Bakgrund. Utvärdering av projekt. Framtidens mjölkproduktion i Dalarna och Gävleborg

Transkript

1 Utvärdering av projekt Framtidens mjölkproduktion i Dalarna och Gävleborg Bakgrund Under de senaste 10 åren har mjölkproduktionen visat en nedåtgående trend i Sverige. Norra Uppland, Dalarna och Gävleborgs län utgör inget undantag. I Gävleborgs län har antalet mjölkföretag minskat mellan år 2000 och 2010, från 426 företag till 189 st 1. I Dalarna har minskningen gått från 339 företag till 118 st 2. Mjölkinvägningen har minskat med 22 % i Gävleborgs län och 37 % i Dalarnas län under samma tidsperiod 3. I årsskiftet 2011/2012 startades projektet Framtidens mjölkproduktion i Dalarna och Gävleborg för att skapa förutsättningar för att öka antalet mjölkgårdar i regionen. Projektidé Idén med projektet är att de ska beskriva nuläget och hur man skapar förutsättningar för framtidens mjölkproduktion i Dalarnas och Gävleborgs län. Detta gäller både redan etablerade mjölkföretagare men även nystartare och unga som vill in i branschen. Projektet ska erbjuda aktiviteter och åtgärder som deltagarna själva efterfrågar. Syfte och mål Projektet skall: Utgöra en grund för att bidra till utveckling av lönsamma och hållbara mjölkföretag ur ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv. Medverka till samordning av utbildnings- och rådgivningsinsatser så att utbudet blir efterfrågandestyrt och finansieringen av kompetensutveckling används på ett effektivt sätt. Utveckla olika sätt att nå unga lantbrukare via t.ex. skolar och sociala medier. Skapa nya mötesplatser som stimulerar till samtal, samverkan, utveckling av branschen och de egna företaget. Skapa en kommunikation mellan mjölkproducenter, LRF och andra branschaktörer för att kunna erbjuda efterfrågande styrda aktiviteter. Bidraga till att företagarna ökar sin kunskap för att möta de snabba svängningarna på världsmarknaden. Stimulera till nytänkande och innovativa lösningar som leder till effektivisering och förbättringar inom lantbruket. Projektets resultat skall utgöra underlag för efterföljande utvecklingsprojekt som på ett aktivt sätt fångar upp de frågor och behov som inte tillfredsställs i den befintliga rådgivningen. 1 Källa: Projektbeskrivningen 2 Källa: Projektbeskrivningen 3 Källa: Projektbeskrivningen 1

2 Bryta den nedåtgående trenden inom mjölkproduktionen. Ett mätbart mål för detta och framtida projekt är att mjölkproduktionen ökar i båda länen Utvärderingens syfte Utvärderingen har gjorts i två etapper, den första under april månad riktad mot målgruppen i projektet. Syftet med den delen av utvärderingen har främst varit att ta reda på: om medlemmarna känner till mjölkprojektet om rätt utbildning har erbjudits inom projektet hur man bäst sprider information om de kursutbud man har omdöme om de utbildningar som har genomförts samt ett ytterligare tillfälle att ta reda på vilka kunskaper lantbrukarna efterfrågar för att kunna utveckla sina företag Den andra delen av utvärderingen har utförts i september och har varit riktad mot styrgrupp och projektledaren. Syftet med den delen av utvärderingen har varit att ta reda på: vilka förväntningar på projektet de olika medfinansiärerna har haft hur man tycker att projektet har fungerat hur man har uppfattat att styrgruppsarbetet har fungerat om man tycker att projektet nått sina mål När detta skrivs har projektekonomin inte slutredovisas, och således har inte denna utvärdering tittat på detta. Metod Den första delen av utvärderingen gjordes genom inläsning av projektplan, medverkan i ett styrgruppsmöte samt telefonintervjuer med deltagare i ERFA-träffar. Vidare har en enkät med 7 frågor skickats ut via mail, riktad till 195 medlemmar i Gävleborgs och Dalarnas län samt Mälardalen (Älvkarleby kommun, Tierps kommun, Heby kommun, Östhammars kommun). Detta till medlemmar som uppgett mjölkproduktion i medlemsregistret. Frågeformuläret och fullständiga svar från enkäten bifogas till utvärderingen i bilaga 1. Den andra delen av utvärderingen gjordes via ett frågeformulär innehållande 7 frågor som skickats ut via mail till 12 styrgruppsmedlemmar samt projektledaren. Totalt inkom 10 svar. Statistik för antalet mjölkföretag och mjölkinvägning har sammanställts. 2

