Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (7) Projektnamn "Oden Företagspark" Slutrapport genomförande FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projekt Oden Företagspark planerades och skapades för att möjliggöra för personer med någon form av arbetshinder och som länge stått utanför eller inte ens kommit in på arbetsmarknaden att få prova sina möjligheter och eventuella ideer under strukturerade och ordnade former utifrån var och ens förmåga. Målsättningen var att utbilda deltagarna i företagande och därefter starta ett från kommunen fristående socialt arbetsintegrerat företagande. Utbildningarna har genomförts genom dagliga lektioner, föreläsningar etc. och som utbildningsmaterial har till största delen använts webbaserat material så att den som vill kunnat studera, komplettera, repetera själv hemma vid sin dator, Företagandet ska utgå från att skapa eget arbete, möjliggöra för andra att prova på, att kunna få arbetspröva samt att tillföra marknaden någon eller några produkter eller tjänster som saluförs på marknadsmässiga villkor och därmed kan bygga upp en ekonomi och möjlighet för deltagarna att på sikt bli självförsörjande. Under projekttiden har ett 35 -tal personer deltagit, några har "fallit ifrån" p.g.a att de inte för närvarande orkat med utbildningen eller haft andra problem som gjort att de varit tvugna att gå från projektet. De övriga har som nämnts utbildats och en paraplyorganisation ett "huvudkontor" har skapats i form av en fristående ekonomisk förening som fungerar med stadgar som ett socialt arbetsintegrerat företag. Föreningen har fyra underavdelningar som samtliga sköts som fristående resultatenheter. Inriktningarna är Hunddagis, Allservice, Second Hand butik samt Redovisningstjänster. Målet på lång sikt är att varje avdelning ska kunna knoppas av och bli egna socialt arbetsintegrerade företag med egna styrelser och ett ökat deltagarinflytande. När detta kan ske är dock beroende av hur den ekonomiska situationen utvecklas. Försäljningen av varor och tjänster ska ge inkomster likaså att sälja rehab och praktik, pröva på platser etc. Alla inkomster ska återinvesteras i verksamheterna. De som inte vid projektslut vill eller kan delta i fortsatt verksamhet inom företagandet ska i alla fall ha fått så stor kunskap i de olika områden som rör företagande att de kan i sina CV n visa att de förvärvat nya kompetenser och kunskaper. Några av de som slutat har påbörjat eller återupptagit gymnasiestudier då de kännt att de klarar av att åtminstonde läsa ämne för ämne. Vid mätning en månad efter projektets slut d.v.s. en månad då den ekonomiska föreningen varit aktiv fanns 4 personer som fått anställning i det socialt arbetsintegrerade företaget samt 17 personer som på andra sätt var sysselsatta i verksamheterna i form av praktikanter, personer som provade på och personer som hade rehab platser. Utöver detta har 3 av deltagarna i projektet erhållit olika former av anställningar inom det privata näringslivet. Några av de deltagare som slutat "tidigt i projektet" har erhållit arbete i andra kommuner dit familjerna flyttat. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit.

