1(7) Slutrapport förprojektering. Projektnamn: UTAN Unga Till Arbete i Norr Projektnummer (fylls i av projektansvarig):

Transkript

1 1(7) Slutrapport förprojektering Projektnamn: UTAN Unga Till Arbete i Norr Projektnummer (fylls i av projektansvarig): Sammanfattning Projektiden Situationen på arbetsmarknaden är svår för ungdomar i hela landet men i Piteå, Skellefteå och Kalix är situationen extra svår medan den är något bättre i Luleå. Speciellt svår situation har ungdomar som avbrutit sina gymnasiestudier eller som har ofullständiga betyg trots tre år i gymnasiet. Andra grupper av unga vuxna med speciella svårigheter är långtidssjukskrivna och personer med utländsk bakgrund. Vi ville i de verksamheter som bedrivs för att få unga vuxna till arbete sammanställa och kartlägga framgångsfaktorer för att se om metoder som utvecklats i de olika projekten kan föras över och användas i olika verksamheter främst riktade till unga inom kommuner och organisationer. Under de senaste åren har det bedrivits flera projekt med stöd från ESF, med särskild ungdomsinriktning. Dessa har arbetat med delvis olika metoder. Kompare har varit ett samarbete mellan Piteå och Skellefteå, med ett 15-tal olika partners. Kubik har genomförts i Kalix och Överkalix. Tusen nya ungdomsjobb har varit ett projekt i Luleå med samarbete med bland annat det lokala näringslivet. Arbetsmarknadspolitiken är i huvudsak ett nationellt ansvarsområde där Arbetsförmedlingen är ansvarig myndighet. Fram till 2006 bedrevs en stor del av aktiviteterna av kommunerna med ekonomiskt stöd från staten. Efter det har kommunernas roll som aktör minskat och istället anlitas olika privata aktörer som utförare. Kommunerna har fortfarande ett ansvar för ekonomiskt bistånd för unga som saknar arbete eller rätt till ersättning från de allmänna försäkringssystemen. Detta innebär ofta missförstånd och olika tolkningar om ansvaret mellan i första hand Arbetsförmedlingen och kommunerna. Även Försäkringskassan kan vara inblandad för de unga som har ersättning på grund av ohälsa. Rollfördelningen mellan de olika aktörerna är inte klargjord och detta kan medföra att resurserna inte används optimalt. Samverkan mellan privat och offentlig sektor är av stor betydelse för att bryta det utanförskap som kvinnor och män i åldern år hamnat i. Detta oavsett om det handlar om ohälsa eller arbetslöshet. En tydligare samarbetsmodell bör utformas för att effektivisera och förbättra arbetet med unga vuxna som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Syftet med förstudien var att sammanställa och kartlägga vilka verksamheter som bedrivs för att få unga vuxna till arbete inom de ingående kommunerna. Vilka av dessa fungerar bra för olika deltagare? Vilka metoder som utvecklats i de olika projekten kan föras över och utnyttjas i andra kommuner? Vi skulle titta särskilt på då pågående projekt med ESF finansiering för att identifiera framgångsfaktorer och goda metoder att ta med till ett framtida gemensamt genomförandeprojekt.