3 Resultat Telefonintervjuer med målgruppen Kursen Närproducerat proteinfoder har arrangerats i Nytorp vid två tillfällen och , Borlänge samt Gysinge Totalt 20 personer från 25 företag har intervjuats. Totala antalet deltagare på samtliga kurser var 36 stycken. Telefonintervjun med deltagare från kursen tog ca 5-10 min att genomföra och bestod av följande frågor: Fråga 1. Hur fick du information om kursen du har deltagit i? Fråga 2. Vilka förväntningar hade du på kursen? Fråga 3. Motsvara kursen dina förväntningar? Fråga 4. Vilka ämnen skulle du vilja lära dig mer om för att utveckla ditt företag? Fråga 5. Hur ofta per år deltar du i kurser och föreläsningar av något slag? Fullständiga svar redovisas i bilaga 1. Enkät Framtidens mjölkproduktion i Dalarna och Gävleborg Enkäten skickades ut till 195 medlemmar, 50 st. (26 %) påbörjade enkäten, 34 st. (17 %) avslutade enkäten, 4 st. (12 %) av de som avsluta enkäten skickade in den blank. Den sjätte frågan i enkäten var en öppen fråga och ämnen som liknar varandra har redovisats gemensam i bilaga 1. Fullständiga svar på fråga 6 finns i bifogad Pdf - Framtidens mjölkproduktion i Dalarna och Gävleborg. Styrgrupp Styrgruppen har bestått av 13 personer. Dessa har representerat Arla Foods, Dalarnas Försäkringsbolag, Gefleortens mejeriförening, Landshypotek, LRF Dalarna, LRF Ungdom Dalarna, LRF Gävleborg, LRF Ungdom Gävleborg, Länsförsäkringar Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg samt Växa Sverige Mitt. Frågor till styrgruppen 1. Vilka förväntningar på mjölkprojektet hade de företag/organisation/myndighet som du företräder? Att projektet kunde hjälpa till att inspirera och utveckla mjölkproducenterna och deras företag. Att stärka de företag vi har kvar och informera/stimulera fler att starta/ta över. Att få mera fokus på mjölkproduktionen och att vända trenden med sjunkande mjölkko antal. Att ge nya och gamla mjölkbönder lite inspiration att utveckla sina företag. 3

4 En ökad aktivitet kring mjölkgårdarna, ökad framtidstro, lite nya grepp med helhetssyn inte bara enstaka kurser. Att projektplanen skulle genomföras. Att mjölkföretagarna i länen skulle känna av att en satsning gjorden för att stötta dom med det dom själva hade behov av i form att t.ex. kompetensutveckling. Vi hoppades att ett gemensamt mjölkprojekt skulle ge fler aktiviteter och framförallt aktiviteter som inte normalt erbjuds av rådgivningsföretagen, LRF mf. i deras ordinarie utbud. Förväntning var med andra ord att nå lite längre än vad man kan själv och med sina ordinarie kontakter i branschen. Generellt sett så tycker vi att i och med att vi inte har fått ut så många fler aktiviteter än normalt så har aktiviteterna kostat mer i och med att de har drivits i projektform. Framåtskapande i den för vårt område så viktiga mjölknäringen. Att projektet skulle vara till nytta för våra mjölkproducenter, skapa mötesplatser och stimulera mjölkföretagarna att fortsätta och se möjligheter i mjölkproduktionen. 