2 Sid 2 (7) - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? I Vaggeryds kommun finns stora grupper av arbetssökande som p.g.a. dålig utbildningsbakgrund och/eller andra hinder som språksvaghet, arbets- och funktionsnedsättningar har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Utbudet av arbeten på den reguljära arbetsmarknaden är litet och då "våra" grupper ofta har olika former av arbets och funktionsnedsättningar så är "attraktiviteten" på arbetsmarknaden inte så stor. Arbetsgivarna har inte heller i dagens slimmade organisationer några större möjligheter att erbjuda dessa personer anpassade arbetsplatser eller individbaserade arbetstider, där möjligheten att få arbeta utifrån sin förmåga kan tillgodoses. Många av de tilltänkta deltagarna har en stor utvecklingspotential, har ideér om sin framtid och sitt kunnande men måste få ett ordentligt stöd för att kunna komma till den punkt när ett lönearbete och vägen till självförsörjning kan börja. Ett sätt för dessa att komma ut i en självförsörjning eller för att skaffa sig erfarenheter för att stärka sin ställning att komma in på arbetsmarknaden är att vara delaktiga och aktiva i ett socialt arbetsintegrerat företagande. Vi såg och ser ett socialt arbetsintegrerat företagande som miljöer där den enskilde kan "växa i sin egen takt" med hjälp av andra och i en ordnad daglig struktur. De som exempelvis deltar i verksamheten och som har den som en rehab eller arbetsprövningsplats kan sakta men säkert arbeta upp sin förmåga och i ett senare skede få en anställningsbarhet och bli anställda utifrån det arbetsutbud man orkar med, vägen till självförsörjning och en ökad självkänsla öppnas i takt med att den enskilde själv märker sina framsteg. Det sociala arbetsintegrerade företagandet kombinerar "självuppbyggnad" med marknadens krav på "prestation och resultat", genom att det finns ett vinstdrivande syfte men där vinsten ska återinvesteras i den egna verksamheten för att utveckla företagandet och de personer som är involverade i verksamheten. Genom och inom ramen för denna typ av företagande kan också och har genomförts i projektet stora satsningar på kompetensutveckling, språkutveckling samt rehab-träning. "Hur mycket klarar jag av, och vilket ska mitt mål vara att klara av innan projektets slut"? Dessa frågeställningar har skapat lärande, lärandemiljöer samt en påverkan på egenkänslan. Egenmakt- empowerment, att själv få vara med, känna delaktighet och bestämma sin framtid och att utvecklas i takt med detta har gjort att flera deltagare både med svensk och de som har invandrarbakgrund funnit att de klarar mycket mer än de från börjat trott om sig själva. Projektet har medfört att en arbetsmarknad, prova på platser, rehab platser under strukturerade förhållanden har skapats som ger och kommer att ge många människor med någon form av arbetshinder en möjlighet att "komma igen" och på sikt komma i en självförsörjning. Genom att skapa ett socialt arbetsintegrerat företagande bidrar den enskilde aktivt utifrån sina förutsättningar till att få företaget att växa samtidigt som det är strikt reglerat att överskott och vinster skall återinvesteras i verksamheten för att skapa fler avlönade arbetstillfällen och förbättra möjligheterna till rehab träning och praktik. Projekt Oden Företagspark skapade en övergripande organisation - en självständig ekonomisk förening, där medlemmarna utser sin styrelse och där varje verksamhetsinriktning skapade sin egen underavdelning, som ska fungera som "ett företag i företaget". Fyra underavdelningar skapades: Ett hunddagis med plats för 22 hundar uppfyllande alla myndigheters krav på utseende och djurhållning och som kan bereda upp till 15 personer plats både i form av anställda och praktikanter. En avdelning benämnd Vaggeryds Allservice som koncentrar sig på hushållsnära trädgårdstjänster, en second hand butik samt en ekonomi och redovisningsenhet. En månad efter avslutad projekttid sysselsätter verksamheten: 4 anställda samt 17 praktikanter/rehabplatser. Utöver detta har 3 personer som ursprungligen varit med i projektet erhållit andra

