Projektdokumentation 2012 Slutrapport

Transkript

1 Projektdokumentation 2012 Slutrapport Hållbart Avstamp Ekonomisk förening, Falkgatan 6, LIDKÖPING,

2 Sammanfattning Kompetensväxling 2012 är finansierat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Syftet har varit att öka tillgängligheten vid regionens arbetslivsmuseer och samtidigt ge unga människor feriearbete. En arbetsmetodik som bygger på samverkan mellan offentlighet, kommersiella aktörer och ideella krafter har använts och vidareutvecklats. Sex arbetslivsmuseer belägna i fyra olika kommuner har deltagit. Feriearbetande ungdomar har funnits på samtliga ställen. De flesta ungdomarna har tillsatts via kommunernas arbetsmarknadsenheter men vid några ställen har också direkt anställda ungdomar funnits. Vid ett av museerna (Qvarnstensgruvan) har samtliga ungdomar varit anställda direkt av föreningen. Vid två av museerna har unga actionledare funnits under sommaren. Actionledarna har i samverkan med berörda föreningar genomfört utvecklingsinsatser och tillfört nya idéer som i båda fallen tagits emot mycket väl såväl av besökare som av de berörda föreningarna. Under projektet har stöd och coachning getts till feriearbetare och actionledare vid flera tillfällen. En dialog har också förts med föreningar, kommuner och turismorganisationer m fl, så att erfarenheter, möjligheter och goda exempel kunnat vidareföras och bidra till förbättringar i arbetssätt och metoder. I projektet har också ingått att följa och dokumentera den metodik som använts och de resultat som uppnås. Denna rapport med tillhörande bilagor utgör en samlad dokumentation av projektet, dess genomförande och resultat hittills. Ett fortsatt arbete med kompetensväxling planeras och en inledning av detta kommer att ske vid detta projekts avslutande workshop i februari Lidköping Hållbart Avstamp Ekonomisk Förening Projektägare Kompetensväxling 2012 / Ola Göransson -2-

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Inledning och bakgrund 2. Projektorganisation 3. Projektägaren Hållbart Avstamp 4. Projektets genomförande 4.1 Förberedelser förankring och information 4.2 Feriearbetande ungdomar 4.3 Unga projektledare s.k. Actionledare 4.4 Kommunernas roll 4.5 Arbetsförmedlingen och arbetskraft utanför ordinarie arbetsmarknad 4.6 Föreningarnas frågeställningar 5. Analys slutsatser och rekommendationer 6. Nästa steg överlämning - avslutning Bilaga 1 Ekonomisk sammanställning Bilaga 2 Delrapport t.o.m. aug 2012 Bilaga 3 Deltagande arbetslivsmuseer 2012 Bilaga 4A Bilaga 4B Bilaga 5 Bilaga 6A Bilaga 6B Bilaga 6C Bilaga 7 Bilaga 8 Informationsbrev till kommuner Informationsbrev till föreningar Handledarguide Feriemappen Inbjudan introduktionsutbildning feriearbetare Utvärdering feriearbetarnas utbildningsdag Pressklipp Mariestad Uppdraget till actionledare de unga projektledarna Bilaga 9A Qvarnstensgruvan projektplan sommaren 2012 Bilaga 9B Utvärdering Linn Heiel Ekeborg actionledare Qvarnstensgruvan Bilaga 9C Pressklipp Qvarnstensgruvan Bilaga 10A Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri projektplan sommaren 2012 Bilaga 10B Utvärdering Maja Göransson actionledare (och handledare) Råbäck Bilaga 10C Pressklipp Råbäck Bilaga 11 Åsle Tå projektplan sommaren 2012 Bilaga 12 Bilaga 13 Bilaga 14 Utvärdering medverkande föreningar Inbjudan och program slutkonferens Arbetsprocessen -3-

