Projektmaterial. DATORN SOM VERKTYG VID TEMATISKA STUDIER Fornby folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial DATORN SOM VERKTYG VID TEMATISKA STUDIER Fornby folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Fornby folkhögskola Borlänge läsåret Datorn som verktyg vid tematiska studier Ett ITiS-projekt på allmänna kursen Av: Lisa Karlsson Anna Widell Wigge Handledare: Margareta Wikström 1

3 Innehållsförteckning Bakgrund... sid 2 Syfte... sid 2 Metod... sid 3 Resultat och diskussion... sid 4 Sammanfattning... sid 5 Källförteckning... sid 6 Enkät om datorvana...bilaga 1 Arbetsuppgift 1 Att söka och spara information från Internet...Bilaga 2 Arbetsuppgift 2. Att söka och spara information från Internet...Bilaga 3 Arbetsuppgift 3. Att värdera information från Internet...Bilaga 4 2

4 Bakgrund Fornby folkhögskola är belägen i utkanten av Borlänge som är en industristad omgiven av gamla jordbruksbygder. Skolan är med sina 125 år Dalarnas äldsta folkhögskola, en medelstor folkhögskola med ca 130 studerande. Utmärkande för Fornby är den förhållandevis stora allmänna kursen med ca 75 studerande på grundskole- och gymnasienivå. Det viktigaste målet för skolan har alltid varit att utjämna de utbildningsklyftor som funnits och alltjämnt finns i Borlänge med omnejd. Då skolan grundades var jordbruket bygdens nav och skolan tjänade länge som bondsönernas, senare bonddöttrarnas, högskola. I början av seklet tog de tunga industrierna över som dominerande näringsgren. Det stora järnverket samt pappersbruket har slukat de flesta i arbetsför ålder under decennier, tills i slutet av åttiotalet början av nittiotalet. När konjunkturen vände och rationaliseringar genomfördes så minskade kravet på mängden arbetskraft samtidigt som kravet på utbildningsnivå höjdes. Trots de stora strukturomvandlingarna har Fornby folkhögskola behållit sin plats i bygden. Borlänge har varit en traditionell industriort, där bruket var den självklara arbetsplatsen för många. Vägen har varit utstakad med först folkskola och sedan anställning på bruket. Det är en bygd med en stark bruksanda och en svag studietradition. Under de senaste tjugo åren har det skett stora förändringar i kommunen. De ansvariga har arbetat hårt för att få hit annan verksamhet, t ex har Banverket och Vägverket flyttat hit. Dessutom finns idag Högskolan Dalarna samt Teknikdalen med moderna företag inom IT och bioteknik. Detta har fört med sig nya utbildningskrav och utbildningsmöjligheter. Borlänge är en stad i förändring! Rekryteringen till allmänna kursen på Fornby folkhögskola sker än idag främst från närområdet, dvs Borlänge med kranskommuner. Våra studerande har sökt sig till Fornby folkhögskola av många olika anledningar. Det kan handla om att man vill reparera en ofullständig eller misslyckad tidigare skolgång, att få ett sabbatsår från ett långt och ofta monotont yrkesliv, en chans till en nystart i livet efter exempelvis missbruk, eller att skaffa sig en plats i tillvaron och personlig utveckling. Medelåldern hos våra studerande är något över 30 år men andelen unga studerande (under 20 år) ökar stadigt. Åldersspridningen är detta läsår mellan 16 och 56 år. En stor del av den allmänna kursen upptas av tematiska så kallade profilstudier (1 ½ dag i veckan) och det finns idag fyra profiler att välja mellan, social profil, estetisk profil, humanistisk profil samt en naturvetenskapligt inriktad spårprofil. Vilken profil man läser är den studerandes eget val. Dock får man inte välja samma profil mer än ett läsår. Till varje profil finns såväl ämnesområdeslärare som en lärare i samhällskunskap knutna. Detta ITiS-projekt har utförts i spårprofilen under hösten Syfte Syftet med detta projekt har varit att i någon mån försöka utjämna de stora skillnaderna i förmågan att utnyttja datorn i profilarbetet. Främst genom att förbättra vår egen och de ovanaste studerandes förmåga att använda Internet för faktasökning på ett mer systematiskt, smartare och mer kritiskt sätt än vad som skett tidigare. 3

