Projektdokumentation 2012 Slutrapport

Transkript

1 Projektdokumentation 2012 Slutrapport Hållbart Avstamp Ekonomisk förening, Falkgatan 6, LIDKÖPING,

2 Sammanfattning Kompetensväxling 2012 är finansierat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Syftet har varit att öka tillgängligheten vid regionens arbetslivsmuseer och samtidigt ge unga människor feriearbete. En arbetsmetodik som bygger på samverkan mellan offentlighet, kommersiella aktörer och ideella krafter har använts och vidareutvecklats. Sex arbetslivsmuseer belägna i fyra olika kommuner har deltagit. Feriearbetande ungdomar har funnits på samtliga ställen. De flesta ungdomarna har tillsatts via kommunernas arbetsmarknadsenheter men vid några ställen har också direkt anställda ungdomar funnits. Vid ett av museerna (Qvarnstensgruvan) har samtliga ungdomar varit anställda direkt av föreningen. Vid två av museerna har unga actionledare funnits under sommaren. Actionledarna har i samverkan med berörda föreningar genomfört utvecklingsinsatser och tillfört nya idéer som i båda fallen tagits emot mycket väl såväl av besökare som av de berörda föreningarna. Under projektet har stöd och coachning getts till feriearbetare och actionledare vid flera tillfällen. En dialog har också förts med föreningar, kommuner och turismorganisationer m fl, så att erfarenheter, möjligheter och goda exempel kunnat vidareföras och bidra till förbättringar i arbetssätt och metoder. I projektet har också ingått att följa och dokumentera den metodik som använts och de resultat som uppnås. Denna rapport med tillhörande bilagor utgör en samlad dokumentation av projektet, dess genomförande och resultat hittills. Ett fortsatt arbete med kompetensväxling planeras och en inledning av detta kommer att ske vid detta projekts avslutande workshop i februari Lidköping Hållbart Avstamp Ekonomisk Förening Projektägare Kompetensväxling 2012 / Ola Göransson -2-

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Inledning och bakgrund 2. Projektorganisation 3. Projektägaren Hållbart Avstamp 4. Projektets genomförande 4.1 Förberedelser förankring och information 4.2 Feriearbetande ungdomar 4.3 Unga projektledare s.k. Actionledare 4.4 Kommunernas roll 4.5 Arbetsförmedlingen och arbetskraft utanför ordinarie arbetsmarknad 4.6 Föreningarnas frågeställningar 5. Analys slutsatser och rekommendationer 6. Nästa steg överlämning - avslutning Bilaga 1 Ekonomisk sammanställning Bilaga 2 Delrapport t.o.m. aug 2012 Bilaga 3 Deltagande arbetslivsmuseer 2012 Bilaga 4A Bilaga 4B Bilaga 5 Bilaga 6A Bilaga 6B Bilaga 6C Bilaga 7 Bilaga 8 Informationsbrev till kommuner Informationsbrev till föreningar Handledarguide Feriemappen Inbjudan introduktionsutbildning feriearbetare Utvärdering feriearbetarnas utbildningsdag Pressklipp Mariestad Uppdraget till actionledare de unga projektledarna Bilaga 9A Qvarnstensgruvan projektplan sommaren 2012 Bilaga 9B Utvärdering Linn Heiel Ekeborg actionledare Qvarnstensgruvan Bilaga 9C Pressklipp Qvarnstensgruvan Bilaga 10A Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri projektplan sommaren 2012 Bilaga 10B Utvärdering Maja Göransson actionledare (och handledare) Råbäck Bilaga 10C Pressklipp Råbäck Bilaga 11 Åsle Tå projektplan sommaren 2012 Bilaga 12 Bilaga 13 Bilaga 14 Utvärdering medverkande föreningar Inbjudan och program slutkonferens Arbetsprocessen -3-

4 1. Inledning och bakgrund Projekt Kompetensväxling 2012 är en fortsättning och fördjupning av ett arbete som inleddes sommaren Projektet är finansierat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Syftet är att ge unga människor feriearbete inom lokala kulturarvsverksamheter samtidigt som besöksmålspotentialen hos regionens arbetslivsmuseer tillvaratas och utvecklas. Långsiktigt förväntas ett intresse för kulturarvet väckas hos unga människor vilket bidrar till framgångsrik kompetensöverföring och generationsväxling så att arbetslivsmuseernas framtid säkras. Under 2012 har nedanstående sex arbetslivsmuseer belägna i fyra olika kommuner deltagit - Dalénmuseet i Stenstorp, Falköpings kommun - Åsle Tå, Falköpings kommun - Qvarnstensgruvan i Lugnås, Mariestad kommun - Industrimuseet i Mariestad - Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri, Götene kommun - Repslagarmuseet, Ale kommun En lite närmare presentation av dessa finns i bilaga 3. Denna rapport med tillhörande bilagor utgör en samlad dokumentation av projektet, dess genomförande och resultat under Arbetet med kompetensväxling förväntas fortsätta under 2013 och inleds då med ett seminarium/workshop där utöver att resultaten hittills presenteras också en diskussion kring hur fortsättningen skall utformas förs. (För program o inbjudan till avslutande work shop se bilaga 13) 2. Projektorganisation För att i möjligaste mån säkerställa kontinuitet vid genomförandet av projekt kompetensväxling 2012 har i huvudsak personal och/underleverantörer som deltagit tidigare år valts för genomförande av projektet. Projektansvarig och ägare av Kompetensväxling 2012 har varit Hållbart Avstamp Ekonomisk förening där Ola Göransson (t.f verksamhetsledare) har fungerat som projektansvarig. Projektledning har till övervägande delen handlats upp av ED Sweden där Fanny Bergström Buller och Sanna Rådelius varit projektledare. I projektgruppen har också Märta Gustafsson (Kreativt Avstamp och medlem i Hållbart Avstamp) funnits. Under vissa perioder har också andra personer varit knutna till projektet. Projektet har också haft en referensgrupp som utöver projektgruppen ovan bestått av Eira Högforsen (Västra Götalandregionen) och Lisa Jonsson (Innovatum och NAV). -4-

5 3. Projektägaren Hållbart Avstamp För att förstå rollen som projektägare bör man titta på vad som händer efter att projektet är slut och vilken bestående nytta som kan finnas i de resultat ett projekt leder till. I ett komplext projekt som Kompetensväxling finns det inte alltid någon enskilt självklar sådan intressent. En lämplig projektägare bör dock ha ett långsiktigt intresse av de resultat som förväntas komma ut av att projektet genomförs. Vidare bör resurser, kompetens och engagemang finnas för att kunna vidareföra resultaten utan att långsiktigt vara beroende av att stora summor nya projektmedel/bidrag tillförs. I annat fall är det svårt att se att projektet långsiktigt kan betraktas som hållbart. Nedan ges en kort beskrivning av Hållbart Avstamp och en förklaring till den roll som projektägare som vi haft i projekt Kompetensväxling Hållbart Avstamp är ett socialt företag med huvudsaklig verksamhet inom besöksnäringen. Ett socialt företag är fristående från offentligheten men verksamt i gränslandet mellan det ideella, offentliga och det privata. Kortfattat är affärsidén att utveckla och driva verksamheter där det kan vara svårt att finna lönsamhet på strikt affärsmässiga villkor genom att nyttja resurser i samhället som annars skulle förbli outnyttjade. Samtidigt ges då människor som av olika skäl hamnat utanför ordinarie arbetsmarknad en möjlighet att finna en utkomst. I Hållbart Avstamp brukar vi ibland använda bilden av Rättvisans Gudinna (se nedan) där vår mission ligger i att förändra vågskålarnas innehåll. Människor som inte får jobb och som idag försörjs av avbidrag Varor o tjänster som inte är är lönsamma nog för att bli gjorda Foto: Peter Silow Hållbart Avstamp bildades 2011 och etablerade snabbt ett samarbete med bl a Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri, vars arbete med sommaröppet utgjort en inspirationskälla till att arbetet med Kompetensväxling initialt startades upp. Under Hållbart Avstamps första verksamhetsår togs en arbetsmetodik fram som kunde leda till att fler sociala företag/verksamheter etablerades. I liten skala användes detta i den egna verksamheten för att bygga upp föreningen men något senare, i slutet av 2011, beviljades EU stöd för att i större skala fortsätta utvecklingen och sprida arbetssättet vidare. -5-

6 Hållbart Avstamps metod framgår översiktigt av figuren nedan Utbildning - > Etablering - > Överlämning -> Drift Personlig utveckling Entreprenörskap Fackkunskap < 10 månader ><3-8mån><. PROJEKTAVGRÄNSNING - ÖVERGÅNG TILL ORDINARIE VERKSAMHET Socialt företag I denna metod finns uppenbara synergier och möjlighet till samordning med vad som gjorts inom kompetensväxling tidigare år. Den ekonomiska status Hållbart Avstamp hade i och med det beviljade EU stödet utgjorde också en tillräcklig bas för att kunna se en långsiktig hållbarhet och en vision om hur resultaten skulle kunna förvaltas. Bl a sågs möjligheter att via t ex Kulturarvslyftet efter genomgånga utbildningsinsatser skapa många nya arbetstillfällen. Ett annat exempel där uppenbara synergier sågs var i handledarskapet vid de arbetslivsmuseer som deltagit i kompetensväxling tidigare år. Ett tydligt behov av ett aktivt handledarskap där vuxna personer finns tillgängliga tillsammans med ungdomar hade identifierats. I Hållbart Avstamps modell sågs en möjlighet att inte bara ungdomar utan även andra grupper i samhället som av olika skäl hamnat utanför ordinarie arbetsmarknad kunde bidra till att utveckla kulturarvet. Det fanns också flera andra skäl till att det då projektet inleddes under våren var naturligt att Hållbart Avstamp axlade rollen som projektägare för Kompetensväxling Då arbetsförmedlingen efter några månader inte längre ville/kunde leva upp till sina åtaganden i det av EU finansierade projektet som Hållbart Avstamp inlett avbröts det projektet i maj Detta förändrade kraftigt Hållbart Avstamps möjligheter att utgöra den plattform för att vidareföra de resultat projekt Kompetensväxling 2012 förväntades leda fram till. Trots att själva genomförandet av projekt Kompetensväxling 2012 naturligtvis också påverkades beslutades ändå att genomföra projektets sommaraktiviteter enligt plan men att höstens aktiviteter och projektets kvarvarande aktiviteter delvis skulle omarbetas. En delrapport avseende projektet fram tom augusti finns redovisad i bilaga 2. Under hösten omarbetades planen och fokus lades på att utvärdera vad som kommit fram och slutföra diskussionerna med berörda kommuner, föreningar och turistorganisationer m fl. samt förbereda för ett bra överlämnande av projektets resultat. En ännu inte till fullo besvarad fråga är vem/vilka dessa mottagare är och hur/på vilket sätt resultaten skall vidareföras. Detta hoppas vi kunna komma framåt med i den workshop som genomförs i februari. -6-

7 4. Projektets genomförande Projektets inledande aktiviteter finns utförligare beskrivna i bilaga 2, Delrapport tom augusti 2012 varför endast en kortare redogörelse finns nedan 4.1 Förberedelser förankring och information Projektet inleddes under vår/försommar med ett omfattande förankrings och informationsarbete till föreningar, kommuner och turistorganisationer. Skälen till detta fanns i de viktiga erfarenheter från tidigare år som hade visat på flera problem. Kommunernas hantering/ tilldelningen av feriearbetare hade upplevts som oflexibel. Ändringar i tilldelning av feriearbetare kunde ske väldigt sent. Föreningarna hade inte alltid fått samma information som ungdomarna. Dessa saker sammantaget hade skapat problem och därför prioriterades under våren arbetet att förankra och informera om projektet. 4.2 Feriearbetande ungdomar Som inledning på sommarens feriearbete samlades ungdomar från de deltagande platserna till en gemensam utbildningsdag (kick-off) som ägde rum den 18 juni i Åsle Tå. (Se bilaga 6) Anställningarna av ungdomar vid de arbetslivsmuseer som deltagit har under sommaren haft lite olika upplägg. Qvarnstensgruvan utmärker sig då alla ungdomar där anställs och avlönas direkt av föreningen. Detta har möjliggjort att ungdomar från tidigare år kunnat fungera som handledare för de nya. Även i Råbäck har en liknande modell använts där de av kommunen tillsatta ungdomarna kompletterats med en direktanställd ungdom som också funnits med under tidigare somrar och känner föreningen väl. Under sommaren har projektet besökt alla platser och gett stöttning och coachat ungdomarna. Besöken har överlag varit positiva och ungdomarna har gett bilden av att de finner sin feriepraktik intressant. Bedömningen är också att de tagit till sig utbildningsinformationen från den inledande utbildningsdagen på Åsle Tå och reflekterat dels över de frågeställningar som lyftes där men också över utvecklingsidéer kopplade till platserna där de arbetar. En tydlig reflektion är att en öppenhet och bra attityd från föreningen samt en bra handledning är centralt för att åstadkomma goda resultat. Ungdomarnas introduktion och välkomnande till platsen är andra faktorer som är viktiga för att resultaten skall bli bra. Feriearbetarna har i vissa fall och i varierande grad uttryckt att de saknat detta. Ungdomarna har också i många fall upplevt att de kunnat göra mer under den tidsperiod som de haft sin feriepraktik. På flera platser vill man se en bättre mix av arbetsuppgifter där underhållsarbeten och guidningar kan komplettera varandra. -7-

8 4.3 Unga projektledare s.k Actionledare Under försommaren rekryterades tre actionledare som placerades vid tre av de deltagande arbetslivsmuseerna (Qvarnstensgruvan, Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri samt Åsle Tå). Tanken var att dessa skulle arbeta under en längre period än de feriearbetande ungdomarna så att det parallellt med sommarens ordinarie uppgifter också kunde bedrivas ett aktivt utvecklingsarbete. Som stöd fanns också tillgång till specialistkunskaper i kulturarvsfrågor och IT-teknik. Då projektet kom igång sent och då det också funnits olika behov och syn på gränsdragningen mellan de unga actionledarnas utvecklingsuppdrag och föreningarnas behov av handledning av ungdomar och/eller genomförande av ordinarie arbetsuppgifter har de tre actionledarnas uppdrag kommit att se väldigt olika ut. Tyvärr valde actionledaren i Åsle Tå halvägs in i perioden avbryta sitt projekt. De andra två projekten (Råbäcks Hamn och Lugnås Qvarnstensgruva) blev dock båda mycket lyckosamma och ledde i båda fallen till att väsentliga utvecklingsinsatser genomfördes som ledde till fler besökare redan under sommaren men också till att nya samarbeten inletts som fortsätter utveckla platserna framöver. (Actionledarnas uppdrag, projektbeskrivningar, pressklipp och utvärderingar finns redovisade i bilaga 8 11) En intressant aspekt är de olikheter i hur de båda actionledarna som slutfört sina uppdrag jobbat. I Qvarnstensgruvan ville man ha ett utifrånperspektiv och valde därför en actionledare utan tidigare koppling eller erfarenhet av föreningens verksamhet. Utvecklingsprojektet drevs relativt fristående från övrig verksamhet och feriearbetarna involverades först då produkten, barnguidningen var färdig. Fördelen med detta var att projektet fick en tydlig målbild, kunde genomföras effektivt och lämnas över till föreningen som en färdig produkt. I Råbäck valdes i stället en actionledare som var väl förtrogen med föreningen och tidigare års sommarverksamhet. Actionsledaren, dock förstärkt med två personer ytterligare, var även ansvarig handledare för feriearbetarna. Feriearbetarna involverades direkt i de nyheter som togs fram och utvecklade också själva vissa av dessa. Ett mera långsiktigt utvecklingsarbete inleddes också och nya relationer till omgivande aktörer utvecklades. Fördelen med detta inifrånperspektiv är att mera långsiktiga utvecklingsinsatser kan startas där actionledarens roll delvis integreras med föreningens egen roll. Föreningens behov av handledarresurser till ungdomarna tillgodoses också men samtidigt blir gränsdragning mellan projekt och föreningsverksamhet mera otydlig och överlämnandet efter projektets avslut kan försvåras. Vid några tillfällen under sommaren hölls också coachträffar då actionledarna gavs stöd och fick möjlighet att diskutera sina projekt med såväl projektledning som med varandra. Av de utvärderingar som gjorts av de båda actionsledare som slutfört sina projekt framgår tydligt att de själva tagit stort ansvar för sina projekt och genomfört mycket utifrån sina egna värderingar. Trots att båda skriver i sina utvärderingar att de uppfattar projektorganisationen och genomförandet av hela projektet som rörigt och otydligt har de tyckt om sina sommarjobb och visat på unga människors förmåga att ta nödvändiga kontakter och driva utvecklingsfrågor framåt. Den otydlighet som upplevts måste förstås mot bakgrunden av att flera olika aktörer varit involverade och att motstridiga uppfattningar ibland finns i komplexa projekt som detta. Båda de berörda föreningarna, Qvarnstensgruvan respektive Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri uttalar dock mycket tydligt att de haft/och fortsatt har stor nytta av de båda actionledarnas arbeten. -8-

