Mall för slutrapport förprojektering

Transkript

1 1(7) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för förprojektering ska ni redogöra för hur ni följde er tid- och aktivitetsplan samt beskriva era resultat (analys, kartläggning etc.). Slutrapporten ska göras i bifogad mall. Vänligen bifoga också analyser, kartläggningar eller andra produkter som ni anser vara relevanta. Slutrapporten bör omfatta minst 5 A4-sidor och högst 10 A4-sidor. Mallens rubriker är blåfärgade. Under varje rubrik finns en kort text om vad avsnittet ska innehålla. Det är viktigt att slutrapporten bygger på en diskuterande redogörelse. Om du har frågor eller om något är oklart hör av dig till din samordnare på ESFrådet.

2 2(7) Projektnamn: Integration i Jämtlands län en framtidsmodell Diarienummer (fylls i av ESF-rådet): Sammanfattning (max 2 A4-sidor) Beskriv kortfattat projektidén och de framsteg som gjordes i förprojekteringen (från början till slut). Beskriv vilka som varit involverade (organisationer, företag myndigheter etc.) och hur ni har arbetat, vilka metoder ni valt (till exempel intervjuer, studier etc.): Projektidén var att utveckla och förankra samverkansmöjligheterna mellan de olika aktörerna som arbetar och ansvarar för integrationen av nyanlända invandrare i Jämtlands län samt utveckla och förankra en ny modell för framtida integrationsarbete. Förprojekteringen hade även som syfte att leda till ett genomförandeprojekt som skulle implementera och bygga upp en permanent samverkansorganisation för att förkorta tiden från nyanländ till nyanställd och förbättra företagens möjlighet till rekrytering och kompetensförsörjning i Jämtlands län. Det har genomförts många projekt med inriktning på integration. Det var därför viktigt att i ett inledningsskede ta tillvara på tidigare kunskap och idéer inom integrationsområdet. Projektledaren läste därför projektrapporter från följande projekt: Interkommunal samverkan, Integration modell Jämtland, Samverkan och metodutveckling för integrationsarbetet i Jämtlands län, Mångfald, Mångfaldsnätverk för arbetsgivare och Utomnordiska företagare i region mitt. Projektledaren har inhämtat kunskap om följande pågående projekt: Kris och traumacenter i Jämtlands län, Gångbar i Sverige, Navigator och ZATZA. Projektledaren och projektmedarbetare träffade även Mia Krylén, integrationsansvarig vid Länsstyrelsen och Karl-Gunnar Lindman, enhetschef Integrationsservice Östersunds kommun. Projektledaren deltog vid Zanyar Adimis föreläsning på Folkets Hus den 16 september som handlade om diskriminering och konferensen Inspiration för integration som hölls i Sundsvall den 7-8 oktober vilket var mycket givande både för att få mer kunskap men också för att knyta nya kontakter. Ett förslag till modell togs fram för hur samverkan mellan de aktörer som är inblandade i integrationsarbetet ska se ut för att uppbyggandet av en permanent samverkansorganisation ska vara möjlig. Modellen presenterades vid ett samordningsmöte mellan Arbetsförmedlingen och Östersunds kommun samt vid Länsstyrelsens integrationssamordningsmöte. Den främsta kanalen för att sprida löpande information om projektet till länets kommuner och Landstinget har varit Länsstyrelsens integrationssamordningsmöte som hålls en gång per månad där projektet har haft en stående informationspunkt. Det har varit ett bra forum att använda sig av då det har haft många deltagare.

