Framtidens mjölkproduktion I Dalarna och Gävleborg

Transkript

1 Framtidens mjölkproduktion I Dalarna och Gävleborg Slutrapport Camilla Mattsson December 2013

2 Sammanfattning Mjölkprojektet startades i årsskiftet 2011/2012 som en följd av den nedåtgående trenden inom mjölkproduktionen de senaste tio åren. Det mätbara målet som sattes upp var att mjölkproduktionen skulle öka i båda länen. Målgruppen i projektet var lantbruksföretagare som ville fortsätta bedriva mjölkproduktion men även de som ville nystarta eller återuppta sin produktion. En enkät skapades och skickades ut, detta för att ta reda på vilka kunskaper lantbrukarna efterfrågade för att kunna utveckla sina företag. Projektet har i stort sett följt den tidsplan som har funnits i projektbeskrivningen. Projektet har under projekttiden deltagit i olika aktiviteter såsom: mässor, valldagar, mjölkföretagardagar, årsmöten inom branschen samt ERFA-träffar för mjölkprojektledare. Goda exempel på mjölkföretagare med annorlunda tänk har intervjuats och publicerats på LRF:s hemsida. Projektet har även marknadsfört aktiviteter som andra organisationer inom branschen varit ägare till. Ett 80-tal har deltagit Ett 80-tal personer har deltagit i de kurser och utbildningar som har genomförts, fördelat på 50 st. män och 30 st. kvinnor. De kurser som har genomförts är: Närproducerat proteinfoder-odling och utfodring till nötkreatur (3 orter), ERFA-grupp robot (3 orter), Fokuskurs för anställda (1 ort) och Ledarskap och organisation (2 orter). Ett samarbete inleddes under sommaren 2013 med Aron Westlin, Länsstyrelsen Gävleborg. Han har gjort en litteratur- och fältstudie om vallodling och proteingrödor i regionen. Resultaten från studien kommer att presenteras för rådgivare, styrgrupp och inbjudna lantbrukare. Utvärderingen av projektet har skett både genom telefonintervjuer samt en enkät till målgruppen, men även genom ett frågeformulär till styrgruppen. Förväntningarna från de olika medfinansiärerna har varit ganska likartade. De flesta har haft en önskan om att mjölkföretagarna under denna tid skulle bli inspirerade till utveckling, ökad aktivitet och ökad framtidstro. En positiv effekt av projektet har varit att företrädare för olika företag och organisationer har träffats och diskuterat villkor och förutsättningar för mjölkproduktion. Telefonintervjuerna har skett med ett 20-tal deltagare i proteinfoderkursen, dessa har överlag varit nöjda eller t.o.m. mycket nöjda med kursinnehållet. Flesta målen uppfyllda Projektet har jobbat i uppförsbacke med finanskris, sänkt mjölkpris, dåligt växtodlingsår 2012 och detta med endast 20 % projektledartid i månaden. Trots detta har projektet uppfyllt de flesta mål som fanns i projektbeskrivningen. Det mätbara målet som sattes upp har inte kunnat uppfyllas. Detta beror främst på omvärldsfrågor som mjölkprojektet inte har kunnat råda över. Statistiken visar att antalet mjölkföretag i Dalarna, Gävleborg och norra Uppland har minskat med 26 st. under 2011 och 15 st. under Mjölkinvägningen har däremot varit relativt konstant med en svag ökning i Dalarna (+1379 ton) och Gävleborg (+2768 ton), samt en svag minskning i norra Uppland ( ton).

