Närsjukvården i östra Östergötland Delårsrapport

Transkript

1 Närsjukvården i östra Östergötland Delårsrapport Januari april Datum: Diarienummer: NSÖ

2 NSÖ Innehållsförteckning Produktionsenhetschefens reflektion...1 Medborgar-/kundperspektivet... 3 Bedömning av måluppfyllelse... 3 Väsentliga insatser och resultat... 5 Utfall nyckelindikatorer - medborgarperspektivet... 7 Processperspektivet Bedömning av måluppfyllelse Väsentliga insatser och resultat Utfall nyckelindikatorer - processperspektivet Medarbetarperspektivet Bedömning av måluppfyllelse Väsentliga insatser och resultat Utfall nyckelindikatorer - medarbetarperspektivet Ekonomiperspektivet Bedömning av måluppfyllelse Väsentliga insatser och resultat Utfall nyckelindikatorer - ekonomiperspektivet Fördjupad ekonomisk analys Resultat per verksamhetsområde/klinik (mkr) BILAGOR Bilaga 1: Ekonomisk redovisning - Resultaträkning - Kassaflödesanalys - Investeringsredovisning - Balansräkning Bilaga 2: Kommentar till primärvårdens resultat Bilaga 3: Resultaträkning PVÖ Bilaga 4: Resultatutredning primärvård Bilaga 5: Statistik Bilaga 6: Handlingsplan för ekonomi i balans

3 Produktionsenhetschefens reflektion NSÖ bedriver en kostnadseffektiv, nära hälso- och sjukvård för medborgarna i östra läsdelen. Kostnaden/DRG-poäng är låg. Under ett antal år har det funnits indikationer på att NSÖ har haft lägre ersättning än övriga närsjukvårdsområden. En analys under 2014 verifierade underfinansieringen och NSÖ fick ett tillskott på 25 mkr. Syftet var att NSÖ skulle ersättas upp till samma kostnad/drg-poäng som NSV. Tillskottet på 25 mkr minskade det negativa resultatet till -25 mkr och ett effektiviseringskrav lades på verksamheterna så att 0-resultat skulle uppnås under En ekonomisk handlingsplan har lämnats in. NSÖ:s resultatkrav för 2015 är -15 mkr. Ekonomiskt resultat för 2015 bedöms till -25 mkr trots att intensivt arbete med ekonomisk handlingsplan och aktiviteter kopplade till verksamhetsplanen. Ekonomiska handlingsplanen är långsiktig och har inriktats på kvalitetshöjande insatser utan utbudsinskränkningar eller andra negativa effekter för medborgarna. Ett minskat beroende av hyrpersonal och färre utskrivningsklara patienter på vårdavdelningarna är kritiska framgångsfaktorer där effekterna av våra insatser inte har uppnåtts i tillräcklig omfattning. I och med att planerna är långsiktiga så är bedömningen att ekonomiskt mål kommer att uppnås först Ett helhetsgrepp har tagits inom NSÖ vad gäller uppföljning av resultat. Ett antal områden följs via index inom respektive perspektiv. I medborgarperspektivet är den samlade bedömningen att utveckling sker enligt plan inom många framgångsfaktorer. Det innebär att merparten av målvärdena kommer att uppnås vid årets slut. Tillgänglighetsmålen för akutmottagningen kommer dock att vara svåra att nå liksom telefontillgängligheten inom primärvården. Båda områdena innehåller komponenter som vi inte äger själva, se nedan. Akutkliniken har för närvarande drygt 10 ST-läkare under utbildning till akutläkare. Driften är idag beroende av läkare från medicin-, kirurg- och ortopedklinikerna. Testveckor genomförs kontinuerligt då de blivande akutläkarna kallas in från sina randningsplaceringar så att akuten kan bemannas fullt ut med akutläkare under dagtid. Dessa veckor arbetar man i team tillsammans med sjuksköterska och undersköterska. Tillgänglighetsmålen nås i princip under dessa veckor. Förutsättningarna att nå acceptabel tillgänglighet på akuten kommer att förbättras avsevärt då bemanningen sker fullt ut med akutläkare. Vad gäller telefontillgängligheten så är resultaten inte rättvisande. TeleQ-funktionen har tekniska problem vilket har stor påverkan på möjligheterna att nå målet. Därtill kommer bristen på både allmänläkare och sjuksköterskor. Utvecklingsarbete och utbildningsinsatser för att möta det allt ökande antalet telefonsamtal till TeleQ-funktionen pågår. FoU är ett av våra prioriterade områden där arbetet har strukturerats och systematiserats. Aktiviteterna ökar sakta men säkert. Vi har idag för få disputerade medarbetare inom produktionsenheten vilket påverkar utvecklingstakten. Intresse finns dock inom verksamheterna att utvecklas inom perspektivet, men satsningen måste ses som långsiktig. Ett annat fokusområde inom processperspektivet är att minska antalet vårdrelaterade skador. Följsamhet till hygien- och klädregler inom de olika verksamheterna publiceras numera i Närkontakt för att öka trycket på verksamheterna att nå målen. Trots att utvecklingen är positiv nås inte målvärdena ännu, men bedömningen är att målet kommer att nås till årsskiftet. Andelen vårdrelaterade infektioner minskar och bedömningen är även här att målet ska nås under året. Inom NSÖ har ett nätverk för verksamhetsutvecklare på klinikerna nyligen startats. Flera av deras prioriterade utvecklingsområden ligger inom fältet patientsäkerhet varför området förväntas utvecklas starkt i positiv riktning. 1

