Stockholm. vid vägs ände?

Transkript

1 Stockhol vid vägs ände? (/l )> s: l av Peter Egardt Stockhol kan bli centru i världens est dynaiska tillväxtregion. Men inte o de so vill bygga urar runt staden får so de vill. Tyvärr är den ivrigaste urbyggaren en kounalpolitiker från Katrinehol so blivit statsinister. N ÄR )AG SOM UNG SKÅNNG, knappt 20 år, ~ör första gången besökte Stockhol slogs Jag av hur stort det var, hur högt tepot var och hur ycket so hände överallt i staden. Hur ycket an kunde göra, oavsett vilka intressen an satte fräst. Och hur lätt det var att få kontakt ed änniskor av skilda slag. nte alls så slutet och såborgerligt, i dess dåliga ening, so jag tidigare hade upplevt Köpenhan, so ju då var den största staden på närre håll för ig. Några år senare blev ina besök i Stockhol allt er frekventa, när jag so studentpolitiskt aktiv behövde resa till Stockhol för allehanda öten, lobbyingaktiviteter och för att delta i utredningar kring högre utbildning och forskning. Mina tidigaste intryck befästes snabbt. Stockhol fanns en öppenhet för nya ideer och för gränsöverskridande öten. Det fanns dynaik och kreativitet. Jag tror att det också är de frästa kännetecknen på fragångsrika storstäder. Jag har nu bott nästan halva itt liv i Sveriges huvudstad. Jag har sett hur Stockhol har vuxit, hur staden har attraherat nya invånare såväl från Sverige i övrigt so från andra länder, hur företagen har investerat och hur nya innovativa och fragångsrika företag har fötts och vuxit upp. Jag har sett hur Stockhol har vuxit till att bli en storstad -den enda vi har i vårt land. En storstad so bland annat präglas av ett för Sverige unikt stort utbud av varu- och tjänstearknader. Vägen dit har inte varit spikrak - fragångsrika perioder har avbrutits av perioder av stagnation eller t o tillbakagång. Dessa kan delvis ha haft att göra ed konjunkturen i vår ovärld och i Sverige so helhet, en jag törs hävda att de fraför allt har berott på att vi då har lidit l Svensk Tidskrift l2oo3, nr si

2 under politiker so trott sig kunna styra och fördela tillväxten efter eget skön- den sociala ingenjörskonstens och fördelningspolitikens okrönta ästare. Vi är ånga so inns när Stockhols expansion skulle hindras- och det ansågs explicit önskvärt att den hindrades - geno att an lade en särskilt investeringsskatt på investeringar i just och enbart Stockhol. Många politiker, fräst de socialistiska och de centerpartistiska, trodde på allvar att tillväxten är ett nollsuespel, so innebär att o tillväxten i Stockhol brosas den ökar i andra delar av vårt land. Men växtkraften i Stockhol har varit obändig. Öppenheten, kreativiteten och dynaiken har funnits kvar och varit grunden för den uppgång so följt av konjunktur- och politikförändringar. NGET NOLLSUMMESPEL "En valutaur runt hela Sverige och en tul lur runt Stockhol får förödande konsekvenser.. " "Stockhol behöver ed andra ord inte stå vid vägs ände. Men kan göra det." Under de senaste tre åren har stockholsregionen svarat för cirka 50 procent av hela Sveriges tillväxt. Men i spåren av bland annat en brusten T- och telekobubbla och en försärad världskonjunktur har tillväxtotorn börjat hacka. Arbetslösheten stiger, o än från låga nivåer, inflyttningen ökar inte på saa sätt so tidigare år, investeringarna inskar och fratidstron är inte lika stark so förr. Självklart innebär detta inte att det går desto bättre i andra delar av vårt land. Att till exepel göteborgsregionen står för en relativt sett större andel av vårt lands inskande tillväxt kan bara vara tröst för ett göteborgskt tigerhjärta. För sanningen är ju att även Göteborg gagnas när det går bra för Stockhol. Och på saa sätt drabbas Göteborg också när det går säre för Stockhol. För säkerhets skull, och för att inga issförstånd ska uppstå, bör jag väl tillägga att givetvis gäller också det ovända. Tillväxt är inget nollsuespel. Koer då Stockhol att kunna repa od igen och åter bli den kraftfulla ekonoiska otor för hela Sverige so vårt land så väl behöver? Det är tyvärr inte alldeles självklart, en det är i allra högsta grad öjligt. När detta skrivs vet jag inte resultatet i folkoröstningen o euron. Har nollsuespelsanhängare och de so vill resa en ur runt hela Sverige tagit he spelet eller har svenska folket bejakat öppenheten och viljan att tillsaans