9 4.4 Kommunernas roll Under sommar och höst har också möten med berörda kommuner genomförts. Syftet har varit att ge dessa en god insikt i projektet och en insikt i vad som händer på de platser som medverkar i just deras kommun. Här nedan följer mycket kort några frågeställningar som diskuterats med de medverkande kommunerna: (se också bilaga 2) Mariestad Kombinationen av turism och museiverksamhet har varit bra, men kan utvecklas mer. Fler platser i kommunen finns som skulle kunna involveras? Det finns stor potential, men det är inte helt klart vad kommunen vill åstadkomma med feriearbetet? Ale Samtal förs kring eventuell samverkan mellan övriga kulturplatser som har feriearbetare i kommunen. Tittar på möjligheten att slå samman utbildningen för samtliga ferieperioder under en gemensam första vecka. Replagarmuseet kommer att ändra på tidsperioden och ha överlappning mellan ferieperioderna. Kommunen har en mycket bra ansökningsprocess för ungdomar som söker feriearbete. Processen möjliggör rekrytering av personer som faktiskt har ett intresse av att vara på platsen. Götene Önskan finns om att se fler platser som samverkar och stärker infrastrukturen för besöksnäringen. Diskussion har förts om att AME inför kommande säsong kan utforma annonser på nätet för att därmed stärka matchningen mellan ferieansökning och plats. Frågan om fler feriearbetare till just området kulturturism har också lyfts. Falköping AME och arbetslivsmuseerna har en dialog igång kring hur matchning kan bli bättre. Museerna vill se större flexibilitet så att man lägga schema över längre tid men jobba kortare dagar. Intresse från kultur- och besöksnäringen för en större helhetsbild. Möjlighet till samverkan mellan fler museer? Det finns ett bra nätverk för arbetslivsmuseer och hembygdsföreningar i Falköping. I samtliga kommuner finns ett intresse att få en tydligare bild kring hur kommunen jobbar/vill jobba med feriearbete och kultur. Flera olika enheter inom kommunernas egna organisationer berörs och behöver finna former för samverkan. 4.5 Arbetsförmedlingen och arbetskraft utanför ordinarie arbetsmarknad Flera medverkande kommuner och föreningar har erfarenhet av att delta i olika arbetsmarknadsprojekt. I de fall där föreningen har eller har haft personer som under sommaren befunnit sig utanför arbetsmarknaden som en resurs, är det tydligt att dessa personer i sin tur behöver en handledare, något som också kostar pengar och tar tid. Detta blir därmed en osäker resurs särskilt eftersom kontakt med arbetsförmedlingen upplevs som oflexibel och svår. Projektet har märkt av detta då man vid upprepade tillfällen sökt kontakter inom Arbetsförmedlingen för att utröna vilka möjlighet som ges av stödprogram såsom Kulturarvslyftet och/eller andra stödformer. Vid det avslutande seminariet/workshopen som kommer att genomföras (se bilaga 13) kommer därför särskilt denna frågeställning att tas upp. -9-

10 4.6 Föreningarnas frågeställningar Det skiljer sig mycket mellan de medverkande föreningarna gällande deras upplägg för både utbildning och handledning. Samtliga föreningar känner dock att de saknar resurser och tid för en fullgod handledning och det är här man främst önskar stöd från Västra Götalandsregionen. En utvärdering av hur föreningarna har upplevt sin medverkan i årets projekt Kompetensväxling har gjorts. (se bilaga 12). Då det statistiska underlaget mycket litet måste dock denna hanteras med stor försiktighet. I Åsle Tå har kontakter skapats som lett till ungdomar efter sommarperioden ordnat aktiviteter såsom spökvandring o tomteparad vilka lockat många hundra besökare och naturligtvis gynnat föreningens utveckling. I sammanhanget bör dock särskilt nämnas de föreningar som haft actionledare hos sig under sommaren. Såväl Lugnås Qvarnstensgruva som Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri uttalar att de haft stor nytta och glädje av de resursförstärkningar man haft. Ingen av föreningarna hade utan projektets medverkan haft möjlighet till detta. Under Kulturarvsdagen i september genomförde Qvarnstensgruvan sin barnvandring igen och den kommer att fortleva framöver. I Råbäck genomfördes samma dag en mycket välbesökt vandring till Råbäcks kalkbruk. De samarbeten som inleddes under sommaren i kombination med det stora intresset för kalkbruket ledde under hösten fram till att ett nytt utvecklingsprojekt, finansierat av Leader, med utgångspunkt i Råbäcks kalkbruk har inletts. 5 Analys, slutsatser och rekommendationer Projektet har gett en hel mängd erfarenheter och det behövs en genomlysning av dessa. Vi kan konstatera att beroende på vem man är och vilken utgångspunkt man har finns vissa frågor som man ser olika på. Det finns skillnader beroende på om man jobbar ideellt i en förening eller professionellt jobbar med arbetsmarknadsfrågor, kultur eller turism. Det kan också finnas andra olikheter som har betydelse. Den planerade workshopen som genomförs i februari är ett viktigt led i en sådan genomlysning av olika intressenters roller och perspektiv. Under höstens arbete har också behovet av en övergång från ett projektorienterat arbetssätt till en mera långsiktig processorientering diskuterats. Genom att se kompetensväxling som en process som pågår hela tiden, inte bara under ett par sommarmånader och inte bara när bidrag finns beviljat utan precis hela tiden kan processen brytas ned i sina beståndsdelar och varje del utvecklas och förbättras av den som äger och kan påverka just den lilla biten. Genom att samtidigt hålla samman och försöka visualisera hela processen kan varje aktör lättare förstå vilka konsekvenser ett visst agerande innebär för senare led i processen. Utgångspunkten vid ett sådant arbetssätt är naturligtvis som alltid att output ur processen skall bli så bra som möjligt i förhållande till input. Dvs processen skall vara så värdehöjande som möjligt. Viktigt är förstås också att alla berörda är någorlunda överens om vad man vill att processen skall leverera och hur detta skall värderas. -10-

11 Utifrån ovanstående resonemang har en förenklad processbild tagits fram (se nedan samt i bilaga 14) Denna kan utgöra underlag för fortsatta diskussioner kring vem som skall driva/utveckla de olika delarna och hur detta skall gå till. Arbetsprocess kompetensväxling (I bilaga 14 finns denna i större format) Ytterligare en viktig slutsats och rekommendation är att om det fortsatta arbetet med Kompetensväxling skall bedrivas regionövergripande och dessutom kanske utvecklas till att omfatta fler målgrupper än ungdomar och arbetslivsmuseer så behöver ägandet av projekt/process placeras i resursstarka och ekonomiskt uthålliga organisationer, dock gärna med egenintressen i de resultat som kan komma att levereras. 6. Nästa steg överlämning - avslutning Projekt Kompetensväxling 2012 avslutas i och med att denna rapport sammanställts och den planerade workshopen genomförts. Vår förhoppning är att vi utöver att projektet visar många goda resultat hos de aktörer som medverkat under året också gett ett underlag till hur arbetet skall fortleva och utvecklas ytterligare. LIDKÖPING Hållbart Avstamp Ekonomisk Förening Ola Göransson -11-

12 Bilaga 1, Sid 1 av 1 Projektets Ekonomi uppföljning utfall jmf med budget Budget URSPRUNGLIG UTFALL Jmf ursprunglig budget Budget Reviderad Jmf reviderad budget Sökta medel från VGR kr kr 0 kr kr 0 kr TOTAL INTÄKT kr kr 0 kr kr 0 kr Lönekostnader kr kr kr kr kr Köpta tjänster (tid) kr kr kr kr kr Förbrukningsmtrl kr kr kr kr kr Omkostnader o resor kr kr kr kr kr TOTAL KOSTNAD kr kr 0 kr kr 0 kr RESULTAT 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Kommentarer I redovisat utfall ingår endast faktiska kostnader som belastat projektet och redovisats i projektägarens bokföring. Ideella insatser eller kostnader som betalats av annan än projektägaren ingår ej i ovanstående siffror. Utfallet i posten köpta tjänster är väsentligt högre än budgeterat vilken till största delen beror på att egen personal som fanns tillgänglig vid projektstart under projektets löptid avvecklats. För att kompensera för uppgifter som var tänkta att egen personal skulle sköta har större externa köp varit nödvändiga. Dessutom valde en av actionledarna från sommarens aktiviteter att fakturera från sitt företag i stället för att ta ut lön.

13 Bilaga 2, Sid 1 av 24 Delrapport tom aug 2012 Fanny Bergström Buller (ED Sweden) Sanna Rådelius (ED Sweden) Märta Gustafsson (Kreativt Avstamp) Ola Göransson (Cellma AB)

14 Bilaga 2, Sid 2 av 24 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Projekt Kompetensväxling Processen Sommarens arbete Feriearbetare Unga projektledare Projekten Reflektioner gällande utveckling av kulturarvet De unga projektledarnas utvärderingar av sommarens arbete Faktorer som påverkar Val av förening Samverkan Handledarrollen Val av person Utifrånperspektiv Kommunikation Tankar om utveckling av Kompetensväxling Sammanfattning projektperiod april augusti

15 Bilaga 2, Sid 3 av 24 1 Projekt Kompetensväxling 2012 Projekt Kompetensväxling initierades år 2011 som en satsning från Västra Götalandsregionens Kulturnämnd. Fokus var arbetslivsmuseum, en viktig del av Västra Götalandsregionens kulturarv, där många av dessa organiserat sig i nätverket NAV. En viktig fråga för arbetslivsmuseerna var då, liksom nu, resursbristen och svårigheten till ett ökat öppethållande, i första hand under sommarsäsongen men även under övriga året. Med inspiration från Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri, där feriearbetare möjliggjort ett ökat öppethållande under sommaren under ett antal år, beslutade man att i projektet Kompetensväxling se hur väl arbetslivsmuseernas behov kunde tillgodoses med hjälp av ett befintligt system, nämligen kommunala feriearbetare. Under sommaren 2011 medverkade sju arbetslivsmuseer i projektet och på varje plats förutom Qvarnstensgruvan (som helt på egen hand anställer sina unga guider) fanns ett antal kommunalt finansierade feriearbetare. För att skapa ett bra möte mellan föreningar och feriearbetare anlitades företaget Kreativt Avstamp med Märta Gustafsson och Fanny Bergström Buller, vilka båda, sen tidigare, hade erfarenhet av att arbeta med ung kultur och frågor kring generationsväxling. Parallellt med detta följde följeforskare från Högskolan i Väst projektet och kunde efter sommaren visa på ett positivt projekt med utvecklingspotential, en bild som även Märta och Fanny delade. En sammanställning av projektperioden med förslag på utveckling lämnades även in av dem. Under våren 2012 beslutades om genomförandet av en ny omgång av projekt Kompetensväxling. Projektägare blev det sociala företaget Hållbart Avstamp, med huvudsaklig verksamhet inom besöknäring, men där också en arbetsmetodik utvecklats som under våren 2012 getts EU stöd för att spridas vidare och där uppenbara synergier till vad som gjorts inom kompetensväxling 2011 kunde ses. Även under 2012 är Västra Götalandsregionens kulturnämnd finansiär. Projekt Kompetensväxlings syfte år 2012 beskrevs i Hållbart Avstamps ansökan om projektmedel enligt nedan: Projektet Kompetensväxling 2012 syftar till att ge unga människor feriearbete inom lokala kulturarvsverksamheter. Samtidigt tillvaratas besöksmålspotentialen hos regionens arbetslivsmuseer bättre genom att personella resurser tillförs under sommarsäsongen. Långsiktigt väcks ett intresse för kulturarvet hos unga människor och arbetslivsmuseernas framtid säkras genom en framgångsrik kompetensöverföring och generationsväxling. I projektansökan 2012 fanns även ett antal delmål specificerade: Synliggöra och föreslå hur arbetet kan drivas långsiktigt och fortlöpa efter avslutat projekt. Tydliggöra strukturer och exemplifiera hur man kan jobba med feriearbetande unga på arbetslivsmuseerna likt sommaren Nå ut med fortbildning kring turism och värdskap till både föreningarna och feriearbetarna till samtliga platser som deltar 2012 Testa minst en ny produkt med ett ungt tänk riktat mot besöksnäringen 3

16 Bilaga 2, Sid 4 av 24 Ta fram en plan för hur arbetet långsiktigt ska kunna säkra resurser genom att jobba med såväl unga feriearbetare som vuxna personer som idag står utanför arbetsmarknaden (Hållbart Avstamp struktur). Förbereda och vidtala ytterligare platser för framtiden i projektet, bland annat platser i Dalsland. Informera bredare målgrupper om arbetssätt och resultat. Som underkonsulter till Hållbart Avstamp har ED Sweden, med Fanny Bergström Buller och Sanna Rådelius anlitas. Dessutom har Hållbart Avstamps medlemsföretag Kreativt Avstamp, med Märta Gustafsson, samt Cellma AB med Ola Göransson arbetat i projektet. ED Sweden har fungerat som projektledare och ansvarat för att möjliggöra och koordinera sommarens projekt på deltagande platser. Märta Gustafsson har varit den som mött feriearbetarna ute på platserna, coachat dem i deras arbete och stöttat dem i utvecklingen av idéer. Ola Göransson har haft uppdraget att representera projektägaren Hållbart Avstamp och då agerat arbetsgivare och uppdragsgivare till deltagande parter samt administrerat projektets ekonomi. Vidare har projekt Kompetensväxling 2012 haft en referensgrupp bestående av Ola Göransson (Hållbart Avstamp), Eira Högforsen (Västra Götalandsregionens Kultursekretariat), Lisa Jonsson (Innovatum Science Park) och Fanny Bergström Buller (ED Sweden) vilka träffats regelbundet under projekttiden för att diskutera projektets potential och möjligheter till fortsatt utveckling och etablering av metodik. 2 Processen Projektmedel för Kompetensväxling 2012 beviljades strax före påskhelgen och arbetet med projektet satte igång snart därefter. Då våren redan var långt gången och flera kommuner närmat sig slutet på eller redan avslutat perioden för ansökan om feriearbete var det kort om tid för att engagera arbetslivsmuseum som önskade vara med i projektet. För att kunna fördjupa arbetet från sommaren 2011 beslutades att man i projektet 2012 skulle arbeta mot samma arbetslivsmuseum som då, så tillvida att dessa var intresserade av medverkan. Åmåls hembygdsmuseum, som medverkat 2011, valdes bort då en särskilt satsning mot Dalsland fanns tilltänkt i en förlängning av projektet. Industrimuseet i Mariestad bjöds in att delta då de befann sig på en lämplig plats, rent geografiskt, samt var ett intressant fall då de tänkt kring ett annorlunda upplägg för sina feriearbetare. Deltagande arbetslivsmuseum i NAV Kompetensväxling 2012: Repslagarmuseet, Ale kommun Dalénmuseet, Falköpings kommun Åsle Tå, Falköpings kommun Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri, Götene kommun Qvarnstensgruvan, Mariestads kommun Industrimuseet, Mariestads kommun 4

17 Bilaga 2, Sid 5 av 24 En mer utförlig beskrivning av medverkande arbetslivsmuseer och deras organisation kring feriearbetare på platsen återfinns i separat bilaga. Då många av de föreningar som medverkade under sommaren 2011 upplevt en otydlighet gällande projektets syfte och innehåll ansågs en tydlig kommunikation kring detta vara essentiell för en utveckling av projektet. Samtliga föreningar kontaktades på telefon för att ta del av projektets erbjudande och fick efter samtal ett informationsmejl skickat till sig där projektets syfte, innehåll och aktörer lyftes fram. Det visade sig vara lättare än förväntat att få tag på respektive arbetslivsmuseums kontaktperson. Däremot tog det desto längre tid för föreningen att fatta ett beslut gällande medverkan. Detta berodde till största del på att information om tilldelning av feriearbetare kommer mycket sent under våren och ingen förening kunde tacka ja till att medverka innan dess. Varje kommuns kontaktperson på Arbetsmarknadsenheten (AME) kontaktades i samband med att respektive arbetslivsmuseum tillfrågades om medverkan. I de flesta fall hade arbetslivsmuseerna själva redan ansökt om feriearbetare, men på ett ställe hade kommunikationen mellan arbetslivsmuseum och kontaktperson på AME inte gått fram och projektledarna fick agera mellanhand för att lösa detta. På nästintill samtliga AME var man tydlig med att inga feriearbetare kunde garanteras museerna och att det i hög utsträckning var upp till de unga som tilldelats arbetet att tacka ja till platsen. På en plats hade antalet feriearbetare i kommunen skurits ned rejält av vilken anledning det uttrycktes en oro hos kultursamordnaren som såg att det fanns en risk att museiverksamheten inte fick några feriearbetare tilldelade. I en inledande fas kontaktades även kommunernas kultursamordnare och turistchefer samt i vissa fall personer på fritidsförvaltningen och näringslivsenheten. Kontakten skedde via mejl för information om projektet. Responsen var låg på dessa mejl, men de svar som inkommit var enbart positiva. Att under våren etablera en närmre kontakt med kommunerna genom exempelvis besök har det inte funnits tidsmässiga resurser till inom ramen för projektet. Prioriterat var istället besök på arbetslivsmuseerna för möten med föreningsrepresentanter. Vid dessa möten har projektets utvecklingsfokus poängterats där föreningarna uppmanats att komma med tankar och synpunkter kring arbetsprocessen m.m. Vid samtliga möten har handledarrollen för feriearbetarna diskuterats där det varit tydligt att man på vissa platser inte tänkt till gällande handledarskapet. På flera platser såsom Qvarnstensgruvan, Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri och Industrimuseet anordnas dock särskilda egna utbildningar för feriearbetarna som en del av en introduktion. Vid projektledningens möten med arbetslivsmuseerna lyftes även kommunens roll i processen. Här uttrycktes på några platser en frustration över hur kommunen hanterar tilldelningen av feriearbetare. Dels för att den till stor del sker genom lottning (där ungdomarna ibland inte ens får önska vad de vill göra) och dels för att det saknas flexibilitet inom ramen för feriepraktiken. Några arbetslivsmuseer uttrycker en vilja att själva få bestämma antal veckor samt hur många timmar om dagen feriearbetaren skall arbeta. I någon kommun finns dock ett upplägg som anpassas ihop med platsen vilket kan ses som ett gott exempel för andra att ta efter. 5