4 Beläggningsgraden på vårdavdelningarna är för höga delvis beroende på att ca 21 vårdplatser kontinuerligt beläggs av utskrivningsklara patienter. Det är därför av största vikt att minska antalet utskrivningsklara patienter till framför allt Norrköpings kommun. Inom ramen för samverkan med kommunerna i länsdelen redovisas kontinuerligt beläggningsgrad och antal utskrivningsklara patienter och diskussion förs om möjliga åtgärder. Flera riktade aktiviteter pågår, till exempel länsdelsgemensamma utvecklingsuppdrag för att säkerställa och implementera rutinerna vid samordnad vård- och omsorgsplanering i slutenvård och i öppenvård, inklusive SIP. Aktiviteterna kommer att ge resultat på sikt. Samverkan med kommunerna i östra länsdelen är god. Kompetensförsörjningen är en stor utmaning. Vi har brist framförallt på barnpsykiater, allmänspecialister och sjuksköterskor. Vi är bland annat beroende av bemanningsföretag på allmänläkarsidan inom primärvården. Planering pågår för att minska beroendet, men det kommer att krävas gemensamma beslut inom regionen för att komma ner till en acceptabel nivå vad gäller nyttjandet av bemanningsföretag. Kostnaden för hyrpersonal minskar dock vilket är väldigt positivt. Personalomsättningen minskar inom NSÖ, men är fortfarande för hög. Sjukfrånvaron ökar tyvärr och det gäller framförallt inom undersköterskekåren. Inom NSÖ finns långsiktiga handlingsplaner som vi arbetar systematiskt med. Aktiviteterna kommer att ge resultat inom områdena medicinska resultat, tillgänglighet, patientsäkerhet och effektiva processer. Våra handlingsplaner förväntas bidra till ekonomisk balans under kommande år, dvs

5 Medborgar-/kundperspektivet Strategiskt mål Måluppfyllelse 1. Trygg och likvärdig vård Framgångsfaktorer Hög kvalitet med goda medicinska resultat som står sig väl i nationell jämförelse Kontinuitet i vårdkontakterna Resultat 2. Hög tillgänglighet till hälsooch sjukvård 3. Delaktiga och nöjda patienter 4. Stort förtroende för hälsooch sjukvård 5. Bra och jämlik hälsa Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård Olika möjligheter att komma i kontakt med vården Delaktiga patienter Förtroendeskapande insatser Rätt från mig ta sidledesansvar Personcentrerat, hälsofrämjande förhållningssätt Bedömning av måluppfyllelse 1. Trygg och likvärdig vård Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse utifrån den sammantagna bedömningen av målet. 94 % (16/17) av NSÖ:s verksamheter anger att de registrerar i relevanta kvalitetsregister, analyserar utfall och använder resultatet för utveckling. Målvärde uppnått. 92 % av patienterna inom Utredningsenheten har utretts inom 30 dagar, målvärde nås därmed inte helt. Antalet osignerade journalanteckningar minskar något (-3,5 %). Trots att det är långt kvar till målvärde är trenden positiv och den positiva utvecklingen förväntas fortsätta under året med insatta insatser. 15 av 16 relevanta verksamheter (94 %) erbjuder patienter med komplex problematik fast vårdkontakt i enlighet med Regionens definition. Införande inom en verksamhet kvarstår för att målvärde ska nås. Samtliga cancerpatienter inom NSÖ har utsedd kontaktsjuksköterska. 3