3 Kommunikationssätt avgörande Slutsatserna man kan dra av detta projekt är, att det sätt man väljer att kommunicera med målgruppen är oerhört viktigt för att nå ut med sitt budskap. Enligt enkätundersökningen på nätet kände 53 % inte till syftet med mjölkprojektet. Det rekommenderas att projektbeskrivningar generellt friseras kraftigt till kommande projekt, då målen ibland blir alltmer otydliga ju mer man skriver. Korta och koncisa beskrivningar av projektens syfte kan bidra till att medlemmarna bättre vet vad LRF vill uppnå med sina olika satsningar. Det hade varit önskvärt med en större projektledartjänst med tanke på att Gävleborgs län har det lägsta medelkoantalet per besättning och är i stort behov av ett uppsving inom mjölkproduktionen. Mycket har ändå uträttats och förhoppningsvis har projektets aktiviteter gett några lantbrukare energi att fortsätta med sin verksamhet. Förhoppningen är att medfinansiärerna efter detta projekt jobbar vidare inom respektive bransch, arbetet för att lyfta svensk mjölkproduktion rullar vidare efter 31 december Bakgrund Mjölk är en viktig livsmedelsråvara i Sverige och i världen. I Sverige har mejerivaror en stark ställning hos konsumenten och efterfrågan globalt sett förväntas öka. Mejerierna i Sverige efterfrågar mer mjölk samtidigt som ostimporten ökar. Mjölkproduktionen brukar beskrivas som ryggraden i svenskt jordbruk. Förutom produktionen av mjölk står mjölkgårdarna för en betydande del av köttproduktionen i Sverige. Dessutom är mjölkgårdarna en central del för att servicen på landsbygden fungerar och att en levande landsbygd bibehålls. Under de senaste tio åren har mjölkproduktionen visat en nedåtgående trend i Sverige. Norra Uppland, Dalarna och Gävleborgs län utgör inget undantag. I Gävleborgs län har antalet mjölkföretag minskat mellan år 2000 och 2010, från 426 företag till 189 st. Gävleborgs län har också det lägsta medelkoantalet per besättning i landet, dvs. länet har halkat efter också i fråga om strukturrationalisering. I Dalarna har minskningen gått från 339 företag till 118 st. Mjölkinvägningen har minskat med 22 % i Gävleborgs län och 37 % i Dalarnas län under samma tidsperiod. I årsskiftet 2011/2012 startades projektet Framtidens mjölkproduktion i Dalarna och Gävleborg för att skapa förutsättningar för att öka antalet mjölkgårdar i regionen. Syfte - Vad skulle projektet göra? Framtidens mjölkproduktion i Dalarna och Gävleborg hade många syften. 1. Att ta fram och konkretisera hur deltagarna skall få stöd i processen att utveckla sina företag.

4 2. Att bidra till att företagarna ökar sin kunskap för att möta de snabba svängningarna som sker på världsmarknaden. 3. Att utgöra en grund för att bidra till utveckling av lönsamma och hållbara mjölkföretag, både ur ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. 4. Att och det var särskilt viktigt nå unga lantbruksintresserade. Sättet att nå dessa behöver utvecklas via skolor och moderna sociala media som Facebook etc. 5. Att skapa mötesplatser för lantbruksföretagare i länet som stimulerar till samtal, samverkan, utveckling av branschen och det egna företaget. 6. Att stimulera till nytänkande och innovativa lösningar som leder till effektivisering och förbättringar inom lantbruket. 7. Att ta reda på hur man kan underlätta för nya företagare som vill in i branschen. 8. Att medverka till samordning av utbildnings- och rådgivningsinsatser så att utbudet blir efterfrågestyrt och finansiering av kompetensutveckling används på ett effektivt sätt. Mål Vad ville projektet uppnå? Projektets mål är att beskriva långsiktiga strategier och aktiviteter för uthållig mjölkproduktion i Dalarna och Gävleborg i framtiden. Projektet skall skapa en kommunikation mellan mjölkproducenter, LRF och andra branschaktörer för att efterfrågestyrt kunna erbjuda aktiviteter såsom, kurser, föreläsningar, studieresor, kontaktgrupper, rådgivning, arbetspraktik och mentorskap mm. Projektets resultat skall kunna utgöra underlag för efterföljande utvecklingsprojekt som på ett aktivt sätt fångar upp de frågor och behov som inte tillfredsställs av den befintliga rådgivningen. Ett mätbart mål för detta och framtida projekt är att den nedåtgående trenden för mjölkproduktionen bryts och mjölkproduktionen i båda länen ökar. Deltagarnytta Projektet skall beskriva hur mjölkföretagare kan få stöd i processen att utveckla och öka tillväxten i sina företag och ökad kompetens för att leda företag i samklang med omvärldens förändringar. Genomförande av aktiviteter skall bygga på deltagardriven utveckling. Deltagarna skall ha fokus på målsättningen att forma framtidens mjölkproduktion i Dalarna och Gävleborg och genom att medverka till detta utveckla och stärka såväl sina egna företag som samverkan med kollegor. Målgrupp Målgruppen är lantbruksföretagare i Dalarnas och Gävleborgs län som vill fortsätta att bedriva mjölkproduktion och som därmed vill utveckla sig som företagare och producenter. Den innefattar