18 Bilaga 2, Sid 6 av 24 Från tidigare år hade ett uppmärksammat problem i projektet varit att deltagande föreningar inte fått samma information och utbildning som deltagande feriearbetare. Av denna anledning fanns en utbildningsdag för deltagande arbetslivsmuseer med på listan över saker att genomföra före sommaren. Vid rundringning till föreningarna visade sig snart att tiden för att delta på dylika utbildningar var knapp och av den anledningen valde projektledningen att lägga en kortare utbildningstid i samband med en utbildningsdag som redan var planerad, till vilken arbetslivsmuseerna i nätverket NAV skulle bjudas in till. Det visade sig dock betydligt svårare än förväntat att få deltagande arbetslivsmuseer att medverka vid denna träff trots att information gått ut tidigt gällande datum. Detta berodde i första hand på resursbrist då det inte fanns någon person att skicka till utbildningen. Den handledningsmanual som tagits fram för att gås igenom vid detta utbildningstillfälle fick därför i första hand distribueras via mejl tillsammans med en telefonkontakt för genomgång. Handledningsmanualens existens möttes med positiva ordalag, men det är troligt att få personer tagit sig tid att läsa manualen noggrant. Parallellt med att kontakter tagits med arbetslivsmuseerna började arbetet med att titta på den nya tjänsten unga projektledare som pengar beviljats till. Under sammanfattningen av projektet 2011 kom idén om unga projektledare som en tanke om utveckling av projektet där syftet var att den unga projektledaren skulle engageras tidigt under våren för att ge lite större kontinuitet i arbetet och dessutom driva ett särskilt utvecklingsprojekt med fokus på att locka besökare till platsen. Detta projekt skulle även feriearbetarna involveras i och den unga projektledaren skulle på så vis bli en person för feriearbetarna att inspireras av. Eftersom projektet kom igång relativt sent på våren blev det viktigt att snabbt identifiera unga projektledare varvid dessa i alla tre fall blev kontakter som fanns inom respektive förenings befintliga nätverk av unga vuxna. För att de unga projektledarnas respektive kompetens, idéer och drivkrafter skulle tas tillvara utformades ett uppdrag utan egentlig styrning mot vilken typ av slutprodukt som skulle levereras. Istället angavs i uppdragsbeskrivningen att projektet skulle utformas utifrån respektive förenings uttalade behov (inte alla behov var tvungna att tillgodoses) samt att fokus skulle ligga på att locka besökare till platsen. För hela uppdragsbeskrivningen, se separat bilaga. De unga projektledarna samlades till en gemensam utbildningsdag i början av maj där de fick mötas, ta del av information om projektet och uppdraget samt få utbildning i hur man kan arbeta med virtuella museer. Processen med att utforma de unga projektledarnas roller har pågått kontinuerligt under våren och sommaren och projektledningen har ofta påpekat vikten av att de unga projektledarna själva har åsikter kring arbetet. Att utveckling har skett under tiden har dock i vissa fall påverkat tydligheten i kommunikationen gentemot de engagerade unga projektledarna och beslut har i många fall fått fattas efterhand som frågor uppstått. Måndagen efter att samtliga skolor slutat för terminen anordnades en utbildningsdag på Åsle Tå för samtliga feriearbetare där Märta, Fanny, Sanna och även de unga projektledarna stod för programmet. Utbildningsdagen syftade till att ge alla feriearbetare en kick off inför sommaren och peppa dem inför kommande arbetsuppgifter. Dagen hade också som syfte att ge alla feriearbetare en gemensam kunskapsplattform att stå på, då utbildningen hos respektive 6

19 Bilaga 2, Sid 7 av 24 förening varierar mycket. Som alltid vid genomförande av dylika aktiviteter finns utvecklingsmöjligheter gällande innehåll, men dagen i stort uppfattades som positiv. För deltagarnas utvärdering, se separat bilaga. Om liknande utbildningsdagar ska arrangeras i framtida projekt är det viktigt att mycket tidigt under våren gå ut med information om datum och tid samt att se till att denna information faktiskt når feriearbetarna. Det är också lämpligt att feriearbetarna får en introduktion lokalt innan det gemensamma utbildningstillfället för att på så vis ha en förkunskap om sin plats innan man lär sig om mer generella saker såsom turism och värdskap. Då fokus under våren har legat på att få ihop projektet inför sommaren, ha kontakt med föreningar och kommuner samt att planera utbildningsdagar m.m. har inga större informationsinsatser om projektet genomförts. En presentation gjordes dock vid NAV: s årsmöte i början av maj. Efter presentationen visade ett antal föreningar intresse av att delta i liknande projekt, vilka bör kontaktas till hösten för uppföljning. 3 Sommarens arbete I inledningen av sommaren genomfördes en gemensam utbildningsdag för samtliga feriearbetare och i och med detta var feriearbetarna redo att dra igång sitt arbete på museerna och de unga projektledarna redo att börja utforma sina projekt. Både feriearbetare och de unga projektledarna coachades under sommarens arbete där Märta ansvarade för att möta feriearbetare, föreningar och kommuner medan Fanny och Sanna fokuserade på de unga projektledarna. Elin Ivarsson fanns också tillgänglig och bidrog med stöd och råd i kulturarvsfrågor, IT-teknik mm. Som ansvarig arbetsgivare höll även Ola kontakt med de unga projektledarna. 3.1 Feriearbetare Likt projektets första år, sommaren 2011, besöktes samtliga feriearbetare ute på platserna för coachning, samtal, avstämning av arbetssituationen samt för att lyssna in eventuella idéer för framtiden. Till skillnad från föregående år, då ingen inledande utbildningsdag anordnades, genomfördes dessa besök endast en gång per ferieperiod och plats under sommaren Besöken har överlag varit positiva och ungdomarna har gett bilden av att de finner sin feriepraktik intressant. Bedömningen är också att de tagit till sig utbildningsinformationen från den inledande utbildningsdagen på Åsle Tå och reflekterat över de frågeställningar som lyftes där, samt utvecklingsidéer kopplade till platserna där de arbetar. 7

20 Bilaga 2, Sid 8 av 24 Någon form av kännedom om platsen har funnits hos näst intill alla feriearbetare innan arbetsperioden påbörjats. Feriepraktiken har stärkt intresset för platsen och dess historia sedan de fått kunskap och känt delaktighet. Vid samtliga besök har det framkommit att feriepraktikanterna anser att det finns för dålig kännedom om platsen och arbetslivsmuseet lokalt, exempelvis att lokalbefolkning inte tror att det är öppet m.m. Det har då använts som utgångspunkt för diskussion - vad man kan göra åt detta? Feriearbetarna har också i många fall upplevt att de kunnat göra mer under den tidsperiod som de haft sin feriepraktik. På samtliga platser har feriearbetare varit intresserade av att agera för att locka fler besökare till platsen redan under sommaren. Generellt sett har dock marknadsföring bara utgjort en begränsad del av feriearbetarnas arbetsuppgifter. Det finns därmed en potential för föreningar att i högre grad nyttja ett sådant engagemang och låta feriearbetarna hjälpa till med utveckling av marknadsföring, både som idéer för föreningarna att driva vidare efter sommarperioden men också som faktiska aktiviteter för feriearbetarna att genomföra under sommaren. Vid Industrimuseet i Mariestad, vilka uppfattats som tillåtande och öppna för utveckling då tillit och fria händer har getts, kan man tydligt se att idéer har kunnat realiseras under en kort period (se bilaga för pressklipp). På de platser där handledningen varit mer bristfällig och där handledare och personal har haft fullt upp, utan möjlighet att coacha nya idéer eller tid för att svara på frågor och lyssna, har ferieperioden däremot känts mer stillastående. Det är mycket viktigt att varje plats har en väl fungerande inledning av perioden, för att det ska bli effektivt och välfungerande under de följande veckorna. Sommarens möten med feriearbetare har lett till följande reflektion: Kunskaps- och generationsväxling kommer först där verkliga möten sker och där handledare har både kompetens och tid för mötet med de unga. Där de unga får känna delaktighet och får förtroende händer det grejer. Likt sommaren 2011 har det även under denna sommar funnits feriearbetare som suttit av delar av sin tid. Av den anledningen är det återigen viktigt att poängtera att föreningarna har en tanke med ferieperioden och att tiden är planerad och genomtänkt innan sommaren. Exempelvis har flera unga föreslagit att de gärna sköter en del underhåll och inte bara guidar där så är fallet. I Mariestad har feriearbetarna varit en resurs både för Industrimuseet och turismorganisationen vilket ger en större bredd i arbetet. Detta kan vara en intressant modell att titta närmre på, likaså att samla feriearbetarna kring utvecklingsprojekt tillsammans med flera föreningar. Genom att vara flera aktörer skapas en resursstärkning av handledarskapet. Här nedan följer några korta reflektioner kring vad som hände i mötet mellan arbetslivsmuseer, föreningar och feriearbetare under sommaren 2012: (Not, Reflektionerna är baserade på intervjuer/samtal med kommunalt tillsatta feriearbetare vid de arbetslivsmuseer som deltagit. Ungdomar som anställts på annat sätt t ex i Qvarnstensgruvan som anställer alla ungdomar, eller i Råbäck där en ung direktanställd funnits har inte ingått.) 8

21 Bilaga 2, Sid 9 av 24 Industrimuseet I Mariestad delades feriearbetarnas tid mellan Industrimuseet och turismorganisationen. Detta skapade en mer heltäckande handledning och en ökad förståelse för besöksnäringen hos feriearbetarna, vilket var bra. Två arbetsgivare gav också feriearbetarna mer arbetsuppgifter att hugga tag i. Tredje dagen in i ferieperioden var Märta på besök och konstaterade ihop med feriearbetarna att platsen behövde visas upp lokalt då lokalbefolkningen har svag kännedom om den och dess öppethållande. Feriearbetarna hade själva idéer om hur de skulle göra för att locka besökare och ville genomföra ett event som skapade uppmärksamhet. Tanken var picknick, sälja fiskekort och metspön och arrangera tipspromenad utanför museet, vid residenset. Resultatet blev en dag fylld med tipspromenad, bollkastning, visning av små djur, ponnyridning och picknick. Valet av aktiviteter styrdes av feriearbetarnas egna kontakter. Och resultatet var enastående. Vanligen besöks ett av museerna på plats av 30 personer under en dag, men den aktuella dagen uppgick detta till 138 besökare! Det blev en mycket trevlig dag som uppmärksammades av lokalpressen och därmed gav Industrimuseet god publicitet. En viktig faktor för utvecklingen i Mariestad var handledarskapet som var generöst och tillåtande. Dock skedde ovan nämnda aktivitet efter att den ordinarie handledaren gått på semester och de unga fick verkligen med handledarens godkännande ta ansvar själva. Grundläggande för att detta ska fungera är dock att det finns en öppenhet och ett tillit, samt att feriearbetarna får förtroendet att genomföra det man planerat (handledaren lämnade sitt okej innan hon gick på semester). En av feriearbetarna som gjorde sin feriepraktik i Mariestad kommer mycket troligt att söka stöd från KulturUngdom för att, med sin teatergrupp, göra ett skådespel vid museet. Repslagarmuseet På Repslagarmuseet hade man, med erfarenhet från medverkan i NAV Kompetensväxling 2011, beslutat att feriearbetarna under 2012 skulle få arbeta med guidning och inte endast underhåll som tidigare år. Då Märta besökte feriearbetarna, mitt i den första ferieperioden, stod det dock klart att feriearbetarna ännu inte fått prova på att guida själva. Att bara läsa på upplevde de blev långtråkigt och skapade mycket dötid. De reflekterade bland annat kring att de kunnat komplettera guidningsarbetet med underhåll och liknande sysselsättning, då exempelvis utomhusmiljön inte uppfattades som välkomnande av de unga, utan snarare mörkt och avskräckande. De menade också att lokalbefolkningen hade dålig kännedom om platsen. Märta genomförde tillsammans med dem en första stapplande guidning och gemensamt kände de att de hade tillräckligt med kunskap för att ta emot besökare om de bara fick öva lite till. Tillsammans beslutade man att veckan därpå öva sina guidningar genom att bjuda in vänner och familj. Detta gick efter rapport galant och museet fick den dagen en rejäl ökning av besök. Killarna gjorde även fler guidningar under sin sista vecka. Eftersom det fanns vissa brister i planeringen för hur man skulle lägga upp feriearbetarnas arbete, så upprepades dessvärre scenariot kring bristfällig guidning även i grupp två. Efter 9

22 Bilaga 2, Sid 10 av 24 samtal beslutades dock att även de på ett helt eget sätt skulle guida för publik under sista veckan och i guidningen välja ut enbart de delar i historien om platsen som känns bra för dem. Handledningen på Repslagarmuseet kring guidning har tyvärr haft vissa brister och de unga behöver få bättre handledning kring detta i samband med starten av ferieperioden. Nya tankar har växt fram om en gemensam utbildningsvecka för alla sommarens feriearbetare i inledningen av sommaren och sedan ha 3 ferieperioder á 2 veckor. På Repslagarmuseet finns viljan för utveckling. Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri Feriearbetarna i Råbäcks hamn har varit positiva till sitt arbete och kommit med många idéer kring saker som kan förbättras. Eftersom besökarantalet kan variera har feriearbetarna, liksom tidigare år, uttryckt en önskan om att även få ägna sig åt exempelvis underhållsarbete för att fylla ut tiden. De uppskattade exempelvis när de i början fick vara med och göra skyltar, göra i ordning platsen m.m Det har under sommaren kommit upp två idéer, vilka kan vara embryon till vidare arbete efter sommarperioden; storytelling med utgångspunkt i en intervju med Tage Claesson (då en renodlad guidning upplevs som för faktabaserad) samt kurser i konstnärlig stenhuggning. Man kan dock önska mer handling på plats när det finns så mycket idéer. Kan detta möjliggöras genom öppnare handledarskap med mandat för feriearbetarna att göra nya saker under sommarperioden? Åsle Tå - Här besöktes de unga inför sista veckan och de hade haft fullt upp med arbete både i caféet och på tån. Det fanns inte mycket egna tankar gällande utveckling av platsen. Båda feriearbetarna hade dock genom lokal anknytning god kännedom om Åsle Tå. Feriearbetarna hade endast deltagit i Elins utvecklingsprojekt genom att fysiskt städa och flytta möbler. Vid besöket ombads feriearbetarna att framföra sina idéer om hur tån kunde bli mer barnvänlig i samband med Elins projekt innan de slutade. Även på Åsle Tå kan bristen på utveckling kopplas till ett begränsat handledarskap där tid inte funnits för att ta del av feriearbetarnas reflektioner, tankar och idéer. Dalénmuseet Dalénmuseet hade endast en feriearbetare under sommarperioden. Då denna inte haft möjlighet att delta på den utbildningsdag som anordnades i Åsle Tå den 18 juni, gick en stor del av coachningstillfället åt till att tillsammans prata igenom materialet för att skapa en bra grund inför sommaren. Allmänna reflektioner som gjorts vid besöken är: Kan man planera in utvecklingstid för feriearbetarna under perioden? Alltså inte bara guidning, platsbevakning eller underhåll. Kan man skapa speciella utvecklingsplatser? Samköra med turismorganisationer i kommunen? Kan man jobba med mer flexibla arbetsperioder, där man har en gemensam utbildning i början av sommaren för alla feriearbetare likt Qvarnstensgruvan och Råbäck? Det skulle bidra till en bättre start ur handledarperspektiv, en roll som för övrigt är viktig att utveckla och förbättra. 10

23 Bilaga 2, Sid 11 av Unga projektledare Då årets projekt startades var halva våren gången och det var viktigt att snabbt tillsätta de unga projektledarna. Vid utvärderingen av projektet 2011 hade en tanke varit att utannonsera dylika tjänster för att hitta unga vuxna med idéer att driva på de respektive platserna, men detta blev i årets projekt inte möjligt då tiden var alltför knapp. De unga projektledarna tillsattes därför via föreningarnas kontakter. Vid Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri tillsattes Maja Göransson som är den person som en gång drog igång sommarverksamheten i Råbäcks Hamn. Även i Åsle Tå fanns en självklar person med stor förankring i platsen, Elin Andersson, som tillsammans med sin mamma driver restaurangen vid Åsle Tå. Föreningarna vid båda dessa arbetslivsmuseer såg det som positivt att anställa någon med stor kunskap om arbetslivsmuseet och en god förankring i platsen/föreningen. I Qvarnstensgruvan, som under lång tid arbetat med utveckling av platsen genom arbete med feriearbetare, kände man att det som behövdes var att få någon som kunde se på platsen med nya ögon och utveckla ett projekt utifrån det perspektivet. Tjänsten gick därför till Linn Heijel Ekeborg, en nyutexaminerad journalist och svärdotter till en av styrelsemedlemmarna i föreningen, Pia Åkesson. Skillnaden i urval av projektledare och deras olika koppling till arbetslivsmuseerna visade sig vara en intressant faktor. Tyvärr fick vi under första hälften av sommaren ett bortfall, då Elin från Åsle Tå hoppade av projektet. Bortfallet hade två anledningar; dels fick restaurangen en väldigt bra sommar och högt tryck, varför Elin var tvungen att förlägga det mesta av sin tid i denna och dels skedde vissa missförstånd gällande omfattningen och utformningen av tjänsten. Elins bortfall innebar att det sista coachtillfället förlades till Råbäck istället för Åsle Tå så som först planerat. Datum och plats för sommarens coachträffar var som följer: Onsdag 11 juli (Råbäck - Sanna) Torsdag 26 juli på eftermiddagen (Qvarnstensgruvan - Fanny) Lördag 4 augusti (Råbäck Sanna och Fanny) Fanny och Sanna har även funnits tillgängliga på telefon och för coachning mellan träffarna, men detta har inte utnyttjats av de unga projektledarna. Vid träffarna har vi pratat om deras respektive projekt och hur arbetet fortskridit, liksom diskuterat svårigheter och lösningar. Samtalen har varit bra och de unga projektledarna har även kunnat stötta varandra med kunskap och kontakter Projekten Projektidéerna utvecklade de unga projektledarna utifrån samtal med föreningarna. I uppdraget ingick att lyssna in föreningens behov och att utifrån dessa, liksom utifrån eget intresse och kompetens, forma en projektidé, med syfte att locka fler besökare till platsen under sommaren. 11