6 2. Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse utifrån den sammantagna bedömningen av målet. Tillgänglighetsmålen avseende besök har förbättrats och uppfylls nu vid 15 av 17 verksamheter (88 %). Avseende behandling ses också en positiv trend, där två av tre verksamheter klarar målen i nationella vårdgarantin eller Region Östergötlands krav i övrigt gällande behandling. Akutmottagningens tillgänglighetsmål att träffa läkare inom en timma har minskat med 3 procentenheter. Däremot ses en positiv trend avseende andel patienter som lämnat akutmottagningen inom 4 timmar och man uppnår nu 71 % måluppfyllelse. Ingen vårdcentral uppfyller kravet på 95 % telefontillgänglighet under första kvartalet. Andel inkomna remisser till utredningsenheten som accepterats inom tre arbetsdagar har under det första kvartalet uppgått till 84 %, men det finns goda förhoppningar att målvärdet 98 % kommer att nås när verksamheten varit igång lite längre tid. Hälften (50 %, 12/24) av NSÖ:s berörda enheter uppger att man klarar att erbjuda 80 % av patienterna tid direkt. Fortsatt utveckling förväntas ske under året. 3. Delaktiga och nöjda patienter Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse utifrån den sammantagna bedömningen av målet. Andel enheter som kan nås på telefon minst fem timmar varje helgfri vardag uppgår efter första kvartalet till 52 % (14/27 enheter). Arbete pågår för att ytterligare säkerställa telefontillgängligheten. Målvärdet beräknas kunna uppnås under året. Avseende webbtidsbokning har en vårdcentral hittills infört denna möjlighet och ytterligare en verksamhet har påbörjat införande. Målvärde nås ej i nuläge men utvecklingen följer plan för breddinförande. Målvärde uppnås gällande andel verksamheter som infört sms-påminnelser. 12 av 16 (75 %) av berörda verksamheter har och följer dokumenterade rutiner för arbete med SIP och vård- /rehab planer, målvärde nås ej. Antal dokumenterade rehab planer och SIP har ökat jämfört med motsvarande period förra året. Antal vårdplaner har minskat något. Sammantaget kan dock en positiv utveckling ses. Antal ärenden i mina vårdkontakter har ökat med 22 % årets tre första månader i jämförelse med motsvarande period 2014 och förväntas uppnå målvärde under året. 4. Stort förtroende för hälso- och sjukvården Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse utifrån den sammantagna bedömningen av målet. Andel identifierade och remitterade fokuspatienter ökar och förväntas göra så även fortsättningsvis. Däremot klarar endast fyra av sex vårdcentraler mål avseende uppföljning av fokuspatienter (två vårdcentraler har ej haft några fokuspatienter och har därmed inget utfall) 12 av 17 verksamheter (71 %) inom NSÖ uppger att minst 50 % av medarbetarna har genomgått utbildning i SBAR. Målvärde därmed uppnått. 5. Bra och jämlik hälsa Otillfredsställande måluppfyllelse, målet ej uppnått. 4