5 även dem som vill expandera sin mjölkproduktion i form av nybyggnation eller till/ombyggnation samt de lantbruksföretagare som vill nystarta eller återuppta mjölkproduktion. Så uppfylldes målen Att ta reda på vilket stöd målgruppen behöver 1. Projektmålet att utreda hur deltagarna bäst får stöd i att utveckla sina företag, anses vara uppfyllt. Den enkät som skickades ut vid projektstart har sedan legat till grund för de kurser som erbjudits. Det var ett relativt dåligt gensvar på enkäten och projektledaren upplever svårigheter att nå ut till mjölkproducenterna. Flera ERFA-träffar har ställts in pga. få eller inga anmälningar. Utvärderingen som gjordes i april bland dem som deltagit i proteinfoderkurserna, har även den tagit till vara tillfället att undersöka vilken utbildning lantbrukarna efterfrågar, både via intervjuer och via enkäter. Att bidra till lönsamma och hållbara mjölkföretag 2. Målet att utgöra en grund för att bidra till utveckling av lönsamma och hållbara mjölkföretag, samt målet och öka sina kunskaper för att möta världsmarknaden anses vara uppfyllt genom de kurser som har erbjudits och som kommer att erbjudas under De lantbrukare som intervjuades under april månad 2013 efterfrågade proteinfoderkurser och vallproduktionskurser för att kunna utveckla sina företag. Därför känns den satsning som gjordes under vår och höst 2012 på Närproducerat proteinfoder ligga helt rätt i projektet. Kurser i ombyggnation/nybyggnad samt ekonomi (bokföring, skatter, bokslut och deklaration) är också efterfrågade. Ekonomikurser skulle lämpligen kunna genomföras i samarbete med LRF konsult och en sådan service erbjuds nu under hösten 2013 av LRF-konsult. Att nå unga lantbrukare 3. Målet att utveckla olika sätt att nå unga lantbrukare via t.ex. skolar och sociala medier har angetts vara särskilt viktigt men kan inte anses uppfyllt. Mjölkprojektet har lyfts fram på LRF Gävleborgs Facebooksida endast vid två tillfällen, 15 mars och 25 april På Dalarnas sida en gång, 24 april Mjölkprojektet har aldrig omnämnts på LRF ungdomens sidor i Dalarna eller Gävleborg. Facebook borde utnyttjas mer då LRF Gävleborg hade 4799 gillar De är ett snabbt medium som ger omedelbar respons, att marknadsföra kursutbudet där kunde eventuellt väckt intresse hos ungdomar som var en av målgrupperna i projektet. Förslag på aktiviteter i LRF ungdomens regi såsom Förmansföreläsningar, Speeddejt mellan arbetsgivare och studenter på Nytorp har ej heller blivit av. Delegeringen av ungdomsfrågorna samt Facebookaktiviteten har tyvärr ej fungerat.

6 Att skapa nya mötesplatser 4. Målet att skapa nya mötesplatser som stimulerar till samtal, samverkan, utveckling av branschen och de egna företaget kan anses uppfyllt gällande de kurser som har genomförts och ska genomföras. Att stimulera till nytänkande och hitta innovativa lösningar 5. Samarbetet med Aron Westlin täcker in två mål, dels målet att stimulera till nytänkande och innovativa lösningar som leder till effektivisering och förbättringar inom lantbruket. Men det täcker även in målet att projektets resultat skall utgöra underlag för efterföljande utvecklingsprojekt som på ett aktivt sätt fångar upp de frågor och behov som inte tillfredsställs i den befintliga rådgivningen. Att underlätta för nya företagare 6. När de gäller hur man kan underlätta för nya företagare som vill in i branschen så har inte projektet hittat någon lösning på detta. Detta är en fråga som till stor del rör ekonomi, och där har bankerna de avgörande beslutet. Omvärldsfrågor såsom världsekonomi och mjölkpris påverkar kalkyler och möjligheten att komma in i branschen. Att samordna utbildnings- och rådgivningsinsatser 7. Ett annat mål projektet hade var att medverka till samordning av utbildnings- och rådgivningsinsatser. Projektet har inte uppnått detta mål. En högre grad av samordning mellan olika organisationer skulle gynna de personer som de olika projekten är riktade till. Samordning skulle kunna leda till att intressanta ämnen (efterfrågande styrda) erbjuds till lägre pris och på fler platser i regionen. Ämne, tidpunkt, avstånd och kostnad är de som styr kursdeltagarnas val. Att skapa kommunikation mellan mjölkproducenter 8. Målet att skapa en kommunikation mellan mjölkproducenter, LRF och andra branschaktörer för att kunna erbjuda efterfrågande styrda aktiviteter kan anses uppfyllt. Växa Sverige startade i mitten av april 2013 en ERFA Robot kurs, en utbildning de senare ska driva vidare i egen regi. Att få mjölkproduktionen att öka i Dalarna och Gävleborg 9. Det mätbara mål som redovisas i projektbeskrivningen är att mjölkproduktionen ökar i båda länen. Målet har inte kunnat uppfyllas, framförallt beroende på omvärldsfrågor som projektet inte styr över.