3 3(7) Det mest centrala i projektet har varit de två seminarierna som hållits. Mycket tid lades ner för att förbereda seminarierna. De anonyma utvärderingarna som hölls i slutet av varje seminarium visar att seminarierna var mycket uppskattade, att det var relevanta frågeställningar som togs upp och att man upplevde seminarierna som välordnade. Många uppskattade även att få träffa kollegor och knyta nya kontakter med personer som arbetar med integration. Målgruppen vid det första seminariet var integrationshandläggare från kommunerna och arbetsförmedlare som arbetar med flyktingar. Arbetsmarknadsområdeschefen för AMO Östersund och enhetschefen från Östersunds kommuns integrationsservice deltog också. Under det första seminariet diskuterades fyra olika frågeställningar: Vad hindrar nyanlända arbetssökande att få jobb? Hur kan vi samverka för att förkorta tiden från nyanländ till nyanställd? Finns det intresse av en permanent samverkansorganisation och hur kan den i så fall se ut? Problem- och behovsanalys med fokus på jämställdhet och nyanländas möjligheter på arbetsmarknaden. Målgruppen för det andra seminariet var dels de som hade deltagit vid det första seminariet samt representanter från näringslivsorganisationer, Hermods-SFI, Länsstyrelsen, ALMI, Mittuniversitetet och Navigatorprojektet. Seminariet inleddes med att Mia Krylén från Länsstyrelsen i Jämtlands län berättade om Länsstyrelsens uppdrag vad gäller integration och Helén Eurenius, biträdande enhetschef vid Östersunds kommuns integrationsservice berättade om överenskommelsen om sekundärmottagning som har skrivits under gemensamt av kommunerna i Jämtlands län. Därefter diskuterades i huvudsak två olika frågeställningar: Finns det intresse av en permanent samverkansorganisation och hur kan den i så fall se ut? Hur går vi vidare? Den metod som användes vid de båda seminarierna var att deltagarna var uppdelade i grupper med syfte att blanda deltagarna så mycket som möjligt. Frågeställningarna diskuterades först i gruppen och redovisades därefter för alla deltagare. Därefter följde en gemensam diskussion. Projektets administratör förde anteckningar och dokumenterade allt som kom fram under seminarierna vilket finns redovisat i minnesanteckningar.

4 4(7) Förprojekteringens resultat Redogör kortfattat för det arbete som förprojekteringen avsåg att fokusera kring. Besvara frågan om och/eller hur ni bidragit till att förbättra möjligheterna för ett eventuellt genomförandeprojekt? Beskriv också vilka nya kunskaper ni bidragit med: Förprojekteringen avsåg att fokusera kring att utveckla och förankra samverkansmöjligheterna mellan de olika aktörerna som arbetar och ansvarar för integrationen av nyanlända invandrare i Jämtlands län samt utveckla och förankra en ny modell för framtida integrationsarbete. När ansökan om förprojektet skrevs fanns det en önskan om en bättre samverkan mellan de olika aktörerna som arbetar med integration. Nu, snart ett år senare, kan vi konstatera att samarbetet har blivit bättre, mycket tack vare de integrationssamordningsmöten som Länsstyrelsen håller en gång per månad. Vi ser även att den nya organisationen inom Arbetsförmedlingen kommer att ge ett ökat fokus på integrationsfrågor. De seminarier som hölls i projektets regi visade att det finns ett stort behov av att träffas och utbyta erfarenheter bland de som arbetar med integrationsfrågor i länet. Samtidigt bedöms inte tiden vara mogen för en gemensam modell för integrationsarbetet i länet. De integrationssamordningsmöten som Länsstyrelsen håller är ett bra forum för fortsatta möten mellan de som arbetar med integrationsfrågor i länet. Där kan nya samarbetsformer växa fram utifrån de behov som finns utan att en permanent samverkansorganisation byggs upp. Projektets styrgrupp bedömde därför att det inte finns behov att starta ett genomförandeprojekt. Det fortsatta samarbetet mellan de som arbetar med integration i Jämtlands län bedrivs bäst i den ordinarie verksamheten med Länsstyrelsens Integrationssamordningsmöten som ett gemensamt forum. Projektet följde tid- och aktivitetsplanen med följande avvikelser: De två seminarierna som genomfördes hölls något senare än den tidpunkt som fanns angiven i tid- och aktivitetsplanen. Som en naturlig följd av styrgruppens beslut att inte gå vidare med ett genomförandeprojekt har ingen ansökan skrivits för ett länsprojekt kring samverkan. Med anledning av styrgruppens beslut att inte gå vidare med ett genomförandeprojekt har ingen planering tillsammans med Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen i Västernorrlands län gjorts för att bereda underlag och planera framtida samarbete avseende integrationsarbetet i regionen. Med anledning av styrgruppens beslut att inte gå vidare med ett genomförandeprojekt har ingen slutgiltig version av modellen för samverkan tagits fram.