5 Metod Spårprofilen består i år av 20 studerande, 9 män och 11 kvinnor. Eftersom profilvalet är fritt består gruppen av såväl första- som andraårsstuderande och en tredjeårsstuderande. Likaså är de studerandes utbildningsbakgrund mycket heterogen, alltifrån ofullständig grundskola till nästan färdigt treårigt gymnasium, det naturvetenskapliga programmet. Gruppurval Datorn är ett självklart och mycket användbart redskap för såväl informationssökning som rapportskrivning i profilstudierna. I gruppen varierar dock vanan och förmågan att hantera datorerna kraftigt. För att tidigt få en uppfattning om de studerandes dator(o)vana får samtliga studerande i spårprofilen i början av höstterminen besvara en enkät (bilaga 1). Denna enkät har vi använt under några år, för att utifrån den planera den grundläggande datorundervisningen i profilen. Enkäten ger en mycket grov skattning av de studerandes kunnande och är främst inriktad på att de hjälpligt skall kunna använda ett ordbehandlingsprogram i sina studier. I år har vi också använt denna enkät för att utse den grupp av studerande som skulle delta i ITiS-projektet. Vår avsikt var att få med de mest datorovana men det visade sig att vissa som tillfrågades inte ville vara med, medan andra, mer datorvana studerande, villigt anslöt sig till gruppen. Gruppen kom slutligen att bestå av nio kvinnor mellan 19 och 48 år. Upplägg Projektet genomfördes under fem veckors tid med 80 min i veckan. Det introducerades med en inledande lektion i datasalen där vi praktiskt gick igenom Fornbys interna hemsida, vår länksamling och hur sökmotorn Google kan användas. Därefter har arbetet bestått av tre olika arbetsuppgifter (bilaga 2-4) med stigande svårighetsgrad. Uppgift 1 och 2 gick ut på att lära sig söka och spara relevant information från Internet. I uppgift 3 övades förmågan att värdera informationen på några utvalda hemsidor. Uppgift 1och 3 introducerades muntligt på plats i datasalen och vi fanns där för stöd och diskussion hela tiden, medan uppgift 2 utfördes av de studerande helt på egen hand. Den muntliga introduktionen omfattade såväl tanken med respektive övning som det rent praktiska handhavandet av datorerna. I samband med uppgift 3 diskuterade vi omkring tillförlitligheten hos källor från Internet. Till vår hjälp har hela tiden funnits en projektor kopplad till lärardatorn som möjliggjort att alla de studerande i grupp kunnat följa hur och vad vi gjort, på väggen. För att ytterligare träna handhavandet av datorn som arbetsredskap fick varje studerande hämta arbetsuppgifterna från en mapp i vårt interna nätverk. Varje studerande fick också en egen mapp att redovisa resultaten i. På detta sätt har alla haft tillgång till allting som skrivits. Efter varje övningstillfälle har vi skrivit in kommentarer till var och en i respektive mapp. Vi har uppmanat de studerande att lära sig använda en sökmotor samt den länksamling som finns på skolans egen hemsida. Som sökmotor har vi rekommenderat Google. 4

