Bakgrund. Utvärdering av projekt. Framtidens mjölkproduktion i Dalarna och Gävleborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bakgrund. Utvärdering av projekt. Framtidens mjölkproduktion i Dalarna och Gävleborg"

Transkript

1 Utvärdering av projekt Framtidens mjölkproduktion i Dalarna och Gävleborg Bakgrund Under de senaste 10 åren har mjölkproduktionen visat en nedåtgående trend i Sverige. Norra Uppland, Dalarna och Gävleborgs län utgör inget undantag. I Gävleborgs län har antalet mjölkföretag minskat mellan år 2000 och 2010, från 426 företag till 189 st 1. I Dalarna har minskningen gått från 339 företag till 118 st 2. Mjölkinvägningen har minskat med 22 % i Gävleborgs län och 37 % i Dalarnas län under samma tidsperiod 3. I årsskiftet 2011/2012 startades projektet Framtidens mjölkproduktion i Dalarna och Gävleborg för att skapa förutsättningar för att öka antalet mjölkgårdar i regionen. Projektidé Idén med projektet är att de ska beskriva nuläget och hur man skapar förutsättningar för framtidens mjölkproduktion i Dalarnas och Gävleborgs län. Detta gäller både redan etablerade mjölkföretagare men även nystartare och unga som vill in i branschen. Projektet ska erbjuda aktiviteter och åtgärder som deltagarna själva efterfrågar. Syfte och mål Projektet skall: Utgöra en grund för att bidra till utveckling av lönsamma och hållbara mjölkföretag ur ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv. Medverka till samordning av utbildnings- och rådgivningsinsatser så att utbudet blir efterfrågandestyrt och finansieringen av kompetensutveckling används på ett effektivt sätt. Utveckla olika sätt att nå unga lantbrukare via t.ex. skolar och sociala medier. Skapa nya mötesplatser som stimulerar till samtal, samverkan, utveckling av branschen och de egna företaget. Skapa en kommunikation mellan mjölkproducenter, LRF och andra branschaktörer för att kunna erbjuda efterfrågande styrda aktiviteter. Bidraga till att företagarna ökar sin kunskap för att möta de snabba svängningarna på världsmarknaden. Stimulera till nytänkande och innovativa lösningar som leder till effektivisering och förbättringar inom lantbruket. Projektets resultat skall utgöra underlag för efterföljande utvecklingsprojekt som på ett aktivt sätt fångar upp de frågor och behov som inte tillfredsställs i den befintliga rådgivningen. 1 Källa: Projektbeskrivningen 2 Källa: Projektbeskrivningen 3 Källa: Projektbeskrivningen 1

2 Bryta den nedåtgående trenden inom mjölkproduktionen. Ett mätbart mål för detta och framtida projekt är att mjölkproduktionen ökar i båda länen Utvärderingens syfte Utvärderingen har gjorts i två etapper, den första under april månad riktad mot målgruppen i projektet. Syftet med den delen av utvärderingen har främst varit att ta reda på: om medlemmarna känner till mjölkprojektet om rätt utbildning har erbjudits inom projektet hur man bäst sprider information om de kursutbud man har omdöme om de utbildningar som har genomförts samt ett ytterligare tillfälle att ta reda på vilka kunskaper lantbrukarna efterfrågar för att kunna utveckla sina företag Den andra delen av utvärderingen har utförts i september och har varit riktad mot styrgrupp och projektledaren. Syftet med den delen av utvärderingen har varit att ta reda på: vilka förväntningar på projektet de olika medfinansiärerna har haft hur man tycker att projektet har fungerat hur man har uppfattat att styrgruppsarbetet har fungerat om man tycker att projektet nått sina mål När detta skrivs har projektekonomin inte slutredovisas, och således har inte denna utvärdering tittat på detta. Metod Den första delen av utvärderingen gjordes genom inläsning av projektplan, medverkan i ett styrgruppsmöte samt telefonintervjuer med deltagare i ERFA-träffar. Vidare har en enkät med 7 frågor skickats ut via mail, riktad till 195 medlemmar i Gävleborgs och Dalarnas län samt Mälardalen (Älvkarleby kommun, Tierps kommun, Heby kommun, Östhammars kommun). Detta till medlemmar som uppgett mjölkproduktion i medlemsregistret. Frågeformuläret och fullständiga svar från enkäten bifogas till utvärderingen i bilaga 1. Den andra delen av utvärderingen gjordes via ett frågeformulär innehållande 7 frågor som skickats ut via mail till 12 styrgruppsmedlemmar samt projektledaren. Totalt inkom 10 svar. Statistik för antalet mjölkföretag och mjölkinvägning har sammanställts. 2

