Hur framtidssäkrar vi vårt Stockholm? Visionsstudie för Stockholm år 2070

Transkript

1 2 7 Hur fratidssäkrar vi vårt tockhol? Visionsstudie för tockhol år 27

2 3.2 TOCKHOLM Befolkning i iljoner Befolkningen koer att öka ed drygt en iljon invånare och kliatet förändras. (sid 3 5) För att alla ska få plats behöver vi förtäta staden och bygga 5 nya bostäder. (sid 6 7) Tänk långsiktigt i dag! 2 7 Ett hållbart tockhol kräver en utbyggnad av tunnelbanan ed 38 nya stationer... (sid 8 9)... och 1 2 k ny cykelinfrastruktur. (sid 8 9)

3 Ett stockhol i tillväxt Allt fler vill bo i städer. Redan i dag lever över hälften av jordens befolkning i storstäder och o 4 år beräknas den siffran vara uppe i 7 procent. tockhol är inget undantag. I dag är vår huvudstad en av Europas snabbast växande städer och fra till år 27 förväntas befolkningen öka ed drygt en iljon invånare. Fler änniskor tar er plats och ställer högre krav på ytan so finns tillgänglig. Vi står dessuto inför en kliatutaning so koer att påverka livet i staden. tockhol behöver därför en helhetslösning so öjliggör en social, ekonoisk och ekologiskt hållbar fratid. Det kräver frasynta investeringar i närtid och långsiktiga satsningar so tillsaans skapar förutsättningar för fortsatt utveckling. weco, MTR och kanska vill vara ed och utfora orgondagens tockhol. Mot bakgrund av den deografiska utaningen och det förändrade kliatet har vi tagit fra den här idéstudien. I den presenterar vi vår geensaa vision för hur tockhol ser ut år 27 och hur vi kan nå dit o vi börjar arbeta nu. tudien är ett konkret förslag so stäcker sig längre fra i tiden än något tidigare frataget förslag. Vi vill visa att det går att bygga de bostäder och stadsiljöer so behövs för att öta behovet hos koande generationer. För att kunna öta en snabbt växande befolkning åste arbetet påbörjas redan i år. Även o vi bygger bostäder i dag åste fler byggas snabbt, efterso trycket från inflyttande änniskor är högt. Infrastrukturen haltar ed en överbelastad tunnelbana och ett cykelvägnät där endast en procent av cykelbanorna uppnår fullgod standard. I vårt förslag ingår därför 5 nya bostäder i kollektivtrafiknära lägen, en utbyggnad av tunnelbanan ed 38 nya stationer och 1 2 k ny cykelinfrastruktur. Med en sådan satsning bygger vi en långsiktigt hållbar stad där alla nya invånare rys och fler kan välja bort bilen. Vår vision ska betraktas so ett tekniskt öjligt och kostnadsbesparande exepel på hur vi geno saarbete kan uppnå ett hållbart tockhol i fortsatt tillväxt. Det är vår övertygelse att de bästa lösningarna skapas när nytänkande änniskor arbetar gränsöverskridande ot geensaa ål. Vi når längre när vi arbetar tillsaans. Läs er på tockhol den 26 juni 213 Johan Dozzi, weco Peter Viinapuu, MTR Henrik vanqvist, kanska TOCKHOLM 27 3

4 PERPEKTIV 213 Geno att titta bakåt kan vi tänka fraåt. tockhol har hanterat stora utaningar tidigare och vi kan lära oss ycket av de när vi planerar vår fratida stad. Befolkningen ökar tockhol har vuxit snabbt. Från 195 till 213 ökade länets befolkning från en iljon till 2,1 iljoner invånare. Av dessa bor 4 procent i tockhols koun jäfört ed 75 procent 195. Det speglar den bebyggelsespridning so skett i tockhols län. pridningen startade i början av 195-talet när tockhol expanderade kraftigt utanför innerstaden. edan dess har nya förorter växt fra och kounala centru etablerats. Bilinnehavet och iljön Från krigsslutet till 199-talet ökade bilinnehavet stadigt och fra till 197-talets början gjordes stora satsningar på att bygga ut vägnätet. Parallellt ed att bilinnehavet planade ut bidrog skenande priser på olja och energi till att häa utvecklingen av trafiken. Trots att iljöedvetenheten växte anpassades varken planering eller produktion nänvärt. I början av 2-talet ställdes så änskligheten inför det faktu att an orsakat en kliatkris ed långtgående konsekvenser för livet på jorden. Tunnelbanans utveckling Under arbetet ed den nya Generalplanen 1952 etablerades en ny syn på planeringen av stad och trafik. I planen presenterades en saordnad utbyggnad av det dåvarande tunnelbanenätet ed flera nya stadsdelar i ytterorådena. På 196- och 7-talet byggdes tunnelbanenätet ut intensivt och på 198-talet kopletterades den blå linjen. Tanken var att nätet skulle ha blivit betydligt större, ed förlängningar till bland annat Bollora, Täby, och Nacka. Men utbyggnaden avstannade i och ed att karpnäcks station invigdes TOCKHOLM 27