2 2(7) Vidare var tanken att ett regionalt partnerskap ska etableras för ett eventuellt kommande genomförandeprojekt. Detta har vi gjort Vi har i förstudien gjort en kartläggning av arbetssätt, metoder och identifierade framgångsfaktorer i de tre aktuella projekten. Underlag till kartläggningen har tagits fram via ett stort antal intervjuer med representanter från styrgrupper, arbetsgrupper och referensgrupper i projekten. Alltså har vi intervjuat: Kommunala tjänstemän i ledningsfunktion och i driftsfunktioner inom Arbetsmarknadsenhet/arbetsmarknadsavdelning eller motsvarande. Kommunala tjänstemän i ledningsfunktion och i driftsfunktioner inom socialtjänst. Chefer och medarbetare inom Arbetsförmedlingen. Chef från Försäkringskassan Rektorer inom ungdomsskolan och vuxenutbildning Vi har också tagit del av delrapporter och en slutrapport från de aktuella lokala ESF projekten. Omvärldsbevakning har gjorts via en kontinuerlig bevakning på det nationella planet av pågående processer och politiska beslut som på något sätt påverkar unga. Exempelvis beslut i regering och riksdag, pågående arbete inom SKL En dörr in, Temagrupp UNGA. Ett antal rapporter och studier har lästs och delar har tigits till rapporter till styrgruppen och in i processen med utarbetande av ett genomförandeprojekt. Transnationella aktiviteter har också genomförts för att skaffa kunskap från andra länder. En av projektmedarbetarna har deltagit i en workshop i Berlin anordnad av YES Forum som är en europeisk lobbyorganisation som arbetar med ungdomsfrågor. YES forum (Youth in Europea and social work.) Vidare har projektledaren medverkat vid en workshop i Rimini anordnad av SERN som är ett nätverk med representanter från Sverige, Finland, Italien och Spanien. Där utarbetades planer för ett gemensamt projekt inom Europé for Citizens. Vi har genomfört en studieresa till Danmark, där hela styrgruppen deltog, där vi tog del av den danska arbetsmarknadspolitiken generellt och ungdomsfrågan specifikt. Ett antal besök och föreläsningar gjordes med fördjupningar i hur man arbetar med vägledning, unga som inte är utbildningsparata, olika former av modeller för lärande via kompletterande utbildningar och praktik. Den gav mycket inspiration till tankesätt inom ett kommande genomförandeprojekt. Första steget i arbetet med förstudien var att genomföra en LFA Logical Framework Approach, med stöd av Processtöd Projektutveckling ESF (Logiskt Ramverk). Detta för att gemensamt formulera en grund till varför vi behöver ett gemensamt projekt, se en struktur, få ett stöd till fortsatt dialog.

3 3(7) Organisation En styrgrupp, vilken etablerades under den period då ansökan om medel till förprojekteringen gjordes, har funnits och varit välfungerande hela tiden. I styrgrupp för förprojekteringen UTAN har personer i ledningsfunktion inom Arbetsmarknadsenhet/arbetsmarknadsavdelning eller motsvarande, samt från socialtjänsten funnits med. Representanter för Arbetsförmedling har varit två arbetsmarknadsområdeschefer. Ordförande i styrgruppen har varit avdelningschef arbetsmarknadsavdelning i Piteå. En arbetsgrupp/referensgrupp med representanter från de aktuella projekten i de olika kommunerna, socialtjänsten och arbetsförmedlingen har fungerat som stöd till projektteamet, gett information från pågående projekt och aktivt deltagit i dialogen om ett gemensamt genomförandeprojekt är möjligt och hur det i så fall ska utformas. Ett projektteam bestående av projektledare och en projektmedarbetare har varit placerade i Piteå, projektteamet har driftat projektet och kontinuerligt återrapporterat till styrgruppen. Förprojekteringens resultat Huvudproblemet är att arbetslösheten bland unga är för stor i våra kommuner. Samverkan För att lösa problemet med ungdomsarbetslösheten måste samverkan mellan aktörer som arbetar med målgruppen utvecklas. Samverkan måste ske såväl internt inom organisationerna, mellan organisationer, inom regionen men även transnationellt. Samverkan är inte alltid lätt då det kan innebära merarbete och inte bara fördelar. När samverkan är som bäst ger den fördelar på flera olika sätt. Metoder kan utvecklas och spridas såväl som att ge administrationsvinster och kostnadseffektivitet. I förprojekteringen konstaterar vi i sammanställningen av den kartläggning som gjorts att alla tre projekten har goda resultat på individnivå speciellt med tanke på den dåliga arbetsmarknaden under perioden. De tre projekten har bidragit till utveckling inom den kommunala verksamheten och man går på olika sätt vidare dels i kommunerna dels med det samverkansarbete som initierats. Projektmetoder från projekten har implementerats i Skellefteå, Piteå och KALIX I Luleå pågår en omorganisation och därför är det ännu inte helt klart hur implementeringen av projektresultaten kommer att se ut. Från alla aktuella projekt tycker man myndighetssamverkan är avgörande Systemen har krokat arm, kunnat gå mellan systemen är ett citat. Välfungerande styrgrupp Styrgruppen har arbetat strukturerat varit mycket intresserad och haft ett stort engagemang i förstudien. Detta är en absolut avgörande faktor för att kunna gå vidare till genomförandeansökan. Inom styrgruppen för UTAN har frågan om samverkan mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen varit en fokus.

