Årsredovisning Närsjukvården i östra Östergötland. Dnr

Transkript

1 Årsredovisning Närsjukvården i östra Östergötland Dnr

2 Årsredovisning NSÖ Innehållsförteckning Produktionsenhetschefens reflektion 2 Presentation av produktionsenheten 4 Vision och verksamhetsidé 5 Omvärldsanalys och framtidsbedömning 6 Medborgar-/ kundperspektivet 8 Processperspektivet 14 Medarbetarperspektivet 20 Ekonomiperspektivet 22 Fördjupad ekonomisk analys 24 Utfall nyckelindikatorer 29 Ekonomisk redovisning Resultaträkning Bilaga 1 Kassaflödesanalys - - Investeringsredovisning - - Balansräkning - - Investeringssammanställning per objekt Bilaga 2 Vårdval Resultaträkning PVÖ Bilaga 3 Sammanställning resultat och eget kapital Bilaga 4 Kommentar till resultatet för primärvården Bilaga 5 Statistik Verksamhetsstatistik Bilaga 6 Medarbetarstatistik Bilaga 7 Handlingsplan för ekonomi i balans Bilaga 8 1

3 Årsredovisning NSÖ Till Regionstyrelsen Produktionsenhetschefens reflektion Ansvarsområdet för Närsjukvården i östra Östergötland, NSÖ, är att tillhandahålla hälso- och sjukvård som boende i östra länsdelen är i behov av ofta eller som bör finnas nära. Verksamheten ska vara tillgänglig, patientsäker och kostnadseffektiv. Vi ska skapa trygghet för medborgarna i östra länsdelen i hälso- och sjukvårdsperspektivet. Vår verksamhetsidé Närsjukvården i östra Östergötland skapar trygghet via personcentrerad, högkvalitativ och tillgänglig nära vård ska bidra till att Region Östergötland i framtiden når sin övergripande vision. NSÖ:s ekonomiska resultat är -41 mkr trots låg kostnad per DRG-poäng och låga relationstal jämfört med andra verksamheter på jämförbara sjukhus. Oblansen har funnits i flera år, men har tidigare kunnat kompenseras med medel som har varit avsedda till utvecklingsinsatser. Under året har detta uppmärksammats och en utredning har gjorts av närsjukvårdens ersättning, vilken har resulterat i ett förslag till höjning av NSÖ:s ekonomiska ram till nivå motsvarande länsdelssjukhus. Ekonomin har ansträngts i och med att vi har haft brist på specialister i allmänmedicin och psykiatri samt sjuksköterskor. Vi har tvingats anlita bemanningsföretag i så hög grad att NSÖ har haft den högsta kostnaden för hyrpersonal inom landstinget. Kostnaden har varit 31 mkr under. Utöver ökade kostnader finns flera negativa konsekvenser av detta såsom sämre kontinuitet för patienter. Inflödet av patienter fortsätter att öka jämfört med 2013 och vi ser också en ökning av vårddagar för äldre patienter. Vårddagar 65 år och äldre + 6,1 %, varav 80 år och äldre + 13,4 % Slutenvårdstillfällen + 0,7 % DRG-vikter totalt + 5,2 % Vårddagar utskrivningsklara + 30,9 % Situationen på våra vårdavdelningar har varit ansträngd i och med att antalet utskrivningsklara patienter till Norrköpings kommun har ökat kraftigt. Skälet är att kommunen stängde korttidsplatser i början av och har dessutom en brist på SÄBO-platser. Bristen på kommunala boenden kommer att kvarstå i ett par år. Samverkan med kommunala tjänstemän är dock god och vi jobbar gemensamt för att skapa smidiga processer i gränssnitten mellan våra verksamheter. Öppenvårdsproduktionen har däremot minskat. Detta är framförallt en konsekvens av hemsjukvårdsreformen, minskat antal listade patienter och brist på specialister i allmänmedicin i primärvården. Välkomna tillskott i verksamheten har varit Utredningsenheten inom Medicinkliniken och Moamottagningen inom Beroendekliniken. En Närakut har drivits inom ramen för projektet Akuta

4 Årsredovisning NSÖ flöden. Alla vårdcentraler i östra länsdelen och sjukvårdsupplysningen har kunnat boka tider för hantering av enklare åkommor som kräver högst 15 minuters läkarkonsultation. Initiativet har tagits för att förbättra tillgängligheten till primärvården. En fortsättning av verksamheten planeras även efter projektets slut. Året har präglats av hemsjukvårdsreformen, vilken har planerats och genomförts framgångsrikt. En så omfattande förändring kräver dock fortsatt arbete i många år för att fungera på ett smidigt sätt. Ett exempel är implementering av rutiner för de olika vårdplaneringsprocesserna. Resultaten i medarbetarmätningen visar på en positiv trend. Vi har en palett av åtgärder för att NSÖ i högre utsträckning ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Trots många utmaningar bedrivs inom NSÖ en kostnadseffektiv, kvalitativ, patientsäker och tillgänglig vård via engagerade chefer och medarbetare. Vi har levererat ökad produktion och har haft större vårdtyngd med, i stort sett, samma resurser som under

5 Årsredovisning NSÖ Presentation av produktionsenheten Inom Närsjukvården i östra Östergötland finns 8 landstingsdrivna vårdcentraler, Rehab-öst, Psykitrisk klinik, Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik, Beroendeklinik, Habilitering, Lasarettsansluten hemsjukvård, Geriatrisk klinik, Medicinklinik och Akutklinik. Östra länsdelen har invånare, inkl Finspång. Faktaruta Antal anställda omräknat i heltider Omsättning, miljoner kr Resultat, miljoner kr -41,0 Eget kapital, miljoner kr -48,3 Antal vårdplatser 135 Antal vårdtillfällen Vårdtider Antal läkarbesök Antal sjukvårdande behandlingar