7 Sju av 19 verksamheter inom NSÖ bedriver, i samråd med hälsoprocessledare, utvecklingsarbete inom området Hälsofrämjande möten. Utfall för arbete med sjukdomsförebyggande insatser är åtta av 19 verksamheter. Målvärde nås ej. Negativ utveckling avseende andel registreringar i Hälso-bladet i Cosmic kan ses första kvartalet jämfört med motsvarande period föregående år och inte heller denna indikator når målvärde. Den samlade bedömningen av måluppfyllelse för perspektivet som helhet vid årets slut är att utveckling för många framgångsfaktorer pågår enligt plan och att målvärde kommer att uppnås. Inom tillgänglighetsområdet finns indikatorer med otillfredsställande resultat, dels på akutmottagningen och dels avseende telefontillgängligheten, för vilka målvärde bedöms kunna bli svåra att nå. Förbättringsarbeten för perspektivets framgångsfaktorer och nyckelindikatorer har initierats i enlighet med NSÖ:s uppföljningsplan, där även ansvar för genomförande och uppföljning dokumenterats. Prioriterade områden för NSÖ följs månadsvis på leantavla. Väsentliga insatser och resultat Trygg och likvärdig vård En inventering av vilka kvalitetsregister som är relevanta inom NSÖ:s verksamheter har initierats och registerutfall och utvecklingsarbete utifrån utfall kommer att diskuteras vid resultatdialoger under våren. Diskussion kring kvalitetsregisterutfall och kopplat utvecklingsbehov förs regelbundet inom NSÖ:s nätverk för klinikernas verksamhetsutvecklare vilket startades under Antalet ärenden inom Utredningsenheten har successivt ökat sedan starten i september Totalt har 40 remisser inkommit varav 25 har lett till utredning inom enheten. 23 (92 %) av dessa patienter har klarhandlagts inom målvärde 30 dagar. Den längre utredningstiden för två patienter har berott på lång väntan på PAD-svar (3 veckor) samt väntan på MR på grund av influensa hos patienten. Den samlade bedömningen är att enheten fungerar bra och att patienterna är nöjda med omhändertagandet. Osignerade journalanteckningar är ett fokusområde för NSÖ under En utbildningsinsats för NSÖ:s medarbetare kring lagstiftning etc planeras genomföras under året och utvecklingsarbete har initierats inom ramen för verksamhetsutvecklarnätverket med mål att nå målvärde vid årsskiftet. Inom ramen för strokeprocessen i östra länsdelen pågår utvecklingsarbete med mål att erbjuda samtliga strokepatienter återbesök på teambaserad strokemottagning inom 3 månader. Nuvarande patientflöde har setts över, en ny värdeflödesprocess samt struktur och rutiner för att möjliggöra måluppfyllelse har tagits fram. Utveckling av uppdragsinnehåll för fast vårdkontakt, med utgångspunkt från regionens riktlinje, har påbörjats. Information om riktlinjen och dess innehåll har getts till NSÖ:s samtliga vårdcentraler och fördjupat arbete för att omsätta riktlinjen till praktik kommer att ske under våren. Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård Tillgänglighet är ett högt prioriterat område i medborgar-/kundperspektivet i NSÖ:s verksamhetsplan. Trenden är positiv vad gäller tillgängligheten till besök, där 15/17 verksamheter, 88 %, uppnår mål. Tillgängligheten avseende behandling har ökat och två av tre verksamheter har klarat målvärdet under perioden. Produktionsplanering, med stöd av logistiker pågår inom flertal verksamheter och en prioriteringsordning för uppstart hos övriga har tagits fram. Samtliga verksamheter arbetar kontinuerligt med ständiga förbättringar vad gäller tillgängligheten. Målvärdet avseende Akutens tillgänglighetsindikatorer (1-4) har gått i olika riktning. Utfallet gällande tid till läkarbedömning har försämrat med 3 procentenheter jämfört med föregående utfall, medan andel patienter som lämnat akutmottagningen inom fyra timmar har förbättrats från 68,4 till 70,9 %. Utveckling mot allt fler akutläkare fortgår och den projektvecka som kliniken genomförde förra hösten med egna läkare i tjänst, visade mycket positiva resultat avseende tillgängligheten. Projektet har upprepats under våren med motsvarande positivt utfall och kan ses som ett led i att införa det nya arbetssättet. 5