3 Resultat Telefonintervjuer med målgruppen Kursen Närproducerat proteinfoder har arrangerats i Nytorp vid två tillfällen och , Borlänge samt Gysinge Totalt 20 personer från 25 företag har intervjuats. Totala antalet deltagare på samtliga kurser var 36 stycken. Telefonintervjun med deltagare från kursen tog ca 5-10 min att genomföra och bestod av följande frågor: Fråga 1. Hur fick du information om kursen du har deltagit i? Fråga 2. Vilka förväntningar hade du på kursen? Fråga 3. Motsvara kursen dina förväntningar? Fråga 4. Vilka ämnen skulle du vilja lära dig mer om för att utveckla ditt företag? Fråga 5. Hur ofta per år deltar du i kurser och föreläsningar av något slag? Fullständiga svar redovisas i bilaga 1. Enkät Framtidens mjölkproduktion i Dalarna och Gävleborg Enkäten skickades ut till 195 medlemmar, 50 st. (26 %) påbörjade enkäten, 34 st. (17 %) avslutade enkäten, 4 st. (12 %) av de som avsluta enkäten skickade in den blank. Den sjätte frågan i enkäten var en öppen fråga och ämnen som liknar varandra har redovisats gemensam i bilaga 1. Fullständiga svar på fråga 6 finns i bifogad Pdf - Framtidens mjölkproduktion i Dalarna och Gävleborg. Styrgrupp Styrgruppen har bestått av 13 personer. Dessa har representerat Arla Foods, Dalarnas Försäkringsbolag, Gefleortens mejeriförening, Landshypotek, LRF Dalarna, LRF Ungdom Dalarna, LRF Gävleborg, LRF Ungdom Gävleborg, Länsförsäkringar Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg samt Växa Sverige Mitt. Frågor till styrgruppen 1. Vilka förväntningar på mjölkprojektet hade de företag/organisation/myndighet som du företräder? Att projektet kunde hjälpa till att inspirera och utveckla mjölkproducenterna och deras företag. Att stärka de företag vi har kvar och informera/stimulera fler att starta/ta över. Att få mera fokus på mjölkproduktionen och att vända trenden med sjunkande mjölkko antal. Att ge nya och gamla mjölkbönder lite inspiration att utveckla sina företag. 3

4 En ökad aktivitet kring mjölkgårdarna, ökad framtidstro, lite nya grepp med helhetssyn inte bara enstaka kurser. Att projektplanen skulle genomföras. Att mjölkföretagarna i länen skulle känna av att en satsning gjorden för att stötta dom med det dom själva hade behov av i form att t.ex. kompetensutveckling. Vi hoppades att ett gemensamt mjölkprojekt skulle ge fler aktiviteter och framförallt aktiviteter som inte normalt erbjuds av rådgivningsföretagen, LRF mf. i deras ordinarie utbud. Förväntning var med andra ord att nå lite längre än vad man kan själv och med sina ordinarie kontakter i branschen. Generellt sett så tycker vi att i och med att vi inte har fått ut så många fler aktiviteter än normalt så har aktiviteterna kostat mer i och med att de har drivits i projektform. Framåtskapande i den för vårt område så viktiga mjölknäringen. Att projektet skulle vara till nytta för våra mjölkproducenter, skapa mötesplatser och stimulera mjölkföretagarna att fortsätta och se möjligheter i mjölkproduktionen. 2. Upplever du att målen i projektbeskrivningen var rimliga? (Skickar med projektbeskrivning för genomläsning) Önskade du fokus på något annat? När projektet startade kändes målen rimliga, sedan hände mycket på världsmarknaden och Arla-Milko sammanslagning, mycket besvärligt skördeår 2012 vilket gjorde att allt focus hamnade på egna företagets överlevnad. Helt ok. Målen är helt ok inget att anmärka på. Men vi fick en utveckling under dessa år med nedlagt Milko, lågkonjunktur inom mjölken mm som ingen i sin vildaste fantasi kunde förutspå. De var lite högt satta men inte omöjliga. Projektplanens mål var bra men svåra. Målen är relevanta och nödvändiga för att utveckla företagen, företagandet och mjölkproduktionen i Dalarna och Gävleborg. Men de är så långsiktiga och höga så de är inte rimliga att nå enbart med ett sådant här projekt, och erfarenhetsmässigt är det svårt att nå mål i samarbetsprojekt. Jag är egentligen fel person och svara, eftersom jag själv har jobbat fram och skrivit ansökan. Målen var i skrivande stund rimliga, men kanske lite svepande formulerade, Händelseutvecklingen i mjölkbranschen, särskilt i Dalarna har sedan gjort att projektet har koncentrerat mer på dem som redan är producenter. Att tro att man skulle kunna öka produktion när lönsamheten är så dålig som den har varit nu är osannolikt. Att stötta och kunna se sina förbättringspotentialer är värdefullt för de som är igång med mjölkproduktion. Odling av inhemska proteingrödor. 4

5 3. Hur upplever du att mjölkprojektet har fungerat? - Vad har varit negativt? Projektledaren har inte alltid varit lätt att nå. Svårt i början att få ut info om att projektet startat och vad det innebär. Otur med tajmingen, Milko, mjölkpris mm. Alla dom som inte tagit del av detta. Helt fel projektledare rekryterades, hon har ingen utbildning, ingen erfarenhet och viktigast av allt ingen framåtanda eller förmåga att entusiasmera andra. Trög start av projektet, men det blev bättre med tiden. Bättre fart och styrning av projektet när det tillsattes en lednings/arbetsgrupp. Negativt att jag själv haft lite för många roller i projektet som projektriggare, ordförande i styrgruppen och arbetsledare för projektledaren. Projektet har också haft för lite tid avsatt för projektledaren. Vi har gjort bästa möjliga av situationen. Kommunikationen har varit otydlig, svårt att skilja projektet och Växa eller förstå att den kurs man tänkte gå genom projektet var den som Växa också marknadsförde. Missuppfattningar gjorde att några missade att gå den kurs man väntade på. - Vad har varit positivt? Att projektet gjordes med Dalarna och det senaste samarbetet med länsstyrelsen och Aron Westin. För oss medfinansiärer att träffa fler i branschen. Att få framtidens lokala mjölkproduktion i fokus. Att vi lyckats få med deltagare till våra aktiviteter trots svårt i omvärlden. Det har ordnats en del bra kurser. Det har pratats villkor, förutsättningar mm för mjölkproduktionen vid flera tillfällen och inom flera företag/myndigheter/media än vad jag tror är normal.t Positivt är bra engagemang hos projektledare och styrgrupp, trots att några ledamöter bytts ut under projekttiden. Lösningen med arbetsgrupp var bra. 4. Tycker du att målen som är definierade i projektbeskrivningen har uppfyllts? Om du inte tycker att målen uppfyllts vad anser du hade krävts för att försöka nå dem? Till viss del uppfyllt men i ett annat läge för bönderna hade fler kunnat och velat delta i det utbud som ordnades genom projektet. Svårt med långsiktiga strategier på en nu för tiden än mer kortsiktig osäker marknad. Kommunikationen kunde varit bättre. Dock en start på något som bör få en uppföljare på något sätt. Till viss del har målen nåtts, utvecklingen inom mjölkproduktionen de sista åren tror jag bidragit till att vi inte nått ända fram med allt. Kanske har inte projektägaren lyckats med att ge sin projektledare full stöttning för att nå alla mål som var satta i projektplanen. Mjölkföretagarna verkar heller inte varit så intresserade av det som projektet erbjudit. Om det är i avsaknad av tid eller intresse är svårt att veta. Mer moderna metoder att nå målgruppen hade varit önskvärt, tex Facebook. Om portokostnaden för svaren i den inledande enkäten inte var inräknad i projektbudgeten kanske man kunnat få fler svar 5

