För frågor om förslaget, kontakta marinbiolog Bo Gustafsson tel , e-post

Transkript

1 MISSIV 1(4) Se sändlista Förslag till utvidgning av och förändringar i Natura 2000-orådena, Fladen och Västra Getterön i Varbergs och Kungsbacka kouner sat i svensk ekonoisk zon. Länsstyrelsen har tagit fra förslag på ändringar i Natura 2000-nätverket ed anledning av att EU bedöt att det finns för få oråden för tulare. Förslaget innebär i korthet förändringar i tre befintliga Natura 2000-oråden. Fladen orådet utvidgas. orådet utvidgas och kopletteras ed tulare och fler naturtyper. Västra Getterön orådet kopletteras ed tulare och en naturtyp. Förslaget bifogas och finns även tillgängligt på Länsstyrelsens hesida sat på Länsstyrelsen, Slottsgatan 2 i Halstad. Den so vill yttra sig ed anledning av förslaget ska göra detta skriftligen till halland@lansstyrelsen.se eller Länsstyrelsen, Halstad. Yttrandet åste ha inkoit senast den 1 juni I skrivelsen ska ärendets diarienuer anges. Länsstyrelsens uppgift är att läna förslag på nya Natura 2000-oråden och att inhäta synpunkter från berörda. Länsstyrelsen ska sedan skicka synpunkterna till Naturvårdsverket, so efter bearbetning länar förslaget till regeringen. Beslutet o ifall Sverige ska föreslå ett oråde till Natura nätverket fattas av regeringen. Länsstyrelsen önskar att förslaget når alla so är berörda. Därför skickas det till alla fastighetsägare so finns förtecknade i fastighetsregistret, yndigheter och andra so Länsstyrelsen bedöer kan vara berörda av förslaget. Dessuto kungörs det i tidning. Vi ser gärna att förslaget sprids till eventuella berörda so inte finns ed på sändlistan. För frågor o förslaget, kontakta arinbiolog Bo Gustafsson tel , e-post bo.gustafsson@lansstyrelsen.se Henrik Martinsson naturvårdsdirektör Bo Gustafsson arinbiolog Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se

2 LÄNSSTYRELSEN MISSIV 2(4) Sändlista Ägare till fastighet eller delägare i safällighet i orådet Göteborgs Stifts Prästlönetillgångar, Box 11937, Göteborg Statens Fastighetsverk, Box 2263, Stockhol Alex Karlsson, Espeviksvägen 3, Åskloster Lennart Melcher Andersson, Rörviksvägen 3 A, Åskloster Monika Måhnson, Rörviksvägen 3 A, Åskloster Annita Måhnson, Rörviksvägen 3 C, Åskloster Bo Måhnson, Rörviksvägen 3 C, Åskloster Bengt Åke Gustafsson, Tången, Kråk-Anders Väg 2, Varberg Hans-Jörgen Walter, 38 Avenue Marechal Leclerc, Beauont, Frankrike Pernilla Walter, 38 Avenue Marechal Leclerc, Beauont, Frankrike Trönningenäs Fastighetsägarförening c/o Niklas Ahlark, Toasgatan 12, Borås Agneta Pettersson, Fladevägen 2, Varberg Hans Pettersson, Fladevägen 2, Varberg Henry Nilsson, Storängsvägen 36, Varberg. Carl Aneus, Viktor Rydbergsgatan 25 Lgh 1201, Göteborg Cailla Mårtensson, Viktor Rydbergsgatan 25 Lgh 1201, Göteborg Ingrid Fridén, Nordlyckevägen 1, Varberg Per Arne Sigurdsson, Årnäs 1, Åskloster Agneta Karlsson, Backalyckan, Fägatan 2, Åskloster Lars Karlsson, Backalyckan, Fägatan 2, Åskloster Per-Olof Askelius, Bystaden 10, Åskloster Varbergs Koun, Varberg 2

3 LÄNSSTYRELSEN MISSIV 3(4) Berörda yndigheter Kungsbacka koun Varbergs koun Havs- och vattenyndigheten Naturvårdsverket Jordbruksverket Kustbevakningen Sjöfartsverket Boverket Energiyndigheten Transportstyrelsen Trafikverket Sveriges Geologiska Undersökning Riksantikvarieäbetet ArtDatabanken SLU Kaarkollegiet Försvarsakten Fortifikationsverket Övriga Södra Cell Värö Vattenfall AB (Ringhals), Stockhol Hallands hanar, Västra Hanvägen 9, Varberg Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisation Sveriges Fiskares Riksförbund, Fiskets Hus, Fiskhansgatan 33, Göteborg Sportfiskarna Region Väst 3