4 1. Inledning och bakgrund Projekt Kompetensväxling 2012 är en fortsättning och fördjupning av ett arbete som inleddes sommaren Projektet är finansierat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Syftet är att ge unga människor feriearbete inom lokala kulturarvsverksamheter samtidigt som besöksmålspotentialen hos regionens arbetslivsmuseer tillvaratas och utvecklas. Långsiktigt förväntas ett intresse för kulturarvet väckas hos unga människor vilket bidrar till framgångsrik kompetensöverföring och generationsväxling så att arbetslivsmuseernas framtid säkras. Under 2012 har nedanstående sex arbetslivsmuseer belägna i fyra olika kommuner deltagit - Dalénmuseet i Stenstorp, Falköpings kommun - Åsle Tå, Falköpings kommun - Qvarnstensgruvan i Lugnås, Mariestad kommun - Industrimuseet i Mariestad - Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri, Götene kommun - Repslagarmuseet, Ale kommun En lite närmare presentation av dessa finns i bilaga 3. Denna rapport med tillhörande bilagor utgör en samlad dokumentation av projektet, dess genomförande och resultat under Arbetet med kompetensväxling förväntas fortsätta under 2013 och inleds då med ett seminarium/workshop där utöver att resultaten hittills presenteras också en diskussion kring hur fortsättningen skall utformas förs. (För program o inbjudan till avslutande work shop se bilaga 13) 2. Projektorganisation För att i möjligaste mån säkerställa kontinuitet vid genomförandet av projekt kompetensväxling 2012 har i huvudsak personal och/underleverantörer som deltagit tidigare år valts för genomförande av projektet. Projektansvarig och ägare av Kompetensväxling 2012 har varit Hållbart Avstamp Ekonomisk förening där Ola Göransson (t.f verksamhetsledare) har fungerat som projektansvarig. Projektledning har till övervägande delen handlats upp av ED Sweden där Fanny Bergström Buller och Sanna Rådelius varit projektledare. I projektgruppen har också Märta Gustafsson (Kreativt Avstamp och medlem i Hållbart Avstamp) funnits. Under vissa perioder har också andra personer varit knutna till projektet. Projektet har också haft en referensgrupp som utöver projektgruppen ovan bestått av Eira Högforsen (Västra Götalandregionen) och Lisa Jonsson (Innovatum och NAV). -4-

5 3. Projektägaren Hållbart Avstamp För att förstå rollen som projektägare bör man titta på vad som händer efter att projektet är slut och vilken bestående nytta som kan finnas i de resultat ett projekt leder till. I ett komplext projekt som Kompetensväxling finns det inte alltid någon enskilt självklar sådan intressent. En lämplig projektägare bör dock ha ett långsiktigt intresse av de resultat som förväntas komma ut av att projektet genomförs. Vidare bör resurser, kompetens och engagemang finnas för att kunna vidareföra resultaten utan att långsiktigt vara beroende av att stora summor nya projektmedel/bidrag tillförs. I annat fall är det svårt att se att projektet långsiktigt kan betraktas som hållbart. Nedan ges en kort beskrivning av Hållbart Avstamp och en förklaring till den roll som projektägare som vi haft i projekt Kompetensväxling Hållbart Avstamp är ett socialt företag med huvudsaklig verksamhet inom besöksnäringen. Ett socialt företag är fristående från offentligheten men verksamt i gränslandet mellan det ideella, offentliga och det privata. Kortfattat är affärsidén att utveckla och driva verksamheter där det kan vara svårt att finna lönsamhet på strikt affärsmässiga villkor genom att nyttja resurser i samhället som annars skulle förbli outnyttjade. Samtidigt ges då människor som av olika skäl hamnat utanför ordinarie arbetsmarknad en möjlighet att finna en utkomst. I Hållbart Avstamp brukar vi ibland använda bilden av Rättvisans Gudinna (se nedan) där vår mission ligger i att förändra vågskålarnas innehåll. Människor som inte får jobb och som idag försörjs av avbidrag Varor o tjänster som inte är är lönsamma nog för att bli gjorda Foto: Peter Silow Hållbart Avstamp bildades 2011 och etablerade snabbt ett samarbete med bl a Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri, vars arbete med sommaröppet utgjort en inspirationskälla till att arbetet med Kompetensväxling initialt startades upp. Under Hållbart Avstamps första verksamhetsår togs en arbetsmetodik fram som kunde leda till att fler sociala företag/verksamheter etablerades. I liten skala användes detta i den egna verksamheten för att bygga upp föreningen men något senare, i slutet av 2011, beviljades EU stöd för att i större skala fortsätta utvecklingen och sprida arbetssättet vidare. -5-

