till arbete, rättvisa arbetsvillkor och relaterade frågor Estland har ratificerat samtliga av Internationella arbetsorganisationens (ILO) åtta grundläggande konventioner. Estniska arbetslagen förbjuder diskriminering i arbetslivet på grund av kön, ras, ålder, nationalitet, 5 (13)

6 språkkunskaper, funktionshinder, sexuell läggning, familjeförhållanden, sociala förhållanden, medlemskap i fackförening, politisk åsikt, religion eller liknande. Fackföreningar existerar, skyddas av lag och kan verka utan större inskränkningar, men är generellt sett svaga. Tvångsarbete är förbjudet. Enligt lag ska vissa allmännyttiga yrkesgrupper, i synnerhet offentligt anställda, ha en viss miniminivå av kunskaper i estniska. Inom den lokala förvaltningen är det tillåtet att använda ryska som arbetsspråk om mer än 50 procent av lokalbefolkningen är ryskspråkig. Minimiåldern för anställningar är 18 år. För barn från 15 till och med 17 år krävs en förälders tillåtelse. Barn mellan 13 och 15 år tillåts i vissa fall att lönearbeta om förälders tillstånd givits och en särskild handledare utsetts på arbetsplatsen. Arbetslösheten är närmare dubbelt så hög bland den ryskspråkiga befolkningen som den estniska. Estland har EU:s mest könssegregerade arbetsmarknad och bland Europas största lönegap mellan män och kvinnor. Kvinnor tjänar i genomsnitt 30 procent mindre än män. Kvinnor är underrepresenterade på högre poster inom såväl den offentliga som den privata sektorn. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Alla delar av Estlands befolkning har tillgång till samma sjukvård. Estland arbetar med att förbättra folkhälsan och i synnerhet förlänga den förväntade livslängden. En del av arbetet att förbättra folkhälsan utgörs av förebyggandet av alkoholrelaterade problem i samhället. Spridningen av hiv är fortsatt ett av de största hälsoproblemen i Estland. Antalet hiv-smittade per capita är högre i Estland än i de flesta andra länder i Europa och landet är ett av de värst hiv-drabbade länderna utanför den afrikanska kontinenten. Särskilda åtgärder har vidtagits för att minska spridningen och det genomförs kampanjer för att öka medvetenheten om hiv/aids. Antalet nyupptäckta fall av tuberkulos fortsätter att minska. 6 (13)

7 Rätten till utbildning Den grundläggande utbildningen är obligatorisk och kostnadsfri i nio år. Det förekommer inga uppgifter om diskriminering mellan pojkars och flickors rätt till utbildning eller mellan befolkningsgrupper. Även barn till utländska föräldrar omfattas av lagstiftningen. Könsfördelningen bland samtliga i gruppen högutbildade är ungefär 60 procent kvinnor och 40 procent män. Undervisningen bedrivs på estniska, ryska eller engelska. Enligt skollagen ska minst 60 procent av undervisningen i alla gymnasieskolor ske på estniska. Ökningen av undervisning på estniska i ryskspråkiga skolor sker stegvis. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Inkomstskillnaderna i Estland är stora, men har minskat något de senaste åren. De största disponibla medelinkomst-skillnaderna återfinns mellan stad och landsbygd, och i synnerhet mellan Tallinn och övriga landet. VI. RÄTTEN ATT INTE UTSÄTTAS FÖR DISKRIMINERING Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter I Estland har kvinnor och män enligt konstitutionen samma rättigheter och friheter. Lagar för att främja jämlikhet och förhindra diskriminering på grund av kön har antagits. En jämställdhetsombudsman finns för att övervaka lagen om jämställdhet (Gender Equality Act) och lagen om likabehandling (Equal Treatment Act). Enligt lag har kvinnor rätt till lika lön för lika arbete. Trots detta förekommer diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden vad gäller lön, representation på höga poster och anställning. Föräldraskap påverkar sysselsättningsgraden för kvinnor i Estland i högre utsträckning än i genomsnitt i EU, vilket tillsammans med kvinnors fortsatta ansvar för hushållsarbete påverkar deras deltagande på arbetsmarknaden. Våld mot kvinnor har varit en uppmärksammad fråga de senaste åren. Lagen förbjuder våld i hemmet och våldtäkt inom äktenskapet. Barnets rättigheter Den estniska konstitutionen och det juridiska regelverket överensstämmer med internationella normer om barnets rättigheter, inklusive lagen om skydd 7 (13)