4 LÄNSSTYRELSEN MISSIV 4(4) Kattegatts kustvattenråd Hileåns vattenråd Svenska naturskyddsföreningen Hallands naturskyddsförening Naturskyddsföreningen Varberg c/o Studiefräjandet, Box Varberg Naturskyddsföreningen Kungsbacka, c/o Harri Lötjönen, Godhesgatan 7, Kungsbacka Sveriges Ornitologiska Förening Varbergs ornitologiska förening Världsnaturfonden WWF Södra hanföreningen i Trönningenäs Hallands husbehovsfiskare SLU Aqua, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, Skolgatan 6, Öregrund Naturhistoriska Riksuseet, Johan Höjesjö, Göteborgs Universitet Svenska kraftnät Anne.Udd@regionhalland.se Leif.andersson3@varberg.se reisser@naturskyddsforeningen.se toie.fagerberg@snf.se info@birdlife.se ordforande@vof.nu info@wwf.se tronningenas.sodrahanen@gail.co Bjorn.frida@telia.co registrator@nr.se johan.hojesjo@bioenv.gu.se registrator@svk.se 4

5 REMISS 1(7) Förslag till utvidgning av och förändringar i Natura 2000-orådena, Fladen och Västra Getterön i Varbergs och Kungsbacka kouner sat i svensk ekonoisk zon. Länsstyrelsens förslag Länsstyrelsen föreslår följande: utvidga det befintliga Natura 2000-orådet Fladen (SE ) ed 3052 ha. utvidga det befintliga Natura 2000-orådet (SE ) ed 9581 ha och koplettera ed arten tulare (Phocoena phocoena) (1351) so utpekad art sat naturtyperna sublittorala sandbankar (1110), estuarier (1130), stora grunda vikar och sund (1160), grå dyner (2130) och fuktängar (6410) so utpekade habitat. koplettera det befintliga Natura 2000-orådet Västra Getterön (SE ) ed arten tulare (Phocoena phocoena) (1351) so utpekad art sat naturtypen stora grunda vikar och sund (1160) so utpekat habitat. Bakgrund Sverige har ino raen för internationella konventioner (ex. Aichiålen) åtagit sig att skydda inst 10 % av havsarealen till år Likaså har Sverige i iljökvalitetsålens nationella etappål för biologisk ångfald so ål att skydda inst 10 % av havsarealen till år Vidare är en åtgärd ino havsiljödirektivets åtgärdsprogra för havsiljön att inrätta nya arina skyddade oråden för att uppnå god iljöstatus i Sveriges havsoråden. Genoförandet att skydda inst 10 % av Sveriges havsareal till år 2020 riktar sig fräst till länsstyrelserna, en även kouner och regeringen kan inrätta arina skyddade oråden. Enligt regleringsbrev till länsstyrelserna är arbetet ed arint orådesskydd prioriterat. I en utvärdering 2013 har Hallands län 6,2 % av havsarealen ino territorialhavet skyddat so arint naturreservat och/eller Natura oråde. Därefter har naturreservatet Vendelsöarna utvidgats och ger ytterligare ca 0,3 % skydd av arina iljöer. Enligt särskilda regeringsbeslut den 9 januari 2014 och den 17 septeber 2015 ska länsstyrelserna läna förslag till nya Natura 2000-oråden och kopletteringar av redan föreslagna oråden. Utgångspunkten för förslagen Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se

6 LÄNSSTYRELSEN REMISS 2(7) ska vara att åtgärda de brister i nätverket Natura 2000 so fragår av resultat från Europeiska koissionens utvärderingar sat eventuella andra nationellt identifierade brister i nätverket. En av dessa brister är Natura 2000-oråden för tulare. Länsstyrelsen har i februari 2016 erhållit underlagsaterial o skyddsvärda oråden för tulare i svenska vatten (Carlströ och Carlén ). I det underlagsaterialet har två skyddsvärda oråden identifierats för Hallands del (Figur 1). Det ena är Stora Middelgrund och det andra är ett oråde i rapporten benänt Fladen Lilla Middelgrund. Detta oråde sträcker sig in till kusten, bl. a. vid arkipelagen. Orådena nyttjas fräst av Bälthavspopulationen en det sistnända nyttjas även av Skagerrakpopulationen. Sedan tidigare är tulare (Phocoena phocoena) (1351) utpekad ino Natura 2000-orådena Fladen (SE ), Lilla Middelgrund (SE ) sat Stora Middelgrund och Röde bank (SE ). Figur 1. Skyddsvärda oråden för tulare i Sverige. 1 Carlströ, J & Carlén, I Skyddsvärda oråden för tulare i svenska vatten. AquaBiota Report 2015: sid. 6