5 5(7) Jämställdhetsintegrering Hur genomförde ni er jämställdhets-swot eller liknande kartläggning? Har ni viktiga slutsatser inför genomförandeprojektet? Har ni genomfört utbildningar i jämställdhetsintegrering? Det finns i dagsläget stora kulturella skillnader mellan infödda svenskar och vissa invandrargrupper som kommer hit som flyktingar från andra länder. I dessa invandrargrupper är det oftast kvinnorna som förväntas ta hela ansvaret för hem och familj och mannen ansvarar för att försörja familjen via avlönat arbete. På grund av dessa kulturskillnader är det mycket svårt att få ut invandrarkvinnorna i ett heltidsarbete eller heltidsstudier eftersom de varken orkar eller hinner med att arbeta eller studera på heltid. Ur ett jämställdhetsperspektiv behövs det ett nytänkande bland de svenska myndigheterna/institutionerna och arbetsgivarna för att möta dessa invandrarkvinnors behov och därmed möjliggöra ett inträde på arbetsmarknaden eller till studier. Bland flyktingar är det i dagsläget fler män som kommer ut i egenförsörjning bland annat på grund av de kulturella skillnader som finns. Det är svårt att på kort tid bryta kulturella mönster och vanor. I Sverige har jämställdhetsarbetet bedrivits i flera generationer och det är inte rimligt att flyktingar ska bli jämställda i sitt förhållande bara för att de anländer till Sverige. För att kvinnorna skall få en rimlig chans att hinna med både hemarbete, studier och yrkesliv skulle en möjlighet vara att det svenska samhället tillåter dessa invandrarkvinnor att endast arbeta 50 % istället för 100 % som krävs idag. På längre sikt kommer kanske invandrarmännen att ta ett större ansvar för hem och familj när de blir medvetna om hur det fungerar bland svenska män och kvinnor vad gäller arbetsfördelningen av hemarbetet. Vid seminariet som hölls den 5 november 2008 genomfördes en problem- och behovsanalys med fokus på jämställdhet och nyanländas möjligheter på arbetsmarknaden. Det framkom att det finns många hinder, främst för kvinnorna, att komma ut på arbetsmarknaden. De möjligheter som kom fram vid analysen sammanfattas med följande punkter: Anpassa SFI-utbildning för t ex gravida kvinnor Anpassa förskoleverksamhet för att förhindra kulturkrock och motivera till att delta i förskoleverksamhet Män som tar ansvar för hem och barn skapar möjligheter för kvinnorna Kvinnors hemarbete skapar möjligheter för männen Ger vi samma möjligheter för män och kvinnor? Mer information om jämställdhet behövs Information om fördelarna med att båda arbetar Flexibla arbetstider möjliggör för kvinnor att arbeta Sociala företag med introduktionsanställning som affärsidé som hyr ut arbetskraft till företag Information till arbetsgivare med goda exempel Ökad förståelse från båda parter