8 av barn och lagar såsom arbetsrättslagen, skolförordningen, föräldrabalken samt sociallagen. Estniska medborgare har allmän värnplikt och alla män som fyllt 18 år måste genomgå mönstring. Straffmyndighetsåldern är 14 år. Minderåriga kan inte dömas till längre fängelsestraff än tio år och är ålagda att studera under strafftiden. Barn till statslösa föräldrar kan genom en förenklad procedur erhålla estniskt medborgarskap utan föregående språkprov, vilket annars krävs. Det är förbjudet att inneha, producera, distribuera eller förevisa barnpornografi. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Den estniska konstitutionen garanterar personer som tillhör minoritetsgrupper mänskliga rättigheter inklusive minoritetsrättigheter. De officiella minoritetsgrupperna utgörs av etniska ryssar och romer, som till antalet är färre än 1000 personer. I Estland finns det runt statslösa personer, vilket utgör runt 6 procent av befolkningen. Av dessa utgör majoriteten etniska ryssar som förlorade sitt medborgarskap i samband med Estlands självständighetsförklaring från forna Sovjetunionen år För estniskt medborgarskap krävs grundläggande kunskaper om grundlagen, medborgarskapslagen och i estniska språket. Staten ersätter kostnader för språkstudier i estniska efter godkänt språkprov och det finns kostnadsfria kurser för att lära sig om grundlagen och medborgarskapslagen. Kampanjer för att uppmuntra statslösa att ansöka om medborgarskap har genomförts. Fokus har främst varit på att uppmuntra föräldrar till barn mellan 0-14 år att ansöka om medborgarskap för sina barn. En formell medborgarskapsansökan - låt vara en mycket enkel registrering krävs för att barn födda i Estland av statslösa personer ska erhålla medborgarskap. Nyblivna föräldrar informeras systematiskt om möjligheten att ansöka om medborgarskap för sitt barn. I en rapport från 2010 uppmanar ECRI Estland att överväga att automatiskt ge medborgarskap till alla barn födda av statslösa. 8 (13)

9 Integrationsinsatser, utöver insatser för att förbättra språkkunskaperna i estniska, har fokuserat på att minska skillnaden i antalet arbetslösa inom olika språkgrupper. Detta som ett led i att öka den socioekonomiska och politiska integrationen. Romer utsätts enligt uppgift för diskriminering inom flera områden, bland annat arbete. Regeringen har vidtagit åtgärder för att betona vikten av utbildning för romska barn. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Lagen förbjuder diskriminering på grund av kön eller andra personliga egenskaper trots att grunderna sexuell läggning eller könsidentitet inte nämns explicit. Civilsamhälleorganisationer rapporterar att trakasserier och diskriminering av HBTQ-personer är utbrett i samhället. Sedan 2009 genomförs en gemensam Gay Pride i Baltikum, Baltic Pride. Evenemanget hölls senast i Litauen 2016 och mötte då ett starkt motstånd ska Baltic Pride hållas i Tallinn. Flyktingars och migranters rättigheter Lagen föreskriver beviljande av asyl eller flyktingstatus, och regeringen har inrättat ett system för att ge skydd till flyktingar. Den estniska civilsamhälleorganisationen Human Rights Center (EHRC) menar att myndigheterna inte informerar asylsökande om deras rättigheter i tillräcklig utsträckning och inte har gjort tillräckliga åtgärder för översättning. Dessa brister har försvårat kommunikationen mellan asylsökande och myndigheter. EHRC, andra civilsamhällesorganisationer och advokatbyråer tillhandahåller juridiskt och socialt stöd till asylsökande i samarbete med myndigheterna. Regeringen uppger att tillgång till rättshjälp finns i varje skede av asylförfarandet. Regeringen har upprättat en lista på så kallade säkra länder och nekar personer som kommer från dessa länder, vare sig det rör sig om ursprungsland eller transitland. UNHCR har uttryck oro över att personer från dessa länder nekas inresa eller omedelbart skickas tillbaka om de rest från ett sådant land, i synnerhet eftersom dessa personer inte kan överklaga avslag utanför Estland. Myndigheterna hävdar att alla enskilda asylsökande intervjuas. 9 (13)