8 Negativ trend ses för andel vårdcentraler som når mål gällande besvarade telefonsamtal inom fyra timmar då ingen av NSÖ:s åtta vårdcentraler klarar målet för första kvartalet. Motsvarande tid 2014 klarade 3/8 vårdcentraler uppsatt mål. Bristen på både allmänläkare och sjuksköterskor är en stor utmaning för primärvården och har en direkt påverkan på tillgängligheten. Utvecklingsarbete och utbildningsinsatser för att möta det allt ökande antalet telefonsamtal till TeleQ-funktionen pågår. Delaktiga och nöjda patienter Arbete pågår för att säkerställa telefontillgänglighet och kunna erbjuda telefontid minst 5 timmar varje vardag. Bland annat sker arbete med bemanningsproblematik och att undanröja tekniska problem kopplat till TeleQ-systemet. Utvecklingen gällande dokumenterade vård-/rehabiliteringsplaner och SIP visar en positiv trend även om inte målvärdet för dokumenterade vårdplaner når upp till resultatet motsvarande period Detta är ett fokusområde för NSÖ och följs månadsvis på leantavla. Tillsammans med kommunerna i länsdelen pågår flera projekt för att utveckla och implementera samordnad vård- och omsorgplanering, inkl SIP. Utbildningsinsats avseende SIP för barn och unga har genomförts i samverkan med Norrköpings kommun med stort deltagande och positiv respons. Gällande 1177 Vårdguidens e-tjänster (tidigare Mina vårdkontakter) och webbokning har måluppfyllelse ej uppnåtts, men utvecklingsaktiviteter pågår och utveckling sker enligt plan. Samtliga BVC, inom NSÖ:s 8 vårdcentraler, planerar införande av webbtidbok under Plan finns för intensifierad information om 1177 Vårdguidens e-tjänster i väntrum, i receptioner och i samband med utskrivningsmeddelande inom NSÖ:s samtliga verksamheter. Stort förtroende för hälso- och sjukvården Inom ramen för det regionövergripande projektet Trygg utskrivning och uppföljning deltar två av NSÖ:s vårdcentraler samt medicinklinken som pilotenheter. Det utvecklingsarbete som projektet genererar förväntas bidra till en positiv utveckling av både identifiering/remittering och uppföljning av fokuspatienter samt bidra till att målvärde kan nås för indikatorerna. Bra och jämlik hälsa Ett personcentrerat möte och hälsofrämjande förhållningssätt är en värdefull grund för att skapa delaktighet och bättre behandlingsresultat. Med syfte att stimulera till fortsatt utveckling inom området kommer goda exempel på patientmöten inom NSÖ:s verksamheter att publiceras i varje nummer av Närkontakt under året. Hälsofrämjande möten var också ett huvudtema på NSÖ-dagarna i början av året. Ett exempel på utvecklingsarbete gällande hälsofrämjande vård är Astma/KOL-mottagningen vid Kolmårdens vårdcentral där en standard fastslagits och rutiner setts över. Tydligare ansvarsområden har definierats, för att bättre anpassa vården för patienternas behov. Genom kontinuerlig dialog och samarbete med hälsoprocessledare kan goda exempel spridas inom produktionsenheten och liknande utvecklingsarbeten initierats även på andra enheter. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Alla NSÖ:s vårdcentraler arbetar i större eller mindre utsträckning i enlighet med socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Även en del av NSÖ:s specialistenheter arbetar sjukdomsförebyggande enligt riktlinjerna, men skulle sannolikt kunna utöka och också fastställa detta arbetssätt. Inom Region Östergötland pågår just nu en översyn avseende arbete med att se över arbetet med fysisk aktivitet på recept. Bland annat kommer fokusgrupper med personal och patientintervjuer att lägga grunden för det fortsatta arbetet. Patienter och personal från NSÖ ingår i det arbetet. 6