2. Upplever du att målen i projektbeskrivningen var rimliga? (Skickar med projektbeskrivning för genomläsning) Önskade du fokus på något annat? När projektet startade kändes målen rimliga, sedan hände mycket på världsmarknaden och Arla-Milko sammanslagning, mycket besvärligt skördeår 2012 vilket gjorde att allt focus hamnade på egna företagets överlevnad. Helt ok. Målen är helt ok inget att anmärka på. Men vi fick en utveckling under dessa år med nedlagt Milko, lågkonjunktur inom mjölken mm som ingen i sin vildaste fantasi kunde förutspå. De var lite högt satta men inte omöjliga. Projektplanens mål var bra men svåra. Målen är relevanta och nödvändiga för att utveckla företagen, företagandet och mjölkproduktionen i Dalarna och Gävleborg. Men de är så långsiktiga och höga så de är inte rimliga att nå enbart med ett sådant här projekt, och erfarenhetsmässigt är det svårt att nå mål i samarbetsprojekt. Jag är egentligen fel person och svara, eftersom jag själv har jobbat fram och skrivit ansökan. Målen var i skrivande stund rimliga, men kanske lite svepande formulerade, Händelseutvecklingen i mjölkbranschen, särskilt i Dalarna har sedan gjort att projektet har koncentrerat mer på dem som redan är producenter. Att tro att man skulle kunna öka produktion när lönsamheten är så dålig som den har varit nu är osannolikt. Att stötta och kunna se sina förbättringspotentialer är värdefullt för de som är igång med mjölkproduktion. Odling av inhemska proteingrödor. 4

5 3. Hur upplever du att mjölkprojektet har fungerat? - Vad har varit negativt? Projektledaren har inte alltid varit lätt att nå. Svårt i början att få ut info om att projektet startat och vad det innebär. Otur med tajmingen, Milko, mjölkpris mm. Alla dom som inte tagit del av detta. Helt fel projektledare rekryterades, hon har ingen utbildning, ingen erfarenhet och viktigast av allt ingen framåtanda eller förmåga att entusiasmera andra. Trög start av projektet, men det blev bättre med tiden. Bättre fart och styrning av projektet när det tillsattes en lednings/arbetsgrupp. Negativt att jag själv haft lite för många roller i projektet som projektriggare, ordförande i styrgruppen och arbetsledare för projektledaren. Projektet har också haft för lite tid avsatt för projektledaren. Vi har gjort bästa möjliga av situationen. Kommunikationen har varit otydlig, svårt att skilja projektet och Växa eller förstå att den kurs man tänkte gå genom projektet var den som Växa också marknadsförde. Missuppfattningar gjorde att några missade att gå den kurs man väntade på. - Vad har varit positivt? Att projektet gjordes med Dalarna och det senaste samarbetet med länsstyrelsen och Aron Westin. För oss medfinansiärer att träffa fler i branschen. Att få framtidens lokala mjölkproduktion i fokus. Att vi lyckats få med deltagare till våra aktiviteter trots svårt i omvärlden. Det har ordnats en del bra kurser. Det har pratats villkor, förutsättningar mm för mjölkproduktionen vid flera tillfällen och inom flera företag/myndigheter/media än vad jag tror är normal.t Positivt är bra engagemang hos projektledare och styrgrupp, trots att några ledamöter bytts ut under projekttiden. Lösningen med arbetsgrupp var bra. 4. Tycker du att målen som är definierade i projektbeskrivningen har uppfyllts? Om du inte tycker att målen uppfyllts vad anser du hade krävts för att försöka nå dem? Till viss del uppfyllt men i ett annat läge för bönderna hade fler kunnat och velat delta i det utbud som ordnades genom projektet. Svårt med långsiktiga strategier på en nu för tiden än mer kortsiktig osäker marknad. Kommunikationen kunde varit bättre. Dock en start på något som bör få en uppföljare på något sätt. Till viss del har målen nåtts, utvecklingen inom mjölkproduktionen de sista åren tror jag bidragit till att vi inte nått ända fram med allt. Kanske har inte projektägaren lyckats med att ge sin projektledare full stöttning för att nå alla mål som var satta i projektplanen. Mjölkföretagarna verkar heller inte varit så intresserade av det som projektet erbjudit. Om det är i avsaknad av tid eller intresse är svårt att veta. Mer moderna metoder att nå målgruppen hade varit önskvärt, tex Facebook. Om portokostnaden för svaren i den inledande enkäten inte var inräknad i projektbudgeten kanske man kunnat få fler svar 5