5 Privatbilisen koer att inska till förån för kollektiva färdedel PERPEKTIV 27 Det förändrade kliatet är en av våra största utaningar i fratiden. Till år 27 beräknas edelteperaturen öka 3 5 grader. Det åste vi ta hänsyn till i den fratida staden. I dag är de individuella utsläppen av koldioxid fräst kopplade till bilanvändande, uppvärning och elanvändning i bostäder, flygresor sat köttkonsution. År 27 koer verkligheten att vara en annan. Till år 25 är ålsättningen att veriges nettoutsläpp av kliatpåverkande gaser ska vara noll. De kortare och ildare vintrarna edför att våra hus behöver indre uppvärning. Och satidigt produceras energin i större utsträckning geno högpresterande våg-, vind-, vatten- och solkraft. MER LOKAL PRODUKTION År 27 är råolja sannolikt en bristvara och råvarutillgången begränsad. Den största fossilbränslekällan blir då naturgas följt av kol. Det ställer större krav på vår aterialhantering och föråga att återanvända. En stor del av vår produktion åste dessuto ske lokalt vilket påverkar utforningen av städerna. Nya sätt att resa I fratiden koer privatbilisen att inska till förån för kollektiva färdedel. Det beror bland annat på en ökad flexibilitet i arbetslivet och att fler ska ryas på stadens gator. Vårt privata resande runt o i världen förväntas avta till följd av den begränsade tillgången på bränsle och högre priser. De förändrade resvanorna ökar behovet av rekreationsöjligheter i staden och dess grönoråden. Världsekonoin förändras Handeln och världsekonoin ser annorlunda ut när vi närar oss år 27. Mot slutet av perioden beräknas Indien och Kina stå för 5 procent av världens BNP. Norden koer vara en geografiskt, politiskt och ekonoiskt stabil region so är världsledande ino forskning, design och företagande. tockhols inflytande i världen koer däred att öka. TOCKHOLM 27 5

6 tockhols innerstad växer kontinuerligt när orådena kring knutpunkterna förtätas. Tunnelbana, spårtrafik, bussar, övrig kollektivtrafik och cykelstråk saanstrålar i knutpunkterna. EN FÖRTÄTAD TAD Vi vill leva i ett hållbart tockhol, en resurssnål T stad so inierar intrånget i naturen. Fra till 27 beräknas vår huvudstad öka ed över en iljon invånare. Det koer att ställa höga krav på bostäder och infrastruktur. För att klara hållbarhetsålen och satidigt erbjuda alla en öjlighet att bo, arbeta och resa tror vi att tockhol åste vara en stor, tät och blandad stad. Fratidens tockhol behöver vara er ultifunktionellt i såväl bebyggd iljö so i natur och park. Vår utgångspunkt är att behålla tockhol grönt och inte bygga i naturoråden. År 27 koer vi att bo tätare i gröna, urbana iljöer där bostäder, arbetsplatser, infrastruktur och service sasas ed olika typer av produktion. Vårt arbetsliv koer att präglas av obilitet och därför åste nya ötesplatser skapas so öjliggör ett flexibelt arbetssätt. Förtätning av staden tockhol förväntas fra till 27 att växa ed drygt en iljon änniskor. För att klara detta krävs 5 nya bostäder. Vi förespråkar därför en långsiktig strategi för stadsutvecklingen i tock- 6 TOCKHOLM 27