6 genom en enkätundersökning via mailutskick eller enkät på LRF:s hemsida eller något annat liknande. För dålig svarsfrekvens på enkäten gav dåliga förutsättningar/underlag för arbetet i projektet. Vi har inte nått målen, men de är fortfarande relevanta och vi kan konstatera att de är för högt satta för ett sådant här projekt. Vi har en omvärld som vi inte styr över som påverkar målen mer än det här projektet. Ett projekt kan inte direkt öka mjölkproduktionen, avräkningspriset spelar en mycket stor roll för att våga satsa för framtiden. 5. Hur upplever du att arbetet i styrgruppen har fungerat? Negativt? Att jag inte var med från början, tid att ägna sig åt det. Vi ha fått ägna för mycket tid åt att detaljstyra för att något ska hända. Kanske för stor styrgrupp? Trög start, stor grupp, många avvaktar engagemang och initiativ i en stor grupp. Skall kanske inte jag svara på, men kanske skall rollen arbetsledare för projektledare och ordförande i styrgruppen vara åtskild? Styrgruppen är möjligen lite för stor, skulle kunna varit en mindre och intensivare styrgrupp och en bredare referensgrupp. Även här har det kunnat vara lite bättre kommunikation mellan arbetsgruppen och styrgruppen. - Positivt? Bra ledning och info till deltagarna. Jag tycker att arbetet i styrgruppen har fungerat bra. Det har funnits mycket bred kunskap och vilja i styrgruppen. Bra att det i en så stor grupp diskuteras villkor, förutsättningar mm för mjölkproduktionen. Många engagerade deltagare! Det har i detta projektet varit bra att ha med alla medfinansiärer i på samma nivå i styrgruppen. - Vad kan göras annorlunda till kommande projekt? Göra projektledaren och projektet mer synligt och aktiv, gärna tillsammans med alla deltagare i projektet som nog väntat sig att delta mer själva, bidragande med sin kompetens inom olika områden. Bättre rekrytering, smalare mål. Då det blev tydligt att projektledaren behövde mer stöttning i sitt arbete så skapades en mindre arbetsgrupp att bolla frågor med. Den hade behövts från början då styrgruppen var så stor. Det är svårt att få en stor styrgrupp bestående av affärsdrivande företag som till viss mån även är konkurrenter på marknaden att fungera. 6

7 6. Av alla de aktiviteter som mjölkprojektet har genomfört, vilken aktivitet anser du har varit mest positiv för mjölkproduktionen i länen? Proteinfoderkurserna, att Aron kommer att jobba med det framöver. Proteinfoderkurserna då jag tror det varit flest folk på dom, själv tror jag mer på Erfaträffar men där krävs en väldigt bra ledarroll för att hålla ihop teman och grupper. Det har jag svårt att säga en specifik aktivitet. Kursverksamheten. Bra att en ERFA-grupp tillslut kom igång och vi får hoppas att det är början på fler. Tror det är rätt väg att gå. Kan så småningom bli deltagardriven forskning. Erfagrupp robot och proteingrödeodling. Den inledande enkätundersökningen, visar att projektet finns och att vi jobbar för Framtidens Mjölkproduktion. Svårt att avgöra, skulle vilja se en sammanställning på hur deltagandet har varit på de olika aktiviteter som erbjudits genom projektet. 7. Projektet har många medfinansiärer utöver landsbyggdsprogrammet, hur anser du att detta har påverkat mjölkprojektet? Har det varit negativt eller positivt? Eller har det inte haft någon betydelse? Ekonomisk betydelse, bra med direkt kontakter under gruppmötenas diskussioner. Positivt, men projektet har inte nyttjat dessa fullt ut i sina olika aktiviteter. Jag tror inte det har påverkat projektet eller deltagandet. Det hade kunnat vara väldigt positivt med en stor bredd och kompetens i styrgruppen om projektledaren hade kunnat utnyttja den bredden. Mycket positivt, farligt med bidragsberoende. Andra behöver ta ansvar för näringen och stötta sina kunder. Har gett styrgruppen en bättre bredd och kompetens för målgruppens problem och framgångar. Återigen, det är svårt att få en stor styrgrupp bestående av affärsdrivande företag som till viss mån även är konkurrenter på marknaden att fungera. De har dessutom bidragit med olika mycket pengar, arbete, engagemang, osv. De olika företagen har också olika förutsättningar och möjligheter att själva ordna liknande aktiviteter i egen regi eller med någon samarbetspartner till en lägre kostnad och mindre diskussion och hänsynstagande som måste till i ett projekt. Det har varit bra med många medfinansiärer som gett en bred förankring. Administrativt blir det lite merarbete med många medfinansiärer som vardera bidrar med ganska små belopp. Jag tror att det är bra om det finns ett forum i våra län som någon gång samlar olika aktörer inom mjölkproduktionen. Mejeriföreningar, Växa och kanske även Lantmännen som nu börjar prata om tex proteingrödor för att skanna av vad som är på gång. Vad efterfrågas? Kanske LRF skall ta den rollen, för att kunna stötta produktionsjordbruket mer i våra län. 7