10 Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lagen förbjuder diskriminering av personer med fysisk och psykisk funktionsnedsättning vad gäller arbete, utbildning, tillgång till hälso-och sjukvård, och transport. Dessa bestämmelser följs i allmänhet. Personer med funktionsnedsättning kan få statligt stöd för att få tillgång till information och kan begära personliga assistenter vid behov. Lagen föreskriver att byggnader uppförda eller renoverade efter 2002 ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Enligt Justitiekanslern är åtgärderna att skydda enskilda personers grundläggande rättigheter på mentalsjukhus otillräckliga. Problemen omfattar missbruk av fysiskt tvång, dokumentation av detta och otillräcklig medicinsk vård. Civilsamhällesorganisationer har framfört klagomål på att vissa tjänster för personer med funktionsnedsättning är tillgängliga i huvudstaden men inte i vissa landsbygdsområden. Det förekommer även uppgifter om diskriminering i arbetslivet. 10 (13)

11 Ratifikationsläget avseende centrala konventioner om mänskliga rättigheter Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR) ratificerades år Det fakultativa protokollet om enskild klagorätt och det fakultativa protokollet om avskaffandet av dödsstraffet ratificerades 1991 respektive Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) ratificerades år Det fakultativa protokollet om enskild klagorätt har inte ratificerats. Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, International Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (ICERD) ratificerades år Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women (CEDAW) ratificerades år Det fakultativa protokollet om enskild klagorätt har inte ratificerats. Konventionen mot tortyr, Convention Against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT) ratificerades år Det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr ratificerades Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) ratificerades år Det tillhörande protokollet om barns indragning i väpnade konflikter ratificerades år Det tillhörande protokollet om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi ratificerades Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) ratificerades år (13)

12 Konventionen mot påtvingade försvinnanden, International Convention for the Protection of All Persons from Enforced Disappearances (ICED) har inte ratificerats. Flyktingkonventionen, Convention Relating to the Status of Refugees (Refugee Convention) samt det tillhörande protokollet ratificerades båda år Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, Rome Statute of the International Criminal Court (ICC) ratificerades år Regionala instrument Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, The Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms (ECHR) ratificerades år Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter, Framework Convention for the protection of National Minorities, ratificerades år Europeiska stadgan om landsdel- eller minoritetsspråk, European Charter for Regional or Minority Languages, har inte ratificerats. Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, Council of Europe Convention on preventing and combating violence against women and domestic violence, undertecknades 2014 men har inte ratificerats. Europarådets straffrättsliga konvention om korruption, Criminal Law Convention on Corruption, ratificerades år (13)

13 Inrapportering sker till samtliga av FN:s konventionskommittéer. Exempel på svenskt och internationellt arbete rörande mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer Sedan Estland blev medlem i EU har stödet och intresset från internationella och svenska organisationer minskat kraftigt, eftersom det ansågs att staten själv ska finansiera sina undersökningar och projekt om mänskliga rättigheter. Unicef, WHO och IOM verkar genom små lokala kontor under estnisk ledning. I den universella granskningsmekanismen (UPR) vid FN:s råd för mänskliga rättigheter gav Sverige rekommendationer till Estland som bland annat berörde arbetet med årgärder för att reducera den överbeläggning som råder, samt åtgärder för att förbättra förhållanden i fängelser och andra förläggningar. 13 (13)