7 5 NYA BOTÄDER O vi bygger en halv iljon nya bostäder och förtätar befintlig bebyggelse öjliggör vi en hållbar och urban utveckling av staden där alla invånare rys. Förtätningen sker geno en blandning av koplettering, förnyelse och ovandling. För att rya tockhols fratida invånare åste staden förtätas. Nya bostäder och arbetsplatser kring kollektivtrafikens knutpunkter gör det öjligt att uppnå innerstadens kvaliteter även i ytterorådena. hol so bygger på att staden växer inifrån och ut. Det innebär att befintlig bebyggelse förtätas ed i genosnitt 25 procent och att tunnelbanan byggs ut kraftigt. Redan använd ark ovandlas till stadsbebyggelse ed bostäder, verksaheter och service. Parkeringar och glest utnyttjade bostadsoråden byggs o och förtätas. I oråden ed indre bebyggelse skapas en tätare stadsstruktur till följd av den ökade efterfrågan på bostäder i kollektivtrafiknära oråden. Nya sätt att utfora bostäder Ingen vet ed säkerhet vilka utaningar vi står inför 27. Fratidens tockhol åste därför ha beredskap för det oförutsedda och vi behöver bygga er flexibelt. Utbyggnaden åste ha sin grund i en robust stadsstruktur so tar stöd i det befintliga där flexibla lösningar utvecklas efter behov. Fratida bostadsproduktion koer allt er att bygga på återanvändning av aterial. atidigt skapar den tekniska utvecklingen nya öjligheter vid utforningen av kostnadseffektiva bostäder. Efterfrågan på varierade bostadslösningar koer att öka och år 27 bor vi er kopakt. Redan år 24 koer edelytan i en nyproducerad bostad att ha inskat från 78 2 (21) till knutpunkter förtätas För att tockhol ska kunna växa på ett hållbart sätt krävs en utbyggnad av kollektivtrafiken so effektivt binder saan befintliga och nya stadsdelar. Görs detta blir det öjligt att skapa nya knutpunkter där olika kollektivtrafikslag kan ötas. Orådena i anslutning till knutpunkterna kan förtätas och bebyggelsen utvecklas till stadsiljöer ed en blandning av bostäder, service och arbetsplatser. Då ökar genoströningen av änniskor. Denna utveckling ger er fördelaktiga finansieringsöjligheter för utbyggnaden av tunnelbanenätet när arkvärdena ökar. Dessuto kan fler funktioner salokaliseras och dra nytta av varandra geno en högre grad av exploatering och diversifierad hyressättning, sat ett er flexibelt synsätt på finansiering. TOCKHOLM 27 7