6 Vision och verksamhetsidé Årsredovisning NSÖ Närsjukvården i östra Östergötland, NSÖ, var under verksamhetsåret en enhet inom Landstinget i Östergötland. Landstinget i Östergötland och Regionförbundet Östsam gick samman den 1 januari 2015 och bildade Region Östergötland. Landstinget refererar i denna text till landstingets organisation innan sammanslagningen. Landstinget i Östergötlands vision var: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt finns tillgänglig när den behövs. För att finansiera landstingets uppgifter betalade östgötarna landstingsskatt som uppgick till % av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnade uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomförde den verksamhet som landstinget tillhandahållit östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation var omfattande och bestod under av ca helårsarbetare. Bruttoomslutningen var ca 14 miljarder kronor. Landstingets vision och målbild stödjs av NSÖ:s verksamhetsidé: Närsjukvården i östra Östergötland skapar trygghet via personcentrerad, högkvalitativ och tillgänglig nära vård Närsjukvården ska möta behov hos befolkningen, som förekommer ofta eller ställer särskilda krav på geografisk närhet till specialiserad vård. NSÖ erbjuder specialistvård inom både somatisk och psykiatrisk vård. Särskilt betydelsefull är närsjukvården för patienter med livslånga sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättningar. Närsjukvårdens uppdrag handlar om att skapa trygghet för befolkningen inom området hälso- och sjukvård. NSÖ ansvarar också för samverkan med kommunerna och andra samhällsaktörer i östra länsdelen med syftet att säkerställa en sammanhållen vårdkedja. Närsjukvården är därmed mycket viktigt för patienter med komplexa behov med höga krav på kontinuitet och samordning mellan vårdenheter/huvudmän. Genom organisationen närsjukvårdsområde skapas goda förutsättningar för samverkan mellan primärvård och NSÖ:s öppna och slutna vård på Vrinnevisjukhuset. Verksamheten inom NSÖ ska drivas med inriktningen personcentrerad vård utförd av kompetenta och engagerade medarbetare med djupa kunskaper inom respektive profession. Den inriktningen förväntas ge goda medicinska resultat, patientsäkert arbetssätt samt nöjda patienter och medarbetare. 5

7 Årsredovisning NSÖ Omvärldsanalys och framtidsbedömning Styrkor Engagerad ledningsgrupp Verksamhetsplan och mål väl kända och accepterade Vision arbetet fortskrider och ger bättre förutsättningar för goda möten med patienterna och effektivare samverkan mellan olika vårdenheter Låga kostnader/drg-poäng Unik kompetens inom produktionsplanering finns inom enheten och implementeringsplan är framtagen Apotekarstöd finns inom läkemedelsområdet Verksamhetsutvecklare, som möts på nätverksträffar, är utsedda inom samtliga verksamheter Länsövergripande samverkan inom habilitering, psykiatrifamiljen och akutverksamhet Pågående utvecklingsarbete inom vårdplaneringsprocesser Satsningen på primärvården Svagheter Brist på specialister inom allmänmedicin, barn och ungdomspsykiatri och beroendevård Brist på sjuksköterskor Låg FoU-aktivitet inom produktionsenheten För hög beläggningsgrad på flera vårdavdelningar Höga kostnader för hyrpersonal Möjligheter Kommunal samverkansstruktur i regionen och med kommunerna i öster Kommande upphandling av avlastningsplatser för utskrivningsklara patienter Integrerade mottagningar med kommunerna Ökad samverkan med skolhälsovården Nya sätt att möta bl a den åldrande befolkningens behov Tidiga insatser i socioekonomiskt utsatta områden Hälsofrämjande och preventiv inriktning Nyttjande av teknik i patient- och medborgarkontakter Hot Norrköpings kommuns brist på SÄBO-platser Större behov av vård hos den ökande andelen äldre och multisjuka äldre Ökande psykisk ohälsa och allvarligare diagnoser hos barn och ungdomar Ungdomars alkohol och drogvanor Nya nätdroger introduceras ständigt Ökande remissinflöde av NP-utredningar Kort framförhållning vid etablering av asylboenden Bemanningsföretagen kan inte leverera personal som uppfyller kvalitetskraven 6

8 Årsredovisning NSÖ LÄSANVISNINGAR - REDOVISNING AV RESULTAT I de följande avsnitten finns återkommande inslag där resultat redovisas för strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelindikatorer. Strategiska mål markerar vad som är strategiskt önskvärt att uppnå för att på sikt även leva upp till visionen. Framgångsfaktorerna visar vilka utvecklingsområden som bedöms nödvändiga att satsa på för att uppnå de strategiska målen. Nyckelindikatorerna har funktionen att målsätta och bidra till värderingen av utfallet för framgångsfaktorer/utvecklingsområden. Bedömningen av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål är en samlad bedömning varför utfallet för en enskild framgångsfaktor/nyckelindikator inte nödvändigtvis får avgörande genomslag på måluppfyllelsen för det strategiska målet. BEDÖMNING Strategiska mål Framgångsfaktorer Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Nyckelindikatorer Tillfredsställande resultat Inte helt tillfredsställande resultat Otillfredsställande resultat Uppgift saknas/ Ej möjligt att värdera 7

9 Medborgar-/ kundperspektivet Årsredovisning NSÖ Strategiskt mål Framgångsfaktor 1. Bra och jämlik hälsa 2. Delaktiga och nöjda patienter 3. Trygg och likvärdig vård 4. Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård 5. Stort förtroende för hälso- och sjukvården Ett hälsofrämjande förhållningssätt Andel sjukdomsförebyggande insatser Patientfokuserad hälsooch sjukvård Aktiva sjukdomsförebyggande insatser med medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Medicinska insatser med kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Insatser och utbud utifrån konstaterade behov Hälso- och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt Tillgång till läkarkompetens i hemsjukvård utifrån behov Förtroendeskapande insatser och resultatanalys 1. Bra och jämlik hälsa Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse utifrån den sammantagna bedömningen av målet. Andel verksamheter som har arbetat med utveckling av hälsofrämjande förhållningssätt har ökat något jämfört med föregående år (39 % jmf 30 %) men resultatet är långt från målvärde. Utvecklingspotential inom området finns på alla enheter och sannolikt finns fortfarande potential vad gäller förståelse för begreppet hälsofrämjande möten. Det finns även en viss sammanblandning med primärprevention, vilket kan ligga till grund för det låga utfallet. Hälsoprocessledare har kontinuerlig kontakt med verksamheterna i syfte att stötta, uppmuntra och föreslå lösningar för respektive verksamhet. Det sjukdomsförebyggande arbetet når tillfredsställande resultat och når målvärde. 71 % av enheterna arbetar med sjukdomsförebyggande insatser genom en mängd olika aktiviteter. 8