7 LÄNSSTYRELSEN REMISS 3(7) Skäl för länsstyrelsens förslag Föreliggande förslag bidrar till att avhjälpa bristen på Natura 2000-oråden för tulare (Figur 2). Förslaget bidrar även till ålet att skydda inst 10 % av Sveriges havsareal till år 2020 geno att ytterligare ca 3,6 % skyddas av Hallands läns del av territorialhavet. Detta är ett väsentligt bidrag i arbetet ed arint orådesskydd för Hallands del. Den utvidgade delen av Fladen har betydelse för tulare (högdensitetsoråde där större delen ligger ino 30 % konturen, se Carlströ och Carlén 2015). Bottnarna är skyddsvärda ed bl. a. rev (1170) och sublittorala sandbankar (1110). I väster har bubbelrev (1180) påträffats. Merparten av den utvidgade delen av har betydelse för tulare (ligger ino 30 % konturen i ett högdensitetsoråde för tulare, se Carlströ och Carlén 2015). Utvidgningen i den östligaste delen av orådet har skyddsvärda grundbottnar ed bl. a. större ängar av ålgräs (Zostera arina) so uppskattas utgöra uppeot 10 % av Hallands ålgräsbestånd. Även indre ängar av dvärgbandtång (Zostera noltii) finns i orådet. Orådet har i sin helhet ycket värdefulla arina iljöer och bildar en saanhängande enhet från strandlinjen ner till ca 55 djup ino ett relativt begränsat oråde. Det är ett av de est skyddsvärda orådena längs hela hallandskusten ed avseende på arina iljöer. Figur 2. Föreslagna utvidgade oråden i Halland. 7

8 LÄNSSTYRELSEN REMISS 4(7) Vad innebär Natura 2000 Enligt EU:s fågel- respektive habitatdirektiv ska edlesländerna skapa ett nätverk av oråden kallat Natura Nätverket skall bestå av oråden so innehåller de naturtyper och arter so listas i direktiven. I dessa oråden ska de utpekade arterna och naturtyperna ges öjlighet till långsiktig fortlevnad. Syftet är att bidra till bevarandet av den biologiska ångfalden ino EU. När ett oråde ingår i Natura 2000 har Sverige ett internationellt ansvar för att långsiktigt bevara naturvärdena i detta. So ett led i att bevara naturvärdena ska en bevarandeplan tas fra för varje oråde. Sveriges Natura oråden är skyddade ed stöd av iljöbalken bland annat geno att verksaheter och åtgärder so kan påverka iljön i ett Natura 2000-oråde på ett betydande sätt är tillståndspliktiga (7 kap. 28a iljöbalken) och att alla Natura 2000-oråden är riksintresse enligt 4 kap. iljöbalken vilket innebär att även planer (detaljplaner etc.) ofattas av prövningsplikten. O pågående arkanvändning skulle försvåras avsevärt geno att tillstånd inte länas, eller o det förses ed villkor, har arkägare rätt till ekonoisk ersättning enligt 31 kap. iljöbalken. De viktigaste åtgärder so behövs för att bevara livsiljöerna och arterna so avses skyddas är att reglera garnfiske och trålning sat begränsa uppkosten av undervattensbuller. Tulare Tulare är en liten tandval, vanligtvis ca 1,4 1,7 lång. I Sverige finns tre olika populationer varav två finns i Kattegatt (Bälthavs- och Skagerrakpopulationen). I hela Skagerrak, Kattegatt och Bälthavet uppskattar an att det finns individer. Tulare blir sällan över 12 år gala och de blir könsogna kring 3 4 års ålder. Honorna blir sällan dräktiga saa år so de blir könsogna, en föder därefter i genosnitt ca 0,6 0,7 kalvar per år. Dräktigheten varar i ca 10 ånader och honorna ger kalvarna di i ca 8 10 ånader. Tulare tillbringar hela sitt liv i vattnet. De kan dyka ned till över 200 djup, en de flesta dyken är grundare än och de tillbringar ca % av sin tid vid eller nära ytan. Tulare ekolokaliserar ed högfrekventa klickljud för att orientera sig, jaga och kounicera. Detta innebär att de är helt beroende av att höra ekot från sina egna ljud för att överleva. Födovalsstudierna visar att tulare är opportunistiska i sin diet och att de skiftar till de arter so har högst näringsinnehåll för säsongen. 8