8 EN UTBYGGD TUNNELBANA T I tockhol 27 vill vi ha öjlighet att färdas i ett hållbart transportsyste och kunna välja bort bilen. Tunnelbanan spelar en nyckelroll i stadsutvecklingen och är avgörande för tillgängligheten i de nya stadsdelar so planeras. Vi proenerar i 3 5 k/ti eller går raskt i 6 8 k/ti. Under förutsättning att stadens struktur tillåter det tar vi oss lätt 1 k på en kvart. Det innebär att vi till fots når alla andra platser ino en yta på drygt 3 k 2. I den täta staden finns ino den ytan kollektivtrafik so tar oss ut på längre resor. Beroende på resål och syfte används olika typer av transportedel: cykel, oped, privatbilar, taxi, buss, BRT (Bus Rapid Transit), spårväg, tunnelbana, pendeltåg, båt sat nya fratida trafiksyste såso förarlösa eltaxibilar och PRT (Personal Rapid Transit). Transportsyste för folkhälsan Ett bra transportsyste so uppuntrar till rörelse geno gång och cykling är inte bara bra för iljön. Det inverkar också positivt på folkhälsan och inskar belastningen på hälso- och sjukvårdssektor. Med hjälp av strukturell planering, beteendepåverkan och styredel såso biljettpriser, trängselavgifter, bränslekostnader, färre parkeringsplatser och högre parkeringsavgifter, kan vi skapa ett väl fungerande transportsyste so gör det öjligt att välja bort bilen. Cykeltrafiken ökar När privatbilisen inskar frigörs plats i vägnätet till förån för cykeltrafiken. Vi föreslår därför att cykelvägnätet byggs ut ed 1 2 k i hela tor- tockhol. Cykeln blir då en integrerad del av det kollektiva resandet när nya båtbusslinjer, kvalitativa cykelparkeringar och signalreglering för kortare väntetid vid dåligt väder ökar tillgängligheten. Tunnelbanan i fratiden Tunnelbanan spelar en avgörande roll i den fratida stadsutvecklingen och i de nya oråden so planeras blir tunnelbanan det huvudsakliga transportedlet. Vi föreslår därför en utbyggnad av dagens tunnelbanenät ed cirka 86 k under de koande 5 åren ed en takt o 15 2 k/ decenniu. Det innebär bland annat en helt ny tunnelbanelinje, 38 nya stationer, fe utbyggda stationer, fyra nya bytespunkter ellan olika tunnelbanelinjer, sat två nya passager so kan avlasta tockhol Central. Tunnelbaneinvesteringen uppgår till två iljarder kronor per år enligt dagens penningvärde. Det otsvarar cirka 12 kr/ påstigande passagerare under perioden Tunnelbanan blir däred överlägsen andra transportedel i kostnadseffektivitet. All nybyggd tunnelbana förläggs under ark för att inte ta värdefull bostadsark i anspråk. Högsta frakolighet och kofort för resenärerna kobineras då ed stor frihet att planera stadens struktur ed gator, kvarter och parker. De nya linjerna får en karakteristik liknande den blå linjen, ed djupt liggande stationer på relativt stort avstånd från varandra. Det djupa läget gör det öjligt att sprida stationsentréerna och täcka in ett stort upptagningsoråde. Däred kopenseras för de längre avstånden ellan stationerna. En kobination av ett radiellt syste ed kopletterande nätsyste börjar ta for. Principen är att skapa finaskighet, alternativa resvägar, avlasta altsjö-mälarsnittet och förlänga. ångfasetterat resande Nya tunnelbanelinjer och kopletterande sträckningar dras så att en nätstruktur bildas i centrala tockhol, vilket skiljer sig från dagens radiella struktur. De nya ostigningsöjligheterna till andra tunnelbanelinjer och transportedel skapar ett er ångfasetterat resande till skillnad från gala tiders arbetspendlande. Flera alternativa resrutter ökar användbarheten, balanserar belastningen i nätet och bidrar till ett robust syste. 8 TOCKHOLM 27