10 Årsredovisning NSÖ 2. Delaktiga och nöjda patienter Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse utifrån den sammantagna bedömningen av målet. Avseende tid direkt (inom 14 dagar) har tillfredställande resultat uppnåtts. 81 %, 13 av 16, mottagningar/ vårdcentraler erbjuder tid direkt istället för remissbekräftelse. Antal ärenden i Mina vårdkontakter har minskat med 7 % innevarande år jämfört med 2013 ( st. jmf med st.) vilket är ett otillfredsställande resultat. Inte helt tillfredsställande resultat har uppnåtts gällande rutiner för arbete med SIP (Samordnad individuell plan), vård- och rehabiliteringsplan. Av samtliga enheter inom NSÖ uppger 76 % (13 av 17 enheter) att man följer och tillämpar dokumenterade rutiner för SIP, vård/rehab-plan. Strukturen för uppföljning av andel enheter som följer dokumenterade rutiner för arbete med SIP, vård/ rehabplan har under året ändrats. Föregående utfall kan därför ej helt jämföras med aktuella siffror. Uppföljning visar dock att antalet dokumenterade SIP, vård-och rehab-planer har ökat markant under året. 3. Trygg och likvärdig vård Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse utifrån den sammantagna bedömningen av målet. Sjukdomsförebyggande insatser genom riskbedömning i Senior Alert visar otillfredsställande resultat, sker fortsatt i låg omfattning och ligger långt från målvärde, även om utvecklingen visar en svagt positiv trend. Av samtliga patienter har 5,7 % inom aktuella kliniker riskbedömts, jämfört med 4,9 % Positiv utveckling ses framför allt inom geriatriska kliniken som under har riskbedömt 74 % av patienterna. Enheter med korta vårdtider ser svårigheter med registret då hela processen inte hinner slutföras under vårdtiden. Fortsatt dialog avseende vilka enheter som kan anses relevanta för detta kvalitetsregister kommer att ske under Den palliativa vården i Östergötland, liksom inom NSÖ håller hög kvalitet i nationell jämförelse. Andel registrerade brytpunktssamtal i Palliativa registret har inte helt tillfredsställande resultat men når nästan målvärde (58,6 %, mål 62 %). Andel genomförda smärtskattningar visar tillfredsställande resultat och når målvärde genom en ökning med 6 % jmf med 2013 (56 % jmf 52,9 % 2013). Samtliga vårdcentraler och relevanta kliniker har och tillämpar dokumenterad rutin för fast vårdkontakt. Indikatorn visar tillfredsställande resultat genom uppnått målvärde. 4. Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård Otillfredsställande måluppfyllelse, målet ej uppnått. Dokumenterad uppföljningsplan utifrån läkaravtal för hemsjukvård finns på samtliga NSÖ:s vårdcentraler, indikatorn visar tillfredsställande resultat. Utvecklingen av telefontider tillgängliga på hemsida har varit positiv och visar ett tillfredställande resultat då samtliga verksamheter nu infört detta. Avseende webbtidsbokning har två av 14 verksamheter (14 %) inom NSÖ infört denna möjlighet vilket är ett otillfredsställande resultat. I och med regionens breddinförande av tjänsten beräknas övriga berörda verksamheter att införa webbtidsbokning under Tillgänglighetsindikatorerna för akutens 1-4 har legat stabilt under hela med otillfredsställande resultat och med negativ trend jämfört med Även andel medicinpatienter där tid till läkarbedömning registrerats har otillfredsställande resultat och ligger i nivå med utfall Utfall avseende 1-4 varierar mellan månaderna av olika skäl: joursammansättning, söktryck, registreringsmoral. Uppmätta värden förväntas förbättras avsevärt och överensstämma bättre med de sanna värdena då 9

11 Årsredovisning NSÖ akutkliniken har infört akutläkarkonceptet fullt ut. I dagsläget bemannas kliniken till största delen med läkare från andra kliniker. Tillgänglighet till besök inom NSÖ:s specialistverksamheter är relativt god. Den faktiska väntetiden till läkare inom medicinkliniken har förbättrats men når inte helt tillfredsställande resultat, 94 % jämfört med 79 % 2013, målvärde 100 %. Den positiva utvecklingen beräknas fortsätta under Faktisk väntetid för beroendekliniken, LaH i Norrköping och geriatriska kliniken visar tillfredsställande resultat med 100 % måluppfyllelse. Den faktiska väntetiden för psykiatrifamiljen (psykiatriska kliniken, BUP och habiliteringen) har minskat något jämfört med föregående år och visar otillfredsställande resultat med 91 %. Bemanningssvårigheter har påverkat utfall. Väntetidsrapport avseende faktisk väntetid till rehabilitering finns inte i dagsläget varför utfall inte kan redovisas. Dock visar manuell uppföljning att % har fått tid inom 14 dagar under. Utfall för tillgänglighet till behandling (psykiatriska kliniken, BUP, habiliteringen, ungdomshälsan) visar otillfredsställande resultat. Vid närmare analys kan konstateras att BUP har överskridit målvärde vid hälften av årets månader vilket i huvudsak berott på bemanningssituationen, medan övriga verksamheter haft tillfredsställande resultat under årets samtliga månader. Utfall för behandling inom Psykiatrisk klinik kan ej anses säkerställt. Uppgifterna baseras på ett mycket litet material pga bristfälliga registreringsrutiner vilka man arbetar med internt på kliniken för att säkerställa. 89 % (8 av 9) av vårdcentralerna inom NSÖ når mål gällande besvarade telefonsamtal inom fyra timmar vilket är ett otillfredsställande resultat utifrån målvärde 100 %. Positiv utveckling har skett under året, 13 % av vårdcentralerna uppnådde målvärde i januari, 62,5 % i augusti. Tillgänglighet till läkare vid vårdcentral inom sju dagar når otillfredsställande resultat och har en negativ utveckling sedan % av patienterna har under fått besök inom sju dagar. Rådande läkarsituation innebär svårighet att fullt ut nå målvärde. 5. Stort förtroende för hälso- och sjukvården Inte helt tillfredställande måluppfyllelse utifrån den sammantagna bedömningen av målet. Framgångsfaktorn förtroendeskapande åtgärder mäts bland annat via nationell patientenkät där NSÖ i styrkortet lyfter fram Helhetsintryck som indikator. Utfall för Primärvården kan inte redovisas då resultat ännu inte publicerats. I patientenkät avseende specialistsjukvård går resultaten åt olika håll. Akutmottagningens PUK-värde är oförändrat sedan föregående mätning (63) vilket ger otillfredsställande resultat jämfört med målvärde 65. AVA visar en stark uppgång och ett tillfredställande resultat genom en ökning med nio enheter, från 66 till 75 enheter. Medicinklinikens specialistmottagningar har ökat PUK-värdet en enhet, från 81 till 82, men med målvärde 83 ändå inte helt tillfredställande resultat. Medicinklinikens slutenvård, med målvärde 70, har ökat PUK-värdet tre enheter (från 68 till 71) och har därmed nått tillfredställande resultat. Geriatriska kliniken har målvärde 83 för såväl öppen som slutenvård. Jämförande resultat från 2012 avser enbart öppenvård då geriatrisk slutenvård inte hade driftsatts vid tidpunkt för patientenkät. I årets mätning hade öppenvården så låg svarsfrekvens att något resultat inte angavs. Den geriatriska slutenvården, som för första gången ingick i patientenkäten, hade PUK-värde 79 och uppnådde inte målvärdet. Sammanfattningsvis kan konstateras att de flesta strategiska områden har en positiv utveckling även om målvärde inte alltid nås. Tillgänglighetsområdet är en utmaning som produktionsenheten måste fortsätta ha i fokus men som också är starkt beroende av andra förutsättningar, inte minst rådande bemanningssituation framför allt inom primärvården. 10