6 6(7) Lyssna på vad individen önskar Se till att man inte tvingas in i segregerad krets Tillgänglighet för personer med funktionshinder Vilka åtgärder har ni vidtagit för att säkra tillgänglighetsarbetet i ett eventuellt genomförandeprojekt? Seminarierna har hållits i Arbetsförmedlingens nyrenoverade lokaler på Stadsdel Norr i Östersund som har god anpassning för funktionshindrade. Eftersom det har beslutats att projektet ej ska övergå i ett genomförandeprojekt har projektet inte vidtagit några övriga specifika åtgärder för att säkra tillgängligheten. Programkriterier (samverkan, strategisk påverkan, lärande miljöer och innovation) Hur har ni arbetat med relevanta programkriterier för ert projekt? Hur har det hjälpt er att förbereda er inför ett eventuellt genomförandeprojekt? Samverkan och innovativ verksamhet: Förprojektet har sökt en lösning på samverkan som tidigare inte erbjöds i befintliga system och befintliga strukturer för integrationsarbete. De seminarier som har hållits har varit mycket lyckade och bidragit till en ökad samverkan mellan aktörerna. Arbetsförmedlingens nya organisation med ökad möjlighet att fokusera på integrationsfrågorna samt Länsstyrelsens Integrationssamordningsmöten kommer att bidra till att samverkan mellan aktörerna kommer att fortsätta även efter förprojektets avslut. Uppföljning under förprojekteringen Beskriv kortfattat hur ni arbetade med uppföljning under förprojekteringen: Projektledaren stämde löpande av arbetet gentemot den ansökan som lämnades in till ESF och det beslut som ESF tog. Projektet följdes upp internt med månatliga rapporter. Den externa uppföljningen kom igång sent på grund av förseningar i Arbetsförmedlingens upphandlig av uppföljning och utvärdering. Andra erfarenheter som ni vill dela med er av Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Vilka tips skulle ni vilja ge till framtida projekt? Det här gick bra: Samarbetet mellan projektmedlemmar, styrgrupp och övriga deltagare i projektet har gått bra därför att det har funnits en positiv anda och projektet har inte varit för tidspressat.

7 7(7) Det administrativa arbetet har gått bra tack vare administratör och ekonom i projektet och att det har funnits en metod, Praktisk projektstyrning (PPS), som projektet har använt sig av. De seminarier som hölls blev uppskattade och fungerade bra. Framgången var rätt målgrupp, bra frågeställningar och att allt var väl förberett. Det här gick mindre bra: Uppstarten av projektet tog längre tid en förväntat på grund av byte av projektledare. Utvärderingen kom igång sent på grund av att Arbetsförmedlingens interna upphandling av utvärderingstjänster drog ut på tiden. Det var svårt att få näringslivet engagerad. Troligtvis fanns det inte kraft att engagera sig i projektet i och med den lågkonjunktur som började ungefär samtidigt som projektet startade. Tips till framtida projekt: Skriv en uppdragsbeskrivning för varje person som arbetar i projektet. Försök att samla de som arbetar i projektet så att de sitter så nära som möjligt geografiskt, gärna i samma rum. Informera styrgruppen om vad som förväntas av dem. Boka in alla styrgruppsmöten vid det första styrgruppsmötet som hålls. Administrationen tar mycket tid, ha det i åtanke. Budgetera för en ekonom. Om det ska hållas något seminarium i samband med projektet, kom ihåg att budgetera för lokaler och eventuell förtäring. Budgetera för deltagande i konferenser om det ingår i projektet. Upphandla uppföljning och utvärdering i god tid. Praktisk projektstyrning (PPS) är en bra metod att använda. Det tar tid att ta kontakt och få tillstånd möten mellan människor. Kalendrarna är fulla, var därför ute i god tid. Avsätt tid för inläsning av dokument om det ingår i projektet. Kontaktpersoner Vem ska man kontakta om man är intresserad av mer information? Johan Tegnhed, Arbetsförmedlingen, Ulrika Ritzén Kristensson, Arbetsförmedlingen, Gun-Marie Axelsson, Arbetsförmedlingen, Anna Hellström, Arbetsförmedlingen,