9 LÄNSSTYRELSEN REMISS 5(7) Tulare har ycket få naturliga fiender. I haven kring Sverige utgörs dessa fraför allt av parasiter och olika sjukdoar, efterso potentiella predatorer so till exepel späckhuggare saknas här. När det gäller änskligt orsakad påverkan är de frästa kända faktorerna i odern tid oavsiktliga fångster i fisket (bifångster), undervattensbuller, ekosysteförändringar, sat iljögifter. I den svenska rödlistan är tularen so art klassad so sårbar (VU) och i den senaste rapporteringen enligt art- och habitatdirektivet är statusen angiven so dålig (U2) i både den atlantiska och baltiska regionen. Geno att förse tulare ed satelitsändare har an i Västerhavet fått ökad kunskap o var de befinner sig i tid och ru. Detta innebär att an kan identifiera viktiga oråden för tulare. De skyddsvärda oråden so anges i underlagsrapporten (Carlströ och Carlén 2015) är oråden so innehåller 30 % av respektive population ino relativt så oråden, så kallade högdensitetsoråden. Orådesbeskrivningar Fladen Fladen är ett grundoråde i Kattegatt ed ett djup ellan ca 5 och 65 eter beläget i utsjön ca 17 k från svenska kusten. Bottnarna utgörs av block, sten, grus, sand och skalgrus ner till ca 30 djup och är fria från sedientation på grund av bottenströar. Geno det stora avståndet till land är vattnet klart och salthalten högre jäfört ed närare kusten på grund av lägre grulighet i vattnet och en indre inverkan av den Baltiska ytströen. Orådet har en ycket rik och frodig akroalgflora ed ånga sällsynta arter. En av Fladens viktigaste livsiljöer är välutvecklade tareskogar vilka bildar en trediensionell struktur liknande landträdens kronverk. Detta skapar i sin tur förutsättningar för ett rikt djurliv, geno den ängd ikroiljöer so bildas. Förekosten av lösliggande kalkalger (aerl) på Fladen är ycket riklig och är tillsaans ed förekosten av aerl på Lilla Middelgrund unik för Sverige. Endast enstaka fynd har gjorts utanför dessa oråden i Sverige. Makroalgerna har i allänhet en ycket vid spännvidd i sin djuputbredning. Även faunan är ycket rik och artdiversiteten av ryggradslösa djur är i särklass ed hela 437 påträffade arter. Antalet rödlistade och ovanliga arter är ycket högt. Detta innebär att Fladen intar en särställning i Kattegatt och har betydelse so refug för känsliga arter. Fladen är det enda oråde i Sverige ed känd förekost av naturtypen bubbelrev (1180). Övriga Natura 2000-naturtyper på Fladen är rev (1170) och sublittorala sandbankar (1110). 9

10 LÄNSSTYRELSEN REMISS 6(7) Fladen är ett livshistoriskt viktigt oråde för fisk och har en hög artdiversitet av fisk sat att ånga hotade/inskande fiskarter förekoer här. Fladen är tillsaans ed Stora- och Lilla Middelgrund av internationell betydelse för fågel. Två tularpopulationer nyttjar orådet, fraförallt är det viktigt för Bälthavspopulationen och då speciellt under våren. Orådet är även viktigt för Skagerrakpopulationen och har de högsta tätheterna under vintern. och Västra Getterön Orådesbeskrivning för Västra Getterön och det föreslagna utvidgade orådet görs geensat då de gränsar till varandra (se bilaga 1). Orådet innefattar de arina iljöerna och öarna sat skären från Årnäsudden i norr till ner till Kalkagrundet i söder och sträcker sig västerut till axialt ca 55 djup. Gränsen ot fastlandet går vid strandlinjen, föruto för såbåtshanar och vissa badstränder so undantagits (se bilaga 1). Orådet är heterogent och består av vikar, bukter, sund, revbildningar, jukbottnar, öar och skär. Det är ett av de est skyddsvärda orådena längs hela hallandskusten ed avseende på arina iljöer. En stor ångfald av arina iljöer påträffas ino ett relativt begränsat geografiskt oråde. Orådet präglas till stor del av parallella revbildningar i nordvästlig-sydostlig riktning, bestående av block. I väster bildar de rev ner till ett djup större än 40. Reven är beväxta av fraförallt akroalger (tång) ner till ca djup. Makroalgerna utgör viktiga livsiljöer för ett flertal organiser so t.ex. så kräftdjur, snäckor och fiskar. På större djup (>20 ) doineras reven av bl. a. koralldjur och svapdjur. På de djupa jukbottnarna runt reven påträffas bl. a. stor cylinderros, stor kaussla, sjöpennor och liten piprensare. Ofattande vidsträckta grundoråden finns närast land. Grundorådena har en stor ångfald av arter, habitat och funktioner. De har stor biologisk betydelse so bl. a. lek-, uppväxt- och födosöksoråde för ett flertal arter. Ett av de viktigaste habitaten i delorådets grundoråden är ålgräsängar, vilka utgör den strukturella grunden för ycket artrika och produktiva ekosyste. Noterbart är att föruto större ängar av ålgräs (Zostera arina) finns även indre ängar av dvärgbandtång (Zostera noltii) i orådet. Även stora vegetationslösa oråden finns so är viktiga för ex. juvenila plattfiskar. De allra grundaste bottnarna blottas vid lågvatten och är speciellt viktiga för vadarfågel so födosöksoråde. Orådet har även stort inslag av klippbottnar, beväxta av fraförallt akroalger. Orådet har i sin helhet ycket värdefulla arina iljöer. 10