24 Bilaga 2, Sid 12 av 24 Qvarnstensgruvan Linn Heijel Ekeborg Linn valde att i sitt projekt arbeta med målgruppen barn (7-11 år) och deras familjer. Syftet var att fler barn skulle få glädje av Qvarnstensgruvan och väcka ett intresse för kultur och historia. Linns projektidé i korthet: Jag ska skriva ett manus till guidningar för barn med lite roliga teaterinslag utifrån en specifik person som fanns på den tiden. Två helger i slutet av juli och början av augusti ska minst fyra guidningar äga rum på speciella tider. Efter guidningen får man chans att göra sin egen kvarnsten av lufttorkande granitlera. Under sommarens arbete skedde vissa ändringar i projektet och istället för två helger med barnguidningar under sommaren beslutade Linn att arrangera en Barndag söndagen den 5 augusti. Vid denna såldes även en skattkarta vilken Linn tagit fram under sommaren. Skattkartan fungerade som en guide över området där barnen fick pyssla och klura sig fram till skatten som bestod av trumlade svenska stenar, varav barnen fick välja en att ta med sig hem. Linn tittade under sommaren även närmre på möjligheten att bredda fikautbudet och inför Barndagen påbörjades ett samarbete med en ekologisk gårdsbutik vid namn EkoGrönt som tog fram en picknick-påse att sälja. I övrigt har hon jobbat med marknadsföring av barndagen. Barndagen lockade hela 117 personer, varav 61 barn, att gå guidningen personer köpte och testade skattkartan. Många kom tack vare den artikel Linn lyckats få in i Nya Lidköpings- Tidningen (NLT), av vilken anledning många av besökarna kom från Lidköpingshållet. Föreningen kommer, under den guideutbildning som genomförs för feriearbetarna till nästa sommarsäsong, att introducera den barnguidning som Linn har tagit fram, för att fortsätta hålla barnguidningar under kommande år. Även skattkartan kommer fortsätta att säljas i caféet vid gruvan. Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri Maja Göransson Maja valde att fokusera på målgruppen spontanbesökare, dvs. de som åker ner till Råbäcks hamn för att bada, köpa glass eller övernatta i husbilen. Syftet med hennes projekt var att: / /under sommaren skapa och testa ett koncept på hur sådant som finns på platsen kan presenteras och göras mer lättillgängligt för allmänheten. Hennes projektidé innehöll många aktiviteter som öppnar för nya samarbeten och utveckling av platsen i stort. En av aktiviteterna var att ta fram en geologistig från kalkbruket uppe på kullen ner till Råbäcks hamn. Varje skylt ger information dels vad man konkret ser på platsen men också om det som inte direkt syns. Varje skylt innehåller också en QR-kod som besökare kan scanna med en smartphone för att få mer information om platsen via en webbsida som Maja 12

25 Bilaga 2, Sid 13 av 24 tillsammans med Elin Ivarsson, som bistått som resurs med kunskap inom it-utveckling, tagit fram under projektperioden. Smygpremiär för geologistigen var den 11 augusti på kvällsaktiviteten Chill & Grill som Maja arrangerade och till vilket ca 100 besökare kom. Vid Chill & Grill fanns även möjlighet att se maskinerna köras i stenhuggeriet, se en konstnär hugga i sten, grilla och lyssna till livemusik mm. Maja har under sommaren även haft uppdraget som handledare för feriearbetarna i Råbäck liksom tagit ett stort ansvar för utvecklande/iordningsställande av platsen (skyltar, konstutställning, nya produkter att sälja, uppdaterat hemsida och facebook etc.) Tillsammans med Elin Ivarsson har hon också digitaliserat en bok om Stenhuggeriet som föreningen önskat uppdatera. Allt detta har gjort att arbetet med geologistigen påbörjats relativt sent och att hon haft svårt att urskilja det delprojektet från övriga uppdrag och arbetsuppgifter. Maja uttrycker detta i sin utvärdering på följande sätt Det svåra med att ha två roller var inte att det var för mycket rent praktiskt utan snarare att det blev rörigt i teorin. Se särskilda bilagor för mer detaljer såsom projektplaner, utvärderingar och pressklipp mm Reflektioner gällande utveckling av kulturarvet Vid varje coachträff har en tematisk fråga diskuterats, vilka referensgruppen ansett att det varit intressant att få de unga projektledarnas reflektioner kring. Frågorna berör arbetslivsmuseum och kulturarv i stort och är intressanta i förhållande till projekt Kompetensväxling. Här nedan följer de reflektioner som gjorts vid diskussionerna. Heterogena målgrupper - Hur lockar vi olika typer av målgrupper till platserna? Människor med annan etnisk bakgrund, barnfamiljer, ungdomar, pensionärer, utländska besökare? I dagsläget besöks de båda arbetslivsmuseerna av ganska homogena målgrupper, många barnfamiljer och par som vanligen kommer från Sverige eller Tyskland. Till Råbäck kommer fler herrar än damer och de saknar yngre personer. Qvarnstensgruvan lockar många vandrare från den intilliggande vandringsleden liksom busslaster med pensionärer. För att locka mer heterogena målgrupper tror både Linn och Maja att arbetslivsmuseerna måste arbeta mer målgruppsanpassat. Det räcker inte med att bara målgruppsanpassa lite information, utan hela anförandet bör anpassas och vara mer kreativt och nytänkande. Det är också viktigt att fånga upp och släppa in intresserade personer i verksamheten. Om en ung person (eller nån annan) faktiskt vill lära sig hyvla sten, behöver man kunna ta tillvara på det och lära upp. 13

26 Bilaga 2, Sid 14 av 24 Kanske kan föreningarna till exempel samarbeta med gymnasieutbildningar som är förenliga med arbetslivsmuseet och låta de som är intresserade lära sig mer. Linn ser det som ett problem att arbetslivsmuseer drivs av så många eldsjälar, eftersom de ofta utgår från sig själva och sitt brinnande intresse. Då är det lätt att allt anpassas utifrån dem själva och deras eget intresse, istället för att fokusera på vad målgruppen faktiskt vill höra. Det finns en rädsla för att låta andra människor utveckla museet, då man är rädd för att det gamla ska försvinna. Det finns en svårighet att förena det gamla med det moderna. Det finns också en problematik i att inte så många vet vad ett arbetslivsmuseum är, anser både Maja och Linn. Ett arbetslivsmuseum borde rent krasst locka fler besökare eftersom det är på riktigt, men ett vanligt museum har vanligen lättare att forma sina utställningar och anpassa verksamheten efter målgruppen och därför lockar de fler. För att få nya målgrupper att komma måste man möta dem på deras planhalva och utforma besöket efter deras förutsättningar. Museet behöver inte ändras, men inramningen behöver modifieras utifrån målgruppen. Men för att målgruppsanpassa arbetslivsmuseer så krävs mer resurser i form av projektledare etc. vilket i många fall skapar ett moment 22 eftersom resurserna saknas. Den osynliga historien - Hur kan vi åskådliggöra det som inte syns, relationen mellan det materiella och det immateriella? Vid detta tillfälle medverkade även Lisa Jonsson. Många museer (inte bara arbetslivsmuseer) låter föremål endast vara föremål, men man berättar inte historierna om föremålens sammanhang, berättar Lisa. De unga projektledarna menar att för att fånga någons intresse är berättelserna viktiga. Arbetslivsmuseerna har en styrka i att det ofta finns något fysiskt att ta på, att man befinner sig på den verkliga platsen. Det är dock bra om man kan involvera besökarna, att guida samtidigt som man visar saker som deltagarna får känna på. Likaså behöver historierna som berättas relateras till målgruppens verklighet, så att de går att ta till sig. Dåtid, nutid, framtid - Vad är relationen mellan historia och framtid? Hur ser framtiden ut för de medverkande platserna? Är det viktigt? Vid detta tillfälle medverkade även Ola Göransson. De unga projektledarna uttycker båda en problematik gällande att många inte har koll på vad ett arbetslivsmuseum är för något. Innan sommarens projekt hade Linn själv inte så stor koll och de arbetslivsmuseer hon har varit på har hon betraktat som vanliga museum. Om man ska välja mellan begreppen arbetslivsmuseum och museum anser de att det sistnämnda är en bättre benämning, eftersom folk då vet vad det är. Men allra bäst är att marknadsföra museet för vad det faktiskt är: Ett gammalt stenhuggeri från 1800-talet eller En gruva. 14

27 Bilaga 2, Sid 15 av 24 Gällande framtiden för arbetslivsmuseerna går meningarna något isär. Maja tror att de kommer finnas kvar i någon form, fast kanske inte för alltid. Om ingen är intresserad av dem så är de väl inte så viktiga, anser hon. Det är dock viktigt att koppla samman historien med nutiden. Så länge man kan relatera historien till nutiden är det större chans att intresse finns. Linn tror att det tyvärr finns en del arbetslivsmuseum som kommer läggas ner eftersom de som driver dem idag är så gamla och att man inte lyckas attrahera yngre personer. Det är också svårt att sia om framtiden eftersom vi inte vet vad människor kommer tycka är viktigt då. Hur förklarar man om 200 år vad en kvarnsten är? Kanske är det då så långt bort från människors verklighet att det är svårt att relatera till? Historien för arbetslivsmuseer tar dock inte slut, hur det drivs idag är också en del av dess historia. Man får inte vara rädd för att utveckla platsen. Det går ju att arbeta med utveckling utan att förstöra det som ska bevaras (t.ex. belysningen i Qvarnstensgruvan). Att utveckla för att göra historien mer lättillgänglig kan vara viktigt. En tanke som Linn lyfter är att det inte alltid är helt oproblematiskt att öppna upp gamla arbetsplatser som museer, eftersom de kan vara förknippade med många hemska historier. Det är viktigt att ta hänsyn till. Att fundera kring framtidens arbetslivsmuseum är spännande och de kommer nog kunna se ut på olika sätt. På Tjörn har man öppnat upp en liten butik från 1800-talet som en liten lanthandel med den gamla inredningen kvar, som ett levande arbetslivsmuseum. Det är kanske inte en helt knäpp tanke att ett välbevarat Coop i framtiden blir ett arbetslivsmuseum? Maja berättar att hon sett att en skateramp skulle bli museum. En viktig poäng är dock att ju längre tiden går, desto mer och mer historia får vi. Hur mycket historia kan vi hantera? En annan faktor som lyfts för arbetslivsmuseernas framtida existens är var folk bosätter sig. Linn tror att eftersom de som vanligen engagerar sig i ett arbetslivsmuseum oftast bor i trakten, så kommer antalet invånare på en plats styra vilka museum som kommer finnas kvar. Och indirekt kommunikationer, jobb, utbildning och samhällets satsningar. Ola menar dock att problemet inte ligger i att det inte finns besökare, utan snarare att det inte finns någon som kan visa upp museet och platsen. Maja menar att huvudsaken inte heller behöver vara att få fler besökare, utan snarare att bevara historien så att man i framtiden har möjlighet att spåra tillbaka. Detta är en viktig fråga för museerna att diskutera, sin egen framtid, liksom att få in fler unga. Och även om man vill bevara så får man inte vara rädd för förändring. Föreningsaktivitet minskar i alla former och ungdomar engagerar sig idag på andra sätt, ofta med mer punktvisa insatser. Vid en tidigare träff diskuterades det att man behöver skapa relation till ungdomar för att de senare i livet ska vilja engagera sig. Linn poängterar dock att unga som inte vill engagera sig idag knappast kommer göra det senare i livet. Om man tror att de ska komma tillbaka senare då de har blivit äldre, så gräver man nog sin egen grav. Och det är viktigt att få in unga som är engagerade idag. Om man bara fokuserar på att de ska komma tillbaka när de är 80 år så kommer alla museer utformas ur det perspektivet. Arbetslivsmuseer ska inte bara vara för äldre människor. 15

28 Bilaga 2, Sid 16 av 24 För att locka nya personer till föreningarna är det viktigt med det första bemötandet och att fånga upp det engagemang som många nya kommer med. Kanske kan man utveckla föreningar så att de kan bli något att umgås kring istället för att bara ses vid styrelsemöten. I andra typer av föreningar kan det vara vanligt att socialisera kring något som inte alls har med föreningsuppdraget att göra. Kanske ha en Chill & Grill i Råbäck varje vecka nästa sommar? De unga projektledarnas utvärderingar av sommarens arbete Eftersom delprojektet unga projektledare varit under utveckling under sommaren, har vi sedan starten varit tydliga med vikten av de unga projektledarnas åsikter och idéer om utveckling. Här nedan har vi samlat deras tankar. Utifrån samtal med de unga projektledarna kan vi i efterhand se att de två första coachningstillfällena bör ligga närmre varandra i tiden, då detta är en mer kritisk fas i projekten och stöd extra viktigt under denna period, något som lyfts av de unga projektledarna. Det sista tillfället bör ligga senare under projekttiden. Båda har dock uppskattat den sk. loggboken där de loggat sin arbetstid och vad de gjort under denna. På så vis har de kunnat få en bild av tiden de kunnat disponera samt upplevt att de faktiskt gjort något, något de ibland känt en frustration kring under dagar av mycket tankearbete. Linn har jobbat nära föreningen och då framförallt med Pia Åkesson och Ingemar Beiron, som hon hållit kontinuerlig kontakt med genom hela perioden. Hon upplever kontakten med föreningen som god och hon har blivit positivt bemött. Eftersom Qvarnstensgruvan håller sin feriearbetarutbildning tidigt under våren och Linn därmed inte hade möjlighet att medverka vid denna upplevde hon att kontakten med feriearbetarna blivit bristfällig och inte känts helt relevant då hon inte kunnat engagera dem i projektet. Att som ung projektledare medverka redan under feriearbetarnas utbildning är ett önskemål från hennes sida och något hon tror skulle skapa bättre möjligheter till samarbete med dem. Maja har upplevt att det varit svårt att planera sommarens arbete då hon upplevt en otydlighet i sitt uppdrag beroende på att direktiven kommit från olika håll. En reflektion från Majas sida är att hon skulle kunna ha satt lägre mål i projektet för att på så vis enklare uppnå dem, något som kan förstås utifrån att Maja i sitt arbete haft en hög ambitionsnivå och tagit sig an många arbetsuppgifter för att utveckla platsen. Hon säger också att då hon haft flera roller och gjort mycket saker som kanske inte alltid passat in i rollen som actionledare. Hon upplever sig ibland ha lagt alltför mycket tid på att fylla i projektmallar och följa en uppgjord mall utan att alltid förstå värdet av detta. Hon säger också i sin utvärdering, med en tydlig hänvisning till projektledningen, att vissa delar av mitt arbete inte fått den uppmärksamhet de förtjänar och att allt för stor fokus lagts på qr vandringen och chill och grill kvällen. Både Linn och Maja tycker att rollen som ung projektledare är viktig för att det ska börja hända nya grejer på platserna. Det är viktigt att få in ett ungt perspektiv då medelåldern i föreningarna är hög. Maja anser dock att rollen kan behöva vara mer formbar och se olika ut på de olika platserna. 16

29 Bilaga 2, Sid 17 av 24 Maja och Linn har också besvarat ett antal utvärderingsfrågor gällande deras syn på projektet, kontakten med föreningarna m.m. Utvärderingsfrågorna med de unga projektledarnas svar återfinns i särskilda bilagor. Utöver Majas och Linns egna utvärderingar kan vi, med utgångspunkt i de loggböcker som de unga projektledarna fört under sommaren, också konstatera att deras arbetsprocesser har skilt sig åt. Detta beror på de skilda uppläggen på deras arbetsperiod, där Maja haft ett större ansvar för helheten på platsen. En reflektion utifrån detta är att ett arbetsupplägg av den typen, vilken både inkluderar drift av platsen samt en utvecklingsdel, sannolikt kräver en närmre relation med föreningen för att snabbt kunna inleda arbetet i början av sommaren. Ett utvecklingsprojekt, så som Linn genomfört det, är mycket troligt lättare att genomföra som en person utifrån och kan bli en produkt som kan adderas till och utifrån utfallet implementeras i så hög utsträckning som föreningen önskar. Generellt kan konstateras att rollen som ung projektledare kräver en person som klarar av ett stort eget ansvar och orkar driva arbetet framåt trots att det inte finns någon nära projektgrupp. 3.3 Möten med kommuner och föreningar Under sommaren har även möten med kommunerna genomförts för att ge dessa en god insikt i projektet och en insikt i vad som händer på de platser som medverkar i just deras kommun. I samtal med kommuner, föreningar, AME m.fl. framkommer det tydligt att en god relation mellan AME och eventuellt andra berörda inom handläggningen av feriearbetare är en förutsättning för att utveckling av perioderna ska kunna komma till stånd. Något som tydligt uttryckts från föreningarnas sida är också möjligheten till flexibilitet gällande perioder för feriepraktik, exempelvis arbetstider, av vilken anledning detta bör poängteras för en fortsatt utveckling. Det skiljer sig mycket mellan de medverkande föreningarna gällande deras upplägg för både utbildning och handledning. Samtliga föreningar känner dock att de saknar resurser och tid för en fullgod handledning och det är här man främst önskar stöd från Västra Götalandsregionen. Flera medverkande kommuner och föreningar har erfarenhet av att delta i olika arbetsmarknadsprojekt. I de fall där föreningen har eller har haft personer som under sommaren befunnit sig utanför arbetsmarknaden som en resurs, är det tydligt att dessa personer i sin tur behöver en handledare, något som också kostar pengar och tar tid. Detta blir därmed en osäker resurs, då kontakt och tydlighet med Arbetsförmedlingen kan svikta. Kommunikationen med Arbetsförmedlingen beskrivs av både föreningar och kommuner som en komplicerad och oflexibel process, där en av svårigheterna bland annat är att man inte kan önska vilken person man ska tilldelas. Denna, idag ej väl fungerande lösning, är i sig ett projekt att hitta en lösning för. För att ge en liten bild på de frågeställningar och utvecklingstankar som kommit upp vid diskussionerna med de medverkande kommunerna följer här en kort sammanfattning och några utvalda exempel på vad som diskuterats. 17