9 Viksjö Den nya gula tunnelbanelinjen tar över röda linjens gren till Fruängen och förlänger tunnelbanenätet till Täby/Arninge, Nälsta, Huddinge och Älvsjö. Den blå linjen tar över gröna linjens gren till Farsta och förlängs till Nacka/Oringe sat Viksjö. Den gröna linjen förlängs till Tyresö respektive Älvsjö och den röda linjen till Ekerö, Lidingö och Täby/Arninge. Arninge Veddesta Barkarby Barkarbyfältet J Akalla Hjulsta Nälsta Roslags Näsby Danderyds gynasiu Kista Rinkeby Mörby centru Kylinge Rissne olna centru Universitetet olna station Hagalund Västra skogen tadshagen Karlaplan : te rik sp de lan np Rå lan d an H öt sga or t ge an t Hagastaden Al vi k ist in eb er Th g or ild sp la Fr n id he sp la n äs se lb yg år d ha nn el un d Vä lli ng by Rå ck st a Bl ac ke be Isl r g an ds to rg et Än gb yp la n Åk es ho Br v o ap Ab la ra n ha sb t er or g a os se n Gärdet tadion Österalstorg O Åkeshov T-Centralen Rådhuset J Kungsträdgården Kr Jo H Ropsten Tekniska högskolan Huvudsta Hässelby strand Lidingö centru Vreten Bergshara Näckrosen undbybergs centru J Danderyds sjukhus Hallonbergen Duvbo Broafältet Hägernäs Täby centru Husby Tensta Bällsta lje ho l en ns Zi tull nk en sd M a ar ia to rg et Gala stan or Li Finnboda Vårby gård Älvsjö egeltorp Fittja Alby J Norsborg Huddinge Rågsved Hökarängen Farsta J J rp to kn äs ör u Bj Ek fo r a ac k a Kärrtorp Gubbängen Högdalen -J är la Björkhagen öderstaden Tallkrogen tureby Bandhagen Vistaberg Hallunda Haarbyhöjden kogskyrkogården vedyra Hagsätra Marielund Globen Enskede gård ockenplan Fruängen Maso kl kärarbrink Västberga Västertorp Oringe Gullarsplan N Hägerstensåsen kärholen Haarby sjöstad kanstull i c Telefonplan a lts jö ce nt ru j öt un a Ek er ö Midsoarkransen Bredäng ätra Vårberg Djurgården Medborgarplatsen Mälarhöjden Tallbacken lussen H As pu dd en Ax el sb Ö rn sb er g er g Marieberg Farsta strand Bagarossen karpnäck Flaten Älta Högora Tyresö C KM UTBYGGT TUNNELBANENÄT Befintligt nät 11 k Föreslaget nät 38,7 38,3 86 k 21,3 24,8 15,8 18,3 13,5 17,9 7, ,1 Dagens tunnelbanenät byggdes under fyra decennier ed en takt o 25 4 k/decenniu. Vi föreslår en fortsatt utbyggnad under drygt fe decennier ed en jänare utbyggnadstakt o 15 2 k/decenniu. 1% 5% Fra till 27 koer biltrafikens andel av arbetsresorna att sjunka kraftigt edan cykeltrafiken ökar i otsvarande grad. De flesta resorna till jobb, skola och handel sker via cykel. Kollektivtrafiken bibehåller och ökar på sikt sin andel till följd av bland annat tunnelbaneutbyggnaden. I fratiden bildar tunnelbanan ett nät ed betydligt fler ostigningsöjligheter än i dag. 38 nya stationer ökar dessuto tillgängligheten i hela regionen. Några av stationerna blir knutpunkter i kollektivtrafiknätet och till dessa koncentreras tät bebyggelse och centrufunktioner. TOCKHOLM 27 9

10 En lyckad expansion av tockhol förutsätter ett helhetstänkande AMARBETEN För att kunna utveckla fratidens stad och infrastruktur behövs både kunskap och pengar. När det offentliga och privata öts tidigt i den långsiktiga planeringen uppstår ofta ervärden och ökad sahällsnytta. Geno att hitta rätt tillvägagångssätt och nya saarbetsforer optieras processen. Utökat saarbete För att kunna hantera tockhols befolkningsökning krävs att kouner, landsting, staten och den privata sektorn saarbetar i högre utsträckning. I dag är huvudannaskapet delat: Kounerna ansvarar för bostadsplanering och social infrastruktur. Landstinget ansvarar för kollektivtrafik. taten ansvarar för regional och statlig infrastruktur. OCIAL HÅLLBARHET En geensa saordning ellan staten, kouner, landsting och den privata sektorn öjliggör en stadsutveckling so är ekonoiskt, ekologiskt och socialt hållbar. För tockhol är den sociala hållbarheten särskilt viktig. O de olika aktörerna kraftsalar kring denna fråga tidigt i processen skapas förutsättningar för bättre tillväxt. Nya genoförandeforer I dag köper ofta den offentliga sektorn tjänster från sahällsbyggnadssektorn utifrån kriterier o lägsta pris. Incitaenten blir däred kortsiktiga och stiulerar inte en utveckling ot ökad innovation och sahällsnytta. En lyckad fortsatt expansion av tockhol förutsätter ett helhetstänkande där ark och fastigheter utvecklas tillsaans ed infrastrukturen. För att nå dit åste de befintliga genoförandeforerna kopletteras ed nya etoder för att uppnå en större flexibilitet och en högre innovationsgrad. Dessa etoder bör fokusera på att: Offentlig och privat sektor saarbetar kring investeringar och planering av infrastruktur och bostäder. Tunnelbaneoperatörerna bidrar till stationsoptiering och fastighetsutveckling i anknytning till stationerna. 1 TOCKHOLM 27