7 Rapport om vallodling kan gagna rådgivare och lantbrukare Det samarbete som uppstod mellan Mjölkprojektet och Aron Westlin gällande vallodling i regionen, ligger inom ramen för de uppsatta projektmålen. Trots att rapporten inte är färdigställd när detta skrivs tros den gagna både rådgivare och lantbrukare i regionen. Tidsplanen har hållits Projektet har i stort sett löpt enligt tidsplanen, den inledande omvärldsanalysen och enkäten inledde projektet, följt av aktiviteter med start i januari Detta var något tidigare än som planerat i mars. Tanken var att aktiviteterna skulle vara avslutade i mitten på oktober, men pga. t.ex. sjukdom hos föreläsare kommer de att avslutas i december. Styrgruppsmöten har hållits enligt tidsplan i december 2011, april och september 2012 samt april och september Utvärderingen gjordes och presenterades i september. Slutrapporten beräknas vara klar 31 oktober. Ett slutseminarium var inplanerat i december 2013 men kommer att hållas 19 november, detta för styrgruppen, rådgivare och lantbrukare som deltagit i Aron Westlins studie. Hälften av kostnaderna sponsrades Projektet har haft en budget på totalt kr, varav kr finansierats av Landsbygdsprogrammet via Länsstyrelsen i Gävleborgs län, resterande är privat medfinansiering från Växa Sverige, Arla Foods, Gefleortens mejeri, Dalarnas försäkringsbolag, Länsförsäkringar Gävleborg, Landshypotek och LRF. Ny projektledare tog vid Projektledaren har haft det övergripande ansvaret för att aktiviteter har anordnats och genomförts, arbetsgruppen har bollat idéer med samt stöttat projektledaren i detta arbete. Aktiviteterna har formats efter önskemål från målgruppen i samråd med styrgruppen. Arbetsgruppen har representerat projektet vid vissa aktiviteter. Camilla Mattsson tog över rollen som projektledare 8 oktober Medfinansiärer i projektets styrgrupp Projektet har haft en styrgrupp bestående av representanter från de olika medfinansiärerna, dessa hat varit: Länsstyrelsen Gävleborg, LRF Gävleborg och Dalarna, LRF Ungdom Gävleborg och Dalarna, Gefleortens mejeriförening, Arla Foods, Dalarnas Försäkringsbolag, Landshypotek, Länsförsäkringar Gävleborg samt Växa Sverige Mitt Liten projektledartjänst En rådande uppfattning enligt utvärderingen är att projektet hade en trög start, men att de blev bättre när en arbetsgrupp tillsattes. Projektledaren och delar av styrgruppen anser att tjänsten har varit för liten i förhållande till storlek på projektet, detta har lett till t.ex. svårigheter att nå projektledaren. När de gäller hur arbetet i styrgruppen har fungerat, så har många nämnt att styrgruppen kanske har varit något för stor för att fungera optimalt. En stor grupp gör att människor inväntar att någon annan ska ta initiativ. Det positiva med den stora styrgruppen har varit att det funnits bred kunskap och många engagerade deltagare. Att samma person har varit projektriggare,