30 Bilaga 2, Sid 18 av 24 Mariestad Kombinationen av turism och museiverksamhet har varit bra, men kan utvecklas mer. Fler platser i kommunen som skulle kunna involveras? Det finns hög potential, men vad vill kommunen med feriearbetet? Projektet har kunnat ge utrymme för Qvarnstensgruvan att finnas med i samtalen kring potentiell utveckling, trots att de inte har kommunens feriearbetare utan själva anställer sin sommarpersonal. Ale Samtal förs kring eventuell samverkan mellan övriga kulturplatser som har feriearbetare samt möjligheten att slå samman utbildningen för samtliga ferieperioder under en gemensam första vecka.. Repslagarmuseet kommer under följande år troligen att blanda guidning med underhåll i de unga arbetsuppgifter och titta på utveckling av periodernas utformning i tid. Kommunen har en mycket bra ansökan för ungdomar som söker feriearbete, vilket möjliggör rekrytering av personer som faktiskt har ett intresse av att vara på platsen. Götene Önskan om att se fler platser som samverkar och stärka infrastrukturen för besöksnäringen. Vill också stärka matchningen mellan ferieansökning och plats och kommer att ta fram tydligare beskrivningar av arbetet för respektive ferieplats (likt arbetsannonser). Frågan om AME har möjlighet att få fram fler feriearbetare för kulturturism har lyfts? Falköping Kommunikationsbrist mellan AME och arbetslivsmuseerna där det uppstått oklarheter som dock enkelt lösts när man träffats påvisar vikten av samverkan. Intresse från kultur- och besöksnäringen för en större helhetsbild. Möjlighet till samverkan mellan fler museer? Det finns ett bra nätverk för arbetslivsmuseer och hembygdsföreningar i Falköping. I samtliga kommuner finns ett intresse att få en tydligare bild kring hur kommunen jobbar med feriearbete, arbetslösa unga och kultur, eller snarare kan jobba med dessa frågor framöver. 4 Faktorer som påverkar Under projektperioden, i processer och möten, har vi i vårt arbete identifierat faktorer som vi anser tydligt påverkar utfallet av projektet. Dessa faktorer lyfter vi här nedan. 4.1 Val av förening Vid val av plats är det viktigt att ta hänsyn till befintlig struktur på platsen. För att en förening ska få ut något av att låta feriearbetare vara en resurs på platsen krävs det att föreningen är relativt stabil och har ett intresse av att utvecklas. Föreningens intresse och engagemang är oundvikligen en faktor som påverkar och det är viktigt att det finns ett ömsesidigt engagemang. 18

31 Bilaga 2, Sid 19 av 24 En bättre matchning av de deltagande föreningarnas behov och möjligheter mot vad projektet faktiskt kan erbjuda skulle kunna ge bättre utväxling. Matchningen behöver inte nödvändigtvis innebära en större arbetsinsats från föreningen, utan snarare skapa öppenhet, vilja och mottaglighet att ta emot nya tankar och idéer och vara beredd att öppna upp sin verksamhet för människor som inte har lika god insikt i verksamheten som de själva. 4.2 Samverkan Det är viktigt att en förening som medverkar i ett dylikt projekt har tid för samordning med kommunen, utveckling samt en plan för arbetsupplägg under ferieperioden. En upparbetad kontakt och samverkan med kommun och turismorganisation skapar en bra grund och underlättar arbetsprocessen. Hur väl kommunerna lyssnar in och är flexibla gentemot föreningarna är också en faktor som påverkar i sammanhanget, något som skapar bättre träffsäkerhet vid val av feriearbetare till platsen och möjlighet till mer flexibla arbetsperioder under sommaren. 4.3 Handledarrollen Handledarrollen är central i ferieperioden på platsen. För att främja generations- och kompetensväxling måste handledaren vara mycket lyhörd för att plocka upp de ungas idéer samt kunna skapa en förankring i föreningen. Det behöver inte alltid vara så att det sker utveckling men att feriearbetarna upplever sig vara delaktiga under ferieperioden är ett minimum. 4.4 Val av person Rätt ung på rätt plats kräver att kommunernas ansökningsprocesser till ferieperioderna är något mer än enbart lottning, vilket tillämpas i vissa kommuner. Genom att enkelt beskriva vad arbetet går ut på ges den unga personen möjlighet att välja en plats och arbetsuppgifter som denna har intresse av. Även tillvägagångssättet för urvalsprocessen för rollen som ung projektledare påverkar. Att anlita personer som redan finns nära föreningen kan underlätta en uppstartsprocess men minskar utrymmet för nya idéer och perspektiv då anpassning till befintliga tankesätt sker snabbt. Förändring/förnyelse måste i alla sammanhang vägas mot förankring/samverkan och den grupp människor som skall jobba tillsammans bör i möjligaste mån sättas samman utifrån en matchning av intresse och kompetens mot de uppgifter som finns och den utvecklingsriktning som eftersträvas. Detta gäller naturligtvis hela gruppen, såväl ungdomar, handledare, unga projektledare eller deltagande föreningsfolk m fl 4.5 Utifrånperspektiv Då föreningarna ibland kan vara hemmablinda är utifrånperspektivet viktigt. Detta kan ses gälla både för de unga som arbetar i projektet och för eventuella stödpersoner som finns runtomkring, exempelvis den coach som möter de unga på platserna. Att låta coachfunktionen ha ett utifrånperspektiv känns särskilt viktigt då tanken med coachträffarna är att på en neutral arena lotsa ungdomarna och föreningarna framåt i sin process. 19

32 Bilaga 2, Sid 20 av Kommunikation Kommunikation är alltid a och o i en projektprocess som denna och det är därför viktigt att skapa enkelhet och tydlighet i denna. En enkel och tydlig kommunikation kräver dock ett enkelt och tydligt projekt samt god planering och framförhållning för att inblandade parter i god tid ska få förståelse för projektets innehåll och möjlighet att ställa frågor. 5 Tankar om utveckling av Kompetensväxling Vad är egentligen projekt Kompetensväxling? En möjlighet för ökat öppethållande av arbetslivsmuseer? Eller kanske dito för utveckling av Sveriges kulturarv? Eller handlar det om att ge unga människor arbetslivserfarenhet och referenser? Eller ett kreativt utrymme för att ta del av och bli en del av Sveriges historia? Efter att ha arbetat med Kompetensväxling under två år är det tydligt att det finns många intressenter i projektet, alla med sin bild av vad fokus bör ligga på. Hittills har resurserna till projektet kommit från pengar som, hos Västra Götalandsregionens Kulturnämnd, avsatts för barn- och unga. Därmed har dessa fått en tydlig plats i arbetet. I ett framtida arbete är det också viktigt att placera in andra intressenter som har beröringspunkter till detta projekt, som exempelvis Västarvet och andra instanser som berörs av handlingsprogrammen Lust att lära, Näringsutveckla kultursektorn, Natur- och kulturturism och Utvecklingsplan för det maritima och industriella kulturarvet m fl. Här nedan följer Fannys, Sannas och Märtas tankar om utveckling, utifrån medverkan under projektperioden Tankarna har vi valt att visualisera i en bild, vilket på inget sätt ska ses som ett slutgiltigt förslag då vi anser att ett sådant kräver tankearbete från fler parter. Vår förhoppning är dock att vi, utifrån att ha arbetat i projektet och mött föreningar, kommuner, feriearbetare och unga projektledare, ska kunna förmedla vår bild av den potential vi ser för projektets metodik i framtiden. I bilden pekas två aktörer, som vi betraktar som intressanta för ett fortsatt arbete, ut. Observera att detta inte är de enda aktörerna som är intressanta, utan att det, enligt tidigare reflektion gällande Västra Götalandsregionens handlingsprogram för kultur, finns fler delar som kan inkluderas. En högst relevant fråga i projekt såsom Kompetensväxling är den långsiktiga hållbarheten. Hur skapas något som inte är beroende av stora summor projektmedel för överlevnad varje år? I detta fall tror vi att fokus måste ligga på att nyttja de befintliga resurser och den kompetens som finns i organisationer som på olika sätt varit knutna till projekt Kompetensväxling. Organisationer som i sig sitter på ackumulerad kunskap och värdefulla kontaktnät, vilket i sin tur kan underlätta många processer. I detta fall ser vi organisationerna/nätverken KulturUngdom och NAV som centrala delar i en fortsatt utveckling. 20

33 Bilaga 2, Sid 21 av 24 KulturUngdom arbetar utifrån målsättning av och med unga vilket är en viktig utgångspunkt för att utbilda feriearbetarna som ska arbeta med Västra Götalandsregionens kulturarv samt att coacha dem i deras processer på de platser där de arbetar. NAV har i sin tur en nära kontakt med arbetslivsmuseerna och god insikt i deras behov och intressen. Frågan om arbetslivsmuseernas utveckling och fortlevnad är en viktig del i NAVs arbete och genom att anamma resultatet från projekt Kompetensväxling som en metod finns goda möjligheter till att rent praktiskt komma framåt. KulturUngdom och NAV står på så vis för kompetens och agerar översättare gentemot sina respektive målgrupper, något vi ser som viktigt för god kommunikation. Vi ser också att KulturUngdom och NAV tillsammans med större kraft kan driva frågan om en ökad flexibilitet i ferieperioderna (föreningarnas behov) och bättre matchning av ungas intresse i urval till feriepraktik (ungas behov) gentemot kommunerna. 21

34 Bilaga 2, Sid 22 av 24 För att lösa ett fortsatt arbete, med utgångspunkt i den metodik som testats inom projekt Kompetensväxling, ser vi också att det krävs en projektledare som håller samman projektets olika delar samt är kontaktperson gentemot kommunerna i vilka arbetslivsmuseerna är belägna. Projektledarrollen bör vara en neutral part, dvs. inte ha särskilda intressen mer än att lösa projektet på bästa sätt, där personen ifråga kan luta sig mot KulturUngdom respektive NAV för specifik kompetens gällande unga vuxna respektive arbetslivsmuseerna och dess föreningar. Vi ser att ett upplägg, såsom föreslaget, skulle minska de resurser som krävs för att genomföra en metodik enligt Kompetensväxling. Dock är det ändå viktigt att påpeka att externa resurser kommer att krävas för en fortsättning och utveckling. Projektledarrollen kräver finansiering. Likaså ser vi att det krävs ett tillskott av resurser till den/de aktörer som skall driva processen, oavsett vem de är. Det är intressant att tänka kring en annan finansieringmodell än den som tidigare tillämpats, där alla resurser kommit från Västra Götalandsregionens Kulturnämnd, men det är också viktigt att lyfta att de kommunala representanter som kommit i kontakt med projektet, vilka alla har varit mycket positiva, har lyft vikten av en extern part för att klara av ett dylikt arbete. Som nämnts i tidigare avsnitt, Faktorer som påverkar, är handledarrollen central i projektet där vi upplever att någon bästa lösning ännu inte har identifierats. Det är sannolikt så att det, beroende på föreningens behov och resurser, kan se olika ut på olika platser. Det finns redan idag föreningar vilka löser handledarrollen själva, såsom vid Qvarnstensgruvan. Denna modell kräver dock att de unga som ska arbeta på platsen får en bra utbildning innan sommarperioden och att föreningen vågar lägga ansvaret på de unga som arbetar på platsen. På de platser där vi upplevt brister i handledarskapet ser vi att det i första hand beror på en alltför hög egen arbetsbelastning och en dåligt planerad ferieperiod där handledaren inte satt sig in i de ungas arbetssituation och/eller kunskap och kompetens. Man måste också beakta att föreningarnas resurser till helt övervägande delen består i ideellt arbetande människor. Föreningarnas resursbrist blir ett problem i fallet med handledning och av den anledningen har möjligheten att lösa rollen med hjälp av vuxna arbetssökanden, med rätt till arbetsplatspraktik, diskuterats. Denna lösning har testats på bland annat Repslagarmuseet, Åmåls Hembygdsmuseum och Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri på alla platser med olika organisation runtomkring. Det som kan ifrågasättas med en sådan lösning är dock att även den arbetssökande personen kräver en handledare och att antalet resurser som krävs därmed ökar. Väsentligt är också att arbetsförmedlingens engagemang, intresse och deltagande i processen säkerställs bättre än vad som hittills varit fallet. Utifrån den roll med unga projektledare som testats under Kompetensväxling 2012 ser vi att en sådan roll skulle kunna utvecklas för att ta ett tydligare ansvar för feriearbetarna. Vi tror dock att detta bygger på att dessa personer engageras redan tidigt under våren och att de får mer tid tillhanda under sina respektive sommarperioder. Sommarens erfarenheter visar också att det kan upplevas som rörigt att både ansvara för att handleda feriearbetare och driva utvecklingsprojekt på en plats, men vi tror dock att det som kan krävas är mer resurser i form av tid samt en tydlig stöttning för att lösa detta. Oavsett hur handledarrollen löses är det dock 22

35 Bilaga 2, Sid 23 av 24 viktigt att ha i åtanke att stöd och coachning gentemot de personer som arbetar på en plats kräver olika metodik beroende på vem personen är. En ung person som kanske har sitt livs första jobb måste mötas på ett annat sätt än en person som befunnit sig utanför arbetsmarknaden under några år. Vi ser därför att arbetet med att ta fram ett system för handledarrollen behöver vidareutvecklas och kvalitetssäkras innan det kan anses som en allmänt vedertagen lösning. Med utgångspunkt i bilden vill vi avslutningsvis belysa det faktum att ett projekt såsom NAV Kompetensväxling kan ses som en tratt där en stor del kunskap och personella resurser läggs in under sommarperioden vilka i slutet av perioden resulterar i söta droppar av saft (vilket får bli metaforen för de tankar, idéer, engagemang och eventuella projekt som fortsätter efter perioden och som även kan resultera i nya sommarprojekt). 6 Sammanfattning projektperiod april augusti 2012 För att utveckling ska ske på arbetslivsmuseerna och i föreningarna genom den metodik som tillämpats inom NAV Kompetensväxling ser vi att följande krävs: Föreningar som medverkar måste vara föreningar som vill. Kanske är det bästa sättet att låta en intresseanmälan gå ut till NAV:s medlemmar och låta föreningarna ansöka om att delta? Därefter kontaktar projektledaren respektive kommun för att se på möjligheten för att tillämpa metodiken på respektive plats. Föreningen skriver ner tankar om utveckling som feriearbetarna på platsen får ta del av och vara med att lösa under sommaren. Det kan hända mycket på kort tid om frihet och stöttning ges (se exemplet med Industrimuseet i Mariestad)! Samtliga handledare som ansvarar för feriearbetare bör gå igenom en handledarutbildning vilken förslagsvis arrangeras av KulturUngdom och NAV. Detta är centralt då vi ser att handledarrollen brister på många platser på grund av okunskap och att tillräcklig planering inte skett innan sommarperioden. Här bör samarbete med studieförbund ses över. Bra introduktion/utbildningsdagar för att introducera de unga till arbetslivsmuseet. Denna/dessa bör ske före en föreslagen gemensam utbildningsdag för att ge de unga något att referera till och bättre kunskap om platsen de ska arbeta på innan de möter sina regionala kollegor. Att ferieperioden är varierande med arbete såsom guidning, underhåll etc. samt att ge ungdomarna utrymme för att exempelvis arbeta med utveckling av facebooksidor och annat som föreningen använder i sin marknadsföring. Att ansöka om så många feriearbetare som möjligt (och få kommunen att förstå varför detta ska prioriteras) för att det på så vis ska finnas resurser för att arbeta med idéer som kommer upp och som måste drivas utanför det ordinarie arbetet. Perioder som överlappar, där feriearbetarna träffas och kan dela med sig av kunskap till varandra, likt Qvarnstensgruvan. (Repslagarmuseet planerar för detta upplägg nästa år.) 23

36 Bilaga 2, Sid 24 av 24 Frågeställningar att arbeta vidare med: Hur kan kommunerna bli bättre på att hantera ansökningar inför ferieperioderna? Problematiken rör både möjligheten för unga att välja plats utifrån intresse samt framförhållningen inför sommaren, då beslut idag fattas alltför sent. Hur uppmärksammas kommunerna på den potential som finns i att arbeta med ungt arrangörskap, något som skulle kunna komma kulturarv och arbetslivsmuseum till godo (vilket kan belysas med fina resultat från de unga projektledarnas arbete under sommaren 2012)? Varifrån får föreningarna resurser för sitt handledarskap? Hur kan ett system för att stötta (hand)ledarskapet på deltagande platser utvecklas? Bör metodiken som utvecklats inom Kompetensväxling ses över vad gäller kulturferiearbeten i stort? Finns möjlighet till ytterligare samverkan för att skapa en helhetsbild av feriearbete inom kultur? Samverkan bör ses som central då kommunerna vill engagera fler platser än endast arbetslivsmuseum. Finns idéer som sträcker sig utanför den befintliga strukturen med feriearbetare? Utifrån de besluts som fattas under projekt Kompetensväxlings utvärderingsfas anser vi också att det, om man beslutar att driva metodiken vidare, bör tas fram: En hemsida där metodiken finns tydligt beskriven och med tips för hur man driver arbetet med bästa möjliga resultat. Kontaktuppgifter till de organisationer som ansvarar för att förvalta metodiken. 24

37 Bilaga 3, Sid 1 av 4 Deltagande arbetslivsmuseum 2012 Qvarnstensgruvan I Qvarnstensgruvan har föreningen i flera års tid arbetat med feriearbetare dock inte i samarbete med kommunen, utan man har valt att själv ansvara för anställning av ungdomar. Ungdomarna kommer i första hand från området runt gruvan då det är viktigt att de enkelt kan ta sig till platsen samt har en lokal förankring. Feriearbetarna utbildas tidigt under våren och arbetar främst med guidning under sommaren. En del feriearbetare har arbetat vid gruvan flera somrar i rad och genom att blanda mer rutinerade feriearbetare med nyanställda klarar de sig till stor del själva under sommaren då ingen vuxen finns på plats dagligen. Foto, Ola Göransson Föreningen har kommit långt i utvecklingen av platsen och det finns saker att se både när gruvan är stängd och öppen. Föreningen driver själva ett mindre café i anslutning till muséet. Åsle Tå På Åsle Tå finns en aktiv förening, men det är den entreprenör som driver café och restaurang som ansvarar för öppethållande och entréavgift till museet. Entreprenören är själv från Åsle och har ett lokalt engagemang varvid samarbetet mellan entreprenör och förening är nära. Vid Åsle Tå drivs samtidigt som projekt Kompetensväxling även ett projekt för att arbeta med gestaltning av platsen, bl.a. dockor till stugorna, ny skyltning etc. Foto, Klara Göransson Foto, Maja Göransson

38 Bilaga 3, Sid 2 av 4 Sommaren 2011 var första sommaren feriearbetare anställdes till Åsle Tå. Då delades tjänsterna upp mellan föreningen (med arbete ute på Tån) och caféet. Under 2012 ansvarade entreprenören för samtliga feriearbetare. Repslagarmuseet Repslagarmuseet har, till skillnad från övriga deltagande museum, en verksamhet som fortfarande har daglig drift som består i tillverkning av rep. Här arbetar man i stor utsträckning med resurser från arbetsförmedlingen och placering av människor som har någon typ av anställningsstöd. På Repslagarmuseet har man i många år också anställt feriearbetare under sommarsäsongen. Under sommaren 2011 lades handledarskapet på en resursperson med lönebidrag, något som fungerade bra. Denna lösning användes dock ej under sommaren 2012 då i stället föreningen helt tog över ansvaret för handledarrollen. Foto, Ola Göransson Råbäck Mekaniska Stenhuggeri Vid Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri har man de senaste fyra somrarna hållit sommaröppet med hjälp av feriearbetande ungdomar. Då föreningen inte själva har haft möjlighet ta arbetsgivaransvar och handleda feriepraktikanter har olika modeller testats där föreningen Stenhuggeriets Vänner tecknat avtal med någon extern part. De senaste två åren har detta varit den ekonomiska föreningen Hållbart Avstamp. Man har från föreningen sett det som nödvändigt att ha en handledning med viss kännedom om verksamheten och det har också av bl a säkerhetsskäl i avtalet införts begränsningar i avtalet mellan föreningen och Hållbart Avstamp så att maskindrift och vissa andra uppgifter inte får äga rum utan att föreningsmedlemmar med nödvändiga kunskaper finns närvarande.