4 4(7) Lärande erfarenheter från pågående projekt Ett stort intresse finns för att gå vidare med ett gemensamt genomförandeprojekt. Men, det är inte helt enkelt att se hur ett sådant ska kunna byggas. Ambitionen under resan har varit att se möjligheter, men att antal hinder finns: Det ekonomiska underlaget då det gäller den kommunala ekonomin ser olika ut. Vilka långsiktiga konsekvenser får valutgången? Det kan tyckas svårt att i början av en mandatperiod överblicka en lång projektperiod som sträcker sig över flera kommunala och statliga budgetår. Hur kommer det kommunala uppdraget inom arbetsmarknadsområdet att se ut inom denna avslutande del av programperioden? Kommer kommunerna att kunna samverkan med arbetsförmedlingarna med unga inom program eller? Transnationalitet Af:s tillämpning av sitt regelverk hindrar unga i arbetsmarknadsprogram att förlägga exempelvis en del av sin praktikperiod i ett annat EU land. Alltså ett problem med att lägga in transnationalitet i projekt. Medfinansiering av projekt riktade till unga kan absolut inte bygga på deltagarersättningar då de är för låga. Att driva projekt delfinansierade via ESF är administrativt krävande, möjligheten att driva gemensamma projekt i regionen förutsätter att en kommun tar ett omfattande övergripande ansvar. Fortsatt lärande En önskan om ett fortsatt lärande utbyte inom regionen är gemensamt för alla parter inom förstudien. Ett fortsatt arbete för ett gemensamt genomförandeprojekt är ett sätt att fortsätta det positiva utbyte som förstärkts under projektperioden. En regional samverkan är nödvändig för framtiden. Problemet med en åldrande befolkning och en minskad arbetskraft är gemensamt för kommunerna i regionen, för nationen som helhet och för de flesta länderna inom EU. När det gäller nivån på ungdomsarbetslösheten så är den särskilt hög i Sverige och därför bör det finnas goda exempel på flera håll i Europa. Att många unga vuxna står utanför arbetsmarknaden, har många orsaker bland annat ofullständig utbildning, sjukdom, invandring eller funktionsnedsättning. De metoder vi vill utveckla bör ske tillsammans med andra, både genom regional samverkan och genom samverkan med aktörer i andra länder. Det är viktigt att hitta goda fungerande exempel stället för att uppfinna hjulet igen. Detta för att gemensamt stärka konkurrenskraften inom regionen, och i förlängningen inom EU. Den målgrupp som har sämsta förutsättningar på arbetsmarknaden är de som saknar gymnasiekompetens. Där finns också de största bristerna när det gäller metodutveckling hos alla medverkande aktörer. Ett kommande genomförandeprojekt kommer därför att fokusera på att utveckla metoder för denna grupp i övergången skola arbete. Gymnasieskolorna måste ha en tydligare roll, det internkommunala samarbetet måste utvecklas för att förebygga en att unga hamnar i ett långvarigt utanförskap.