9 Utfall nyckelindikatorer - medborgarperspektivet Strategiskt mål Trygg och likvärdig vård Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015 Utfall Måluppfyllelse Hög kvalitet med goda medicinska resultat som står sig väl i nationell jämförelse Andel verksamheter 1 som registrerar i relevanta kvalitetsregister, analyserar resultat och använder resultatet för utveckling av kvalitet och jämlikhet Har tidigare inte följts upp systematiskt > 80% (15/19) 2015/03: 94% (16/17) Andel patienter inom utredningsenhet med max utredningstid inom mål 30 dagar Ny verksamhet inom NSÖ > 98% 2015/03: 92% Antal osignerade journalanteckningar äldre än 10 dagar 2014/12: Minska med 50 % 2015/03: ,5% Andel strokepatienter som erbjuds återbesök till teambaserad strokemottagning inom 3 månader Har tidigare inte följts upp systematiskt > 90% Rapport saknas Andel patienter > 45 år på vårdcentral som diagnosticeras för KOL Utläses i VC (PVÖ) kvalitetsrapport 2014 Öka Redovisas i ÅR 2015 Kontinuitet i vårdkontakterna Andel verksamheter som erbjuder patienter med komplex problematik och behov av insatser från flera vårdgivare fast vårdkontakt enl. LiÖ:s definition 2014/12: 100% 100% (16/16) Ej akutklin, Jourcentral, BHV 2015/03: 94% (15/16) Andel verksamheter som har kontaktsjuksköterskor för omhändertagande av cancerpatienter 2014/12: 100% 100% (2/2) Med klin och LAH 2015/03: 100% 1 Verksamhet = klinik/vårdcentral (ansvarig: verksamhetschef/vårdcentralschef) 7

10 Strategiskt mål Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015 Utfall Måluppfyllelse Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvård Andel verksamheter som klarar tillgänglighetsmål enligt nationella vårdgarantin eller landstingets krav i övrigt avseende besök 35% (6/17) % (17/17) Ej akutklin, jourcentral 2015/03: 88% (15/17) Andel verksamheter som klarar tillgänglighetsmål enligt nationella vårdgarantin eller landstingets krav i övrigt avseende behandling 33% (1/3) 100% (3/3) BUP, VUP, HAB 2015/03: 67% (2/3) Andel patienter som träffat läkare inom 1 timme på akutmottagningen (redovisas per klinik) 2014/12: NSÖ: 28,30% Kir: 24,51% Med: 29,41% Ort: 30,29% > 50% 2015/03: NSÖ: 25,08% Kir: 24,36% Med: 16,83% Ort: 37,39% Andel patienter som lämnat akutmottagningen inom högst 4 timmar (redovisas per klinik) 2014/12: NSÖ: 68,40% Kir: 68,18% Med:65,36% Ort: 75,65% > 80% 2015/03: NSÖ: 70,91% Kir: 71,50% Med:61,22% Ort: 85,19% Andel VC som uppfyller kravet på 95 % besvarade samtal inom 4 timmar 2014/Q1 36% (3/8) 100% 2015/Q1 0/8 Andel inkomna remisser till utredningsenhet som accepterats och bekräftats inom 3 arbetsdagar Ny verksamhet inom NSÖ > 98% 2015/03: 84% Andel enheter 2 som inom 14 dagar efter remissankomst/ beslut erbjuder 80% av patienterna datum och klockslag till besök/ undersökning/åtgärd 2014/12: 81% (13/16) Verksamheter/Klinik 100% (27/27) Ej SV, jourcentral, BHV, akutmott, Psyk akutenhet 2015/03: 50% (12/24) 2 Enhet = organisationsenhet (ansvarig: vårdenhetschef/vårdcentralschef) 8

11 Strategiskt mål Delaktiga och nöjda patienter Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015 Utfall Måluppfyllelse Olika möjligheter att komma i kontakt med vården Andel enheter som kan nås på telefon minst 5 timmar varje helgfri månd-fred Har tidigare inte följts upp systematiskt 100% (30/30) Ej SV, jourcentral 2015/03: 52% (14/27) Andel verksamheter som erbjuder webbokning 2014/12: 14% (2/14) > 50% (8/15) Ej akutklin, jourcentral, LaH, BUP 2015/04: 7% (1/14) Andel verksamheter som har infört sms-påminnelse 2014/12: 47% (7/ 15) > 50% (8/15) Ej akutklin, jourcentral, LaH, BHV (Geriatrik) 2015/12: 67% (10/15) Delaktiga patienter Andel berörda enheter som följer dokumenterade rutiner för arbete med SIP (samordnad ind. plan) +vård /rehabplan och tillämpar dessa 2014/12: 76% (13/17) Verksamheter/Kinik > 95% (37/39) 2015/03: 75% (12/16) Antal dokumenterade vård- /rehabiliteringsplaner och SIP 2014/Q1 Vårdplan 1375 Rehabplan 324 SIP 50 Öka 2015/Q1 Vårdplan 1199 Rehabplan 391 SIP 69 Antal ärenden i 1177 Vårdguidens e-tjänster 2014/Q Öka 25% 2015/Q ,2% 9