6 genom en enkätundersökning via mailutskick eller enkät på LRF:s hemsida eller något annat liknande. För dålig svarsfrekvens på enkäten gav dåliga förutsättningar/underlag för arbetet i projektet. Vi har inte nått målen, men de är fortfarande relevanta och vi kan konstatera att de är för högt satta för ett sådant här projekt. Vi har en omvärld som vi inte styr över som påverkar målen mer än det här projektet. Ett projekt kan inte direkt öka mjölkproduktionen, avräkningspriset spelar en mycket stor roll för att våga satsa för framtiden. 5. Hur upplever du att arbetet i styrgruppen har fungerat? Negativt? Att jag inte var med från början, tid att ägna sig åt det. Vi ha fått ägna för mycket tid åt att detaljstyra för att något ska hända. Kanske för stor styrgrupp? Trög start, stor grupp, många avvaktar engagemang och initiativ i en stor grupp. Skall kanske inte jag svara på, men kanske skall rollen arbetsledare för projektledare och ordförande i styrgruppen vara åtskild? Styrgruppen är möjligen lite för stor, skulle kunna varit en mindre och intensivare styrgrupp och en bredare referensgrupp. Även här har det kunnat vara lite bättre kommunikation mellan arbetsgruppen och styrgruppen. - Positivt? Bra ledning och info till deltagarna. Jag tycker att arbetet i styrgruppen har fungerat bra. Det har funnits mycket bred kunskap och vilja i styrgruppen. Bra att det i en så stor grupp diskuteras villkor, förutsättningar mm för mjölkproduktionen. Många engagerade deltagare! Det har i detta projektet varit bra att ha med alla medfinansiärer i på samma nivå i styrgruppen. - Vad kan göras annorlunda till kommande projekt? Göra projektledaren och projektet mer synligt och aktiv, gärna tillsammans med alla deltagare i projektet som nog väntat sig att delta mer själva, bidragande med sin kompetens inom olika områden. Bättre rekrytering, smalare mål. Då det blev tydligt att projektledaren behövde mer stöttning i sitt arbete så skapades en mindre arbetsgrupp att bolla frågor med. Den hade behövts från början då styrgruppen var så stor. Det är svårt att få en stor styrgrupp bestående av affärsdrivande företag som till viss mån även är konkurrenter på marknaden att fungera. 6

7 6. Av alla de aktiviteter som mjölkprojektet har genomfört, vilken aktivitet anser du har varit mest positiv för mjölkproduktionen i länen? Proteinfoderkurserna, att Aron kommer att jobba med det framöver. Proteinfoderkurserna då jag tror det varit flest folk på dom, själv tror jag mer på Erfaträffar men där krävs en väldigt bra ledarroll för att hålla ihop teman och grupper. Det har jag svårt att säga en specifik aktivitet. Kursverksamheten. Bra att en ERFA-grupp tillslut kom igång och vi får hoppas att det är början på fler. Tror det är rätt väg att gå. Kan så småningom bli deltagardriven forskning. Erfagrupp robot och proteingrödeodling. Den inledande enkätundersökningen, visar att projektet finns och att vi jobbar för Framtidens Mjölkproduktion. Svårt att avgöra, skulle vilja se en sammanställning på hur deltagandet har varit på de olika aktiviteter som erbjudits genom projektet. 