39 Bilaga 3, Sid 3 av 4 För att få kontinuitet i sommarverksamheten har utöver de feriepraktikanter kommunen tillsatt också någon/några ungdomar anställts eller anlitats på konsultbas. Dessa lite mer erfarna ungdomar har i kombination med vuxna personer från Hållbart Avstamp då också kunnat fungera som handledare och ansvariga gentemot övriga ungdomar. Foto, Klara Göransson Foto, Ola Göransson Feriepraktikanterna har i Råbäck varit helt avgörande för att kunna hålla öppet under den mest intensiva besöksperioden. Föreningen har annars endast öppet verksamheten en lördag i månaden. Feriearbetarna har bland annat skött den kiosk som finns öppen på platsen under sommaren samt ansvarat för guidning av besökare. Mariestads Industrimuseum Mariestads Industrimuseum saknar en aktiv förening och driften sköts av kommunen. Verksamheten har inte tidigare haft feriearbetare, men inför sommaren 2012 har man ansökt om ferietjänster som delas med turismorganisationen. Detta för att minska risken för dötid, samt möjligheten till ett delat handledarskap mellan turismorganisationen och kultursekreteraren. Foto, Ola Göransson Foto, Sanna Rådelius Industrimuseet är förlagt till residensområdet, där även Vadsbo Museum finns. Kommunen är medveten om att området är dolt för många besökare. Ett tankearbete kring hur Mariestad kan utvecklas som besöksdestination har inletts under sommaren 2012.

40 Bilaga 3, Sid 4 av 4 Dalénmuseet Dalénmuseet håller öppet under sommarhalvåret då en ansvarig från föreningen finns på plats för att guida. Man har tidigare haft feriearbetare under sommaren, men har under några år haft en paus från detta. Under sommaren 2012 fick de en feriearbetare tilldelad från kommunen, som handleddes av en ansvarig från föreningen. Foto, Sanna Rådelius På Dalénmuseet har man inget eget café utan samarbetar gällande detta med Fyrvaktaren, en närliggande restaurang.

41 Bilaga 4A, Sid 1 av 1 NAV KOMPETENSVäxling 2012 Hej! Vi är glada att just er kommun är en del av projektet NAV Kompetensväxling under sommaren Det ni just nu läser är ett av två nyhetsbrev som skickas ut inom ramen för projektet. Nyhetsbrev nr 2 skickas ut efter sommaren. I NAV Kompetensväxling medverkar i sommar fyra kommuner och sju museum. Dessa är Mariestads kommun, Götene kommun, Falköpings kommun och Ale kommun respektive Industrimuseet, Qvarnstensgruvan, Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri, Dalénmuséet, Bonadssamlingen, Åsle Tå och Repslagarmuséet. På samtliga* platser kommer feriearbetare finnas på plats under sommaren. Feriearbetarnas arbetsuppgifter varierar från guidning och marknadsföring till servering och försäljning. Direkt efter att skolan har slutat deltar samtliga projektets feriearbetare vid en utbildningsdag på Åsle Tå, den 18 juni. Genom att träffa varandra och få kunskap om vad sommarens arbete innebär, i form av turism, värdskap och storytelling m.m., vill vi ge dem ett varmt välkomnande in i projektet och öppna upp deras ögon gällande turism och kulturhistoria. Under sommaren kommer Märta Gustafsson som driver företaget Kreativt Avstamp att besöka samtliga feriearbetare för att stämma av och stötta de idéer som uppkommer. Nytt för i år är att man inom ramen för projektet har en tjänst som heter ung projektledare. Tjänsten kommer att testas på tre platser inom ramen för projektet, nämligen Åsle Tå, Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri och Qvarnstensgruvan. De unga projektledarna är i åldern år och har en koppling till platsen. Deras uppdrag är att, utifrån föreningens behov, genomföra ett projekt under sommaren med syfte att locka fler besökare till platsen. I arbetet ingår att samarbeta med lokala aktörer, samverka med övriga unga projektledare och involvera feriearbetarna. Den 5 juni träffas de tre unga projektledarna i Lidköping vid en utbildning- och projektutvecklingsdag för att tillsammans tydligare forma sommarens arbete. Då ferieperioderna rullat igång till sommaren vill vi bjuda er, representanter för kommunerna, att besöka arbetslivsmuséerna som deltar i projektet och de feriearbetare och unga projektledare som finns där. Vi återkommer till respektive kommun med datum och tid och hoppas självklart att så många av er som möjligt kan komma för att upptäcka projekt NAV Kompetensväxling och få en inblick i hur arbetet fungerar på varje plats. *Samtliga platser har ej fått besked gällande feriearbetare i skrivandet stund. Då deltagande i projektet bygger på tilldelning av feriearbetare kan det innebär att något museum faller bort. Tills vi hörs igen önskar vi en riktigt skön försommar! Hälsningar, Fanny Bergström Buller & Sanna Rådelius Projektledare NAV Kompetensväxling 2012 Projektet genomförs med stöd från Västra Götalandsregionens Kulturnämnd. Projektägare är Hållbart Avstamp.

42 Bilaga 4B, Sid 1 av 2 NAV KOmpetensväxling 2012 Grill and Chill, trubadurer och en bad lotte vid Råbäcks stenhuggeri. En gruvfest med belysning och rökmaskiner vid Lugnås Qvarnstensgruva. Studiecirklar och en ny avdelning på Daléns bonadssamling som länkar äldre broderikonst och kloka ord med dagens tatueringar, bloggar och lyrik. Dramatisk gestaltning och ljussättning av historien och platsen Åsle Tå och fotoutställning på Repslagarmuseet. Detta är några av de ungas idéer om hur de skulle vilja vara med och utveckla sina sommarjobbsplatser i framtiden för att locka ler och nya målgrupper till besöksmålen. Vi tror att ungas in lytande är en av de bästa vägarna för kreativ utveckling. Texten ovan är tagen från utvärderingen av förra årets NAV Kompetensväxling, ett projekt som kopplar ihop unga feriearbetare med arbetslivsmuséer i Västra Götalandsregionen för att bidra till platsernas utveckling både på kort och på lång sikt. I år tar vi projektet ett steg vidare för att skapa en tydligare plattform för utveckling att ske ifrån. Detta kan vi endast göra tillsammans och vi hoppas därför att ni vill vara delaktiga i detta arbete! Syfte Syftet med NAV Kompetensväxling 2012 är att ge personer i åldern år feriearbete inom lokala kulturarvsverksamheter, för att långsiktigt väcka ett intresse för kulturarvet samt att ge dem redskapen för att förverkliga idéer. För de deltagande kulturarvsverksamheterna innebär projektet personella resurser liksom möjligheter till nya idéer för utveckling av verksamheten, samt ett gynnsamt klimat för kompetensöverföring och generationsväxling. Mål & Aktiviteter Genom projektet vill vi stärka samtliga deltagande verksamheter med bemanning och ungas in lytande, ett arbete som kan ge ringar på vattnet i form av ler och yngre medlemmar i föreningarna. Vi vill ge er verktygen för att på bästa sätt möta ungdomarna och leda dem utifrån er verksamhets behov. Vi ger också ungdomarna verktygen för att på bästa sätt möta er och er verksamhet. För att göra detta på ett gynnsamt sätt behöver vi gå igenom några steg: 1. Vi träffar er och för ett samtal om er kulturarvsverksamhet. Hur ser det ut idag? Vad har ni för behov, tankar och idéer? Vad behöver ni för hjälp för att kunna ta emot feriearbetarna på bästa sätt? 2. Alla deltagande verksamheter möts upp för en gemensam inspirations- och utvecklingsdag dit även turismchefer/näringslivschefer/kultursamordnare m. l. bjuds in. Vi tittar närmre på platsens värdskap, storytelling, guidning och har en dialog kring hur vi kan tillvarata ungas innovationskraft i verksamheten. 3. Alla deltagande feriearbetare möts vid en gemensam utbildningsdag då vi ger dem redskapen för att delta i era verksamheter. Vi pratar värdskap och guidning. Vi pratar idéer och utveckling. Vi pratar historia, framtid och möjligheter. 4. När feriearbetarna väl är ute hos er i verksamheterna följs arbetet upp av en besökande coach. Vi tittar tillsammans på hur arbetet gått hittills. Finns det utvecklingsmöjligheter? Har det uppstått några idéer som går att förverkliga?

43 Bilaga 4B, Sid 2 av 2 Projektägare och projektledare NAV Kompetensväxling 2012 inansieras av Västra Götalandsregionen och utgår från det sociala företaget Hållbart Avstamp, som är projektägare. Hållbart Avstamp arbetar för att främja ekonomisk, ekologisk och social tillväxt med särskilt fokus på besöksnäringen. Läs mer om Hållbart Avstamp på Projektledare är Fanny Bergström Buller och Sanna Rådelius från företaget Experience Design (ED) Sweden. ED Sweden arbetar med förändring och utveckling genom upplevelsedesign. Ni kan läsa mer om ED Sweden och deras arbete på Projektet kommer att följas av en referensgrupp, som består av representanter från Västra Götalandsregionen och Hållbart Avstamp. Här inns även möjlighet för representanter från deltagande föreningar att medverka. För frågor om projektet, kontakta Fanny Bergström Buller eller Sanna Rådelius. Fanny Bergström fanny@edsweden.com Sanna Rådelius sanna@edsweden.com NAV KOmpetensväxling 2012

44 Bilaga 5, sid 1 av 14

45 Bilaga 5, sid 2 av 14 Våra feriearbetare sommaren 2012 Namn Anställningsperiod Namn Anställningsperiod Namn Anställningsperiod Namn Anställningsperiod Namn Anställningsperiod Namn Anställningsperiod Namn Anställningsperiod Namn Anställningsperiod Handledare Namn Telefonnummer 1

46 Bilaga 5, sid 3 av 14 Innehållsförteckning Förord...3 Att vara handledare i NAV Kompetensväxling...4 Utse handledare...4 Handledarens uppgifter...4 Viktigt att tänka på...4 Coachning under sommaren...5 Guide och checklistor...6 Förberedelser...6 Mottagande och fortlöpande arbete...6 Utvärdering och avtackning...7 Allmän information...8 Kontaktuppgifter och information om våra feriearbetare...8 Arbetstider Timlön Tjänstgöringsrapport och loggbok Försäkring Frånvaro Trevlig sommar!

47 Bilaga 5, sid 4 av 14 Förord Du håller den här handledarguiden i din hand för att du har sommarens mest spännande uppdrag - som handledare inom ramen för projekt NAV Kompetensväxling. Det innebär att du kommer att möta feriearbetare på det arbetslivsmuseum där du arbetar/är engagerad. Handledarguiden är tänkt som ett underlag för att underlätta ditt arbete som handledare och för att inspirera dig i din roll. För många feriearbetare är sommarens arbete deras första kontakt med arbetslivet och kanske även med ett arbetslivsmuseum. För att få feriearbetarna att känna sig trygga i sin roll och skapa förutsättningar för dem att bidra med sin kunskap och kompetens är du, i rollen som handledare, en nyckelperson. I rollen som handledare kan det vara bra att tänka tillbaka på den dagen då du själv tog första steget ut på arbetsmarknaden. Hur kändes det i magen då? Säkert fanns där många fjärilar, något som sannolikt är detsamma hos de feriearbetare som du möter i sommar. Så läs igenom handledaguiden och tänk till kring de olika punkterna. Du får gärna sprida innehållet i handledarguiden även till andra personer på ditt arbetslivsmuseum som feriearbetarna kan tänkas möta i sommar. Ett bra tips är att ha manualen tillgänglig på plats, om någon önskar kolla upp något. Vi önskar er en rolig och utvecklande sommar! Fanny, Sanna & Märta NAV Kompetensväxling

48 Bilaga 5, sid 5 av 14 Att vara handledare i NAV Kompetensväxling Handledaren är den person som har det övergripande ansvaret för feriearbetarna. Det är därmed en viktig roll för att feriepraktiken ska bli en tillfredställande period för alla inblandade. Att vara handledare handlar dels om de mer praktiska detaljerna såsom att informera samt att ta emot och vägleda ungdomarna i verksamheten. För vissa av ungdomarna kan detta vara första kontakten med arbetslivet och för många den första kontakten med ett kulturarv. Handledaren har därför också en viktig uppgift att se till att feriearbetarna får en förståelse för platsen där de arbetar samt hur den drivs. Mötet med er förening/verksamhet och feriearbetaren kan på sikt påverka ungdomarnas val av studier och yrke, samt ett fortsatt engagemang i föreningen och platsen. Utse handledare När ni utser handledare är det viktigt att den person ni väljer avsätter tid för uppgiften både innan och under ferieperioden. Det behöver inte ta mycket tid i anspråk att vara handledare om man är väl förberedd. Personen som är handledare bör vara intresserad av uppgiften. Om något oförutsett skulle inträffa är det även lämpligt att utse en reserv till handledarrollen. Ska feriearbetarna arbeta i delar av verksamheten där handledaren inte befinner sig är det viktigt att utse kontaktpersoner även på dessa platser. Feriearbetarna måste veta vem de ska vända sig till med frågor etc. Handledarens uppgifter Innan ferieperioden är det handledarens roll att förbereda mottagandet av feriearbetarna. Förberedelserna består av att se till att feriearbetarna får ta del av nödvändig information innan ferieperioden, samt att förbereda verksamheten och medarbetarna på att ni kommer ta emot feriearbetare och vad det innebär. Handledaren ansvarar för att feriearbetarna får en god introduktion i verksamheten och att de får all nödvändig kunskap för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt. Handledaren uppskattar tidsåtgången och lägger förslagsvis upp ett schema för perioden. Under ferieperioden är det handledarens uppgift att se till att det dagliga arbetet fortskrider på bästa sätt. Det handlar om att se till att det finns nog med arbetsuppgifter och att alla förstår varför och hur de bör utföras. Att förutsätta att feriearbetarna själva ska förstå vad som måste göras, hur och varför är ingen lyckosam taktik med tanke på att ferieperioden är relativt kort och det tar betydligt längre tid än så att sätta sig in i verksamheten. Det är handledarens uppgift att leda feriearbetarna genom ferieperioden på bästa och mest lättförståeliga sätt - ett sätt som gynnar alla parter. På sida 6 finns en checklista som kan vara till hjälp i rollen som handledare. Viktigt att tänka på De ungdomar ni kommer att möta i sommar har inte samma erfarenhet av arbetslivet som du och inte heller samma inblick i er verksamhet. De bär på en ryggsäck som är något lättare än din och kommer att se på saker ur ett annat perspektiv än du. Inget perspektiv kan dock anses vara rätt eller fel, utan måste förstås utifrån sitt sammanhang. Det bästa sättet att bemöta dessa olika perpektiv, varesig det gäller unga eller äldre människor, är att lyssna och undvika att döma. 4