12 Väsentliga insatser och resultat Årsredovisning NSÖ Bra och jämlik hälsa Sju av 18 verksamheter inom NSÖ har under året, i kommunikation med hälsoprocessledare, bedrivit utvecklingsarbete inom området Hälsofrämjande förhållningssätt. Hälsopottsprojekt har genomförts på Söderköpings VC avseende hälsosamtal som syftar till integration av flyktingungdomar och hälsosamtal för dessa. Via Hälsopotten har hälsosamtalsprojekt genomförts på Cityhälsan Söder med målgrupp ofrivilligt migrerade som söker vård för upplevd ohälsa eller sjukdom. Inom Medicinkliniken har rondsystem utvecklats som bättre tillvaratar patienten som resurs och ger möjlighet till mer hälsofrämjande möten. Hälsofrämjande utvecklingsarbete inom astma/kol-området har pågått på en vårdcentral. Hälsoprocessamordnare har kontinuerlig kontakt med verksamheterna i syfte att stötta, uppmuntra och föreslå lösningar för respektive verksamhet. De sjukdomsförebyggande insatserna varierar i art mellan olika verksamheter. Inom primärvården är hälsolyftet och seniormottagningar goda exempel som kan identifiera risker och leda till sjukdomsförebyggande åtgärder, liksom strukturerad användning av hälsorum. På en vårdcentral finns ett välbesökt låsbart hälsorum som ger möjlighet till att i lugn och ro tillgodogöra sig skriftlig information, mäta längd, vikt, bukmått och blodtryck. En annan vårdcentral har dietist med KBT-kompetens och kan därmed hantera inte bara överviktsproblem, utan även orsakerna till felaktigt ätande. Inom specialistsjukvården är gott nyttjande av dietistkompetens viktiga verktyg för att undvika såväl undernäring som övervikt. Fysisk aktivitet med eller utan recept är viktigt för både fysisk och psykisk hälsa. Exempelvis används motiverande samtal för att förhindra inaktivering vid depression. Träning med stöd av sjukgymnast hjälper patienter som väntar på organtransplantation att öka sin fysiska arbetsförmåga och därmed minska risken för ytterligare sjuklighet. Tobaksavvänjare finns tillgänglig på varje vårdcentral, lungmottagningen och akutmottagningen. Via hälsokommunikatörer är tobaksavvänjning tillgänglig på somaliska, arabiska, bosniska, serbiska, ryska och kroatiska. NSÖ arbetar tillsammans med kommunerna i östra länsdelen med Med Hjärtat för att minska insjuknandet i hjärt- kärlsjukdom. Under hösten genomfördes en hälsosatsning i Skärblacka tillsammans med handlare, företag och ideella föreningar på orten. Hälsoprocessledare, vårdcentral och folktandvård deltog. Föreläsningar, blodtryckskontroller och rådgivning erbjöds. Intresset och deltagandet var stort. Det planeras för liknande satsningar även under Delaktiga och nöjda patienter Patientfokuserad hälso- och sjukvård är en framgångsfaktor för delaktiga och nöjda patienter. Antal ärenden i mina vårdkontakter ökade under första delen av året men har därefter haft en negativ utveckling och årsresultatet visar på en minskning jämfört med I och med att tjänsten mina intyg införts under och patienten själv når sina sjukintyg via mina vårdkontakter har möjligheten för individen att vara delaktig i sin egen sjukskrivningsprocess stärkts. Det ställer samtidigt krav på dialog kring vilka uppgifter patienten själv vill utföra när det gäller kommunikation med andra myndigheter. Planering finns för framtagande av dokumenterad information om mina vårdkontakter som ska finnas tillgänglig i alla väntrum inom NSÖ. Tydlig struktur för vård- och omsorgsplanering är centralt för att våra patienter ska känna sig delaktiga och nöjda. Genomförandet av hemsjukvårdsreformen har inneburit nya rutiner för vård och omsorgsplanering både inom sluten- och öppenvård vilket bidragit till att lägga stort fokus på att tydliggöra vårdplaneringsprocessen i sin helhet. Rutiner för arbete med SIP (Samordnad individuell plan), vårdplan/rehabiliteringsplan är en viktig del i detta arbete. Utvecklingspotential finns inom området vård- och omsorgsplanering då det fortfarande finns vissa oklarheter såväl kring begrepp, regelverk och rutiner. Diskussion/information har förts i en rad olika sammanhang och ett länsdelsövergripande utvecklingsarbete kring vård och omsorgsplanering har påbörjats inom ramen för SSÖ/OSÖ. 11

13 Årsredovisning NSÖ Både psykiatriska kliniken och BUP har klarat målet avseende prestationskrav på genomförda SIP enligt nationella överenskommelsen psykisk ohälsa PRIO-överenskommelsen och under 2015 fortsätter utvecklingsarbetet med att de som erhållit en SIP också ska erbjudas att delta i utvärdering vid upprättande och uppföljning. Planering för genomförande av workshops angående SIP för barn och unga kommande år har skett och kommer att genomföras med start under våren Trygg och likvärdig vård För att skapa en Trygg och likvärdig vård behöver insatser och utbud anpassas efter konstaterade behov och vara av hög medicinsk kvalitet. Samtliga NSÖ:s vårdcentraler och relevanta kliniker har och tillämpar dokumenterad rutin för fast vårdkontakt. I samband med hemsjukvårdsreformens genomförande har utveckling av och rutiner för fast vårdkontakt för gemensamma patientgrupper, däribland många äldre patienter, utvecklats inom NSÖ:s vårdcentraler. Inom primärvården är ambitionen kontinuitet och fast läkarkontakt för patienter med kronisk, långvarig sjukdom och/eller sammansatta behov. Detta får dock vägas mot krav på tillgänglighet enligt vårdgarantin samt bekymmer med stora vakanser framför allt gällande läkare men till viss del även sjuksköterskor. Utveckling av uppdragsinnehåll för fast vårdkontakt med utgångspunkt från regionens riktlinje kommer att fortsätta under Inom Geriatriska kliniken har införande och utveckling av kvalitetsregistret Senior Alert haft stor framgång. Tre av fyra av klinikens patienter riskbedöms i registret vilket borgar för tidig upptäckt av riskfaktorer såsom fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen. Även inom primärvården används Senior Alert som ett verktyg i arbetet inom vårdcentralens Seniormottagning. Registreringsgraden i Palliativregistret har minskat under. Detta bland annat beroende på att ansvar för registrering i registret inom basal hemsjukvård övergått till kommunen i och med hemsjukvårdsreformens genomförande. Kvalitetsfokus har legat mot indikatorerna brytpunktssamtal och smärtskattning där framför allt andel genomförda smärtskattningar visar en positiv utveckling. Deltagande i Palliativt nätverk på Vrinnevisjukhuset, där utveckling av den palliativa vården analyseras och diskuteras, bidrar till en kontinuerlig vidareutveckling av den palliativa vårdens kvalitet. Under 2015 kommer utvecklingsfokus inom NSÖ avseende kvalitetsregister att ligga på att jobba med analys av registerutfall och förbättringsarbete utifrån dessa, och en inventering kommer att ske av vilka kvalitetsregister som anses mest relevanta för respektive verksamhet att jobba med och fokusera på. Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård Tillgänglighet är ett högt prioriterat område i medborgar-/kundperspektivet i NSÖ:s verksamhetsplan och omfattar 10 av perspektivets totalt 20 nyckelindikatorer. Produktionsplanering är ett prioriterat verktyg för att uppnå en hög tillgänglighet. NSÖ:s intention är att alla verksamheter ska tillämpa regionens produktionsplaneringsmodell och som stöd för denna utveckling har en logistiker anställts inom produktionsenheten vars huvudsakliga uppdrag är att understödja detta arbete. En bra bemanningssituation är av avgörande betydelse för en god tillgänglighet. Flera aktiviteter har initierats under året för att minimera vakanser, behålla medarbetare och göra NSÖ till en attraktiv arbetsgivare. Exempel på aktiviteter beskrivs närmare under medarbetarperspektivet. Tillgängligheten på Akutmottagningen har inte utvecklats enligt mål. Utveckling mot fler akutläkare och ökat teamarbete fortgår men är, på grund av tillgången på akutläkarresurs, ett långsiktigt arbete. Kliniken har under en vecka tagit hem samtliga ST-läkare samt teambemannat verksamheten utifrån söktryck och testat det tänkta arbetssättet. Uppföljning har visat på goda resultat bland annat på tillgängligheten. Testutfall stödjer fortsatt utveckling enligt planering. 12