7. Projektet har många medfinansiärer utöver landsbyggdsprogrammet, hur anser du att detta har påverkat mjölkprojektet? Har det varit negativt eller positivt? Eller har det inte haft någon betydelse? Ekonomisk betydelse, bra med direkt kontakter under gruppmötenas diskussioner. Positivt, men projektet har inte nyttjat dessa fullt ut i sina olika aktiviteter. Jag tror inte det har påverkat projektet eller deltagandet. Det hade kunnat vara väldigt positivt med en stor bredd och kompetens i styrgruppen om projektledaren hade kunnat utnyttja den bredden. Mycket positivt, farligt med bidragsberoende. Andra behöver ta ansvar för näringen och stötta sina kunder. Har gett styrgruppen en bättre bredd och kompetens för målgruppens problem och framgångar. Återigen, det är svårt att få en stor styrgrupp bestående av affärsdrivande företag som till viss mån även är konkurrenter på marknaden att fungera. De har dessutom bidragit med olika mycket pengar, arbete, engagemang, osv. De olika företagen har också olika förutsättningar och möjligheter att själva ordna liknande aktiviteter i egen regi eller med någon samarbetspartner till en lägre kostnad och mindre diskussion och hänsynstagande som måste till i ett projekt. Det har varit bra med många medfinansiärer som gett en bred förankring. Administrativt blir det lite merarbete med många medfinansiärer som vardera bidrar med ganska små belopp. Jag tror att det är bra om det finns ett forum i våra län som någon gång samlar olika aktörer inom mjölkproduktionen. Mejeriföreningar, Växa och kanske även Lantmännen som nu börjar prata om tex proteingrödor för att skanna av vad som är på gång. Vad efterfrågas? Kanske LRF skall ta den rollen, för att kunna stötta produktionsjordbruket mer i våra län. 7

8 Statistik antal mjölkföretag och mjölkinvägning Tabell 1. Visar antal mjölkföretag Län Årtal Dalarna Gävleborg Norra Uppland/ Gefleortens producenter Totalt Svensk mjölk 2 Gefleorten mejeri årsredovisning Gefleorten mejeri årsredovisning Gefleorten mejeri årsredovisning 2012 Tabell 2. Visar mjölkinvägning i ton Län Årtal Dalarna Gävleborg Norra Uppland/ Gefleortens producenter Totalt Svensk mjölk 2 Gefleorten mejeri årsredovisning Gefleorten mejeri årsredovisning Gefleorten mejeri årsredovisning

9 Sammanfattning och diskussion Telefonintervjuer och enkät riktad mot målgruppen Telefonintervjuerna visade att 45 % av de tillfrågade deltagarna hade blivit informerade om kursen via LRFs info blad, 15 % hade fått informationen via utskick direkt från mjölkprojektet. Förväntningarna på kursen varierade men ca 45 % vill lära sig mer samt höra om nya proteingrödor på marknaden. 70 % av de intervjuade deltagarna uppgav att kursen motsvarade deras förväntningar medan 20 % uppgav att de redan hade den kunskap som presenterades. Överlag var omdömet att kursen var bra eller tom mycket bra. Genomgående var att kursen hade bra föreläsare, någon uppgav att den ena föreläsaren låg på en lite för enkel nivå medan den andra låg i framkant och pratade om bra detaljer. Någon hade blivit inspirerad till odling av grönfoder för första gången på 10 år. De som besvarade enkäten via mail hade möjlighet att välja flera svar på vissa frågor eller inte svara alls och ändå genomföra enkäten, vissa frågor gällde bara om man svarat ja respektive nej på förgående fråga. Därför varierar antalet svar på de olika frågorna. 