8 ordförande i styrgrupp och arbetsledare för projektledaren har inte upplevts som optimalt av denna person. Man har under rådande omständigheter gjort det bästa av situationen. Arbetsgrupp tillsattes Då projektet hade en trög start tillsattes en arbetsgrupp bestående av Anette Andersson (projektledare), Kajsa Pettersson och Catharina Engblom. Dessa har bollat idéer samt hjälpts åt att representera projektet i olika sammanhang. Hur projektet har arbetat för att nå målgruppen finns under punkt 5 Kommunikation och synliggörande av resultat. Aktiviteter som gjorts I januari 2012 var projektet representerat av projektledaren Anette Andersson vid Mjölkföretagardagarna i Borlänge, där informerades om uppstarten av projektet. Under 2013 var mjölkprojektet representerat på Mjölkföretagardagarna i Västerås, bl.a. fanns ett info-blad med kommande träffar och kurser. Projektet har under 2012 deltagit i Växas, LRFs, Gefleortens och Arlas årsmöten. Vid Växas årsmöte ordnade projektet två föreläsare som dels pratade om ledarskap och dels om hur man jämför olika gårdar i olika länder. Under 2012 deltog Anette Andersson i flera ERFA-träffar riktade mot alla projektledare för de olika mjölkprojekten i Sverige. Deltagarna bl.a. fick tips och råd om hur man anordnar och öppnar ett möte. Men de var också ett tillfälle för erfarenhetsutbyte med övriga delar av Sverige. I maj 2013 var projektet representerat av Camilla Mattsson. Vid den träffen pratade Lennart Nilsson, LRF om Livsmedlesstrategier-vad är på gång, Erik Engelbrekts, Växa Sverige pratade om omvärldsanalys och den globala mjölkmarknaden. Mjölkprojektens deltagare fick även en specialinbjudan att deltaga vid EDF Kongressen juni. Jan Eksvärd, LRF, presenterade energieffektivitet på gårdsnivå och Ola Schultzberg, Växa Sverige, presenterade Hälsopaket Mjölk. Dagen avslutades med diskussion om hur man jobbar vidare med energieffektivitet och Hälsopaket Mjölk inom mjölkprojekten. Kursen Närproducerat proteinfoder-odling och utfodring av nötkreatur har genomförts vid 4 tillfällen under Ca 36 personer deltog, av dem har ca 20 blivit telefonintervjuade. Heldagskurser i ledarskap och organisation genomfördes vid två tillfällen under 2012, kursen hölls i Borlänge och Arbrå av Annika Engquist. Från juli till december 2012 har månadens mjölkföretagare presenterats av mjölkprojektet på LRF:s hemsida. Lantbrukare med lite annorlunda tänk har valts ut och intervjuats. De intervjuade har varit allt från lantbrukare med 6 kor och osttillverkning till en som valt att stå utanför Svensk Mjölk. Mjölkprojektet har hjälpt till med att marknadsföra en proteinfodertävling som arrangerats av LRF. Det bästa tipset skulle belönas med kronor. Projektet har också marknadsfört en driftledareutbildning som fanns i dåvarande Svensk Mjölks regi.

9 Mittia-mässan i Ljusdal har besökts av projektet Därifrån kom flera förfrågningar på en kurs om hur man ska lösa rastning av uppbundna ekologiska kor. När kursen senare erbjöds fick den endast 1 anmälan. Under hösten 2012 var mjölkprojektet ner till SLU i Uppsala och presenterade ett projekt på Agrosystemkursen. Man ville att studenterna skulle ta reda på vad som krävs för att bygga upp och driva ett mjölkföretag med kor och 1 robot i regionen. Ett antal agronomer med olika inriktningar tog sig an projektet och träffade arbetsgruppen i Borlänge för att få förutsättningarna. Arbetsgruppen var senare ner till Uppsala för att lyssna på redovisningen av projektet. Resultatet gav inte så mycket att jobba vidare på då allt för optimistiska kalkyler hade räknats ut. Studenterna hade använt sig av för hög vallavkastning för regionen, för höga näringsvärden i ett normalensilage, att korna kunde äta mer än de normalt klarar samt räknat på för hög normalavkastning. Projektet har deltagit vid två valldagar i regionen, i Storvik augusti 2012 samt Leksand 2013 där man förutom att visa upp projektet marknadsförde Aron Westlin, Länsstyrelsen Gävleborg. Projektet har samarbetat med Aron Westlin, detta har resulterat i en studie om vallodling och proteingrödor i regionen. I Borlänge startades under våren 2013 Fokuskurser för anställda, där tittade man närmare på fruktsamhet, kalvar och ungdjur, mastit och celltal samt VIP-perioden - tiden före och efter kalvning. Under våren 2013 startades även ERFA-robot på tre olika platser: Bollnäs, Hudiksvall och Borlänge. Dessa skall avslutas under november och december. Kurser om bokslut har lyfts inom projektet. Tanken har varit att lantbrukarna ska ha regelbunden kontroll på sin ekonomi. LRF Konsult erbjuder under hösten 2013 en individuell analys av lantbrukarens deklaration och skattesituation som ger konkreta råd. Har projektet hörts och synts? Få svar på enkäten Projektet startades med en enkätundersökning som skickades ut till målgruppen via mjölkbilsutskick. Det inkom väldigt få enkätsvar, dessa skulle ligga till grund för vilken utbildning och verksamhet som skulle erbjudas inom projektet. Generellt upplever projektledaren att de varit dåligt gensvar på erbjudna aktiviteter trots att olika kanaler använts för att nå målgruppen. Mjölkbilsutskick på erbjudna kurser och ERFA-träffar har kontinuerligt skapats och distribuerats i Dalarna, Gävleborg och norra Uppland. Projektets kurser har också funnits med i INFO-bladet från LRF som utkommer vår och höst. Projektet har även marknadsförts på LRF:s och Växas hemsidor, samt LRF Gävleborg/Dalarnas respektive Facebooksidor. Inför olika kursstarter har påminnelser via mail och SMS skickats ut till LRF-medlemmar som angivit mjölkproduktion i medlemsregistret.