11 LÄNSSTYRELSEN REMISS 7(7) Följande arina Natura 2000-naturtyper finns i orådet: rev (1170), stora grunda vikar och sund (1160), ler- och sandbottnar so blottas vid lågvatten (1140), estuarier (1130) och sublittorala sandbankar (1110). arkipilagen är ett fågelrikt avsnitt av Hallandskusten. Sadeln hyser Hallands största storskarvkoloni ed inst 170 par. På denna ö finns också ett tiotal par tobisgrissla, Även Klåback längre ut i havsbandet har några par häckande tobisgrissla. På finns rester av ett gaalt odlingslandskap och de gala åkrarna ha naturaliserats och är tillsaans ed strandängarna en viktig häckplats för ett tätt bestånd av tofsvipa och rödbena. I de så vattensalingarna på ön finns häckande årta, skedand och snatterand. Eellanåt häckar även bläsand på ön. På sandrevlarna häckar av och till skärfläckor, edan fisk-, silver- och såtärna häckar i stort sett årligen. Även vintertid och under flyttningen utnyttjas vattenorådena av stora ängder rastande änder. I söder finns Eneskären och på dessa har det under lång tid funnits häckande tärnor. Under senare år har antalet häckande tärnor ökat och under 2015 fanns inte indre än par silvertärna och ungefär 5 par vardera av fisk- och såtärna. Knubbsäl är vanligt förekoande i orådet och kan påträffas bl. a. på Prästskär, Stora- och Lille Både, Lilla Balk, Norra kråkan, Grytfötterna och Fontarevet. Även enstaka gråsälar kan påträffas i orådet. Två tularpopulationer nyttjar orådet. Fraförallt är det viktigt för Bälthavspopulationen och då speciellt under våren. Orådet är även viktigt för Skagerrakpopulationen so har de högsta tätheterna under vintern. är den enda större ön i orådet, en ett flertal indre öar och skär finns. De öar och skär so ofattas av utvidgningen är Prästskär, Hapaholen, Knarrskär, Inre- och Yttre Flatbåden, Vindelskär, Kråkeholen Stora- och Lilla Stenskär, Tärneskär, Kålskär, Hanaskär, Klåback, Bondholen, Dynan, Norra- och Södra Eneskär. På Bondaholen och på Norra och Södra Eneskär finns betade, arint präglade busk- och ljunghedar i osaik ed strandängar och hällarker vilka utgör kvarvarande rester av tidigare starkt utbredda hävdade naturtyper. På öarna växer arter so sal käringtand, bolört och ävjebrodd. Bilaga 1 kartor 11

12 12

13 Översiktskarta Bilaga 1 Sida 1 Fladen Västra Getterön Föreslagen gräns för Natura 2000-oråde Befintligt Natura 2000 so kopletteras ed tulare och naturtyper Befintligt Natura k Länsstyrelsen Hallands län Lantäteriet Geodatasaverkan Naturvårdsverket 13

14 Detaljkarta: Föreslagen gräns för Natura 2000-orådet Bilaga 1 Sida 2 Föreslagen gräns för Natura oråde fastighetsgräns Befintligt Natura 2000 Länsstyrelsen Hallands län Lantäteriet Geodatasaverkan Naturvårdsverket 14

15 Ortofoto: Föreslagen gräns för Natura 2000-orådet Bilaga 1 Sida 3 Föreslagen gräns för Natura oråde Länsstyrelsen Hallands län Lantäteriet Geodatasaverkan 15