58 % av de som slutfört enkäten känner till att LRF driver ett projekt som heter Framtidens mjölkproduktion, medan 47 % känner till syftet med projektet. Både intervjuer och enkät visar att LRF:s infoblad är en väl fungerande metod för sprida den information man vill förmedla. Utvärdering styrgruppen Förväntningarna från de olika medfinansiärerna har varit ganska likartade, de flesta har haft en önskan om att mjölkföretagarna under denna tid skulle bli inspirerade till utveckling, ökad aktivitet och ökad framtidstro. Någon hoppades på fler aktiviteter, efter telefonintervjuer med deltagare och enkätundersökningen känns det inte som rätt väg att gå. Lantbrukarna uppger tidsbrist som den främsta anledningen till att inte deltaga i kurser, och de verkar som att erbjuda rätt kurser är viktigare än kvantitet. När de gäller målen i projektplanen så tycker de flesta att de var relevanta och rimliga om än något högt satta. En rådande uppfattning är att projektet hade en trög start, men att de blev bättre när arbetsgruppen tillsattes. Projektledaren och delar av styrgruppen anser att tjänsten har varit för liten i förhållande till storlek på projektet, detta har lett till t.ex. svårigheter att nå projektledaren. Positiva saker med projektet är att företrädare för olika företag och organisationer har träffats och diskuterar villkor och förutsättningar för mjölkproduktion. En del kurser har trots allt dragit deltagare och dessa deltagare har överlag varit nöjda med dess innehåll. Projektet har också utmynnat i ett samarbete med Aron Westlin på Länsstyrelsen, han arbetar med en litteratur- och fältstudie om vallodling och proteinfodergrödor i vår region. Denna ska redovisas för styrgruppen och rådgivare för att så småningom komma målgruppen tillgodo. Gällande om målen i projektplanen är uppfyllda är svaren ganska spridda. Vissa anser att de till viss del är uppfyllda, medan andra anser att målen inte har nåtts. Vi har en omvärld som vi inte styr över som påverkar målen mer än det här projektet såsom t.ex. avräkningspris och finanskris. En inledande enkätundersökning vid projektstart, via mail eller LRF:s hemsida har föreslagits. Enligt Olle Findahl 4 står 1,2 miljoner svenskar utanför internet, de flesta över 45 år. Detta helt 4 9

10 enkelt för att de inte är ointresserade. Enligt Jordbruksverkets statistik 5 för 2010 så är 62,4 %, av lantbrukarna över 45 år, medianåldern är år. Hög ålder, tidsbrist och ointresse kan vara bidragande orsaker som gör att lantbrukarna är svåra att nå via mail eller hemsidor. När de gäller hur arbetet i styrgruppen har fungerat, så har många nämnt att styrgruppen kanske har varit något för stor för att fungera optimalt. En stor grupp gör att människor inväntar att någon annan ska ta initiativ. Det positiva med den stora styrgruppen har varit att det funnits bred kunskap och många engagerade deltagare. Förslag på förändringar till kommande projekt är att göra projektledaren och projektet mer synligt och aktivt, utnyttja styrgruppens kompetens mer, göra rätt rekrytering och ha smalare mål samt skapa en mindre arbetsgrupp från början om styrgruppen är stor. Proteinfoderkurserna anses av flest deltagare vara den aktivitet som varit mest positiv för mjölkproduktionen i länet. Det anses finnas en hel del positiva saker med att ha många medfinansiärer, dels rent ekonomiskt, men också att branschen samlar olika aktörer för att hålla dessa uppdaterade om marknaden. Röster har höjts att detta projekt inte har utnyttjat bredden och kompetensen hos finansiärerna till fullo. Svårigheten att få en stor styrgrupp bestående av affärsdrivande och konkurrerande företag att fungera har också påvisats. Ett projekt kräver diskussion och hänsynstagande och leder inte nödvändigtvis till lägre kostnader för kursutbuden. Mål och syften Mjölkprojektet har en ambitiös och bred målsättning i projektplanen. Mål och syften har i denna utvärdering redovisats tillsammans då mål och syfte i projektbeskrivningen ibland är svåra att skilja på. Det rekommenderas att projektbeskrivningar generellt friseras kraftigt till kommande projekt, ibland blir målen alltmer otydliga ju mer man skriver. Enligt enkätundersökningen på nätet känner 53% inte till syftet med projektet. Korta