6 Hållbart Avstamps metod framgår översiktigt av figuren nedan Utbildning - > Etablering - > Överlämning -> Drift Personlig utveckling Entreprenörskap Fackkunskap < 10 månader ><3-8mån><. PROJEKTAVGRÄNSNING - ÖVERGÅNG TILL ORDINARIE VERKSAMHET Socialt företag I denna metod finns uppenbara synergier och möjlighet till samordning med vad som gjorts inom kompetensväxling tidigare år. Den ekonomiska status Hållbart Avstamp hade i och med det beviljade EU stödet utgjorde också en tillräcklig bas för att kunna se en långsiktig hållbarhet och en vision om hur resultaten skulle kunna förvaltas. Bl a sågs möjligheter att via t ex Kulturarvslyftet efter genomgånga utbildningsinsatser skapa många nya arbetstillfällen. Ett annat exempel där uppenbara synergier sågs var i handledarskapet vid de arbetslivsmuseer som deltagit i kompetensväxling tidigare år. Ett tydligt behov av ett aktivt handledarskap där vuxna personer finns tillgängliga tillsammans med ungdomar hade identifierats. I Hållbart Avstamps modell sågs en möjlighet att inte bara ungdomar utan även andra grupper i samhället som av olika skäl hamnat utanför ordinarie arbetsmarknad kunde bidra till att utveckla kulturarvet. Det fanns också flera andra skäl till att det då projektet inleddes under våren var naturligt att Hållbart Avstamp axlade rollen som projektägare för Kompetensväxling Då arbetsförmedlingen efter några månader inte längre ville/kunde leva upp till sina åtaganden i det av EU finansierade projektet som Hållbart Avstamp inlett avbröts det projektet i maj Detta förändrade kraftigt Hållbart Avstamps möjligheter att utgöra den plattform för att vidareföra de resultat projekt Kompetensväxling 2012 förväntades leda fram till. Trots att själva genomförandet av projekt Kompetensväxling 2012 naturligtvis också påverkades beslutades ändå att genomföra projektets sommaraktiviteter enligt plan men att höstens aktiviteter och projektets kvarvarande aktiviteter delvis skulle omarbetas. En delrapport avseende projektet fram tom augusti finns redovisad i bilaga 2. Under hösten omarbetades planen och fokus lades på att utvärdera vad som kommit fram och slutföra diskussionerna med berörda kommuner, föreningar och turistorganisationer m fl. samt förbereda för ett bra överlämnande av projektets resultat. En ännu inte till fullo besvarad fråga är vem/vilka dessa mottagare är och hur/på vilket sätt resultaten skall vidareföras. Detta hoppas vi kunna komma framåt med i den workshop som genomförs i februari. -6-