12 Strategiskt mål Stort förtroende för hälso- och sjukvård Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015 Utfall Måluppfyllelse Förtroendeskapande insatser Andel verksamheter inom NSÖ med PUK-värde, enligt nationell patientenkät, > rikssnitt inom följande områden 1. delaktighet 2. bemötande 3. välinformerade 4. förtroende för vården Har tidigare inte följts upp på detta sätt > 80% Ej jourcentral, LAH 1. 36% (4/11) 2. 55% (6/11) 3. 45% (5/11) 4. 45% (5/11) Patientenkät Psyk och geriatrik har för få svar för att få ett resultat. Andel genomförda uppföljningar av remitterade fokuspatienter enligt säker hemgång 2014/12: 92% Andel inom 2 dagar > 95% 2015/03: 67% (4/6 VC) Rätt från mig ta sidledesansvar Antal identifierade och remitterade fokuspatienter enligt säker hemgång 2014/12: 39 st Öka 2015/03: 59 st Andel verksamheter där 50% av medarbetarna genomgått utbildning i SBAR (eller liknande) 2014/12: 67% (12/18) > 50% (9/18) 2015/03: 71% (12/17) 10

13 Strategiskt mål Bra och jämlik hälsa Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015 Utfall Måluppfyllelse Personcentrerat, hälsofrämjande förhållningssätt Andel verksamheter 3 som inom en 5- årsperiod, i samråd med hälsoprocessledare, bedriver utvecklingsarbete inom området Hälsofrämjande möten med fokus på att stärka patientens delaktighet och förmåga att ta kontroll över sin egen hälsa 2014/12: 39% (7/18) > 75% (14/19) 2015/03: 37 % (7/19) Andel verksamheter som enligt nationella riktlinjer och i samråd med hälsoprocessledare arbetar med sjukdomsförebyggande insatser under året Har tidigare inte följts upp systematiskt > 50% (9/19) 2015/03: 42 % (8/19) Andel registreringar i Hälsobladet i Cosmic under innevarande år avseende alkohol, tobak, mat och fysisk aktivitet 2014/Q1 Alk 490 1,15% Tobak ,15% Mat 360 0,84% Fys 541 1,27% Öka 2015/Q1 Alk 323 0,84% Tobak ,64% Mat 251 0,63% Fys 325,82% 3 Verksamhet = klinik/vårdcentral (ansvarig: verksamhetschef) 11

14 Processperspektivet Strategiskt mål Måluppfyllelse Framgångsfaktorer Resultat 1. En aktiv forskning som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling Aktiv och konkurrenskraftig klinisk forskning Antal pågående och avslutade - forskningsarbeten 2. Kunskapsbaserad och säker hälsooch sjukvård med hög kvalitet Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Evidensbaserad läkemedelsanvändning Aktivt arbete för att minska antalet undvikbara vårdskador Resurser som omsätts till bästa möjliga patientnytta 3. Effektiv hälso- och sjukvård Effektiv och korrekt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Aktiv verksamhetsutveckling utifrån resultat på målstyrningstavla 4. Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan 12