8 Statistik antal mjölkföretag och mjölkinvägning Tabell 1. Visar antal mjölkföretag Län Årtal Dalarna Gävleborg Norra Uppland/ Gefleortens producenter Totalt Svensk mjölk 2 Gefleorten mejeri årsredovisning Gefleorten mejeri årsredovisning Gefleorten mejeri årsredovisning 2012 Tabell 2. Visar mjölkinvägning i ton Län Årtal Dalarna Gävleborg Norra Uppland/ Gefleortens producenter Totalt Svensk mjölk 2 Gefleorten mejeri årsredovisning Gefleorten mejeri årsredovisning Gefleorten mejeri årsredovisning

9 Sammanfattning och diskussion Telefonintervjuer och enkät riktad mot målgruppen Telefonintervjuerna visade att 45 % av de tillfrågade deltagarna hade blivit informerade om kursen via LRFs info blad, 15 % hade fått informationen via utskick direkt från mjölkprojektet. Förväntningarna på kursen varierade men ca 45 % vill lära sig mer samt höra om nya proteingrödor på marknaden. 70 % av de intervjuade deltagarna uppgav att kursen motsvarade deras förväntningar medan 20 % uppgav att de redan hade den kunskap som presenterades. Överlag var omdömet att kursen var bra eller tom mycket bra. Genomgående var att kursen hade bra föreläsare, någon uppgav att den ena föreläsaren låg på en lite för enkel nivå medan den andra låg i framkant och pratade om bra detaljer. Någon hade blivit inspirerad till odling av grönfoder för första gången på 10 år. De som besvarade enkäten via mail hade möjlighet att välja flera svar på vissa frågor eller inte svara alls och ändå genomföra enkäten, vissa frågor gällde bara om man svarat ja respektive nej på förgående fråga. Därför varierar antalet svar på de olika frågorna. 58 % av de som slutfört enkäten känner till att LRF driver ett projekt som heter Framtidens mjölkproduktion, medan 47 % känner till syftet med projektet. Både intervjuer och enkät visar att LRF:s infoblad är en väl fungerande metod för sprida den information man vill förmedla. Utvärdering styrgruppen Förväntningarna från de olika medfinansiärerna har varit ganska likartade, de flesta har haft en önskan om att mjölkföretagarna under denna tid skulle bli inspirerade till utveckling, ökad aktivitet och ökad framtidstro. Någon hoppades på fler aktiviteter, efter telefonintervjuer med deltagare och enkätundersökningen känns det inte som rätt väg att gå. Lantbrukarna uppger tidsbrist som den främsta anledningen till att inte deltaga i kurser, och de verkar som att erbjuda rätt kurser är viktigare än kvantitet. När de gäller målen i projektplanen så tycker de flesta att de var relevanta och rimliga om än något högt satta. En rådande uppfattning är att projektet hade en trög start, men att de blev bättre när arbetsgruppen tillsattes. Projektledaren och delar av styrgruppen anser att tjänsten har varit för liten i förhållande till storlek på projektet, detta har lett till t.ex. svårigheter att nå projektledaren. Positiva saker med projektet är att företrädare för olika företag och organisationer har träffats och diskuterar villkor och förutsättningar för mjölkproduktion. En del kurser har trots allt dragit deltagare och dessa deltagare har överlag varit nöjda med dess innehåll. Projektet har också utmynnat i ett samarbete med Aron Westlin på Länsstyrelsen, han arbetar med en litteratur- och fältstudie om vallodling och proteinfodergrödor i vår region. Denna ska redovisas för styrgruppen och rådgivare för att så småningom komma målgruppen tillgodo. Gällande om målen i projektplanen är uppfyllda är svaren ganska spridda. Vissa anser att de till viss del är uppfyllda, medan andra anser att målen inte har nåtts. Vi har en omvärld som vi inte styr över som påverkar målen mer än det här projektet såsom t.ex. avräkningspris och finanskris. En inledande enkätundersökning vid projektstart, via mail eller LRF:s hemsida har föreslagits. Enligt Olle Findahl 4 står 1,2 miljoner svenskar utanför internet, de flesta över 45 år. Detta helt 4 9