7 4. Projektets genomförande Projektets inledande aktiviteter finns utförligare beskrivna i bilaga 2, Delrapport tom augusti 2012 varför endast en kortare redogörelse finns nedan 4.1 Förberedelser förankring och information Projektet inleddes under vår/försommar med ett omfattande förankrings och informationsarbete till föreningar, kommuner och turistorganisationer. Skälen till detta fanns i de viktiga erfarenheter från tidigare år som hade visat på flera problem. Kommunernas hantering/ tilldelningen av feriearbetare hade upplevts som oflexibel. Ändringar i tilldelning av feriearbetare kunde ske väldigt sent. Föreningarna hade inte alltid fått samma information som ungdomarna. Dessa saker sammantaget hade skapat problem och därför prioriterades under våren arbetet att förankra och informera om projektet. 4.2 Feriearbetande ungdomar Som inledning på sommarens feriearbete samlades ungdomar från de deltagande platserna till en gemensam utbildningsdag (kick-off) som ägde rum den 18 juni i Åsle Tå. (Se bilaga 6) Anställningarna av ungdomar vid de arbetslivsmuseer som deltagit har under sommaren haft lite olika upplägg. Qvarnstensgruvan utmärker sig då alla ungdomar där anställs och avlönas direkt av föreningen. Detta har möjliggjort att ungdomar från tidigare år kunnat fungera som handledare för de nya. Även i Råbäck har en liknande modell använts där de av kommunen tillsatta ungdomarna kompletterats med en direktanställd ungdom som också funnits med under tidigare somrar och känner föreningen väl. Under sommaren har projektet besökt alla platser och gett stöttning och coachat ungdomarna. Besöken har överlag varit positiva och ungdomarna har gett bilden av att de finner sin feriepraktik intressant. Bedömningen är också att de tagit till sig utbildningsinformationen från den inledande utbildningsdagen på Åsle Tå och reflekterat dels över de frågeställningar som lyftes där men också över utvecklingsidéer kopplade till platserna där de arbetar. En tydlig reflektion är att en öppenhet och bra attityd från föreningen samt en bra handledning är centralt för att åstadkomma goda resultat. Ungdomarnas introduktion och välkomnande till platsen är andra faktorer som är viktiga för att resultaten skall bli bra. Feriearbetarna har i vissa fall och i varierande grad uttryckt att de saknat detta. Ungdomarna har också i många fall upplevt att de kunnat göra mer under den tidsperiod som de haft sin feriepraktik. På flera platser vill man se en bättre mix av arbetsuppgifter där underhållsarbeten och guidningar kan komplettera varandra. -7-

8 4.3 Unga projektledare s.k Actionledare Under försommaren rekryterades tre actionledare som placerades vid tre av de deltagande arbetslivsmuseerna (Qvarnstensgruvan, Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri samt Åsle Tå). Tanken var att dessa skulle arbeta under en längre period än de feriearbetande ungdomarna så att det parallellt med sommarens ordinarie uppgifter också kunde bedrivas ett aktivt utvecklingsarbete. Som stöd fanns också tillgång till specialistkunskaper i kulturarvsfrågor och IT-teknik. Då projektet kom igång sent och då det också funnits olika behov och syn på gränsdragningen mellan de unga actionledarnas utvecklingsuppdrag och föreningarnas behov av handledning av ungdomar och/eller genomförande av ordinarie arbetsuppgifter har de tre actionledarnas uppdrag kommit att se väldigt olika ut. Tyvärr valde actionledaren i Åsle Tå halvägs in i perioden avbryta sitt projekt. De andra två projekten (Råbäcks Hamn och Lugnås Qvarnstensgruva) blev dock båda mycket lyckosamma och ledde i båda fallen till att väsentliga utvecklingsinsatser genomfördes som ledde till fler besökare redan under sommaren men också till att nya samarbeten inletts som fortsätter utveckla platserna framöver. (Actionledarnas uppdrag, projektbeskrivningar, pressklipp och utvärderingar finns redovisade i bilaga 8 11) En intressant aspekt är de olikheter i hur de båda actionledarna som slutfört sina uppdrag jobbat. I Qvarnstensgruvan ville man ha ett utifrånperspektiv och valde därför en actionledare utan tidigare koppling eller erfarenhet av föreningens verksamhet. Utvecklingsprojektet drevs relativt fristående från övrig verksamhet och feriearbetarna involverades först då produkten, barnguidningen var färdig. Fördelen med detta var att projektet fick en tydlig målbild, kunde genomföras effektivt och lämnas över till föreningen som en färdig produkt. I Råbäck valdes i stället en actionledare som var väl förtrogen med föreningen och tidigare års sommarverksamhet. Actionsledaren, dock förstärkt med två personer ytterligare, var även ansvarig handledare för feriearbetarna. Feriearbetarna involverades direkt i de nyheter som togs fram och utvecklade också själva vissa av dessa. Ett mera långsiktigt utvecklingsarbete inleddes också och nya relationer till omgivande aktörer utvecklades. Fördelen med detta inifrånperspektiv är att mera långsiktiga utvecklingsinsatser kan startas där actionledarens roll delvis integreras med föreningens egen roll. Föreningens behov av handledarresurser till ungdomarna tillgodoses också men samtidigt blir gränsdragning mellan projekt och föreningsverksamhet mera otydlig och överlämnandet efter projektets avslut kan försvåras. Vid några tillfällen under sommaren hölls också coachträffar då actionledarna gavs stöd och fick möjlighet att diskutera sina projekt med såväl projektledning som med varandra. Av de utvärderingar som gjorts av de båda actionsledare som slutfört sina projekt framgår tydligt att de själva tagit stort ansvar för sina projekt och genomfört mycket utifrån sina egna värderingar. Trots att båda skriver i sina utvärderingar att de uppfattar projektorganisationen och genomförandet av hela projektet som rörigt och otydligt har de tyckt om sina sommarjobb och visat på unga människors förmåga att ta nödvändiga kontakter och driva utvecklingsfrågor framåt. Den otydlighet som upplevts måste förstås mot bakgrunden av att flera olika aktörer varit involverade och att motstridiga uppfattningar ibland finns i komplexa projekt som detta. Båda de berörda föreningarna, Qvarnstensgruvan respektive Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri uttalar dock mycket tydligt att de haft/och fortsatt har stor nytta av de båda actionledarnas arbeten. -8-