ed andra bygga ett fredligare och bättre Europa? Det har betydelse också för Stockhols föråga och Stockhols växtkraft. Jag är övertygad o att Stockhol kan bli centru i världens est kraftfyllda till- växtoråde- östersjöregionen. Runt Östersjön bor drygt 100 iljoner änniskor. Våra fattigare grannländer har visat upp en stark utveckling under en följd av år och koer sannolikt att kunna göra detta under en lång följd av år fraöver. Den nuvarande skillnaden i levnadsstandard ellan våra länder skapar en särskild rörelseenergi, so, o den utnyttjas på rätt sätt, edverkar till att vi i denna region kan skapa världens "hot spot for growth". De andra länderna kan ycket väl införa euron so valuta innan Sverige gör det, o vi har fått ett nej i folkoröstningen. Stockhols förutsättningar att leva upp till visionen o att vara ett centru i hela östersjöregionen försvagas självfallet allvarligt o det bara är Sverige och Ryssland so står utanför den geensaa valutan. ÖV E RBESKATTNNG Det finns också andra hot. dag bor drygt 20 procent av Sveriges invånare i Stockhol ed onejd. De svarar för drygt 30 procent av förvärvsinkosterna i hela vårt land. Men de svarar satidigt för drygt 40 procent av de saanlagda statliga skatterna. Efterso det so går tillbaka till regionen från statens skattekista inte på långa vägar otsvarar regionens andel av befolkningen är skillnaden en ren överbeskattning. Och då har jag inte ens räknat ed den kounala skatteutjäningen, so varje år dränerar stockholskounerna på cirka 15 iljarder kronor. Systeet är dessuto konstruerat så att uttaget ökar ed autoatik år från år, så länge det finns den insta tillväxt i regionen. Det fungerar i praktiken so den tidigare nända särskilda investeringsskatten i Stockhol, och får givetvis saa effekter, även o syf tet inte uttalas lika tydligt. Det esta av det so av experterna brukar kallas trafikarbetet utförs i dag i Stockhol. Men staten har under ånga år valt att investera i skrytprojekt ed ofta begränsad sahällsekonoisk nytta i andra delar av Sverige, fraför nödvändiga spår- och väginvesteringar i huvudstaden. Norrbottniabanan, Hallandsåstunneln, kringfartsleder och Citytunnel i Malö kostar ånga iljarder. När den investering so av alla sakkunniga betraktas so den viktigaste spårinvesteringen av alla, citybanan i Stockhol, ed avgörande betydelse för den nationella godstrafiken och den spårbundna trafiken i övrigt, ska betalas kräver staten att Stockhols läns landsting, so redan dränerats på alla edel på grund av skatteutjäningssysteet, ska stå för en betydande del. Kringfartsleder finns det inga pengar till alls. J l Svensk Tidskrift l 2oo3, nr si

3 Vad beror då detta på? Det är för enkelt att enbart konstatera att riksdagens stockholsbänk inte förår att ta tillvara regionala intressen, eller att säga att riksdagen över lag är stockholsfientlig, eller att konstatera att storstadsfrågor och frågor kring hur tillväxt över huvud taget genereras sällan intresserar våra politiker. För det är bara delvis sant. Jag tror att ycket av probleet bottnar i att vi har en statsinister so i grunden fortfarande är kounalpolitikern från Katrinehol. Och so ser huvudstaden so något stort och farligt. Det beror kanske också på att statsinisterns partikarater i Stockhol är utan inflytande i rikspolitiken nuera. Att de när de nu fått akten i såvällandsting so stadshus plötsligt inser skatteutjäningssysteets skadeverkningar, likso i viss ån också de snedvridna statliga skatternas skadeverkningar (kounalskatternas skadliga betydelse har de ännu inte förstått) båtar föga. NY RNGMUR Ännu värre är dock att de styrande i stadshuset inte har förstått vad det är so gör att en storstad fungerar. Vad det är so gör att skaparkraft kan bibehållas och utvecklas. Hur stor betydelse öppenheten har. De förefaller tro att an kan bygga en ringur runt Stockhol och återinföra edeltidens tullar vid Norrtull, Skanstull, Danvikstull och ånga andra ställen. De tilltänkta biltullarna, so ibland kallas trängselavgifter, koer att fungera so extra skatt på alla so vill ha ed Stockhol att göra. nförandet av denna trängselskatt, so sanktionerats och påtvingats Stockhol av kounalpolitikern från Katrinehol, forceras nu av de styrande i stadshuset, ot befolkningsajoritetens vilja. Det est allvarliga ed biltullarna är inte den extra