14 Årsredovisning NSÖ Kliniken deltar i det länsövergripande akutprojektet vilket också förväntas bidra till ökad tillgänglighet. Inom primärvården i öster har ett fem månader långt pilotprojekt avseende Närakut startat. Syftet är att vårdcentraler och sjukvårdsupplysningen ska kunna boka tider för läkarkonsultation max 15 minuter för hantering av enklare åkommor och därmed avlasta den ordinarie vårdcentralen och akutmottagningen. Under våren 2015 kommer piloten att utvärderas. Bristen på allmänspecialister i primärvård har inneburit stora utmaningar för flera av NSÖ:s vårdcentraler med negativa konsekvenser på tillgängligheten som följd. Initiativ till en form av utbildningsmottagning för utländska allmänspecialister har tagits på en vårdcentral och planering pågår för att utvidga detta koncept i östra länsdelen. En utredningsenhet för patienter med misstänkt allvarlig sjukdom, t ex cancer med okänd genes, har startats dit primärvård och akutmottagning kan remittera patienter för snabb handläggning och utredning. Verksamheten kommer att följas upp fortlöpande under Stort förtroende för hälso- och sjukvården Utifrån resultat i patientenkät har samtliga verksamheter i uppdrag att ta fram en handlingsplan med aktiviteter vilken syftar till att utveckla angelägna områden som resultatet påvisat. Särskilda utvecklingsområden i års överenskommelse: - Rehabilitering vid cancersjukdom - Förvärvad hjärnskada hos barn och vuxna Inom NSÖ:s rehabiliteringsverksamhet har rehabplan varit ett prioriterat utvecklingsområde och rutiner har arbetats fram med mål att rehabplanen ska utgöra det centrala verktyget för planering och genomförande av rehabiliteringsinsatser. Aktiv rehabplan har införts som krav för att kunna söka utomlänsrehabilitering på Valjeviken. Utomlänsvistelsen ska utgöra ett naturligt och medvetet val och ett komplement till regionens egna rehabiliteringsinsatser. - Röst-, tal-, språk- och sväljstörningar hos vuxna Logopedresursen på Vrinnevisjukhusets strokeenhet har utökats från ca 100% till 175%. Ett ändrat arbetssätt har införts på strokeenheten vilket lett till att det logopediska perspektivet tydliggjorts både på ronder och i planering och ingår nu som en naturlig del i patientens rehabiliteringsplan. Möjlighet till logopedbedömning med FUS har säkerställts och plan finns för ytterligare kompetensutveckling inom området. Gott samarbete finns med ÖNH-kliniken kring oklara och/eller komplexa patientfall. Samarbete sker även med Strokeföreningen/Afasiförbundet och studieförbund som håller i grupper för bl a afatiker. - Patienter med KOL NSÖ:s vårdcentraler erbjuder rådgivning och stöd för tobaksavvänjning. Information, uppföljning och behandling erbjuds via astma-/kol-sköterska och läkare på respektive vårdcentral. Sjukgymnast ger vid behov stöd till KOL-sköterska. Individuell rehabilitering framför allt hos sjukgymnast finns att tillgå. Rådgivning om tobakavvänjning och individuellt anpassad information ges även inom medicinklinikens lungsektion där också KOL-skola bedrivs. Länsövergripande arbete har påbörjats kring de nya nationella riktlinjerna för KOL, i vilket NSÖ deltar. Övrigt Beroendekliniken NSÖ har i samverkan med Norrköpings kommun öppnat Moa-mottagningen. Syftet är att erbjuda ungdomar upp till och med 25 år en sammanhållen mottagning för alkohol- och narkotikafrågor. Mottagningen utgör navet för insatser som kräver samordning mellan landsting och kom- 13

15 Årsredovisning NSÖ mun, samt andra parter. Syftet med mottagningen är också att bidra med kunskap till andra aktörer som har kontakt med ungdomar, genom att vara ett kunskapscentrum i alkohol- och narkotikafrågor. I början av året öppnade spädbarnsverksamheten i samverkan mellan NSÖ och Socialkontoret, Norrköpings kommun. Enheten bedriver specialiserad verksamhet för blivande föräldrar och föräldrar med barn upp till 18 månader där det finns behov av extra stöd i föräldraskapet. Syftet med verksamheten är att ge stöd och behandling kring anknytning och samspel mellan föräldrar och barn. Arbetet bedrivs individuellt, med familj och i grupp. Verksamheten har funnits i ett år och är fortfarande i en uppbyggnadsfas. Processperspektivet Strategiskt mål Framgångsfaktor 1. Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet 2. Effektiv hälso- och sjukvård 3. Innovativt och systematiskt utvecklingsarbete 4. Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta God samverkan mellan egna verksamheter och andra välfärdsaktörer Aktiv verksamhetsutveckling Styrning som stödjer ett systematiskt miljöarbete 5. En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Aktiv klinisk forskning och resultatanalys 1. Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet. Inte helt tillfredställande måluppfyllelse utifrån den sammantagna bedömningen av målet. Följsamhet till klädregler visar tillfredställande resultat och ligger på målvärde 95 %. Följsamheten till hygienreglerna har inte förbättrats under året och visar otillfredsställande resultat som ligger långt från målvärde. Flera enskilda verksamheter har förbättrat sitt resultat, men det finns stort utrymme för förbättringar när det gäller följsamhet till framtagna handlingsplaner. 14