49 Bilaga 5, sid 6 av 14 En person som kommer in som ny i en verksamhet, kommer in med nya fräscha ögon och kan se saker på ett annat sätt än någon som varit inne i verksamheten ett längre tag. Detta är något att bejaka och ta tillvara på. Era feriearbetare kommer in med sina perspektiv och kommer kanske ifrågasätta varför ni gör något på ett visst sätt. Vid tillfällen som dessa ligger det i vår natur att gå i försvar och många kan tycka att det är svårare att bemöta kritik som kommer från en ung person än från en äldre. Som handledare är det viktigt att vara medveten om detta och tillämpa ett konstruktivt tänkande genom att lyssna in och i samtal komma fram till lösningar. Genom det ömsesidiga samtalet kan undomarna dessutom få en förståelse för varför saker och ting sker på ett visst sätt. Dra nytta av det perspektiv som era feriearbetare tillför er verksamhet. Låt dem veta att ni värderar deras idéer kring verksamheten och se till att få ta del av dem. På detta vis kommer ungdomarna känna sig värdefulla och ni får nya tankar och idéer att använda er av i verksamheten. En annan sak att komma ihåg i mötet med feriearbetarna är att man endast kan lära sig ta ansvar om man tilldelas det. Behandlar vi människor som ansvarsfulla personer kommer de också vilja leva upp till det, oavsett ålder. Var inte rädd för att ge dem ansvarsfulla uppgifter, de kommer vilja göra ett bra jobb. Men släpp dem inte vind för våg, de måste ha en coach - någon som vägleder. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi alla är människor. Vi har våra olika erfarenheter att relatera till. Att möta människor med andra tankar, idéer och kunskaper ger ofta de allra mest spännande mötena. Så vi vill passa på att gratulera till det roliga jobbet som handledare! Coachning under sommaren Under sommaren kommer en coach besöka alla arbetslivsmuseum som deltar i projektet. Coachens roll är att möta feriearbetarna på respektive arbetsplats och lyssna in deras tankar och idéer. Coachen kommer att kontakta er innan ferieperioden inleds för att komma överens om lämpliga datum att besöka er verksamhet. Vid dessa tillfällen är det också bra om du som handledare finns på plats. 5

50 Bilaga 5, sid 7 av 14 Guide och checklistor Förberedelser Utse en handledare, en reserv och ev. kontaktpersoner. Läs mer på sida 4. Skriv ett välkomstbrev! Välkomna feriearbetaren genom att skriva ett brev och skicka i god tid innan ferieperioden. Presentera dig och verksamheten, arbetstider och lite om sommarens arbete. Om ni har ett schema klart är det bra att skicka med även detta. Förbered mottagandet. Behöver feriearbetarna något skåp att förvara sina grejer i? Arbetskläder och namnskylt? Hur ska introduktionen ske? Förbered medarbetare Vet alla medarbetare om att ni kommer ta emot feriearbetare och vad deras arbetsuppgifter är inom verksamheten? Mottagande och fortlöpande arbete Introduktion Genom NAV Kompetensväxling kommer feriearbetarna få ta del av mer övergripande information som är bra att ha med sig inför sin feriepraktik, såsom service och värdskap. De har dock inte fått någon djupare information om ert kulturarv, varför det är viktigt att ni ger dem en sådan introduktion under första dagen. Det är viktigt att ungdomarna förstår sin del i verksamheten, att de förstår helhetsbilden. Kom ihåg att gå igenom verksamhetens rutiner, såsom raster, lunch och om ni ska äta tillsammans. Glöm inte bort säkerhetsrutiner och vad som gäller vid exempelvis brand. Gör en rundvandring i lokalerna/platsen och glöm inte bort att visa omklädningsrum, toaletter, fikarum, nödutgångar, förbandslådor etc. Presentera feriearbetarna för övriga medarbetare. För att feriearbetarna inte ska känna sig vilsna är det bra att komma överrens om hur ni börjar och avslutar varje arbetsdag. Möts ni på någon speciell plats? Hur hanterar ni timrapportering och loggboksanteckningar? Hur gör man om man måste sjukanmäla sig och vad innebär det om man måste frånvara? Försäkra er om att ni har rätt kontaktuppgifter till varandra. Lär känna varandra Ta en fika och presentera er för varandra! Ta reda på feriearbetarnas intressen och vad de studerar i skolan. Kanske sitter de på kunskap som går att använda under ferieperioden? Arbetsuppgifter Arbetsuppgifterna kan variera under ferieperioden och det är viktigt att låta genomgången av en ny arbetsuppgift ta tid. Se till att feriearbetarna förstår varför uppgiften ska utföras och vilket värde den har i verksamheten. 6

51 Bilaga 5, sid 8 av 14 Om uppgiften är att klippa gräs är det bra att veta varför det är viktigt att platsen ser vårdad ut, vad det har för betydelse för besökare etc. Se till att feriearbetarna vet vad de ska göra vid de tillfällen då det är lite att göra eller när de har avslutat en arbetsuppgift. Vem ska de prata med om de får en idé om något som kan göras bättre eller utvecklas? Det kan vara bra att samla ev. idéer till ett avtalat veckomöte då ni även pratar om annat som rör feriearbetet. Om feriearbetarna rör sig ute i verksamheten kan det hända att de får frågor från besökare. Se till att alla vet vad de ska svara på eventuella frågor och vem de ska hänvisa till om de inte vet svaret på frågan. Feedback Bortsett från att stötta feriearbetarna är det bra att ge positiv återkoppling när det går bra, liksom konstruktiv kritik när det går galet. På så vis får de möjlighet att utvecklas och göra jobbet bättre för varje dag som går. Utvärdering och avtackning Sista dagen Att utvärdera hur feriepraktiken har gått är bra både för feriearbetarna och verksamheten. Ta en stund sista arbetsdagen och diskutera vad som har varit bra, mindre bra och vad som kan utvecklas. Använd gärna loggboken till hjälp! Vad har feriearbetarna lärt sig? Är det kunskap de kommer kunna använda i sitt vanliga liv? Finns det intresse för fortsatt engagemang kring kulturarvet? Om ni har fått en bra relation kanske ni kan fortsätta ha kontakt utifall att det dyker upp arbetstillfällen eller andra möjligheter till samarbete. Intyg och diplom Eftersom feriepraktiken för många kan vara en av de första kontakterna med arbetsmarknaden är ett intyg eller diplom tacksamt att få. Något som beskriver deras arbetsuppgifter och färdigheter. Ju mer personligt desto mer uppskattat och användbart. Avtackning Avsluta gärna ferieperioden med en fika och avtackning. Överlämna intyg/diplom och kanske något minne/present från verksamheten, något som påminner dem om er. 7

52 Bilaga 5, sid 9 av 14 Allmän information Här nedan samlar ni information om era feriearbetare, för att alla i verksamheten snabbt ska kunna få svar på eventuella frågor eller hitta kontaktuppgifter. Viss information kan skilja sig från kommun till kommun och vi har därför lämnat det fritt för er att fylla i det som gäller för er verksamhet. Kontaktuppgifter och information om våra feriearbetare Namn Adress Telefonnummer E-post Anställningsperiod Intressen Namn Adress Telefonnummer E-post Anställningsperiod Intressen 8

53 Bilaga 5, sid 10 av 14 Namn Adress Telefonnummer E-post Anställningsperiod Intressen Namn Adress Telefonnummer E-post Anställningsperiod Intressen Namn Adress Telefonnummer E-post Anställningsperiod Intressen 9

54 Bilaga 5, sid 11 av 14 Namn Adress Telefonnummer E-post Anställningsperiod Intressen Namn Adress Telefonnummer E-post Anställningsperiod Intressen Namn Adress Telefonnummer E-post Anställningsperiod Intressen 10

55 Bilaga 5, sid 12 av 14 Arbetstider Vilka dagar och tider arbetar feriearbetarna? Måndag: Tisdag: Onsdag: Torsdag: Fredag: Lördag: Söndag: Timlön 2012 Årets timlön är: Hur och när betalas den ut? 11

56 Bilaga 5, sid 13 av 14 Tjänstgöringsrapport och loggbok Varje arbetsplats ansvarar själva för eventuell timrapportering. Hur denna ska ske kan skilja sig mellan olika kommuner och det är viktigt att ni kollar upp vad som gäller för er. Varje feriearbetare kommer genom NAV Kompetensväxling få en loggbok vari det finns möjlighet att föra logg över sin praktik. I denna kan de skriva vad de har gjort under dagen, med vem och reflektioner kring arbetsuppgifterna. Uppmana gärna feriearbetarna att skriva i slutet av varje dag för att inte glömma bort sina tankar och idéer. Loggboken är värdefull både för er utvärdering och projektets, och det kan också bidra till en djupare reflektion av ferieperioden för ungdomarna. Försäkring I de flesta fall är feriearbetarna täckta av kommunens försäkring, men det är viktigt att ni kollar upp vad som gäller för er. Anteckna gärna detta här nedan: Frånvaro Vad händer om feriearbetaren blir sjuk eller måste frånvara av någon annan anledning. 12

57 Bilaga 5, sid 14 av 14 Trevlig sommar! Vi hoppas att ni nu är förberedda inför mötet med era feriearbetare. Som tidigare nämnts kommer en coach från projektet komma ut till er verksamheten för att samtala med både handledare och feriearbetare under sommaren. Har ni några funderingar är detta ett bra tillfälle att ta upp dem och vi tar gärna emot synpunkter på projektet och dess upplägg. Vill ni komma i kontakt med oss innan dess eller i något annat ärende når du oss på följande vis: Fanny Bergström Buller (Projektledare) E-post: fanny@edsweden.com Telefon: Sanna Rådelius (Projektledare) E-post: sanna@edsweden.com Telefon: Märta Gustafsson (Coach) E-post: marta@kreativtavstamp.se Telefon: Lycka till! 13

58 Bilaga 6A, Sid 1 av 12

59 Bilaga 6A, Sid 2 av 12 Säkert har du varit turist flera gånger. Kanske har du åkt till någon stad i Sverige för att shoppa eller så har du kanske rest till något annat land? I båda fallen var du turist. Kanske utan att tänka på det. I sommar kommer du, i ditt arbete, att möta andra människor som är turister. De kan komma från närområdet eller ha rest långväga. Viktigt att tänka på är att alla turister är viktiga oavsett hur långt de har rest. När de kommer hem från sitt besök på platsen där ni arbetar kommer de sannolikt att berätta för andra människor om det. Därför är det viktigt att besökarna är nöjda. Missnöjda besökare berättar ofta om sitt missnöje till fler personer än nöjda besökare gör. Det är också bra att tänka på att en besökare sällan bara besöker en plats i ett område. Oavsett om man bara gör en dagsutflykt eller har tagit sig hela vägen från Tyskland så har man liknande behov. Man behöver till exempel äta någonstans. Finns det ingen servering på platsen där ni arbetar kan det vara bra att veta var närmsta restaurang eller café ligger för att kunna tipsa besökarna. Om man som besökare spenderar mycket tid i ett område kan man även vilja ha förslag på andra saker att göra i närheten. Även sådana tips är bra att ha med sig! Är det en mer långväga besökare behöver man ofta sova över någonstans. Kanske har man husvagn eller husbil och vill bo på camping? Eller så vill man bo på vandrarhem eller hotell. Ta reda på vilka campingar, hotell och vandrarhem som finns i närheten av där du arbetar! Så varför är det så viktigt med turister? I Sverige satsar man idag mycket pengar på att göra Sverige till ett populärt besöksmål. Vi vill att människor från hela världen ska komma hit och uppleva allt det vackra som vi har att erbjuda. Kommer det många turister skapas det många arbetstillfällen eftersom turisterna exempelvis behöver kunna ta sig runt (kollektivtrafik, biluthyrning, kryssningar), bo någonstans (hotell, vandrarhem, campingar), äta (restauranger, caféer, livsmedelsbutiker) och göra saker (museer, historiska platser, nöjesparker m.m.). När man pratar om de olika delarna som en helhet brukar man prata om besöksnäring. Den typ av arbetstillfällen som skapas inom besöksnäringen är viktiga för oss i Sverige. Idag har många av våra stora industrier, till exempelvis biltillverkningen, flyttat utomlands eftersom kostnaden för att producera är billigare där. Då dessa arbetstillfällen försvinner behöver vi skapa nya. Det som är bra med turism är att den inte kan förflyttas utomlands. Kommer en besökare till Sverige för att bo på ett vandrarhem är det just det vandrarhemmet, på den platsen besökaren vill bo. Det går med andra ord inte att flytta ett vandrarhem till Kina såsom man kan göra med en fabrik. Men givetvis kan turister välja att åka till andra platser än Sverige. Det är av den anledningen vi måste bjuda alla besökare på ett varmt välkomnande! Under sommaren kommer ni att arbeta på platser som erbjuder besökare någonting att göra och uppleva. Ni kommer, mer specifikt, att arbeta inom kulturarvet. Kulturarv kan vara sådana saker man kan ta på som till exempel en runsten, en gammal maskin eller byggnad. Men kulturarvet innefattar även immateriella delar, dvs. sådant som man inte kan ta på, som till exempel språk, traditioner, en dans m.m. De platser där ni kommer att arbeta kallas för arbetslivsmuseum och är en stor del av Sveriges kulturarv. I Sverige finns idag 1380 stycken arbetslivsmuseer vilka nästan alla drivs av människor som arbetar ideellt.

60 Bilaga 6A, Sid 3 av 12 När man arbetar ideellt med något finns det inte alltid tid att genomföra alla idéer man har eller ha öppet så mycket som man önskar. Av den anledningen startade Västra Götalandsregionen våren 2011 ett projekt som går under namnet NAV Kompetensväxling. I år genomförs projektet för andra året i rad med syfte att låta unga människor sommarjobba på arbetslivsmuseer för att dels ge museerna möjlighet att ha öppet mer än de annars kunnat ha och dels få ta del av den kunskap och kompetens som ni besitter. Ni är med andra ord en viktig resurs för dessa platser i sommar! Varmt välkomna till projekt NAV Kompetensväxling!

61 Bilaga 6A, Sid 4 av 12 I projekt NAV Kompetensväxling medverkar sammanlagt sex stycken arbetslivsmuseum, vilka alla ligger i Västra Götalandsregionen. Museerna har olika inriktning och fungerar på olika sätt. För att du ska få en bild av vilka de andra platserna är har vi satt samman en kort beskrivning av dem vilken du hittar här nedan. Gå gärna in på deras hemsidor för att läsa mer eller varför inte gör en utflykt under sommaren! Qvarnstensgruvan I Qvarnstensgruvan, som ligger i Lugnås mellan Mariestad och Götene, har man tillverkat kvarnstenar i 800 år. Enligt muntlig tradition var det munkar av Cistercienserorden som kom till Lugnås år 1147 och startade tillverkningen. Idag kan besökare få en guidad tur i gruvan under sommarsäsongen, lyssna på musik i det nybyggda oratoriet och köpa fika i det lilla caféet. Läs mer på Åsle Tå Åsle Tå, ligger i den lilla byn Åsle strax utanför Falköping, och är Sveriges största samling av backstugor. Ordet Tå innebär en allmänning, dvs. byns gemensamma markområde som ursprungligen användes som vattningsplats för djuren. I de små stugorna som finns på Tån bodde förr fattiga människor som inte ägde egen mark. Idag kan besökare uppleva stugorna på Åsle Tå, såsom de såg ut förr, och äta lunch eller fika i restaurangen intill. Läs mer på Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri ligger på Kinnekulle, vid Vänerns strand. Stenhuggeriet, som fick sten via en linbana från stenbrott uppe på Kinnekulle, togs i bruk år 1888 och verksamheten var igång ända till Idag erbjuds besökare guidade turer under sommartid samt möjlighet att köpa fika i den lilla kiosken, precis nere vid vattnet. Läs mer på Industrimuseet Industrimuseet ligger bara ett stenkast från centrala Mariestad. På museet visas en utställning som beskriver den industriella utvecklingen i Mariestad. Här kan man bland annat lära sig mer om Unicatillverkningen i Mariestad. Unicaboxen var en av de mest kända industriprodukterna i Sverige och tillverkningen pågick i 60 års tid. Museet ligger i anslutning till Vadsbo museum som berättar om bygdens och stadens historia. Läs mer på (klicka på Kultur & Fritid och därefter på Museum ). Dalénmuseet Dalénmuseet, som ligger i Stenstorp i Falköpings kommun, bygger på historien om Gustaf Dalén, svensk Nobelpristagare i fysik. Gustav Dalén var uppfinnaren som drev på utvecklingen av fyrar, bland annat genom att uppfinna klippljusapparaten som gjorde så att fyren blinkar och man därmed kunde spara 90 % av den gas man tidigare behövt för att fyren skulle lysa. Gustaf Dalén var under en tid även VD för företaget AGA. Idag kan besökare få en guidad tur i Dalénmuseet då verksamheten har öppet. Läs mer på

62 Bilaga 6A, Sid 5 av 12 Repslagarmuseet Repslagarmuseet ligger i Älvängen, mellan Göteborg och Trollhättan. Här har man slagit rep sedan 1917 då verksamheten flyttade från Åmål till Älvängen. Ägare var företaget PA Carlmark som grundades i Åmål år Metoden att slå rep är likadan idag som för tusentals år sedan och på Repslagarmuseet i Älvängen har man fortfarande reptillverkning, med rep till försäljning. Idag erbjuds besökare även guidade turer, utställningar och möjlighet att fika i caféet som finns i lokalerna. Läs mer på

63 Bilaga 6A, Sid 6 av 12 Idag pratar många om värdskap. Företag, organisationer, destinationer, länder alla verkar de anse att ett gott värdskap är något nödvändigt och en säljfördel. Men vad menar man egentligen med värdskap? Begreppet värdskap kommer från ordet värd, dvs. den som bjuder in och tar emot gäster, i sitt hem, på ett värdshus eller liknande. Men begreppet används idag i alla typer av verksamheter. Det är ett sätt att möta andra människor på och få dem att känna sig välkomna. Värdskap kan man alltså utöva var som helst och i vilket sammanhang som helst. Men allra tydligast är det inom besöksnäringen, där man jobbar med att ta emot gäster. Vad är skillnaden på service och värdskap då? Vi tar en busstur som exempel. Om du ska åka buss någonstans så förväntar du dig nog att den ska komma i tid, att det ska finnas en busschaufför som kör och tar emot biljetter, liksom att bussen ska ta dig dit biljetten visar. Detta är service. Men kanske är just den här busschauffören extra trevlig. Hon/han får dig kanske att skratta när du köper biljetten och du känner dig glad när du sätter dig på din plats. Du känner dig välkommen! Det är värdskap. Värdskap handlar om att bemöta människor med värme och hjälpsamhet. På en plats som ett arbetslivsmuseum är det många delar som spelar in för att gästerna ska uppleva ett gott värdskap. Först och främst måste servicen finnas, dvs. spännande föremål/historia för besökare att ta del av, skyltar som folk kan läsa och förstå, toaletter och gärna nåt att äta, liksom guider och annan personal att ställa frågor till. Att få besökarna att känna sig välkomna handlar om att ge dem det där lilla extra. Fundera över vad det där lilla extra skulle kunna vara på din arbetsplats och skriv ner det här nedan: Alla som arbetar på en plats är en del av besökarnas upplevelse. Om jag som besökare haft en jättetrevlig dag och fin upplevelse, men så i slutet ställer jag en fråga till en värd som ger ett snäsigt och otrevligt svar tillbaka, då är det den upplevelsen jag kommer att gå hem med. Förmodligen är jag inte intresserad av att komma tillbaka och jag kommer troligtvis berätta om denna otrevliga händelse för kompisar och familj, som då inte heller blir intresserade av att besöka platsen. Alla som jobbar på ett arbetslivsmuseum har alltså ansvar för att ge besökarna en trevlig och välkomnande upplevelse, även du som sommarjobbar!