5 5(7) Jämställdhetsintegrering Monica Forsman, som arbetar med projektstöd Jämställdhetsintegrering inom ESF projekt i Norrbottens och Västerbottens län, höll i arbetsgruppens SWOT analys. I arbetsgruppen deltog representanter från de aktuella projekten med sina erfarenheter. Från SWOT analysen har vi med oss ett antal lärdomar till utformningen av ett kommande genomförandeprojekt. Exempelvis att tidigt i projektet formulera hur man ska arbeta inom området, och hur det ska rapporteras kvantitativt och kvalitativt. Ett annat exempel är att vara tydlig i beställningar/underlag för upphandling. Utbildning för personer i projektet ska ske på alla nivåer, alltså styrgruppsmedlemmar, medarbetare och deltagare i referensgrupp för att det ska ge effekt för målgruppen, deltagarna. Så, det måste då också budgeteras för. Och, viktigast - Jämställdhetsfrågan ska hanteras systematiskt, alltså finnas med i alla delar av projektet, vara ett grundperspektiv, inte ett tillfälligt inslag. Tillgänglighet för personer med funktionshinder Det är nu sannolikt att en genomförandeansökan kommer att göras. Vi är väl medvetna om att funktionshinder av olika slag ofta utgör ett hinder för att ta, få och/eller behålla ett arbete. De ingående parterna är överens om att funktionshindrade ska kunna delta i ett genomförandeprojekt, förutsättningarna för att det ska kunna ska måste tydliggöras. Förutom att ta tillvara den erfarenhet som finns främst utifrån de aktuella projekten så kommer vi att använda oss av Processtöd Tillgänglighet. Vi har tagit del av generell information om det stöd som Processtöd Tillgänglighet kan utgöra. Programkriterier (samverkan, strategisk påverkan, lärande miljöer och innovation) Innovation Det innovativa i denna förstudie har inte varit att uppfinna nya metoder utan att tillvarata, förfina och effektivisera metoder som redan utvecklats i ordinarie verksamhet och tidigare projekt. Vi vill utveckla ett verkligt samarbete och inte bara en samverkan. Detta har inneburit att vi samlat information och fört en dialog under projektperioden. Samverkan I kartläggningen har en fokus varit samverkan. Samverkan inom kommunerna, mellan kommunerna och med andra aktörer, främst Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och aktörer inom privata näringslivet. Vi har konstaterat att Samverkan måste ske såväl internt inom organisationerna, mellan organisationer, inom regionen men även transnationellt. En viss frustration har funnits i projektteamet då det blivit mycket konkret att samverkan tar tid. Det har varit många parter involverade som från exempelvis ett styrgruppsmöte har gått tillbaka till sin organisation och där mött grupper för att i sin tur föra dialogen utifrån sin plattform. Och det tar tid. Internkommunalt ser det lite olika ut i de olika kommunerna. Den internkommunala samverkan kan absolut utvecklas, här lär vi av varandra. Arbetsförmedlingen är naturligtvis central part när det handlar om arbetsmarknadsfrågor. Dialogen försvåras av otydlighet från nationell nivå när det gäller gränsdragning för hur

6 6(7) Slutrapport förprojektering samverkan kan se ut. En ständigt pågående dialog på det lokala och regional planet är en förutsättning för utveckling av verksamheter och av projekt. Försäkringskassan har utifrån sitt nuvarande regelverk en liten roll i detta sammanhang, de ser inte själva att de kan delta i framtida projekt. Privata näringslivet det finns en tydlig samstämmighet om den stora vikten av samverkan mellan det offentliga och det privata då det gäller att minska arbetslösheten hos unga och samtidigt att stötta arbetsgivares, både offentliga och privata, rekrytering av personal med relevant kompetens för aktuellt uppdrag. Och, tydligt är att det privata näringslivets organisationer inte utgör någon självklar part, utan viktigt är att hitta och föra en dialog med enskilda arbetsgivare på olika sätt. Uppföljning under förprojekteringen Projektteamet har arbetat fortlöpande med uppföljning av arbetet inom förprojekteringen. Dialogpart har varit ordförande för styrgruppen. En tidsplan och en projektplan gjordes i inledningen av projektet, dessa har stämts av regelbundet. En ständig fråga har varit hur vi sett på förutsättningen att bygga ett genomförandeprojekt. Andra erfarenheter som ni vill dela med er av Ytterst viktig är processen den dialog som förts under projektperioden både på lednings- och på medarbetarnivå. Målet är ingenting vägen är allt citat Robert Karl Oskar Broberg Ett ständigt pågående utvecklingsarbete är en förutsättning för att ha en bra verksamhet att hitta rätt sätt att göra det man ska. Projekt kan vara ett sätt att driva utvecklingsarbete. Citat från en intervju inom förprojekteringen UTAN Kontaktpersoner Vem ska man kontakta om man är intresserad av mer information? Vera Nilsson vera.nilsson@pitea.se

7 7(7)