16 Årsredovisning NSÖ Antal observationer inom NSÖ är för lågt och utvecklingsaktiviteter för kommande år syftar till att öka antalet observationer och att nå 95 % följsamhet till både kläd- och hygienregler. Förskrivningen av antibiotika visar mycket tillfredställande resultat. Antibiotikarecepten som föregående år låg på målvärde (188 recept per 1000 invånare) har fortsatt att minska under och ligger nu på 182 recept per 1000 invånare. Eftersom målvärdet redan har uppnåtts handlar det fortsatta arbetet om att kvalitetssäkra behandlingarna. Utvecklingsarbetet med att öka andelen trombolysbehandlingar vid akut stroke fortsätter. Utvecklingstrenden är positiv där både antal rädda hjärnan-larm och genomförda trombolyser ökar, men med inte helt tillfredsställande resultat utifrån målvärde. 9,2 % av samtliga strokepatienter (10,8 % i åldern år) har fått trombolys jämfört med målvärde > 10 %. Regelbunden uppföljning av måluppfyllelsen såväl lokalt som länsövergripande är betydelsefullt för en fortsatt god utveckling. Nyckelindikatorn Förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI) visar otillfredsställande resultat. Resultatet för VRI har försämrats från 4,06 % 2013 till 4,7 %, men speglar ett mer korrekt mätvärde idag jämfört med redovisningen från förra året då uppföljningen har kvalitetssäkrats under året. NSÖ eftersträvar en kultur, inställning och attityd som främjar hög patientsäkerhet och där varje VRI ses som oacceptabel. Följsamheten till REK-listan har under mätts utifrån följsamhet till 11 utvalda svåra, men ekonomiskt viktiga läkemedelsområden inom primärvården. Resultatet för året är otillfredsställande och ligger långt från målvärde 60 % men utfallet har ändå förbättrats från föregående år. (49 % jämfört med 35 % 2013) RH-check för patientsäkerhet visar ett otillfredsställande resultat och når inte målvärde. En enhet mindre än 2013 anger att man uppfyller kraven (74 % jämfört med till 79 % 2013) Avseende RH-check läkemedel ligger NSÖ strax under målvärde genom att 19 enheter av 24 (79 %) rapporterar att man uppfyller landstingets krav, målvärde > 80 %. Det innebär ett mycket förbättrat resultat från föregående år då 58 % (11 av 19 enheter) uppgav att man uppfyllde kraven i RH-check läkemedel, men ett inte helt tillfredsställande resultat. SBAR uppfattas och används i allt högre grad som en effektiv metod för att säkra kommunikation vid överföring av information mellan olika verksamheter inom och utanför NSÖ. Målvärdet att 50 % av enheterna ska ha genomfört utbildningar i SBAR har uppnåtts och resultatet är tillfredsställande (67 % genomfört utbildning). Dock behövs fortsatta utbildningsinsatser för att säkerställa att metoden implementeras i flera enheter och används på ett tillförlitligt sätt. 2. Effektiv hälso- och sjukvård Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse utifrån den sammantagna bedömningen av målet. För att nå en effektiv läkemedelshantering har två läkemedelsmål följts under året, förskrivning av olämpliga läkemedel för äldre och skriftlig läkemedelsberättelse, vilka båda visar positiv utveckling med tillfredsställande resultat. Antal DDD olämpliga läkemedel/1000 listade patienter har minskat från 106 st till 93 st. och 81 % av alla hemgående patienter från slutenvården har fått en skriftlig läkemedelsberättelse (målvärde > 50 %). Ett kontinuerligt arbete måste ske för att bibehålla den positiva utvecklingen. För att kunna planera och styra till exempel tillgänglighet är det viktigt att minska antalet uteblivna besök varför denna indikator följts under året och visar ett tillfredsställande resultat med 2 % uteblivna mottagningsbesök jämfört med målvärde < 5 %. Dock finns enskilda verksamheter som ligger över målvärde och där fortsatt utveckling bör ske, till exempel genom införande av SMS-påminnelse. 15

17 Årsredovisning NSÖ Produktionsplanering enligt LiÖ-modellen för att kunna planera, styra och följa upp sin verksamhet är ett prioriterat arbete för att nå en effektiv hälso- och sjukvård. Åtta av NSÖ:s 19 verksamheter (42 %) har genomfört eller påbörjat arbete med produktionsplanering vilket är ett otillfredsställande resultat jämfört med målvärde > 50 %. En stor utveckling har dock skett under året vilken förväntas fortsätta under kommande år. Trots att slutenvården under en följd av år arbetat under ett stort patienttryck har den totala beläggningsgraden sjunkit något under året, från 94 % 2013 till 93 %, men når fortfarande inte helt tillfredsställande resultat. Inom några av NSÖ:s verksamheter har beläggningsgraden stadigt legat över 100 % under året, vilket är ett prioriterat område att åtgärda under kommande år. Återinläggningar inom 30 dagar för patienter över 65 år ligger på ungefär samma nivå som tidigare, 19,1 %, vilket är ett otillfredsställande resultat. Stora ansträngningar görs och planeras för att nå det nya målvärdet 15 % (Ändrat målvärde på grund av ändrad ålder från 80 år till 65 år). Under året har analysen dels vad siffrorna står för men också bakomliggande orsaker intensifierats. En delförklaring till överbeläggningar på medicinkliniken är antalet utskrivningsklara patienter, som har ökat. Dialog med kommunen pågår kontinuerligt. 3. Innovativt och systematiskt utvecklingsarbete Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse utifrån den sammantagna bedömningen av målet. Andel medarbetare som, i medarbetarenkäten tycker sig ha goda möjligheter att medverka i förbättrings- och utvecklingsarbete har ökat från 67 till 71 enheter, men når inte målvärde 75. Resultatet är inte helt tillfredsställande men visar på en mycket positiv trend. Målstyrning och uppföljning fortsätter att utvecklas. Ett sätt att kommunicera målstyrning med medarbetare och skapa delaktighet är att visualisera resultat via målstyrningstavla. Målet är att samtliga verksamheter tillämpar den möjligheten. Visualiserad målstyrning tillämpas inom NSÖ:s verksamheter och 15 av 18 verksamheter (83 %) använder sig av målstyrningstavla. Resultatet är dock inte helt tillfredsställande utifrån målvärde 100 %. 4. Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Otillfredsställande måluppfyllelse, målet ej uppnått. 58 % (11 av 19) av NSÖ:s verksamheter har under året genomfört RH-check miljö vilket är ett otillfredsställande resultat. NSÖ:s miljösamordnare kommer att diskutera utfall med samtliga verksamhetschefer. Även länsövergripande har ett minskat arbete med denna RH-check observerats varför RHcheckfrågorna ska ses över och eventuellt justeras för bättre följsamhet. 5. En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Antalet ALF-poäng hade sjunkit från 60,4 till 23,6 poäng vid mätning vid utgången av 2013, vilket innebär en negativ trend och beror på en minskad forskningsaktivitet i form av publicerade artiklar. Det kan till viss del även bero på en ändrad poängtilldelning när det gäller fördelning av forskningsmedel. ALF mäts under en treårsperiod och baseras nu på medelvärdet för åren NSÖ:s genomsnittsvärde är i nuläget ca 33 poäng vilket är ett otillfredsställande resultat jämfört med målvärde 45 poäng års slutliga tilldelning beräknas vara klar under våren En positiv trend ses avseende medarbetarnas uppfattning om tillämpning av FoU-resultat i den egna verksamheten, vilken har ökat till 59 jämfört med 56 vid föregående mätning. Sammanfattningsvis ses en positiv utveckling av perspektivet som helhet. De flesta indikatorer visar en positiv trend alternativ uppnår målvärde. En utmaning för produktionsenheten är dock patientsäkerhetsområdet där både följsamhet till hygienregler, förekomst av VRI, frekvens återinläggningar och RH-check patientsäkerhet behöver utvecklas. Patientsäkerhet är också ett fokusområde för NSÖ inför verksamhetsår