3 Sid 3 (7) anställningar hos andra arbetsgivare. På längre sikt ser vi att verksamheterna kommer att utvecklas och ett troligt senario är att "underavdelningarna" så snart ekonomin tillåter, avknoppas till egna ekonomiska föreningar med socialt arbetsintegrerat företagande som inriktning. I kommunen och i regionen pågår diskussioner om att möjliggöra start av flera socialt arbetsintegrerade företag med ODEN Företagspark och dess deltagare som förebilder. Den "politiska diskussionen och diskussioner bland allmänheten" om sociala arbetsintegrerade företags" konkurrens med "det normala näringslivet" har getts en mer nyanserad debatt och eftersom den ekonomiska förening som startats arbetar helt utifrån konkurrensneutrala villkor, med marknadsmässiga priser etc. så ses det av alltfler som ett välkommet tillskott i näringslivet och framför allt en viktig del för att skapa arbets och självförsörjningsmöjligheter för det sociala arbetsintegrerade företagets målgrupp. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Ett socialt företagande riktat till de grupper som står långt från arbetsmarknaden med behov av en hel del stöd såg vi som en relevant möjlighet och ett viktigt steg mot lönearbete. Tanken var att efter grundläggande utbildningsinsatser starta en "paraplyorganisation" under namnet "Oden Företagspark" som första sociala företag. Oden Företagspark skall ge service till och stimulera till att starta nya sociala företag. Deltagarna har själva haft i uppdarg att formulera sina tankar om "eget företagande". Vad vill man göra? Vilken inriktning ska företagandet ha? Vilka ska arbeta med frågorna tillsammans? Delmålen har varit att besvara dessa frågor, att upprätta en affärsplan för respektive inriktning, att ta reda på vilka eventuella tillstånd som behövs för att driva dessa verksamheter. Att efter utbildningsinsatserna själva kunna upprätta och genomföra marknadsundersökningar och påbörja utformningen av marknadsföring. Parrallelt med detta har Företagsekonomisk undervisning samt specialkurser inom de olika inriktningarna genomförts. Deltagarna ville starta ett flertal inriktningar, alla bedömdes vara realistiska. Tyvärr föll en av ideerna bort i slutfasen, då det visade sig att det inte gick att hitta en relevant leverantör av somaliska kläder inom landet som hade en prisnivå som kunde återförsäljas. Genom att göra aktiva marknadsundersökningar fick deltagarna i skarp läge träffa olika människor, intervjua dessa etc.etc. Invandrargruppen som ville starta klädaffären gjorde intervjuer med allmänheten utaför Willys affär på Råslätt i Jönköping samt utanför entren på A6 i Jönköping. Detta blev ett lärande i att våga möta andra människor inte bara från den "egna kulturen" utan att intervjua alla som passerade. Det visade sig vara mycket lyckosamt och ett flertal deltagare uttryckte: "Så mycket har jag aldrig pratat med svenskar". Andra deltagare, framför allt "hunddagisgruppen" genomförde brevenkäter utifrån Jordbruksverkets register av registrerade hundar och hundägare. Målen med marknadsundersökningarna var att se om det fanns en relevans i och en efterfrågan på de produkter/tjänster som deltagarna ville marknadsföra. Ett lärande blev också det faktum "att allt blir inte som man planerat", vilket framför allt invandrargruppen från början hade lite svårt att förstå. Hade vi bestämt att vi ska starta klädaffär så ska man göra det. med facit i hand tackade de för att "de inte lurats in i något" som inte skulle bära sig och som kunde gett dem problem i framtiden, och därmed en insikt om att det är bara att gå vidare och prova på en ny ide istället. Att "ge upp" fanns inte längre i tankevärlden.