10 Projektet har även marknadsförts med representant samt infoblad vid Mjölkföretagardagarna 2012 och 2012, vid Växas, LRFs, Gefleortens och Arlas årsmöten 2012, Mittia-mässan 2012 och 2013 samt vid två valldagar i regionen, Storvik 2012 och Leksand Slutseminariet kommer att ha fokus på vallodling och proteingrödor. Då kommer en presentation av det som skall komma målgruppen tillgodo i framtiden. En sammanfattning av projektet kommer att skapas av Maria Walraven och publiceras på LRF Gävleborgs hemsida samt LRF:s Gröna sidan i tidningen Land Lantbruk. Utvärderingar Två har gjorts av Camilla Mattsson Projektet har utvärderats av Camilla Mattsson vid två tillfällen under Den första delen av utvärderingen gjordes i april genom inläsning av projektplan, medverkan i ett styrgruppsmöte samt telefonintervjuer med 20 deltagare från kursen Närproducerat proteinfoder. Vidare har en enkät med 7 frågor skickats ut via mail, riktad till 195 medlemmar i Gävleborgs och Dalarnas län samt Mälardalen (Älvkarleby kommun, Tierps kommun, Heby kommun, Östhammars kommun). Detta till medlemmar som uppgett mjölkproduktion i medlemsregistret. Den andra delen av utvärderingen gjordes i september 2013 via ett frågeformulär innehållande 7 frågor som skickats ut via mail till 12 styrgruppsmedlemmar samt projektledaren (Anette Andersson). Telefonintervjuerna visade att 45 % av de tillfrågade deltagarna hade blivit informerade om kursen via LRFs info blad, 15 % hade fått informationen via utskick direkt från mjölkprojektet. Deltagarna nöjda med kurserna Förväntningarna på kursen varierade men ca 45 % vill lära sig mer samt höra om nya proteingrödor på marknaden. 70 % av de intervjuade deltagarna uppgav att kursen motsvarade deras förväntningar medan 20 % uppgav att de redan hade den kunskap som presenterades. Överlag var omdömet att kursen var bra eller t.o.m. mycket bra. Genomgående var att kursen hade bra föreläsare, någon uppgav att den ena föreläsaren låg på en lite för enkel nivå medan den andra låg i framkant och pratade om bra detaljer. Någon hade blivit inspirerad till odling av grönfoder för första gången på 10 år. Av de som slutförde enkäten kände 58 % till att LRF driver ett projekt som heter Framtidens mjölkproduktion, medan 47 % kände till syftet med projektet. Både intervjuer och enkät visar att LRF:s infoblad är en väl fungerande metod för sprida den information man vill förmedla. Målgruppen har inte mycket tid för kurser Förväntningarna från de olika medfinansiärerna har varit ganska likartade, de flesta har haft en önskan om att mjölkföretagarna under denna tid skulle bli inspirerade till utveckling, ökad aktivitet och ökad framtidstro. Någon hoppades på fler aktiviteter, efter telefonintervjuer med deltagare och enkätundersökningen känns det inte som rätt väg att gå. Lantbrukarna uppger tidsbrist som den främsta anledningen till att inte delta i kurser, och de verkar som att erbjuda rätt kurser är viktigare än kvantitet. När de gäller målen i projektplanen så tycker