10 enkelt för att de inte är ointresserade. Enligt Jordbruksverkets statistik 5 för 2010 så är 62,4 %, av lantbrukarna över 45 år, medianåldern är år. Hög ålder, tidsbrist och ointresse kan vara bidragande orsaker som gör att lantbrukarna är svåra att nå via mail eller hemsidor. När de gäller hur arbetet i styrgruppen har fungerat, så har många nämnt att styrgruppen kanske har varit något för stor för att fungera optimalt. En stor grupp gör att människor inväntar att någon annan ska ta initiativ. Det positiva med den stora styrgruppen har varit att det funnits bred kunskap och många engagerade deltagare. Förslag på förändringar till kommande projekt är att göra projektledaren och projektet mer synligt och aktivt, utnyttja styrgruppens kompetens mer, göra rätt rekrytering och ha smalare mål samt skapa en mindre arbetsgrupp från början om styrgruppen är stor. Proteinfoderkurserna anses av flest deltagare vara den aktivitet som varit mest positiv för mjölkproduktionen i länet. Det anses finnas en hel del positiva saker med att ha många medfinansiärer, dels rent ekonomiskt, men också att branschen samlar olika aktörer för att hålla dessa uppdaterade om marknaden. Röster har höjts att detta projekt inte har utnyttjat bredden och kompetensen hos finansiärerna till fullo. Svårigheten att få en stor styrgrupp bestående av affärsdrivande och konkurrerande företag att fungera har också påvisats. Ett projekt kräver diskussion och hänsynstagande och leder inte nödvändigtvis till lägre kostnader för kursutbuden. Mål och syften Mjölkprojektet har en ambitiös och bred målsättning i projektplanen. Mål och syften har i denna utvärdering redovisats tillsammans då mål och syfte i projektbeskrivningen ibland är svåra att skilja på. Det rekommenderas att projektbeskrivningar generellt friseras kraftigt till kommande projekt, ibland blir målen alltmer otydliga ju mer man skriver. Enligt enkätundersökningen på nätet känner 53% inte till syftet med projektet. Korta och koncisa beskrivningar av projektens syfte kan bidra till att medlemmarna bättre vet vad LRF vill uppnå med sina olika satsningar. Den enkät som skickades ut vid projektstart har sedan legat till grund för de kurser som erbjudits. Det var ett relativt dåligt gensvar på enkäten och projektledaren upplever svårigheter att nå ut till mjölkproducenterna. Flera ERFA-träffar har ställts in pga. få eller inga anmälningar. Lantbrukarna har informerats om projektet och dess utbud via LRFs och Växas hemsidor, info-blad från LRF, mjölkbilsutskick, SMS-utskick samt mailutskick. Enkäten som skickades ut i april visar att 56 % av de tillfrågade är inne på LRFs hemsida 1-4 gånger per år, medan 33 % är inne 5 gånger eller fler. Cirka 10 % av de tillfrågade är aldrig inne på hemsidan. Då 66 % av de tillfrågade medlemmarna är inne endast 4 gånger eller mindre per år är det viktigt att hitta olika och fungerande vägar för kommunikation med medlemmarna. LRF:s infoblad är i denna undersökning det forum som har bäst spridning bland lantbrukarna. Utvärderingen som gjordes i april bland de som deltagit i proteinfoderkurserna, har även den har tagit till vara på tillfället att undersöka vilken utbildning lantbrukarna efterfrågar, både via intervjuer och via enkäter. Projektmålet att utreda hur deltagarna bäst får stöd i att utveckla sina företag, anses vara uppfyllt. Målet att utveckla olika sätt att nå unga lantbrukare via t.ex. skolar och sociala medier har angetts vara särskilt viktigt men kan inte anses uppfyllt. Mjölkprojektet har lyfts fram på LRF Gävleborgs Facebooksida endast vid två tillfällen, 15 mars och 25 april På Dalarnas 5 kraft+inom+jordbruket.pdf 10

11 sida en gång, 24 april Mjölkprojektet har aldrig omnämnts på LRF ungdomens sidor i Dalarna eller Gävleborg. Facebook borde utnyttjas mer då LRF Gävleborg hade 4799 gillar De är ett snabbt medium som ger omedelbar respons, att marknadsföra kursutbudet där kunde eventuellt väckt intresse hos ungdomar som var en av målgrupperna i projektet. Överlag borde Facebooksidan vara mer levande med profilbild och omslagsbild som följer årstidsväxlingarna i det svenska lantbruket samt kontinuerliga uppdateringar. Efter personalmöte i april 2012 om kommunikation där bl.a. Facebook avhandlades, önskades mer utbildning från LRF centralt för att veta hur Facebooksidan skall användas och hanteras på bästa sätt. Detta är en åtgärd som inte kommer beröra detta projekt men som förhoppningsvis är positivt för kommande projekt. Förslag på aktiviteter i LRF ungdomens regi såsom Förmansföreläsningar, Speeddejt mellan arbetsgivare och studenter på Nytorp har ej heller blivit av. I vårens LRF- infoblad 2013 erbjöds lantbrukarna 25 olika kurser, föreläsningar och träffar i varierande ämnen, under hösten 2012 erbjöds 40 olika teman. I enkäten uppger 53 % tidsbrist som den främsta anledningen till att de inte deltagit i någon ERFA-träff. Telefonintervjuerna visar att ämnet är den viktigaste faktorn när man väljer vilka kurser och utbildningar man ska prioritera. Hur ofta man deltar varierar från 1 till 10 gånger per år med högst frekvens på 4 gånger per år. Sannolikt kan den dålig respons som mjölkprojektet upplevt på erbjudna träffar, härledas till den rådande konkurrensen från mängden av andra kurser, samt att vissa av ämnena som mjölkprojektet erbjudit har varit ointressanta. Då proteinfoderkurser och vallproduktionskurser var de utbildningar som de intervjuade efterfrågade, känns den satsning som gjordes under vår och höst 2012 på Närproducerat proteinfoder ligga helt rätt i projektet. Kurser i ombyggnation/nybyggnad samt ekonomi (bokföring, skatter, bokslut och deklaration) är också efterfrågade. Ekonomikurser skulle lämpligen kunna genomföras i samarbete med LRF konsult. Målet att utgöra en grund för att bidra till utveckling av lönsamma och hållbara mjölkföretag, samt målet och öka sina kunskaper för att möta världsmarknaden anses vara uppfyllt genom de kurser som har erbjudits och som kommer att erbjudas under Ett annat mål projektet har är att medverka till samordning av utbildnings- och rådgivningsinsatser. Projektet har inte uppnått detta mål. En högre grad av samordning mellan olika organisationer skulle gynna de personer som de olika projekten är riktade till. Samordning skulle kunna leda till att intressanta ämnen (efterfrågande styrda) erbjuds till lägre pris och på fler platser i regionen. Ämne, tidpunkt, avstånd och kostnad är de som styr kursdeltagarnas val. Målet att skapa en kommunikation mellan mjölkproducenter, LRF och andra branschaktörer för att kunna erbjuda efterfrågande styrda aktiviteter kan anses uppfyllt. Växa Sverige startade i mitten av april 2013 en ERFA Robot kurs, en utbildning de senare ska driva vidare i egen regi. Målet att skapa nya mötesplatser som stimulerar till samtal, samverkan, utveckling av branschen och de egna företaget kan anses uppfyllt gällande de kurser som har genomförts och ska genomföras. Samarbetet med Aron Westlin på Länsstyrelsen täcker in två mål, dels målet att stimulera till nytänkande och innovativa lösningar som leder till effektivisering och förbättringar inom lantbruket. Men det täcker även in målet att projektets resultat skall utgöra underlag för efterföljande utvecklingsprojekt som på ett aktivt sätt fångar upp de frågor och behov som inte tillfredsställs i den befintliga rådgivningen. 11