4 Sid 4 (7) Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Deltagargruppen har haft mycket olika bakgrunder med få eller inga kunskaper i företagande eller om vad socialt arbetsintegrerat företagande innbär. Då stor del av gruppen också bestod av språksvaga invandrare, beslöt projektledningen att under projektets första halvår inte beröra definitionen av socialt företagande utan enbart koncentrera insatserna på att få deltagarna att förstå egen företagandets innebörd och vad som krävs för att driva ett eget företag. För att stimulera till deltagande bokades föreläsare in bl.a en välkänd kvinna från Stockholm med invandrarbakgrund som startat ett flertal mycket framgångsrika företag i Sverige, samt en somalisk kvinna från Göteborg som där bedriver företag som utför hushållsnära tjänster. För att göra det så enkelt som möjligt men ändå med möjligheter till en kraftig fördjupning valdes nätbaserat material från Expowera.se ut som läromedel. Detta är uppbyggt av experter på sitt område, börjar mycket övergripande och enkelt men under varje avsnitt finns flera möjligheter till fördjupning i varje delämne. Fördelen är också att den enskilde deltagaren kan sitta hemma efter projektdagen och själv repetera och eller fördjupa sig i ämnena. Uppföljning av de olika avsnitten blev också enkel då materialet har ett antal kontrollfrågor som ska besvaras för att se att deltagaren förstått ämnesområdet. I några fall fick projektledningen göra egna skisser och bilder för att på ett jämförande sätt kunna förklara olika uttryck. Ett slående exempel var när begreppen "kärnverksamhet, kringverksamhet och metaverksamhet" i ett företagande skulle förklaras. En bild på en avocado gjorde det lättare att förstå. Kärnan är grunden i frukten, köttet är det kringliggande som ger smak för mer och skalet är reklamen som gör att jag väljer frukten, en bra färg en bra marknadsföring ger tillsamman en metafunktion. Ett flertal liknande exempel gjorde att deltagarna relativt snabbt kunde ta till sig i annat fall ganska svårförklarade begrepp när det diskuteras företagande och ett företags villkor. När projektet avavncerat så långt att det var tid för deltagarna själva att konstruera marknadsundersökningar, enkäter, broschyrmaterial etc. visade det sig att grundmaterialet gett de kunskaper som var nödvändiga. Efter denna tid kunde deltagarna börja koncentrera sig på de huvudinriktningar av företagande som de valt. Ex.vis de som ville vara med att starta hunddagis hade till uppgift att lösa alla tillståndsfrågor, hunddagisutbildning etc.etc. Allservice och städ deltagarna tittade på sina respektive områden och deltog i fördjupningskurser inom dessa sektorer. Utöver nämnda undervisningsmaterial användes material från ALMI samt broschyren "Starta eget" som bl.a. är utgiven av Tillväxtverket. Verksamhetsinriktade utbildningar i form av "Hunddagisanvarig", vilket behövs för godkännande av Länsstyrelsen för att få driva ett hunddagis, Städutbildning med inriktning på att senare kunna bli certifierad lokalvårdsansvarig var kompetensutveckling som genomfördes efter grundutbildningen. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Projektet har bestått av en styrgrupp med representanter från kommunen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och näringslivet samt en representant från

5 Sid 5 (7) föreningslivet. Arbetsgruppen har utgjorts av representanter från kommunen samt arbetsförmedlingen. En referensgrupp startades med intresserade föreningsrepresentanter, men fick avvecklas under projektiden pga minskat intresse. Från kommunen har förutom projektledningen, chefen för arbetsmarknadsenheten deltagit. Deltagarna har anvisats från försäkringskassan, arbetsförmedlingen samt kommunens flykting och invandraransvariga. Deltagandet i styrgruppen har varierat beroende på vilka frågor som för dagen varit aktuella och stått på dagordningen. Både styrgruppsmöten och arbetsgruppsmöten har hållit med regelbundna mellanrum, normalt var annan var tredje månad beroende på frågornas art och aktualitet. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Deltagarantalet har haft fördelningen 70/30 gällande kvinnor och män. Övervägande delen av kvinnorna har invandrarbakgrund. Styrgrupp och arbetsgrupp har haft en jämnare könsfördelning. Både styr och arbetsgrupp har genomgått jämställdhetsutbildning genomförd tillsammans med Länsstyrelsen i Jönköpings län. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Alla lokaler som använts under projekttiden har varit anpassade för personer med olika typer av funktionshinder. Undantaget gäller hunddagisverksamheten som inte kunnat göras fullt ut bra för personer som har hörselproblem eller som störs av kraftiga hundskall. För funktionshindrade med rörelsehinder har alla lokaler varit helt anpassade för fullt deltagande. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Inga sådanda prioriteringar har gjorts Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Projektet har spridits i olika "politiska fora" såsom Samordningsförbundet i Jönköpings län, för representanter från Regionförbundet, vid kommundirektörs och presidiemöten inom GGVV regionen. Vid SKL:s arbetsmarknadsdagar i Uppsala samt vid olika konferenser arrangerade både av ESF men även i andra projektredovisningssammanhang. Oden Företagspark och dess delverksamheter har beskrivits ett flertal gånger i dagspressen och via webbaserade tidningar. marknadsföring av projektets verksamheter har skett genom reklamblad och direktutskick till allmänheten. Broschyrmaterial och affischer har producerats och distribuerats till både allmänhet såväl som till arbetssökande. Projektets ideer kan säkerligen användas av exempelvis arbetsmarknadsenheter och integrationsenheter över hela landet utan att man för den skull "går så långt" att man startar socialt arbetsintegrerade företag, utan bara använder konceptet för att intressera, engagera målgruppen som oftast känt sig utan stöd från någon, eller känner sig "klämda mellan myndighetsstolarna" att få en ny livskraft, se möjligheter genom att titta på andras lyckade satsningar, och därmed våga prova på själva.