11 de flesta att de var relevanta och rimliga om än något högt satta. Positiva saker med projektet är att företrädare för olika företag och organisationer har träffats och diskuterar villkor och förutsättningar för mjölkproduktion. En del kurser har trots allt dragit deltagare och dessa deltagare har överlag varit nöjda med dess innehåll. Delade meningar om måluppfyllelse Gällande om målen i projektplanen är uppfyllda är svaren ganska spridda. Vissa anser att de till viss del är uppfyllda, medan andra anser att målen inte har nåtts. Vi har en omvärld som vi inte styr över som påverkar målen mer än det här projektet såsom t.ex. avräkningspris och finanskris. En inledande enkätundersökning vid projektstart, via mail eller LRF:s hemsida har föreslagits. Enligt Olle Findahl står 1,2 miljoner svenskar utanför internet, de flesta över 45 år. Detta helt enkelt för att de inte är intresserade. Enligt Jordbruksverkets statistik för 2010 så är 62,4 %, av lantbrukarna över 45 år, medianåldern är år. Hög ålder, tidsbrist och ointresse kan vara bidragande orsaker som gör att lantbrukarna är svåra att nå via mail eller hemsidor. Förslag på förändringar från styrgruppen till kommande projekt är att göra projektledaren och projektet mer synligt och aktivt, utnyttja styrgruppens kompetens mer, göra rätt rekrytering och ha smalare mål samt skapa en mindre arbetsgrupp från början om styrgruppen är stor. Proteinfoderkurserna mest uppskattade Proteinfoderkurserna anses av flest deltagare vara den aktivitet som varit mest positiv för mjölkproduktionen i länet. Det anses finnas en hel del positiva saker med att ha många medfinansiärer, dels rent ekonomiskt, men också att branschen samlar olika aktörer för att hålla dessa uppdaterade om marknaden. Röster har höjts att detta projekt inte har utnyttjat bredden och kompetensen hos finansiärerna till fullo. Svårigheten att få en stor styrgrupp bestående av affärsdrivande och konkurrerande företag att fungera har också påvisats. Ett projekt kräver diskussion och hänsynstagande och leder inte nödvändigtvis till lägre kostnader för kursutbuden. Slutsatser Inte projektets fel att mjölkproduktionen inte ökat mer Projektet har haft en stor utmaning på grund av den breda målsättningen. Projektet har jobbat i uppförsbacke med finanskris, sänkt mjölkpris, dåligt växtodlingsår 2012 och detta med endast 20 % projektledartid i månaden. Det mätbara mål som redovisas i projektbeskrivningen är att mjölkproduktionen ökar i båda länen. Antalet mjölkföretag i Dalarna, Gävleborg och norra Uppland har totalt minskat med 26 st. under 2011 och 15 st. under Mjölkinvägningen är relativt konstant med en svag ökning i Dalarna (+1379 ton) och Gävleborg (+2768 ton), samt svag minskning i norra Uppland (-2379 ton). Målet har inte kunnat uppfyllas, framförallt beroende på omvärldsfrågor som projektet inte styr över.

12 Viktigt få med ungdomarna De två övriga mål som projektet inte har uppfyllt är viktiga och något för LRF att jobba på både till vardags och i kommande projekt. Om man inte lyckas hitta och engagera ungdomarna inom de gröna näringarna kommer man mycket snabbt att hamna i en negativ spiral då medianåldern för lantbrukare är år (2010). Satsa på få utbildningar med kvalitet Att medverka till samordning av utbildnings- och rådgivningsinsatser är också av största vikt, det gäller att erbjuda utbildningar som verkligen efterfrågas framför kvantitet. Hela branschen skulle må bra av samordning på utbildningssidan, då lantbrukare behöver utbildning men har tidsbrist och åter tidsbrist. Just nu konkurrerar branschen om en krympande skara lantbrukare. Hur man uppnå samordning och vem som ska stå för den kostnaden har inte denna utvärdering svaret på. Styrgruppens förslag till förändringar till kommande projekt är relevanta och stöds av projektutvärderaren. Huruvida mjölkprojektets insatser för att vända den nedåtgående trenden har lyckats, får framtiden utvisa. Hemsidan fungerar inte som kommunikationskanal Enkäten från utvärderingen i april visar att 56 % av de tillfrågade är inne på LRFs hemsida 1-4 gånger per år, medan 33 % är inne 5 gånger eller fler. Cirka 10 % av de tillfrågade är aldrig inne på hemsidan. Då 66 % av de tillfrågade medlemmarna är inne endast 4 gånger eller mindre per år är det viktigt att hitta olika vägar för kommunikation med medlemmarna. Kommunikationen är även viktig om flera parter är inblandade i kursutbuden. Missförstånd kan ske om man anmält sig till en kurs eller träff genom mjölkprojektet men får information från ett annat företag som genomför kursen. Färre och tydligare mål och syften Det rekommenderas att projektbeskrivningar generellt friseras kraftigt till kommande projekt, ibland blir målen alltmer otydliga ju mer man skriver. Enligt enkätundersökningen på nätet känner 53 % inte till syftet med projektet. Korta och koncisa beskrivningar av projektens syfte kan bidra till att medlemmarna bättre vet vad LRF vill uppnå med sina olika satsningar. Projektledartjänsten för liten Projektledaren och delar av styrgruppen anser att tjänsten har varit för liten i förhållande till storlek på projektet, detta har lett till t.ex. svårigheter att nå projektledaren. Det hade varit önskvärt med en större projektledartjänst med tanke på att Gävleborgs län har de lägsta medelkoantalet per besättning i landet samt att mjölkproduktionen beskrivs som ryggraden i svenskt lantbruk. Projektet blev en mötesplats för branschen Positiva saker med projektet är att företrädare för olika företag och organisationer har träffats och diskuterar villkor och förutsättningar för mjölkproduktion. Projektet har också utmynnat i ett samarbete med Aron Westlin på Länsstyrelsen, detta förväntas vara positivt för målgruppen.