12 Målet att bryta den nedåtgående trenden inom mjölkproduktionen kan inte anses uppfyllt vid denna utvärdering. Statistiken visar att antalet företag har minskat konstant , men att mjölkinvägningen har fluktuerat under samma tidsperiod med en svag minskning Konklusion Projektet har haft en stor utmaning på grund av den breda målsättningen. Projektet har jobbat i uppförsbacke med finanskris, sänkt mjölkpris, dåligt växtodlingsår 2012 och detta med endast 20 % projektledartid i månaden. Det mätbara mål som redovisas i projektbeskrivningen är att mjölkproduktionen ökar i båda länen. Antalet mjölkföretag i Dalarna, Gävleborg och norra Uppland har totalt minskat med 26 st. under 2011 och 15 st. under Mjölkinvägningen är relativt konstant med en svag ökning i Dalarna (+1379 ton) och Gävleborg (+2768 ton), samt svag minskning i norra Uppland (-2379 ton). Målet har inte kunnat uppfyllas, framförallt beroende på omvärldsfrågor som projektet inte styr över. De två övriga mål som projektet inte har uppfyllt är viktiga och något för LRF att jobba på både till vardags och i kommande projekt. Om man inte lyckas hitta och engagera ungdomarna inom de gröna näringarna kommer man mycket snabbt att hamna i en negativ spiral då medianåldern för lantbrukare är år (2010). Att medverka till samordning av utbildningsoch rådgivningsinsatser är också av största vikt, det gäller att erbjuda utbildningar som verkligen efterfrågas framför kvantitet. Hela branschen skulle må bra av samordning på utbildningssidan, då lantbrukare behöver utbildning men har tidsbrist och åter tidsbrist. Just nu konkurrerar branschen om en krympande skara lantbrukare. Hur man ska nå dit och vem som ska stå för den kostnaden har inte denna utvärdering svaret på. Styrgruppens förslag på förändringar till kommande projekt är relevanta och stöds av projektutvärderaren. Huruvida mjölkprojektets insatser för att vända den nedåtgående trenden har lyckats, får framtiden utvisa. Gårdskär Camilla Mattsson

Framtidens mjölkproduktion I Dalarna och Gävleborg

Framtidens mjölkproduktion I Dalarna och Gävleborg Framtidens mjölkproduktion I Dalarna och Gävleborg Slutrapport Camilla Mattsson December 2013 Sammanfattning Mjölkprojektet startades i årsskiftet 2011/2012 som en följd av den nedåtgående trenden inom

Läs mer

Lokal mat för turism och förädling.

Lokal mat för turism och förädling. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling. Hushållningssällskapet i Dalarna Gävleborg 2004-2006. Lotta Svensson, fil. dr. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling.

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE

Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Provkörning av gengasanläggning i Sätra brunn. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling, ideell förening Projektledare: Eric Söderberg Kommun: Sala Dnr: 44

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Fiber Borås Väst Ekonomisk Förening Datum: 2013-07-03 Journalnummer: Projekttid: 2013-04-01 2013-12-31 (avslutat 2013-06-30) Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2011 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Med det höga varvtalet i svensk ekonomi blir arbetsmarknaden allt hetare. Näringslivets efterfrågan

Läs mer

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda Energitillsyn 2011 Jönköpings län Miljösamverkan f Samarbetsprojekt för effektivare miljötillsyn i Jönköpings län Miljösamverkan f är ett samarbete mellan kommunerna

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Trappan, datastugor med Ipad. För Nyfikna seniorer i Varbergs kommun. Under juni månad 2012 tillsattes en styrgrupp för projektet som bestod utav. Emma Rosengren,

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas.

Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas. Dags att nätverka Svensk Byggtjänst har tagit fram ett program med nätverksträffar med syfte att hjälpa unga (under 30 år) talanger till en bra start i yrkeslivet. Idén är att erbjuda den senaste kunskapen

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Verksamhetsplan Näringslivsutskottet

Verksamhetsplan Näringslivsutskottet Verksamhetsplan Näringslivsutskottet Näringslivsutskottets övergripande mål är att stärka kontakten mellan utbildningarna som tillhör PULS och arbetslivet genom det arbete som utskottets arbetsgrupper

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Ekonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn

Ekonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn Ansökningsblankett för Social investeringsfond. Signerad ansökan skickas per post till Region Skåne, Diariet, Regionkansliet, 291 89 Kristianstad. Digital kopia skickas, ej signerad, i PDF format till