9 4.4 Kommunernas roll Under sommar och höst har också möten med berörda kommuner genomförts. Syftet har varit att ge dessa en god insikt i projektet och en insikt i vad som händer på de platser som medverkar i just deras kommun. Här nedan följer mycket kort några frågeställningar som diskuterats med de medverkande kommunerna: (se också bilaga 2) Mariestad Kombinationen av turism och museiverksamhet har varit bra, men kan utvecklas mer. Fler platser i kommunen finns som skulle kunna involveras? Det finns stor potential, men det är inte helt klart vad kommunen vill åstadkomma med feriearbetet? Ale Samtal förs kring eventuell samverkan mellan övriga kulturplatser som har feriearbetare i kommunen. Tittar på möjligheten att slå samman utbildningen för samtliga ferieperioder under en gemensam första vecka. Replagarmuseet kommer att ändra på tidsperioden och ha överlappning mellan ferieperioderna. Kommunen har en mycket bra ansökningsprocess för ungdomar som söker feriearbete. Processen möjliggör rekrytering av personer som faktiskt har ett intresse av att vara på platsen. Götene Önskan finns om att se fler platser som samverkar och stärker infrastrukturen för besöksnäringen. Diskussion har förts om att AME inför kommande säsong kan utforma annonser på nätet för att därmed stärka matchningen mellan ferieansökning och plats. Frågan om fler feriearbetare till just området kulturturism har också lyfts. Falköping AME och arbetslivsmuseerna har en dialog igång kring hur matchning kan bli bättre. Museerna vill se större flexibilitet så att man lägga schema över längre tid men jobba kortare dagar. Intresse från kultur- och besöksnäringen för en större helhetsbild. Möjlighet till samverkan mellan fler museer? Det finns ett bra nätverk för arbetslivsmuseer och hembygdsföreningar i Falköping. I samtliga kommuner finns ett intresse att få en tydligare bild kring hur kommunen jobbar/vill jobba med feriearbete och kultur. Flera olika enheter inom kommunernas egna organisationer berörs och behöver finna former för samverkan. 4.5 Arbetsförmedlingen och arbetskraft utanför ordinarie arbetsmarknad Flera medverkande kommuner och föreningar har erfarenhet av att delta i olika arbetsmarknadsprojekt. I de fall där föreningen har eller har haft personer som under sommaren befunnit sig utanför arbetsmarknaden som en resurs, är det tydligt att dessa personer i sin tur behöver en handledare, något som också kostar pengar och tar tid. Detta blir därmed en osäker resurs särskilt eftersom kontakt med arbetsförmedlingen upplevs som oflexibel och svår. Projektet har märkt av detta då man vid upprepade tillfällen sökt kontakter inom Arbetsförmedlingen för att utröna vilka möjlighet som ges av stödprogram såsom Kulturarvslyftet och/eller andra stödformer. Vid det avslutande seminariet/workshopen som kommer att genomföras (se bilaga 13) kommer därför särskilt denna frågeställning att tas upp. -9-