13 Stor styrgrupp på gott och ont Gällande hur arbetet i styrgruppen har fungerat, så har många nämnt i utvärderingen att styrgruppen kanske har varit något för stor för att fungera optimalt. En stor grupp gör att människor inväntar att någon annan ska ta initiativ. Det positiva med den stora styrgruppen har varit att det funnits bred kunskap och många engagerade deltagare. Dåligt intresse för en del kurser kan bero på mycket I vårens LRF- infoblad 2013 erbjöds lantbrukarna 25 olika kurser, föreläsningar och träffar i varierande ämnen, under hösten 2012 erbjöds 40 olika teman. I enkäten uppger 53 % tidsbrist som den främsta anledningen till att de inte deltagit i någon ERFA-träff. Telefonintervjuerna visar att ämnet är den viktigaste faktorn när man väljer vilka kurser och utbildningar man ska prioritera. Hur ofta man deltar varierar från 1 till 10 gånger per år med högst frekvens på 4 gånger per år. Sannolikt kan den dålig respons som mjölkprojektet upplevt på erbjudna träffar, härledas till den rådande konkurrensen från mängden av andra kurser, samt att vissa av ämnena som mjölkprojektet erbjudit har varit ointressanta. Mer samordning behövs Det är viktigt att arbeta vidare med och försöka lösa samordningen av utbildnings och rådgivningsinsatser, projektet har inte uppnått detta mål. En högre grad av samordning mellan olika organisationer skulle gynna de personer som de olika projekten är riktade till. Samordning skulle kunna leda till att intressanta ämnen (efterfrågande styrda) erbjuds till lägre pris och på fler platser i regionen. Ämne, tidpunkt, avstånd och kostnad är de som styr kursdeltagarnas val. Fler ungdomar bör engageras De måste också arbetas vidare med att engagera ungdomarna inom de gröna näringarna, då vi får en allt högre medianålder på de aktiva lantbrukarna. Hur vill styrgruppen gå vidare? Vid styrgruppsmöte i september fick projektägaren och övriga parter svara på frågan: Hur går vi vidare inom respektive företag/organisation/myndighet? Växa: Fortsätta med olika ERFA träffar t.ex. vall, protein, robot, ledarskap, LEAN och ekonomi. ARLA: samverka och medverka med andra intressenter. LRF Ungdom: genomföra speeddating med arbetsgivare, förmansföreläsning för att visa goda exempel samt studiebesök i egen regi. Länsstyrelserna: Då det nya landsbygdsprogrammet kommer dröja till 2015, är 2014 ett år det inte kommer hända så mycket. Länsstyrelsen kan sedan tänka sig att satsa en del på mjölkproduktion. Ska jobba vidare med vallproduktionsprojektet. Kan också tänka sig att jobba mer med byggrådgivning. Landshypotek: samverka och medverka med andra intressenter. Länsförsäkringar bank: samverka och medverka med andra intressenter

14 LRF: Arbeta för förbättrad ekonomi för företagen, samt se till att signaler skickas till rätt organisation. Erbjuda mjölkföretagen förtagarcoachning, den tjänsten är dessutom kostnadsfri. Gefleortens: var ej representerade vid mötet. Rekommendationer I detta projekt har ERFA-träffar varit uppskattade, det ger en chans för målgruppen att regelbundet träffas samtidigt som man lär sig nya saker och kan förbättra sig verksamhet. Då många lantbrukare är ensamarbetare med få kontakter dagtid verkar det uppskattas särskilt av dessa. När de går som sämst rent ekonomiskt är det kanske inte kurser och utbildningar man prioriterar i första hand, trots att de är då man behöver energi och entusiasm från andra som bäst. I sådana tider krävs de nog lite extra av en projektledare, vanliga utskick hamnar med stor sannolikhet i högen med alla annan information. Att jaga på målgruppen ev. med personlig kontakt via telefon är kanske vad som behövs för att få fart på aktiviteterna i ett sådant läge.