Läs mer

SLUTRAPPORT. Matlagningskurser

SLUTRAPPORT. Matlagningskurser SID 1 (6) Beslutad av styrgrupp 2012-02-29 SLUTRAPPORT Matlagningskurser Projektägare: Iréne Kallin, förvaltningschef Omvårdnadsförvaltningen Solna stad Projektledare: Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Studiebesök vid Stall Hammarhagen i Sala. Projektägare: Företagarcentrum i Sala, ekonomisk förening Projektledare: Ingela Hedström Kommun:

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Utvärdering av stöd till livsmedelsföretag. Rapport 2011:68

Utvärdering av stöd till livsmedelsföretag. Rapport 2011:68 Utvärdering av stöd till livsmedelsföretag Rapport 2011:68 Länsstyrelsen Västra Götaland Utvärdering stöd livsmedelsföretag 2011, sid 1 Innehållsförteckning Sammanfattning av resultaten 2 Slutsatser 3

Läs mer

Öppet Forum Högskolan Halmstad

Öppet Forum Högskolan Halmstad Utvärderingsrapport 1 av Lust H projektet Öppet Forum Högskolan Halmstad 15 april 2003 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 1. Bakgrund Den 15 april 2003 arrangerade interrimteamet för Lust H en heldag

Läs mer

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Rapport 2013 Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Tage Erlandegatan 8a karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr:

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe

Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe Ekerö, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, Sollentuna, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Värmdö och Österåker har besvarat frågorna i utvärderingen.

Läs mer

ramgångsrika öretag inom vård och omsorg 2012 Kostnadsfri kompetensutveckling och stöd i affärsutveckling.

ramgångsrika öretag inom vård och omsorg 2012 Kostnadsfri kompetensutveckling och stöd i affärsutveckling. F ramgångsrika F öretag inom vård och omsorg 2012 Kostnadsfri kompetensutveckling och stöd i affärsutveckling. Region Skånes nya satsning på kvinnor som äger och driver företag inom vård och omsorg i Skåne

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

Nybergets Fiber. På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. 103 888 kr

Nybergets Fiber. På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. 103 888 kr Nybergets Fiber På sikt hoppas man kunna bygga ett fiberoptiskt nät i byarna Nyberget-Lövåsen-Gustavsbo. Projektägare: Nybergets Fiber, ekonomisk förening Projektledare: Mikael Lundin Kommun: Säter Dnr:

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Förstudie Norabygden

Förstudie Norabygden Förstudie Norabygden Ingbo källor är en av sevärdheterna i Tärnsjöbygden. Projektägare: Nya Tärnsjöbygdens framtid, ideell förening Projektledare Per Anders Eriksson Kommun: Heby Dnr: 46 Jnr: 2009 6557

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

AKTIVITETSUTVÄRDERING

AKTIVITETSUTVÄRDERING AKTIVITETSUTVÄRDERING DREAM BIG ARVIKA 12-03-29 FÖR DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2012 GENOMFÖRANDE Aktivitet: Dream Big Arvika Datum då aktiviteten genomfördes: 29 mars 2012 Insamlingsperiod

Läs mer

PROJEKT MARKNADSPLANERING I PRAKTIKEN METOD MARKNADSPLANERING - FÖR FÖRETAG I UTVECKLING - KONTAKTPERSONER: Projektledare Anita Carlsson 0708-290836

PROJEKT MARKNADSPLANERING I PRAKTIKEN METOD MARKNADSPLANERING - FÖR FÖRETAG I UTVECKLING - KONTAKTPERSONER: Projektledare Anita Carlsson 0708-290836 PROJEKT MARKNADSPLANERING I PRAKTIKEN KONTAKTPERSONER: HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET RÅDGIVNING AGRI AB Projektledare Anita Carlsson 0708-290836 METOD MARKNADSPLANERING - FÖR FÖRETAG I UTVECKLING - VD Per Nilsson

Läs mer

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Sökande: ABF Borlänge Nedansiljan - kommun Rättvik, Studieförbundet Vuxenskolan Rättvik, Kulturenheten Rättviks kommun. Uppdragstagare: ABF Borlänge Nedansiljan,

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

Tillväxtprojektet. -Tillväxt i Västernorrland- Det enskilda företaget

Tillväxtprojektet. -Tillväxt i Västernorrland- Det enskilda företaget -Tillväxt i Västernorrland- Det enskilda företaget Ett samarbetsprojekt mellan länets 7 kommuner och Länsstyrelsen i Västernorrland Ägs och administreras av Länsstyrelsen PROJEKTORGANISATION Projektägare:

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument.

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument. 15 april 2014 Protokoll Styrgruppsmöte 9 april 2014 Lidbeckska huset, Lidköping 10.00-12.00 Beslutande Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsens Miljöskyddsenhet Leif Schöndell Borås stad/sjuhärads kommunalförbund

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Presentation av resultat av frågeenkät

Presentation av resultat av frågeenkät Presentation av resultat av frågeenkät Internrevisorernas uppfattning av hur ESV fullföljer sitt uppdrag rörande internrevision i staten Innehåll Bakgrund... 2 Mottagare och svarande av enkäten... 2 Enkäten...

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Verksamhetsplan för Mejeritekniskt Forum

Verksamhetsplan för Mejeritekniskt Forum Verksamhetsplan för Mejeritekniskt Forum 2008 Verksamhetsplanen framtagen den 6 februari 2008 vid Arla Foods i Stockholm. Version 4. 1 Rapportering: Vad har hänt och var står vi idag? Måluppfyllnad : 1.