skattebelastningen, även o den är allvarlig nog. Det är inte heller att de förfelar sin verkan, vilket de gör. Det est allvarliga är att biltullarna riskerar att dela stockholsregionen i tre delar: den norra, den södra och city. Bosättningsönstren koer att förändras så att det blir viktigare för hela failjen att bo i närheten av arbetet (i alla fall ino saa "zon"). Rörligheten i storstaden koer att inska och segregationen öka. Personalrekryteringen för företagen koer att försvåras. Tillgången till det i dag rika utbudet av olika Vl )> s: AD E l N P l E ETT REPORTAGE OM DET ROSA KAP:TALET av Jens Liljestrand Utn, ttja arknaden for att forändra attityder! Tiden aj över när endast politiker och debattörer försvarade ho.osexuellas rättigheter. cnska forctag gör!>ig kända utolands geno att arknad!>fi)ra sig ot hoosexuella. Satidigt saknas disk ussionen helt i Sverige. MaJe j n Ptide öppnar for nya per pek iv på ho nscxucija..., frigörelse. Läs ett pännande 1-eportagc o kapitalis111ens frigörande effekter och rätten att vara annorlunda. äs ett utdrag ur boken och beställ den på www. rosa pengar. c o Hft, 189 si d, SB N X, prl$ 180 krl30% rat>alll Porlo lillkoer. Tib ro tel , fa x TMBRO inlo[(ltibro.se. bro.se l Svensk Tidskrift l2oo3, "'si

4 L.U --' --' :<t ::2: c:x: (/) Murogärdad såstad. varu- och tjänstearknader försäras. förlängningen finns en risk att Sverige förlorar sin enda storstad. O an ser detta också i ett tillväxtperspektiv är det förödande för Sverige so nation. Ovanstående är Dysterkvistens bild. Då har Stockhol koit till vägs ände. Då får vi i en allter internationaliserad värld inrikta oss på att vara ett pittoreskt resål för ekonoiskt bättre gynnade änniskor från andra länder. Och satsa på låglöneproduktion och egenhushållning innanför de urar vi rest runt Sverige och dess huvudstad. Men det finns otbilder. STORA MÖJLGHETER Det görs varje år en ängd internationella undersökningar o städers och regioners konkurrenskraft och tillväxtpotential. Den est ofattande och noggranna gjordes i fjol av det tyska nstitut för Weltwirtschaft och publicerades i den ansedda tidskriften Wirtschaftswoche. Med stor noggrannhet jäfördes över 200 regioner i Europa ed användandet av fler än 100 olika kriterier. Allt ifrån befolkningens utbildningsnivå till kounikationer, bostäder, priser, företagse l Svensk Tidskrift l zooj, nr si tableringar,.. ättes och vägdes. saanställningen ko Stockhol ohotad etta och slog städer so Miinchen, London, Paris och alla andra fraträdande städer och regioner i hela Europa. Deloitte & Touches europeiska bolag gjorde också en otsvarande jäförelse, o än inte fullt så detaljerad so den tyska. Stockhol ko först även i denna undersökning. Healey & Baker gör också årliga undersökningar och även i dessa brukar Stockhol placera sig i det frästa ruet. Kort sagt kan det konstateras att oberoende iakttagare safällt koer fra till att stockholsregionen har den största potentialen av alla städer och regioner i Europa att skapa tillväxt. Grunden för detta är ånga stora och så företag ino de ledande teknik- och fratidsbranscherna, invånarnas goda språkkunskaper och generellt sett höga utbildningsnivå, fungerande kounikationer, rilig prisnivå, kulturutbudet, iljön, tillgång till bra skolor, daghe,.. Det borde ed andra ord kunna gå ycket bra för Sveriges ekonoiska centru. Men de internationella undersökningarna äter inte hur det går utan hur det kan gå. Och en potential

5 allter gränslöst och utvidgat Europa, satidigt so rörligheten och tillgängligheten i vår huvudstad bejakas och förstärks kan Stockhol ganska snabbt koa tillbaka. Då finns det anledning att ed tillförsikt se fra eot de koande internationella undersökningarna o vilken stad och vilken region so har de bästa fratidsutsikterna i vår världsdel. Då blir stagnationsperioden kort. Annars inte. Men för att det ska bli riktigt bra- det å väl vara tillåtet att dröa? - krävs också en förändring av den svenska övertron på politikens öjligheter att såväl skapa so fördela välstånd. Vi borde lära oss av danskarna. För de har lärt sig av verkligheten. Under 1970-talet gick den danska politiken ut på att otarbeta Köpenhan. De statliga investeringarna ströps och staden fick långsat förfalla. Skulle det satsas på infrastrukturen skulle det vara på otorvägar i indre