18 Väsentliga insatser och resultat Årsredovisning NSÖ Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet. Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse är en framgångsfaktor för att nå det strategiska målet. Följsamheten till hygienreglerna och VRI är prioriterade områden inom patientsäkerhet, och följs upp i olika fora såsom målstyrningstavlor, patientsäkerhetsronder och hygienronder. Det finns en utvecklingspotential i registreringen av VRI och att identifiera riskpatienter. Handlingsplaner är framtagna och utsedda Strama-läkare ska ha ett nära samarbete med hygienobservatörer och VRI-ansvariga sjuksköterskor. Infektionsverktyget som införs under kommer att bidra till en säkrare uppföljning. VRI är ett fokusområde för patientsäkerhet i regionen under 2015, vilket kommer att bidra till att sänka antalet vårdrelaterade infektioner. Lokal VRI-konferens kommer att genomföras i länsdelen under våren. Förbättringsarbeten pågår bl a kring UVI, CVK, KAD och läkemedelsrelaterade infektioner. För att öka följsamheten till hygienreglerna finns framtagna handlingsplaner på NSÖ-nivå som ska kunna brytas ner och tillämpas inom verksamheterna. Nätverk för hygienombud finns och fortsatt utbildning av ombud och observatörer sker via vårdhygien, som också genomför hygienronder. Markörbaserad journalgransking genomförs där bl a VRI, UVI, tromboflebiter, CVK och trycksår registreras och följs på målstyrningstavla. Hygien och VRI är ett viktigt område som lyfts i patientsäkerhetsdialogerna. I HEL2 skall studenterna göra ett integrerat arbete med ett kliniskt förbättringsområde och ofta väljs områden som rör hur man ökar följsamhet till hygienreglerna. Antibiotikaförskrivningen på recept inom slutenvården fortsätter att minska. Fortsatt finns mycket att göra avseende ordinationer till inneliggande patienter. Alla kliniker inom NSÖ som förskriver antibiotika har utsett STRAMA-läkare och gruppen STRAMA-ViN erbjuder stöd samt följer upp arbetet av STRAMA-läkaren på respektive klinik. Strokeprocessarbetet i östra länsdelen har fortsatt under med gott samarbete med samtliga för behovsgruppen aktuella aktörer, både internt inom landstinget och externt. NSÖ har sammankallat till och hållit ihop arbetet. Regelbunden uppföljning, analys och utveckling av inkommande Räddahjärnan-larm, genomförda Trombolyser och Dörr-nåltid har skett i samverkan med röntgenklinik och ambulansverksamhet. Samtliga indikatorer har utvecklats i positiv riktning. Arbetet fortsätter NSÖ har deltagit i Landstingsövergripande strokeprojekt Ersättningssystem vårdprocess stroke med två representanter i projektgrupp. Utifrån nya indikatorer för målrelaterad ersättning som projektet lett till och som ska gälla i regionen från 2015 har delprocessgrupper startats upp i östra länsdelen med uppdrag att nå respektive indikators målvärde. Förutsättningar för helgtjänstgöring för rehabiliteringspersonal på strokeenheten har arbetats fram. Målet är att alla strokepatienter ska få en rehabiliteringsbedömning inom 36 timmar. På grund av långdragna fackliga förhandlingar har driftsättning inte kunnat ske men förväntas kunna införas i början av NSÖ:s strokeenhet har förstärkts med rehabiliteringsundersköterska helgtid med uppdrag att på uppdrag av sjukgymnast/arbetsterapeut tillhandahålla specifik rehabilitering till inskrivna patienter. Medicinklinikens strokemottagning har förstärkts med 40 % sjuksköterskeresurs med mål att kunna erbjuda fler strokepatienter återbesök inom 3 månader. Arbetet kommer att fortsätta 2015 då bland annat det teambaserade arbetet inför återbesök behöver fortsätta utvecklas och en utvecklad samverkan med kommunens rehabiliteringsaktörer inför återbesök behöver tas fram. Effektiv hälso- och sjukvård Som en del i målstyrningen finns som ett effektivt stöd produktionsplanering för att planera, följa upp och styra verksamhet. Det är ett omfattande arbete som kräver personalresurser och metodstöd. Intention är att alla verksamheter ska tillämpa planeringsmodellen och NSÖ har därför under anställt en logistiker vars huvudsakliga uppdrag är att understödja arbetet med produktionsplanering. Antalet verksamheter som påbörjat arbete med produktionsplanering har under året fördubblats jämfört med En utvecklings som beräknas fortsätta även kommande år. För att understödja detta 17