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Projektplan Mälteriet

Projektplan Mälteriet Projektplan Mälteriet Projektnamn Skånska mälteriet lokal malt för lokal förädling Projektidé Undersöka förutsättningarna för ett lokalt småskaligt mälteri i Skåne nordost för att kunna producera unik

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

SLUTRAPPORT. Datum: Diarienummer: Journalnr: 2010-5574. 1. Allmänna uppgifter a) projektets namn: Förprojektering av fiberutbyggnad på landsbygd

SLUTRAPPORT. Datum: Diarienummer: Journalnr: 2010-5574. 1. Allmänna uppgifter a) projektets namn: Förprojektering av fiberutbyggnad på landsbygd Datum: 2012-06-21 Diarienummer: SLUTRAPPORT Journalnr: 2010-5574 När du avslutat ditt projekt ska du lämna en rapport där du redovisar projektets genomförande och resultat. Utgå från din projektplan och

Läs mer

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8

Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8 Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005 Gruppens förväntningar på dagen 15/8 - sätta ner foten - kunna få med dem det handlar om - se en framtid för handeln i Eslöv, attraktivt och

Läs mer

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Processtöd Tillgänglighet Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Hur kan vi i vårt projekt få hjälp av utvärderaren att uppmärksamma, belysa, analysera och reflektera kring

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Projektplansguide. Jag vill starta ett landsbygdsprojekt! Hur gör jag då? www.lansstyrelsen.se/skane

Projektplansguide. Jag vill starta ett landsbygdsprojekt! Hur gör jag då? www.lansstyrelsen.se/skane Projektplansguide Jag vill starta ett landsbygdsprojekt! Hur gör jag då? www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Lantbrukare Vi hjälper dig att tjäna pengar på ditt lantbruk I snart 100 år har vi på LRF Konsult hjälpt lantbruksföretagare i hela

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2014-02-05 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04 Uppdrag Vi har valt att för ett annat företags räkning undersöka hur möjligheterna ser ut för att starta upp, sprida och marknadsföra en virtuell sida som riktar sig till studenterna vid Linköpings universitet.

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

AKTIVITETSUTVÄRDERING HELDAG I EN KOMMUN TORSBY 12-02-23

AKTIVITETSUTVÄRDERING HELDAG I EN KOMMUN TORSBY 12-02-23 AKTIVITETSUTVÄRDERING HELDAG I EN KOMMUN TORSBY 12-02-23 FÖR DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2012 GENOMFÖRANDE Aktivitet: Heldag i en kommun Torsby Datum då aktiviteten genomfördes:

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Leader URnära 2009-2013. En uppföljning - avslagna projekt

Leader URnära 2009-2013. En uppföljning - avslagna projekt Leader URnära 2009-2013 En uppföljning - avslagna projekt Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Ämnesval...3 1.2 Problembakgrund...3 1.3 Problemet hittat...3 1.3 Syfte...3 1.4 Begränsningar...4 2.

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande

Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande 1 Studie över investeringsstödets betydelse för jordbrukarnas beslutsfattande Jordbruksverket Landsbygdsanalysenheten December 2012 2 Jordbruksverket Landsbygdsanalysenheten 2012-11-21 Per Persson Studie

Läs mer

Resultatet från gruppövning på träffen för förtroendevalda på Nytorp 27 augusti 2015

Resultatet från gruppövning på träffen för förtroendevalda på Nytorp 27 augusti 2015 Resultatet från gruppövning på träffen för förtroendevalda på Nytorp 27 augusti 2015 Frågor för framtagande av ny medlemsutvecklingsstrategi: A. MEDLEMMAR I LRF Vad gör en medlem nöjd? - Medlemsrabatter

Läs mer

Målgruppen för projektet var framförallt kvinnor, delvis med utländsk bakgrund, som redan hade startat eller ville starta eget företag på landsbygden.

Målgruppen för projektet var framförallt kvinnor, delvis med utländsk bakgrund, som redan hade startat eller ville starta eget företag på landsbygden. PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019.

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019. Projektnamn: Färdplan Flen Projektägare: Kommunfullmäktige Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Lars Rådh, Sari Eriksson, Karin Lindgren och Arne Fältin Projektledare: Karina Krogh Startdatum: Januari

Läs mer

Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014

Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Förvaltningen Datum (2015-01-27) Thomas Mattsson 0477 441 54 Thomas.mattsson@tingsryd.se Till KSAU Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014 Förslag till beslut KSAU förslås

Läs mer

Vad är Entrepreneur Sthlm? Varför?

Vad är Entrepreneur Sthlm? Varför? Vad är Entrepreneur Sthlm? Entrepreneur Sthlm är ett gemensamt initiativ av Länsstyrelsen i Stockholms län, ALMI Företagspartner Stockholm, Innovationsbron och Stockholm Business Region Development. Satsningen

Läs mer

Projektredovisning UPPFÖLJNING AV BEVILJADE MEDEL Enheten för folkhälsa och Social hållbarhet.

Projektredovisning UPPFÖLJNING AV BEVILJADE MEDEL Enheten för folkhälsa och Social hållbarhet. Projektredovisning UPPFÖLJNING AV BEVILJADE MEDEL Enheten för folkhälsa och Social hållbarhet. Utvecklingsmedel Statsbidrag HIV-insatser Sexuell hälsa Annat Projektredovisningen ska skickas per post till

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Externt finansierade projekt

Externt finansierade projekt Revisionsrapport Externt finansierade projekt Gällivare kommun Mars 2010 Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Rolf Särkimukka, revisionskonsult 2010-03-11 Hans Forsström Rolf Särkimukka Innehållsförteckning

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro 1. Sammanfattning Under våren 2012 inleddes ett samarbete mellan Barn och Utbildning och Stöd och Lärande kring närvaro i skolan. Ett antal områden utkristalliserade

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2014

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2014 1(6) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2014 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Anmälan t o m 31 oktober 2013 - är uppföljaren till det mycket uppskattade

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Rapport 141031 Dnr: 2014/54-1.2 Karin Lundhgren Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Så gjordes uppföljningen I februari 2014 beslutade rektor att den nya organisationen som trädde i

Läs mer