och koncisa beskrivningar av projektens syfte kan bidra till att medlemmarna bättre vet vad LRF vill uppnå med sina olika satsningar. Den enkät som skickades ut vid projektstart har sedan legat till grund för de kurser som erbjudits. Det var ett relativt dåligt gensvar på enkäten och projektledaren upplever svårigheter att nå ut till mjölkproducenterna. Flera ERFA-träffar har ställts in pga. få eller inga anmälningar. Lantbrukarna har informerats om projektet och dess utbud via LRFs och Växas hemsidor, info-blad från LRF, mjölkbilsutskick, SMS-utskick samt mailutskick. Enkäten som skickades ut i april visar att 56 % av de tillfrågade är inne på LRFs hemsida 1-4 gånger per år, medan 33 % är inne 5 gånger eller fler. Cirka 10 % av de tillfrågade är aldrig inne på hemsidan. Då 66 % av de tillfrågade medlemmarna är inne endast 4 gånger eller mindre per år är det viktigt att hitta olika och fungerande vägar för kommunikation med medlemmarna. LRF:s infoblad är i denna undersökning det forum som har bäst spridning bland lantbrukarna. Utvärderingen som gjordes i april bland de som deltagit i proteinfoderkurserna, har även den har tagit till vara på tillfället att undersöka vilken utbildning lantbrukarna efterfrågar, både via intervjuer och via enkäter. Projektmålet att utreda hur deltagarna bäst får stöd i att utveckla sina företag, anses vara uppfyllt. Målet att utveckla olika sätt att nå unga lantbrukare via t.ex. skolar och sociala medier har angetts vara särskilt viktigt men kan inte anses uppfyllt. Mjölkprojektet har lyfts fram på LRF Gävleborgs Facebooksida endast vid två tillfällen, 15 mars och 25 april På Dalarnas 5 kraft+inom+jordbruket.pdf 10

11 sida en gång, 24 april Mjölkprojektet har aldrig omnämnts på LRF ungdomens sidor i Dalarna eller Gävleborg. Facebook borde utnyttjas mer då LRF Gävleborg hade 4799 gillar De är ett snabbt medium som ger omedelbar respons, att marknadsföra kursutbudet där kunde eventuellt väckt intresse hos ungdomar som var en av målgrupperna i projektet. Överlag borde Facebooksidan vara mer levande med profilbild och omslagsbild som följer årstidsväxlingarna i det svenska lantbruket samt kontinuerliga uppdateringar. Efter personalmöte i april 2012 om kommunikation där bl.a. Facebook avhandlades, önskades mer utbildning från LRF centralt för att veta hur Facebooksidan skall användas och hanteras på bästa sätt. Detta är en åtgärd som inte kommer beröra detta projekt men som förhoppningsvis är positivt för kommande projekt. Förslag på aktiviteter i LRF ungdomens regi såsom Förmansföreläsningar, Speeddejt mellan arbetsgivare och studenter på Nytorp har ej heller blivit av. I vårens LRF- infoblad 2013 erbjöds lantbrukarna 25 olika kurser, föreläsningar och träffar i varierande ämnen, under hösten 2012 erbjöds 40 olika teman. I enkäten uppger 53 % tidsbrist som den främsta anledningen till att de inte deltagit i någon ERFA-träff. Telefonintervjuerna visar att ämnet är den viktigaste faktorn när man väljer vilka kurser och utbildningar man ska prioritera. Hur ofta man deltar varierar från 1 till 10 gånger per år med högst frekvens på 4 gånger per år. Sannolikt kan den dålig respons som mjölkprojektet upplevt på erbjudna träffar, härledas till den rådande konkurrensen från mängden av andra kurser, samt att vissa av ämnena som mjölkprojektet erbjudit har varit ointressanta. Då proteinfoderkurser och vallproduktionskurser var de utbildningar som de intervjuade efterfrågade, känns den satsning som gjordes under vår och höst 2012 på Närproducerat proteinfoder ligga helt rätt i projektet. Kurser i ombyggnation/nybyggnad samt ekonomi (bokföring, skatter, bokslut och deklaration) är också efterfrågade. Ekonomikurser