6 Resultat och diskussion De flesta studerande i gruppen är mycket nöjda med projektet och tycker att de har lärt sig mer om informationssökning via Internet. Framförallt har osäkerheten inför datorerna som arbetsredskap minskat hos de flesta, endast någon i gruppen har inte alls kommit över sin motvilja mot datorer. Att valet av profil är fritt, medför en stor spridning i våra studerandes förutsättningar för de tematiska studierna. Detta märktes väl även i vår lilla ITiS-projektgrupp. Generellt kan man säga att de i gruppen som hade störst datorvana har fått ut mest av det som var vårt mål dvs. smartare sökning och ett kritiskt granskande av information från Internet. Projektets strukturerade arbetssätt gav deltagarna en användbar modell för informationssökning. När de lärt sig behärska denna och börjar känna sig trygga med den kan de börja söka på ett mera kreativt sätt. De allra flesta med klenare/ingen datorvana har förbättrat sitt tekniska handhavande av datorn men inte lärt sig så mycket om Internetsökning. Detta beror förmodligen på att det blev alltför många okända och koncentrationskrävande faktorer att hålla reda på: Datorhandhavande, överblick, kritisk granskning och mängden information. Det tekniska handhavandet har för flera blivit det primära och uppgifternas syfte har kommit i bakgrunden. Som exempel kan nämnas uppgift 1 där pysslandet med att markera, kopiera, klippa och klistra helt tog överhand över informationssökningen och innehållet i texterna. Trots att vi inte anser oss vara speciellt datakunniga är skillnaden i datorvana mellan oss lärare och många av våra studerande stor. Det är förmodligen anledningen till att arbetsuppgifterna, som vi tyckte var enkla, visade sig vara för svåra för flera i gruppen. En viktig faktor är säkert språkbruket. Vi har bemödat oss om att uttrycka oss så enkelt som möjligt men om man inte kommit i kontakt med uttryck som fil, muspekare, högerklicka mm tidigare så är det svårt. Dessutom spelar studieovanan och bristen på studieteknik hos våra studerande in. Resultatet tyder på att vi delvis vände oss till fel målgrupp. De allra datorsvagaste skulle först ha behövt en grundutbildning i datorhandhavande. I backspegeln tycks projektet ändå inte ha varit meningslöst för dessa. Kanske att sitta med som åskådare under arbetspassen så småningom kan leda till en acceptans, ett avdramatiserande och eventuellt ett intresse? För vissa är processen långsam men droppen urholkar stenen. I dagsläget är grundkurs i data ett frivilligt tillval på skolan men frågan är om det inte borde vara ett obligatorium. En positiv bieffekt av projektet var att arbetsuppgifterna stimulerade till samarbete i gruppen. De som kunde lite mer kände sig mycket stärkta av att kunna hjälpa dem som inte kunde alls. Detta blev extra tydligt i arbetsuppgift 2 som utfördes utan lärarstöd. Idén att dela ut uppgifterna och hämta in svaren via vårt interna nätverk visade sig vara till stor nytta eftersom alla därmed tvingades att använda datorn konkret. Alla blev tvungna att lära sig var i systemet våra gemensamma och personliga mappar finns lagrade och hur man kommer åt dem. Ett steg som annars brukar vara mödosamt att lyckas lära ut till alla. 5

7 Vi rekommenderade gruppen att använda Google därför att det är en sökmotor som vi själva använder. Vi tycker att det är enkelt att söka med Google, bland annat kan man skriva in flera sökord utan en massa extra tecken. Enligt vår erfarenhet får sökningarna en bra träffbild. Dessutom underlättades projektet av att alla använde samma sökmotor. Vi hade för avsikt att arbeta med avancerad sökning med Google. Den knappa tiden har inneburit att vi bara hunnit med en första introduktion och det finns många möjligheter kvar att utforska. De studerande som hade erfarenhet av andra sökmotorer blev positivt överraskade av hur lätthanterat Google är. Den sista arbetsuppgiften (bilaga 4) handlar om att värdera information från Internet. För uppgiften har vi försökt välja tydliga exempel på olika typer av hemsidor, en etablerad organisation, en påhittad organisation och två privata hemsidor med olika syften. Oftast är avarterna inte alls så tydliga som i ett par av dessa exempel. Från svaren på uppgiften är det ändå uppenbart att våra studerande är ovana vid att kritiskt granska och ifrågasätta skriven information. En proffsig layout och publicerad text tycks garantera sanningshalten. Den slutsats vi drar är att det är viktigt att fortlöpande föra en diskussion kring källors tillförlitlighet för att stimulera det kritiska tänkandet. Det räcker inte med en enstaka övning. Flera av arbetsuppgifterna innefattar att kopiera text från en hemsida och flytta till ett eget dokument. I samband med detta har vi också diskuterat upphovsmannarättsliga frågor som hur man får använda material från Internet. På gott och ont blir Internet allt viktigare som informationskälla för våra studerande. Det upplevs som lättare än att söka i biblioteket. Tyvärr är många gånger den information man får från Internet lättviktig samt att drunkningsrisken är stor i det enorma informationsflödet. Det är viktigt att inte glömma bort de klassiska informationskällorna som också är faktagranskade i mycket större utsträckning än hemsidorna. Internet får inte bli det allena saliggörande informationsstället! Sammanfattning Detta projekt har inneburit att vi tvingats fundera på användandet av datorn som arbetsredskap och Internet som informationskälla på ett mer strukturerat sätt än tidigare. Vi kan också konstatera att en Internetutbildning av detta slag skulle vara av värde för alla våra studerande i profilarbetet. Kanske framförallt för de som hävdar att de behärskar Internet eftersom vi upplever att kunskaperna om Internet hos många av våra studerande är fokuserat på andra saker än strukturerad informationssökning. I profilstudierna märks det nu att projektet har väckt tankar även hos våra studerande. Såväl hos dem som deltagit aktivt som hos dem som varit åskådare. Eftersom projektdeltagarna fortsatt arbetar i olika grupper inom profilen så sprider sig effekterna som ringar på vattnet. En viktig slutsats är att datautbildning måste få ta mera tid i profilstudierna eftersom tematiska studier idag kräver att man kan använda datorn som arbetsredskap. Till nästa läsår planerar vi att efter enkätundersökningen dela gruppen i två delar. De med datavana ska få gå direkt på Internetutbildningen medan de dataovana ska gå en grundläggande datorutbildning före Internetutbildningen. 6