11 Rekoenderade investeringar i ny infrastruktur fra till år 27 uppgår till 169 iljarder kronor. Det otsvarar en infrastrukturkostnad på 3 1 kronor per nyskapad kvadrateter. (Beräkningarna är baserade på dagens penningvärde.) FINANIERING En utbyggd kollektivtrafik skapar urbana värden och är en generator i utvecklingen av tockhol. Dagens finansieringssyste är baserat på den årliga budgettilldelningen i den offentliga sektorn. Vår föreslagna satsning kräver också kopletterande finansiering för att vara öjlig att genoföra. Finansiering kan ske geno en kobination av offentliga och privata edel, so till exepel: Ökade arkvärden geno försäljning av byggrätter. Ökade fastighetsvärden geno utveckling av stationsoråden. Brukaravgifter. Ökade skatteunderlag geno tillväxt. MarkvärdenAs potential Där nya knutpunkter skapas koer arkvärdena att öka. Det leder till att arkägarna får incitaent att öka nyttjandegraden geno o- och nybyggnad på arken. När staden förtätas koer den offentliga sektorn att kunna generera betydande arkvärden, so i sin tur kan användas till att finansiera utbyggnaden av kollektivtrafiken. Potential arkintäkter n Tillskott av arkvärden n Övrig finansiering 59% 41% Marknadskrafterna bidrar på så sätt till den hållbara urbaniseringen av tockhol. Nya genoförandeodeller Det är viktigt att det finns olika genoförandeodeller beroende på förutsättningarna i den fratida stadsutvecklingen. Några exepel är: Rail & Property-odellen: De ökade arkvärden so en utbyggd tunnelbana genererar, i kobination ed ökat koersiellt fokus på stationsiljön, används i finansieringen av utbyggnaden. Offentlig-privat saverkan (OP): En offentlig beställare handlar upp en alternativfinansierad infrastrukturlösning so innefattar ett långsiktigt åtagande för drift och underhåll. Det resulterar i högre produktivitet och lägre totalkostnad. Infrastruktur & Råarksodellen: Det offentliga står för råark och det privata säkerställer den infrastruktur so behövs för att kunna färdigexploatera arken. Den värdeökning so uppnås fördelas ellan parterna. TOCKHOLM 27 11

12 clintonagency.se Vår vision för tockhol 27 är ett förslag på hur staden kan utvecklas för att hantera befolkningsökningen och kliatutaningen. Vi vill visa att det går att bygga de bostäder och stadsiljöer so behövs för att svara upp ot behovet hos koande generationer. Geno att förtäta bebyggelsen, utveckla tunnelbanan sat finna synergier ellan stadens utbyggnad och kollektivtrafiken kan vi bygga en långsiktigt hållbar stad o vi börjar nu. Nyckeln till fragång är att ed hjälp av alternativa finansieringsetoder påskynda utbyggnaden av infrastrukturen. Detta öjliggörs till exepel geno att utnyttja de ökade arkvärden so en utbyggd tunnelbana genererar i finansieringen. För att lyckas ed en långsiktig lösning krävs att alla parter saverkar fullt ut ot geensaa ål. Vi åste göra strategiska val och saarbeta över gränserna ed fler deltagande aktörer. Alla parter Trafikverket, kouner, landsting och trafikoperatörer har ett geensat ansvar för tockhols fratid. Vi föreslår därför en geensa avsiktsförklaring so ett första steg i arbetet. Den bör ofatta: tidplan, finansiering, fördelning av risker, respektive parts ansvar och fraför allt ålsättningarna ed arbetet. Vi vill vara ed på resan ot 27 och bygga tockhol till gagn för dess invånare. Den resan börjar nu. weco är ett internationellt teknikkonsult-företag ed kunskap ino teknik, iljö och design. Uppdragen handlar o allt ifrån förstudier, utredning och strategisk planering till design, konstruktion och projektering. weco har cirka 3 5 edarbetare i verige. MTR är ett av världens största företag ino spårbunden kollektivtrafik och infrastruktur ed bas i Hongkong. edan noveber 29 ansvarar MTR för driften av tunnelbanan i tockhol på uppdrag av L. MTR har cirka 3 edarbetare i tockhol. kanska är ett av världens ledande projektutvecklings- och byggföretag. Verksaheten ofattar hus- och anläggningsbyggande sat utveckling av bostäder och koersiella lokaler. I verige har företaget cirka 11 edarbetare.