skulle lämpligen kunna genomföras i samarbete med LRF konsult. Målet att utgöra en grund för att bidra till utveckling av lönsamma och hållbara mjölkföretag, samt målet och öka sina kunskaper för att möta världsmarknaden anses vara uppfyllt genom de kurser som har erbjudits och som kommer att erbjudas under Ett annat mål projektet har är att medverka till samordning av utbildnings- och rådgivningsinsatser. Projektet har inte uppnått detta mål. En högre grad av samordning mellan olika organisationer skulle gynna de personer som de olika projekten är riktade till. Samordning skulle kunna leda till att intressanta ämnen (efterfrågande styrda) erbjuds till lägre pris och på fler platser i regionen. Ämne, tidpunkt, avstånd och kostnad är de som styr kursdeltagarnas val. Målet att skapa en kommunikation mellan mjölkproducenter, LRF och andra branschaktörer för att kunna erbjuda efterfrågande styrda aktiviteter kan anses uppfyllt. Växa Sverige startade i mitten av april 2013 en ERFA Robot kurs, en utbildning de senare ska driva vidare i egen regi. Målet att skapa nya mötesplatser som stimulerar till samtal, samverkan, utveckling av branschen och de egna företaget kan anses uppfyllt gällande de kurser som har genomförts och ska genomföras. Samarbetet med Aron Westlin på Länsstyrelsen täcker in två mål, dels målet att stimulera till nytänkande och innovativa lösningar som leder till effektivisering och förbättringar inom lantbruket. Men det täcker även in målet att projektets resultat skall utgöra underlag för efterföljande utvecklingsprojekt som på ett aktivt sätt fångar upp de frågor och behov som inte tillfredsställs i den befintliga rådgivningen. 11

12 Målet att bryta den nedåtgående trenden inom mjölkproduktionen kan inte anses uppfyllt vid denna utvärdering. Statistiken visar att antalet företag har minskat konstant , men att mjölkinvägningen har fluktuerat under samma tidsperiod med en svag minskning Konklusion Projektet har haft en stor utmaning på grund av den breda målsättningen. Projektet har jobbat i uppförsbacke med finanskris, sänkt mjölkpris, dåligt växtodlingsår 2012 och detta med endast 20 % projektledartid i månaden. Det mätbara mål som redovisas i projektbeskrivningen är att mjölkproduktionen ökar i båda länen. Antalet mjölkföretag i Dalarna, Gävleborg och norra Uppland har totalt minskat med 26 st. under 2011 och 15 st. under Mjölkinvägningen är relativt konstant med en svag ökning i Dalarna (+1379 ton) och Gävleborg (+2768 ton), samt svag minskning i norra Uppland (-2379 ton). Målet har inte kunnat uppfyllas, framförallt beroende på omvärldsfrågor som projektet inte styr över. De två övriga mål som projektet inte har uppfyllt är viktiga och något för LRF att jobba på både till vardags och i kommande projekt. Om man inte lyckas hitta och engagera ungdomarna inom de gröna näringarna kommer man mycket snabbt att hamna i en negativ spiral då medianåldern för lantbrukare är år (2010). Att medverka till samordning av utbildningsoch rådgivningsinsatser är också av största vikt, det gäller att erbjuda utbildningar som verkligen efterfrågas framför kvantitet. Hela branschen skulle må bra av samordning på utbildningssidan, då lantbrukare behöver utbildning men har tidsbrist och åter tidsbrist. Just nu konkurrerar branschen om en krympande skara lantbrukare. Hur man ska nå dit och vem som ska stå för den kostnaden har inte denna utvärdering svaret på. Styrgruppens förslag på förändringar till kommande projekt är relevanta och stöds av projektutvärderaren. Huruvida mjölkprojektets insatser för att vända den nedåtgående trenden har lyckats, får framtiden utvisa. Gårdskär Camilla Mattsson cama0002@stud.slu.se tinyandtough@hotmail.com 12