10 4.6 Föreningarnas frågeställningar Det skiljer sig mycket mellan de medverkande föreningarna gällande deras upplägg för både utbildning och handledning. Samtliga föreningar känner dock att de saknar resurser och tid för en fullgod handledning och det är här man främst önskar stöd från Västra Götalandsregionen. En utvärdering av hur föreningarna har upplevt sin medverkan i årets projekt Kompetensväxling har gjorts. (se bilaga 12). Då det statistiska underlaget mycket litet måste dock denna hanteras med stor försiktighet. I Åsle Tå har kontakter skapats som lett till ungdomar efter sommarperioden ordnat aktiviteter såsom spökvandring o tomteparad vilka lockat många hundra besökare och naturligtvis gynnat föreningens utveckling. I sammanhanget bör dock särskilt nämnas de föreningar som haft actionledare hos sig under sommaren. Såväl Lugnås Qvarnstensgruva som Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri uttalar att de haft stor nytta och glädje av de resursförstärkningar man haft. Ingen av föreningarna hade utan projektets medverkan haft möjlighet till detta. Under Kulturarvsdagen i september genomförde Qvarnstensgruvan sin barnvandring igen och den kommer att fortleva framöver. I Råbäck genomfördes samma dag en mycket välbesökt vandring till Råbäcks kalkbruk. De samarbeten som inleddes under sommaren i kombination med det stora intresset för kalkbruket ledde under hösten fram till att ett nytt utvecklingsprojekt, finansierat av Leader, med utgångspunkt i Råbäcks kalkbruk har inletts. 5 Analys, slutsatser och rekommendationer Projektet har gett en hel mängd erfarenheter och det behövs en genomlysning av dessa. Vi kan konstatera att beroende på vem man är och vilken utgångspunkt man har finns vissa frågor som man ser olika på. Det finns skillnader beroende på om man jobbar ideellt i en förening eller professionellt jobbar med arbetsmarknadsfrågor, kultur eller turism. Det kan också finnas andra olikheter som har betydelse. Den planerade workshopen som genomförs i februari är ett viktigt led i en sådan genomlysning av olika intressenters roller och perspektiv. Under höstens arbete har också behovet av en övergång från ett projektorienterat arbetssätt till en mera långsiktig processorientering diskuterats. Genom att se kompetensväxling som en process som pågår hela tiden, inte bara under ett par sommarmånader och inte bara när bidrag finns beviljat utan precis hela tiden kan processen brytas ned i sina beståndsdelar och varje del utvecklas och förbättras av den som äger och kan påverka just den lilla biten. Genom att samtidigt hålla samman och försöka visualisera hela processen kan varje aktör lättare förstå vilka konsekvenser ett visst agerande innebär för senare led i processen. Utgångspunkten vid ett sådant arbetssätt är naturligtvis som alltid att output ur processen skall bli så bra som möjligt i förhållande till input. Dvs processen skall vara så värdehöjande som möjligt. Viktigt är förstås också att alla berörda är någorlunda överens om vad man vill att processen skall leverera och hur detta skall värderas. -10-

11 Utifrån ovanstående resonemang har en förenklad processbild tagits fram (se nedan samt i bilaga 14) Denna kan utgöra underlag för fortsatta diskussioner kring vem som skall driva/utveckla de olika delarna och hur detta skall gå till. Arbetsprocess kompetensväxling (I bilaga 14 finns denna i större format) Ytterligare en viktig slutsats och rekommendation är att om det fortsatta arbetet med Kompetensväxling skall bedrivas regionövergripande och dessutom kanske utvecklas till att omfatta fler målgrupper än ungdomar och arbetslivsmuseer så behöver ägandet av projekt/process placeras i resursstarka och ekonomiskt uthålliga organisationer, dock gärna med egenintressen i de resultat som kan komma att levereras. 6. Nästa steg överlämning - avslutning Projekt Kompetensväxling 2012 avslutas i och med att denna rapport sammanställts och den planerade workshopen genomförts. Vår förhoppning är att vi utöver att projektet visar många goda resultat hos de aktörer som medverkat under året också gett ett underlag till hur arbetet skall fortleva och utvecklas ytterligare. LIDKÖPING Hållbart Avstamp Ekonomisk Förening Ola Göransson -11-