64 Bilaga 6A, Sid 7 av 12 Ett bra sätt att förbättra sitt värdskap är att fundera över vad du tycker är viktigt när du är på besök hos någon? Vad är viktigt för att du ska känna dig välkommen? Fundera och skriv ner: Ett gott värdskap handlar om att bemöta människor såsom de vill bli bemötta. Det är ju något som kan vara väldigt svårt att veta och därför handlar värdskap om att lyssna in och känna av den person man möter och agera utifrån det. En sur och otrevlig besökare kanske har haft en jättedålig dag och då kan ett vänligt ord få humöret att vända uppåt igen. Men vad gör man om en gäst bara är jätteotrevlig? Kunden har alltid rätt brukar man ju säga. Men inte alltid. Man får inte behandla människor hur som helst. Det bästa i en sån situation är att hålla ryggen rak, andas, behålla humöret och försöka reda ut vad som är problemet. Ibland räcker det med att be om ursäkt, ibland kanske man kan lösa problemet, men ibland går det helt enkelt inte att göra något åt. Men genom att komma ihåg att agera som en god värd så har man i alla fall försökt och gjort sitt bästa. Som sommarjobbare på ett arbetslivsmuseum representerar du samma verksamhet som övriga som arbetar på platsen. Ni är en helhet oavsett arbetsuppgifter, kunskap och tidigare erfarenheter. Hjälp och bemöt besökare så som du tror att de vill bli bemötta. Få dem att känna sig välkomna! Det kan vara så enkelt som att le och säga hej.

65 Bilaga 6A, Sid 8 av 12 eller konsten att berätta så att andra lyssnar Kommer du ihåg då du var liten och någon vuxen läste sagor för dig? Var det en bra saga satt du ofta blixtstilla och tittade intensivt på bilderna i boken (om det fanns sådana). I ditt huvud spelades en liten teaterföreställning upp. Du såg framför dig hur de olika personerna såg ut, hur de pratade, vad de hade för kläder på sig. Kanske fantiserade du om det efteråt och byggde i ditt huvud vidare på den saga du hört? För att förstå vad storytelling handlar om ska vi göra en jämförelse med någonting annat, något som inte är storytelling, nämligen information och fakta. Information är ett budskap i konkret form. Ofta uttrycker information någon typ av fakta. Till exempel kan det vara en skylt som meddelar vilka öppettider ett museum har eller som informerar om vilket år en viss händelse inträffade. Information är rakt upp och ned utan krusiduller. Tänk dig att du befinner dig på ditt sommarjobb. En besökare kommer och frågar vad de kommit till för ställe. Det är ett arbetslivsmuseum, säger du. Här har man tillverkat kvarnstenar i nästan 800 år. Det du gör då är att informera besökaren om fakta. Om du istället ska berätta en historia inleder du säkerligen på ett annat sätt. Kanske säger du: Vet du att du står på mark som trampats av munkar i 800 år. Fram och tillbaka vandrade de mellan byggnaderna. Där fanns en munk som hette Domingo som bodde här, ja, närmre bestämt låg hans stuga precis där stigen som du gick på började. Genom din berättelse får du besökaren att leva sig in i hur det var att leva som munk på den här platsen vid den tiden. Allt du berättar behöver inte vara absoluta sanningar utan bygger kanske på myter och historier som berättas. Storytelling kan användas i många olika sammanhang. Ett exempel är vid måltider. Om du informativt endast meddelar besökare som äter i caféet där du arbetar att Varsågod, här är den pannbiffssmörgås du beställde ägnar du dig åt information. Genom att berätta något mer om maten höjer du värdet på måltiden för besökaren. Kanske var det just pannbiffssmörgåsar som arbetarna åt vid den här industrin i mitten på 1900-talet? När du serverar besökaren ger du dem ett mervärde genom att låta dem veta det. Varsågod, en pannbiffsmörgås, precis så som arbetarna åt här på fabriken för mer än 60 år sedan. Fast då var brödet sannolikt lite torrare och salladen inte lika krispig som nu, när vi tillverkar smörgåsarna på beställning. Nej, arbetarna packade ner smörgåsarna när de gav sig av till jobbet och sen låg de i deras ryggsäckar hela långa dagen innan de åts upp. Men precis som då har salladen odlats i det egna trädgårdslandet! För att kunna berätta berättelser och förmedla kunskap till andra genom storytelling måste du kunna historien själv. Se därför till att läs på om platsen där du arbetar. Be någon som känner till stället väl, kanske någon ur föreningen, att berätta sin historia. Kanske har de själva arbetat på platsen? Kanske har de en farfarsfar som har gjort det? Låt sedan historierna bli en del av ditt arbete i sommar och berätta för alla som vill lyssna!

66 Bilaga 6A, Sid 9 av 12 Att lösa problem och komma på nya idéer Ordet kreativitet kommer från latin och betyder ungefär att skapa. Ibland används ord som påhittigt och nytänkande för att beskriva innebörden av ordet kreativitet. Att vara kreativ kan enklast beskrivas med att man hittar lösningar på problem. Kanske finns det en soptunna där locket hela tiden blåser av då det blåser mycket? Kanske har någon lagt en sten på locket för att få det att ligga kvar, men trots det blåser locket av? För att lösa problemet med locket måste du sannolikt angripa problemet på ett annat sätt än man tidigare gjort. Kanske behöver soptunnan inte stå just där den står idag, eftersom det uppenbarligen är ett ställe där det blåser mycket? Kanske kan man konstruera någon typ av lina som gör så att locket fäster vid själva tunnan och inte blåser iväg? Då du tänker kreativt hittar du nya lösningar. När man säger ordet kreativitet tänker man ofta på någon specifik person som man tycker är bra på att komma på idéer. Men faktum är att alla människor kan vara kreativa. Vi måste bara bestämma oss för det. När du som litet barn satt ner för att rita hade du inga problem att komma på vad du skulle rita. Du ritade figurer i glada färger och brydde dig inte särskilt mycket om ifall de var realistiska eller inte. Idag är det troligtvis inte samma sak. Om du ska rita något tar det säkert längre tid för dig att komma på vad du ska rita. Kanske blir du irriterad för att du inte blir nöjd med det du ritar, du tycker inte att det blir tillräckligt realistiskt? Det beror på att vi, när vi blir äldre, blir mer medvetna om omvärldens förväntningar och förhåller oss till dem. Vi vet vad omgivningen tycker är fult eller snyggt. Genom att träna på att rita kan vi bli bättre på det och efter ett tag känner vi oss säkrare och vågar oss på att rita saker som vi inte helt behärskar. Precis på samma sätt är det med andra problem. Tränar vi vår hjärna på att vara problemlösare kommer det gå snabbare och snabbare för dig att komma på bra lösningar. Ta tillfället i akt i sommar att öva på att lösa problem som uppstår! Skriv ned i din loggbok hur du löste problemen. Ur problemlösning kan det komma nya idéer. Alla idéer kanske inte är lika lätta att genomföra som att byta plats på en soptunna. Kanske får du, under ditt sommarjobb, en idé om att anordna en spelkväll eller göra i ordning en lekmiljö för barn? Ta med dig idén och berätta för andra som arbetar på platsen om din idé. Kanske har de tips på hur du ska genomföra den? Kanske har de tips på hur din idé kan utvecklas och bli bättre? Tänk på att de bästa idéerna kommer man sällan på själv!

67 Bilaga 6A, Sid 10 av 12 Om du har kommit på en idé om ett större arrangemang som du verkligen vill genomföra, ihop med föreningen eller på egen hand, så är ett bra första steg att formulera idén i text. På så vis kan du utveckla idén för dig själv oc h lättare visa upp för andra vad du tänker dig. Ett bra första steg för din projektidé är att skriva en projektplan, något som också behövs om du vill söka pengar som kanske behövs för att genomföra din idé. En projektplan är ett dokument som skrivs i syfte att beskriva vad man ska göra och hur man ska göra det. Genom att planera sitt projekt blir det mer överskådligt och lättare för andra att förstå. Projektplanen är ett arbetsdokument som det är helt okej att gå in och ändra i under tiden du arbetar med ditt projekt. Projektplanen är ett bra sätt att stämma av så att man har kommit så långt som man planerat, så att pengarna man har räcker till det som beräknats m.m. Bakgrund Börja med att skriva bakgrunden till idén. Hur kom du på den? Varför brinner du för den? Vad vill du att den resulterar i? Skriv lite om förutsättningarna för projektet och annat som kan vara bra för en oinsatt att känna till innan man fortsätter att läsa projektplanen. Syfte Vad är syftet med projektet? Varför vill du/ni genomföra det? Mål Vad har du/ni för mål med projektet? Vad ska det resultera i? Kom ihåg att mål ska vara konkreta och mätbara, tex. Vi vill få 100 besökare till arrangemanget. Målgrupp Vilka är din målgrupp? Vilka ska komma på ditt arrangemang? Var så specifik som möjligt. Ju mer du vet om din målgrupp, desto lättare blir det att utforma ett arrangemang som även andra kommer att gilla. Projektidé Beskriv projektidén. Vad är det du/ni ska göra? Tidplan Vad ska göras när? Skriv ner alla steg från idag till projektets genomförande. Budget Vad kommer det att kosta? Tänk på att du kan söka finansiering från tex. KulturUngdom. De kan ha egna Eftersom kan man fylla på projektplanen med fler rubriker. En viktig fråga är marknadsföring. Hur ska ni nå ut med information om arrangemanget och få folk att komma? Vi har skrivit ut några sidor ur boken Arrangöra som går att ladda ner från Följande avsnitt handlar om hur man kan tänka för att göra sitt arrangemang till en bra helhetsupplevelse.

68 Bilaga 6A, Sid 11 av 12 KulturUngdom KulturUngdom är en ideell förening som föddes 1994 och har som uppgift att stötta ung kultur och unga kulturutövare. Genom KulturUngdom kan du som är mellan år och bor inom Västra Götalandsregionen söka K-Pengar och få annat stöd för att förverkliga dina idéer. Ditt arrangemang måste vara av kulturellt slag, men kan handla om allt från teaterföreställningar till LAN! På KulturUngdoms hemsida kan du läsa mer om vilka kriterier som gäller och få hjälp med att göra en ansökan. Om du gör en ansökan på upp till kr så får du besked inom bara en-två veckor! Läs mer på: Du kan också skicka ett mail eller ringa: Telefon: Arvfondsdelegationen (Allmänna arvsfonden) Verksamhet till förmån för ungdomar. Syfte med stödet är att utveckla ideell verksamhet till förmån för ungdomar i åldern år. Stöd kan sökas av föreningar och andra som bedriver ideell verksamhet. Offentliga huvudmän, t.ex kommuner kan beviljas stöd om man driver ett nära samarbetsprojekt med en ideell organisation. Hemsida: arvsfonden@social.ministry.se Telefon: Ungdomsstyrelsen Stöd kan sökas av ungdomsorganisationer eller nybildade ungdomsgrupper i samarbete med en ideell förening eller offentliga huvudman. Även olika former av paraplyorganisationer och nätverk kan söka stöd. Ansökan kan göras löpande under året. Se hemsidan vilka särskilda satsningar Ungdomsstyrelsen gör. Hemsida: info@ungdomsstyrelsen.se Telefon: Integrationsverket Integrationsverket ger stöd till organisationer som främjar integration. Stödet ges i form av organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och projektbidrag. Hemsida: integrationsverket@integrationsverket.se Telefon:

69 Bilaga 6A, Sid 12 av 12 Kulturrådet Läs mer på hemsidan för att hitta information om olika stöd. Hemsida: Telefon: Statens folkhälsoinstitut Stöd ges till verksamheter/projekt som är nyskapande och inte ingår i ordinarie verksamhet. Stöd kan sökas av organisationer, kommuner och landsting. Hemsida: info@fhi.se Telefon: Forum Syd Stöd kan sökas för olika internationella projekt. Genom Forum Syd kan svenska organisationer söka stöd för utvecklingssamarbete med organisationer i Afrika, Asien, Latinamerika och Central- och Östeuropa. Vi ger också stöd till informationsprojekt om globala frågor i Sverige och till ungdomsledda projekt genom Ungdomsfonden. Hemsida: Leader I Leader samlas representanter för ideell, offentlig och privat sektor för att tillsammans arbeta med landsbygdsutveckling. Arbetet bygger på en gemensam strategi för bygdens utveckling och lokala förutsättningar och lokala initiativ tas tillvara. Hemsida:

70 Bilaga 6B, Sid 1 av 1 Hej! Den 18 juni smygstartar din feriepraktik med en utbildningsdag. Där träffar du andra feriearbetare, som precis som du, arbetar på ett arbetslivsmuseum. Var? På Åsle Tå, strax utanför Falköping När? 10:00-16:00 Hur? Vi löser med transporter. Antingen får ni skjuts med någon från er förening eller så hämtar vi upp er i minibuss. Er handledare/kontaktperson för ferieperioden ger er information om vad som gäller för er och var ni blir upphämtade. Under utbildningsdagen kommer vi att lära oss mer om turism, värdskap och storytelling. Sådant som kan vara bra att kunna då man arbetar på ett museum. Det blir en blandning av föreläsning och övningar och är vädret fint så är vi säkert även ute en del, så ta på er kläder och skor så att ni inte fryser. Vi äter lunch och fikar tillsammans på Åsle Tå. Anmälan? Eftersom vi fixar mat till er under dagen är det viktigt att vi vet hur många ni blir. Bekräfta att du kommer och anmäl eventuell specialkost till din handledare/kontaktperson senast torsdag den 7 juni. Vi ser fram emot att träffa er! Märta Gustafsson Coach Fanny Bergström Buller Projektledare Sanna Rådelius Projektledare

71 Bilaga 6C, Sid 1 av 4 Utvärdering av feriearbetarnas utbildningsdag Hur var dina förväntningar på utbildningsdagen? Höga Låga Vet ej 48% 32% 20% Kommentarer: - Jag vet inte, jag ville ha det roligt som det va. - Intressant att få ta del av andras lärdomar av något de kan mycket bättre än mig. - Jag visste inte helt vad vi skulle göra, så jag hade inga. - Hade inget att jämföra med. - Trodde inte vi skulle vara här så länge. - Jag kunde inget innan och då visste jag att jag kunde lära mig mycket. - Mittemellan, roligt, men jag visste inte vad som skulle hända. Det var lärorikt också. - Jag visste typ ingenting om Åsle Tå innan jag kom hit, så jag visste inte vart jag skulle riktigt. - Ganska mittemellan. Jag var inte jätteinspirerad, men det var bättre än jag trodde. - Hade inte fått så mycket information om dagen. - Det var roligt att träffa andra guider. Märkte dock att vår anläggning är annorlunda och bättre. - Nu har jag fått mer koll på vad jag ska göra i sommar! - De var högre än låga, men vet ändå inte riktigt vad jag väntade mig. Trodde att det skulle bli trevligt. - Tänkte inte jättemycket om dagen förutom att det skulle blir roligt. Hade väl mer förhoppningar än förväntningar. - Tycker att det har varit "stökig" information.

72 Bilaga 6C, Sid 2 av 4 2. Motsvarade utbildningsdagen dina förväntningar? Ja Nej Ingen uppfattning 13% 13% 74% 3. Vad tyckte du var bäst under dagen? - Att sitta och lyssna på när det pratades. - Den översteg mina förväntningar. - Maten - Det praktiska, när man fick ett objekt och skulle ljuga. Kul! - Fika. - Vet inte. - Att få komma på egna "lögner" och berättelser om husen. - Morgonens genomgång ang. vad man ska hålla sig till. - Maten. - Allt var bra, fast på olika sätt. - Att få träna på att berätta en historia. - När vi skulle skriva om en historia till en stuga. - Det var väldigt roligt att duka och hitta på en egen historia om ett föremål. - Det var intressant att höra berättelserna från Åsle Tå. - Hade redan läst mycket om detta så det blev mer repetition. Ljuga ihop berättelsen var bäst idag! - Det var en trevlig dag i fin miljö men tyvärr var dagen aningen onödig för mig eftersom jag redan fått ungefär samma genomgångar och utbildning av min förening (Qvarnstensgruvan). - Ljug-grejen (när man skulle ljuga ihop en historia). - Att gå runt i området och läsa om husen. - Det var bra med övningar för att alla ska lära känna varandra. - Det var jättekul att få se stugorna och berätta om dem. Underbart ställe! - När vi har fått jobba i grupper. - Informationen, det vi fick lyssna på var bra. - Fått träffa alla.