tättbefolkade oråden. Åk till Jylland så förstår ni vad jag enar. Efter sanering av statsfinanserna ("kartof felkuren") och avreglering av viktiga delar av ekonoin insåg danskarna att Köpenhan var viktigt för hela Danark. Att o det gick bra för Köpenhan det också gick bra för Fyn och Jylland. Nu är Köpenhan en helt annan stad än den var då. Staden sjuder av liv, ringvägar har byggts, Kastrups flyg plats har expanderat och är nu något större än Arlanda, tunnelbana och ny förbindelse ellan flygplatsen och staden byggs eller har redan byggts och bron över Öresund skapar förstärkt fratidstro. Vi borde lära oss av finnarna. Helsingforsregionens fragångar har kunnat lyfta ånga andra delar av Finland. Och de finska politikerna försöker inte hindra tillväxten i Helsingfors. Tvärt o. Där byggs det vägar och ringleder runt staden. Man kraftsalar på spetsforskning ino de oråden so är est betydelsfulla för näringslivet. Hanen värnas. Dialogen ed företagarna är naturlig, och det skulle aldrig falla de styrande i staden in att vidta viktiga åtgärder i strid ed de. Vi borde - so finnarna - förstå att hela vårt land gagnas av o tillväxtkrafterna understöds och förstärks. Att det är viktigare att riva urar än att bygga de. Att det är viktigare för utflyttningskouner och kouner i glesbygd att det går bra för vårt lands tillväxtregioner än att vi straffbeskattar dessa ed utjäningsskatter eller andra skatter so ensidigt slår ot tillväxtregionerna. Att det för att hela Sverige ska leva krävs att vår huvudstad också gör det. Jag edger att jag önskedröer. förblir en potential tills den verkligen utnyttjas. Stockhol har också en förhållandevis ung befolkning. Även o inflyttningen från övriga Sverige inte är stor just nu betyder invandringen från andra länder ycket. nte bara geno att det ofta är driftiga och företagsaa änniskor so vågar ta steget att bryta upp från sina heländer för att starta nytt i Sverige, utan också för att erparten av de inflyttande är relativt unga. Vi ser nu också att födelsetalen för första gången på ånga år börjar skjuta i höjden. Även från denna utgångspunkt finns det alltså skäl att hysa viss optiis. Visst finns det segregation i Stockhol, en den är indre besvärande än på andra orter i Sverige. Den stockholska viljan att ta till sig nya saker och företeelser skapar en grund för att otverka de segregationstendenser so alltid finns. Nyföretagandet är noralt större i Stockhol än på andra ställen i vårt land. Antalet patentansökningar likaså. Trots decenniers issriktade forsknings- och utbildningspolitik har universiteten och högskolorna i stockholsregionen fortfarande forskningsnischer so ligger i världsklass. Den reglerande bostadspolitiken har visserligen gjort att det inte finns en fungerande vit bostadsarknad, en regionförstoringen har gjort att det trots allt är öjligt att hitta en bostad till rilig kostnad o an är beredd att betala priset i for av längre pendlingsresor. Ostkustens viktigaste han expanderar, kryssningstrafiken slår rekord år efter år och det finns ännu kapacitet och beredskap att hantera den expansion so kan koa i den ökande östersjöhandelns spår. Den förra stadshusajoriteten har sett till att ett av Stockhols viktigare konkurrensedel i cityflygplatsen i Broa har säkerställd verksahet åtinstone till 2011 och att den dessuto har fått kapacitetsförstärkning vad gäller regional- och affärsflyg. Ariandas tredje bana står färdig för att öta behoven när världskonjunkturen vänder och sviterna efter den 11 septeber klingar av. Södra Länken invigs 2004 och Norra Länken börjar snart byggas. kounalpolitiken finns trots allt en betydande enighet ellan de större partierna o tillväxtens betydelse. Stockhol behöver ed andra ord inte stå vid vägs ände. Men kan göra det. LÄR AV DANSKAR O C H FNNAR Avgörande för utvecklingen fraöver är o det är de so vill bygga nya urar eller de so vill rasera de urar so finns so vinner striden. En valutaur runt hela Sverige och en tullur runt Stockhol får förödande konsekvenser. Men o Sverige bejakar Europasaarbetet och det fria flödet av varor, tjänster, kapital och änniskor i ett "Stockholsregionen har den största potentialen av alla städer och regioner i Europa." Peter Egardt (Peter.Egardt@chaber.se) är VD för stockhals handelskaare. Vl l> :s: r r l Svensk Tidskrift l zooj, nr si El