19 Årsredovisning NSÖ omfattande arbete planeras en checklista för förberedelsearbete inför arbetsstart tas fram som stöd till verksamheterna och en tydlig tidsplanering med tydliggörande av turordning för uppstart ska formuleras. Målet är att samtliga verksamheter ska tillämpa modellen för strategisk och operativ planering vid utgången av För att ytterligare utveckla och kvalitetssäkra läkemedelsområdet har två apotekare anställts inom NSÖ. Ett av årets fokusområden har varit att minska förskrivning av olämpliga läkemedel till äldre, utifrån Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer. Arbetet med att minska denna förskrivning påbörjades redan 2004 men har nu intensifierats med gott resultat. Även arbete med att införa läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser har varit ett prioriterat arbete för de nyanställda apotekarna tillsammans med respektive verksamhet. Varje patient som skrivs ut från vårdavdelning ska ha ett utskrivningsmeddelande med tillhörande läkemedelsberättelse. Arbetssätt för detta har införts under och utvecklingstrenden är mycket positiv. Uppföljning visar att motivering till varje läkemedelsförändring finns i 81 % av utskrivningsmeddelandena och meddelandena uppvisar hög kvalitet. Ett enkelt sätt att mäta införandet har tagits fram och redovisas regelbundet i NSÖ:s månadsrapport. Inför 2015 planeras arbetet fortsätta dels genom utbildningsinsatser till i första hand AT och ST-läkare, genom fortsatt nära samarbete mellan apotekare och klinik samt via regelbunden uppföljning. En del i produktionsplanering är att ha antal uteblivna besök under kontroll. De flesta verksamheterna når det uppsatta målet och ligger under 5 %, men det finns enskilda mottagningar som har ett fortsatt utvecklingsbehov. Knappt hälften, sju av 15, av NSÖ:s verksamheter har under infört SMSpåminnelse med syfte att minska de uteblivna besöken. Under kommande år kommer införandet fortsätta. Att minska överbeläggningsgraden och andelen snabba återinläggningar är två viktiga målområden då det påverkar såväl patientsäkerhet som arbetsmiljö. Målen har inte nåtts varför det är viktigt med fortsatt analys av bakomliggande orsaker och samband dem emellan även kommande år. Flera riktade aktiviteter genomförs/har genomförts, som var och en är betydelsefull men också måste samordnas; Länsdelsgemensamt (regionen och samtliga fyra kommuner) utvecklingsarbete avseende vårdplanering i både sluten- och öppenvård med mål att leva upp till intentionerna i den länsövergripande riktlinjen för vårdplanering, internt analysarbete på medicinkliniken, översyn av vårdprocess för äldre både internt inom produktionsenheten och via delaktighet i länsövergripande utvecklingsprojekt i området samt kontinuerlig uppföljning och dialog tillsammans med Norrköpings kommun kring den stora volym utskrivningsklara patienter. Ytterligare förbättringsarbeten som pågår är Säker hemgång, läkemedelsberättelse, utskrivningssjuksköterskefunktion på medicinkliniken och ny rondprocess. Funktionen gemensam vårdplatskoordinator på Vrinnevisjukhuset vore önskvärt Innovativt och systematiskt utvecklingsarbete Processamordnare deltar regelbundet vid verksamheternas respektive tavelmöten och har då möjlighet att ge stöd, tips och idéer på fortsatt utveckling. Verksamhetsutvecklarfunktion har utsetts inom samtliga verksamheter och nätverk för verksamhetsutvecklare har startats. Planering finns att förlägga nätverksmöten vid olika verksamheters leantavlor vilket syftar till internt lärande/stödjande. NSÖ:s intention är att skapa en enhetlig layout på leantavlor samt grafer som visualiserar utfall. Flera nya projekt inom läkemedel är igång bl.a. Receptarie på Medicinklinik som iordningställer läkemedel för att avlasta sjuksköterskor och höja kvalitén på ordinationslistorna samt LAH som deltar i pilot Läkemedelsautomat för narkotika under och resultatet verkar hittills mycket positivt. Flera enheter har deltagit i förbättringsarbete där genombrottsmetodiken används. Till exempel har Psykiatriska kliniken deltagit i genombrottsprogram avseende förbättringar i tvångsvården vilket inneburit positiva effekter både gällande patientupplevelsen av tvångsvård samt i bemötandet av anhöriga. 18

20 Årsredovisning NSÖ Utvecklingsaktiviteter för förbättrad sjukskrivningsprocess har initierats. Medabetare från NSÖ har under året deltagit i landstingets utbildningsseminarier avseende försäkringsmedicin. Rehabsamordnare finns inom sjukskrivningsintensiva verksamheter och deltar i länsgemensamma nätverksträffar. Införandet av sjukskrivningsverktyget kommer innebära positiv utveckling gällande möjligheten att följa sjukskrivningsmönster på enheten och därigenom understödja utvecklingsarbete inom området. Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Under har fokus legat på de små sakerna som kan göra stor skillnad för miljön. All personal har uppmanats att stänga av datorer och släcka lyset när de lämnar ett tomt rum, alla enheter har sett över sin källsortering och har satt upp nya skyltar och många har tagit med källsortering i introduktionen till nyanställda. Diskussion kring öka antalet videokonferenser har initierats. Det nya verktyget vårda miljön kommer att spridas till alla verksamheter under kommande år och det låga utfallet på genomförd RH-check miljö kommer att följas upp av miljösamordnare. Det finns ett stort intresse att tänka miljösmart inom produktionsenheten, arbetet fortsätter under En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet FoU är ett fokusområde med målsättningen att flera medarbetare ska bedriva forskning men även utvecklingsarbete inom ramen för FoU. En utbildningssatsning har genomförts för att kombinera patientsäkerhet med forskningsmetodik där NSÖ:s medarbetare har deltagit. Det är viktigt att fortsätta det påbörjade arbetet med FoU-samtal med verksamhetsföreträdare. Området evidensbaserad vård behöver lyftas och diskuteras i olika fora bl a i samband med FoU-luncher men också ute i verksamheterna. En strategi för forskning och utveckling inom närsjukvården i regionen är framtagen för att senare brytas ner i handlingsplaner. Syftet är att ange den strategiska och operativa inriktningen i forskning och utveckling. FoU-samordnare inom NSÖ har i uppdrag att initiera forsknings- och utvecklingssamarbeten samt att knyta ihop de vetenskapliga och kliniska perspektiven. FoU-samordnare har deltagit i NSÖ:s verksamhetsutvecklarnätverk med syfte att etablera en närmare dialog mellan förbättrings- och utvecklingsarbete enligt FoU. Två tjänster som universitetsöverläkare har tilldelats NSÖ, vilket förväntas ge ett positivt bidrag i ambitionen att utveckla FoU inom produktionsenheten. Det nya ALF avtalet är ännu inte klart förhandlat och resultatet av dessa förhandlingar avgör hur det nya regionala ALF-avtalet (RALF) kommer se ut, och påverka NSÖ. Forskningsersättningen är en kombination av pek (artiklar i vetenskaplig press) och undervisning och det som kan komma till som en mycket liten del är antalet nya disputationer. Dock har NSÖ väldigt få doktorander. Det är således mycket viktigt att antalet publikationer samt undervisning på läkarprogrammet ökar för att man ska nå upp till målet. Ytterligare en förutsättning för att nå målet på sikt är att medarbetare stimuleras till att påbörja doktorandstudier. 19