6 Sid 6 (7) Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Efter upphandling i enlighet med LOU, antogs Hälsohögskolan i Jönköping som extern utvärderare och uppföljare. de har under projekttiden avgivit en delrapport som underlag för fortsatta diskussioner i arbetsgrupp och styrgrupp. En slutrapport har också utarbetats under projekttiden. Slutrapporten visar dock inte kvantitativa resultat som först kunnat ses sedan projektet avslutats, och slutrapporten skrivits. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Den egna utvärderingen har skett i samband med styrgruppsmötena och utgångspunkten har varit de delrapporter som sänts till ESF samt mötesprotokoll och beslut tagna av arbetsgruppen. Utvärderingen har skett kontinuerligt. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Kartläggningen av eventuella deltagare måste vara grundligt genomförd, där både deltagarens fysiska och psykiska förmåga måste vara kartlagda. Deltagarens kompetens, kunskaper inom olika områden som berör eget företagande måste analyseras för att en bra och relevant kursplan ska kunna upprättas. Problemet med ett projekt som detta är att man först måste ha en tänkt målgrupp som visserligen ytligt kan ha analyserats, men detta sker i början av år 1. sedan följer en tid att formulera en ansökan, ytterligare en tid innan partnerskapet tar beslut och projektet beviljats medel. Därefter gäller det att få en organisation på "fötter" och påbörja den "verkliga deltagarinventeringen" till projektet. Visserligen kan detta göras under en mobiliseringsfas, men totaltiden till att genomförandefasen påbörjas kan bli så lång som 18 månader och på denna tid har många ur den först tilltänkta deltagargruppen fått andra tankar och ev. förhinder. Det gör att den grupp som när projektet startar kanske inte alltid överensstämmer med vad som först kartlagts. I vårt fall fick vi många deltagare med stora språksvårigheter som inte fullt ut hade en klar ide om vad man ville göra vars motivation hade sjunkit tack vare "att som de sa: Allt tar sån tid", så mycket av arbetet i början gick åt till att höja motivationen omarbeta studiematerial till lättare svenska och att inte använda " myndighetsspråk" och "myndighetsuttryck" som i detta fallet: Socialt arbetsintegrerade företag. Det är inte svårt att förstå att uttrycket ansågs konstigt för i våra kontakter med " kunniga" personer fick vi flera olika definitioner av vad socialt arbetsintegrerat företagande innebär och till och med en diskussionom huruvida det skulle heta så eller "sociala företag". Med facit i hand så borde vi ha haft en större målgrupp från början för att lättare kunna göra ett urval och snabbare komma igång med själva genomförandet. Å andra sidan måste vi uttrycka att vi är nöjda med det resultat vi uppnått och som vi anser överensstämmer med ursprunglig målsättning Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Kristin Stark chef på Arbetsmarknadsenheten i Vaggeryds kommun kristin.stark@vaggeryd.se Michael Anderberg bitr. chef på Arbetsmarknadsenheten michael.anderberg@vaggeryd.se

7 Sid 7 (7) Bengt-Åke Thelin utredare / projektledare i Vaggeryd Kommun bengt-ake.thelin@vaggeryd.se samtliga nås via kommunens växel