8 Källförteckning - Fornby folkhögskola 125 år i folkbildningens tjänst en minnesskrift Hodin, Lars et al Rapport av ITiS-projektet Internet i undervisningen eller Skeriolportalen Mora folkhögskola Källkritik på Internet, Kolla Källan - Rask, Stig Roland. Nätet som källa och text 7

9 Bilaga 1 För att vi ska kunna anpassa dataundervisningen till era behov vill vi gärna veta följande. Kan du? Ja Nej 1. Logga in på våra datorer? 2. Öppna ett ordbehandlingsprogram? Word eller Works 3. Hantera menyerna i Word eller Works 4. Skriva in och ändra i en text? 5. Klippa ut och flytta om i en text? 6. Skriva ut ett dokument? 7. Känna igen de olika enheterna i Fornbys nätverk? 8. Skapa en egen mapp? 9. Spara dokument i en egen mapp? 10. Spara dokument på en diskett? 11. Kopiera ett dokument från en mapp till en diskett? 12. Öppna ett sparat dokument från en mapp och från en diskett? 13. Ta dig ut på Internet? 14. Söka information på Internet med hjälp av någon sökmotor? 15. Skriva ut och spara information från Internet? 16. Logga ut? Namn: 8

10 Bilaga 2 Att söka och spara information från Internet Övningsuppgift 1 Itis-projektet ht-2002 Använd sökmotorn Google för att besvara följande frågor. Kopiera och spara den användbara informationen och dess internetadresser i ett Worddokument. 1. Vad är ett världsarv? 2. Vilken organisation ansvarar för världsarven? 3. Vilka är våra svenska världsarv? 4. Hur många världsarv finns det i världen och i Sverige? 5. Vilket är det senaste svenska världsarvet och när invigdes det? 6. Välj ett av våra svenska världsarv och plocka ut fakta som du tycker är av intresse. 9

11 Bilaga 3 Att söka och spara information från Internet Övningsuppgift 2 Itis-projektet ht-2002 Använd sökmotorn Google för att hitta information. Kopiera och spara den användbara texten och dess internetadresser i ett eget/nytt Worddokument. Använd minst fem olika hemsidor. Välj även ut en lämplig bild som väl illustrerar ämnet och klistra in i ditt dokument. Fundera över om informationen på de olika sidorna stämmer överens. Det är bra om du skriver ner dina funderingar sist i ditt dokument. Välj ett av följande fyra områden; Miljömärkning Hallandsåsen Snö Julen Välj ditt eget tema inom området, t ex hur bildas snö eller julgranar Tänk på - I Google kan man söka med flera ord samtidigt t ex världsarv Falun invigning. Detta söksätt ger större träffsäkerhet. Stora eller små bokstäver spelar ingen roll för Google. - Foga in länkadressen medan du fortfarande är kvar på sidan (det är sååå lätt att glömma var man var) - Tänk på layouten i ditt dokument - Spara resultatet i din egen mapp i mappen Anna-Lisa /Gemensam/Fornby 10

12 Bilaga 4 Att värdera information från Internet Övningsuppgift 3 Itis-projektet ht-2002 Besök följande hemsidor: eller Fundera över: 7. Verkar informationen tillförlitlig? 8. Vem har skrivit sidan? 9. Vilken organisation ansvarar för sidan? 10. Företräder författaren eller organisationen en part? 11. Är informationen aktuell? 12. Skulle du kunna tänka dig att använda informationen från dessa sidor i ett eget arbete? Motivera ditt svar. Lämna in skriftliga svar i din mapp. Använd gärna detta dokument som svarsmall. 11