15 Bedömning av måluppfyllelse 1. En aktiv forskning som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling Bedömning av måluppfyllelse gällande det strategiska målet för området forskning och utveckling sker inte förrän till hösten. 2. Kunskapsbaserad och säker hälso-och sjukvård med högkvalitet Inte helt tillfredställande måluppfyllelse utifrån den sammantagna bedömningen av målet. Andel trombolysbehandlade patienter har minskat från 9,2 % till 7,7 % sedan föregående mätning och målvärdet uppnås inte. Inom ramen för den lokala strokeprocessen pågår kontinuerliga mätningar och uppföljningar av resultat samt utvecklingsarbete för att säkerställa måluppfyllese avseende strokeindikatorerna. 80 % (8 av 10 verksamheter) av NSÖ:s verksamheter anger att man använder befintligt bedömningsinstrument vid misstanke på beroende. Den positiva utvecklingen förväntas fortsätta under året och leda till att målvärde uppnås. Målvärde uppnås gällande förskrivningen av bensodiazepider i gruppen år. Antalet DDD har minskat med 5 %, vilket innebär en betydligt större minskning än det angivna målvärdet. Förskrivningen av olämpliga läkemedel till patienter 80 år och äldre visar en stor minskning (13 %) för de första tre månaderna och når målvärde. Följsamhet till hygienregler når ej målvärde. Resultatet har förbättrats marginellt sedan föregående mättillfälle och ligger på 85 %. Följsamheten till klädregler ses en minskning med 2 procentenheter vilket innebär att målvärdet inte nås. Flera enskilda verksamheter har förbättrat sitt resultat och pågående utvecklingsarbete inom området förväntas leda till att NSÖ når målvärde under året. Förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI) enligt uppföljningsverktyget har minskat från 8,6 % vid föregående mättillfälle till 7,4 %, men målvärde uppnås ej. Inte helt tillfredställande resultat men aktivt utvecklingsarbetet har initierats och bedömningen är att måluppfyllese bör kunna nås. Antibiotikaförskrivningen har ökat något jämfört med samma period föregående år. Detta är en trend som syns i hela riket. Nivån är dock lägre än Det är idag svårbedömt om måluppfyllelsen nås. Andelen patienter som får läkemedelsberättelser ökar men dock långsamt. NSÖ:s apotekare arbetar aktivt med att stödja verksamheterna att införa läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser till hemgående patienter. Måluppfyllelsen förväntas därmed öka. Endast 5 % (1 av 19) av NSÖ:s verksamheter anger att man systematiskt uppmärksammar barn som anhöriga. Målvärdet uppnås ej. Resultatet kan bero på att indikatorn är ny och instruktionerna för registrering behöver implementeras avseende dokumentationsmall och KVÅ-koder. 3. Effektiv hälso-och sjukvård Inte helt tillfredställande måluppfyllelse, men utveckling pågår och visar en positiv trend. Åtta av 19 verksamheter inom NSÖ anger att man har påbörjat alternativt arbetar med produktionsplanering. Målvärde har därmed uppnåtts. Den totala beläggningsgraden på NSÖ:s vårdavdelningar visar en något ökande trend. 94, % jämfört med 93 % vid förra mättillfället vilket innebär att måluppfyllelse ej uppnås för indikatorn. Målvärdet nås inte avseende andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter 65 år eller äldre. Resultatet visar enbart marginell skillnad, från 19,1 vid tidigare mättillfälle till 18,4 % för första kvartalet Indikatorn följs månadvis i NSÖ:s uppföljningsplan och kommuniceras med kommunerna i länsdelen. Andelen verksamheter som har kartlagt sjukskrivningsmönstret hos sina patienter avseende, kön, ålder, diagnoser och sjukskrivningslängd uppgår till 21 % (3 av 14 verksamheter). Målvärdet nås ej i nuläge, men utvecklingsaktiviter pågår och utvecklingen går enligt plan. När sjukskrivningsverktyget införs under 2015 kommer möjligheten till uppföljning på individnivå att möjliggöras på ett enklare sätt. 13

16 När det gäller aktiv verksamhetsutveckling utifrån resultat på målstyrningstavla anger 88 % av verksamheterna (14 av 16 verksamheter) att man systematiskt visualiserar målstyrning. Inte helt tillfredställande resultat. Inom NSÖ:s verksamhetsutvecklarnätverk är införandet av leantavla en prioriterad uppgift som kan bidra till att målvärde kan uppnås under året. 4. Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Andel verksamheter som har utfört miljöförbättrande åtgärder i enlighet med NSÖ:s miljöplan är 59 %. Inte helt tillfredställande resultat, men aktiviteter har planerats och utveckling går enligt fastställd handlingsplan. Den samlade bedömningen av måluppfyllelse för processperspektivet som helhet vid årets slut visar en positiv utvecklingen för flera framgångsfaktorer och nyckelindikatorer. Riktade aktiviteter pågår för att öka möjligheten till måluppfyllelse för de områden som i nuläget visar otillfredsställande resultat. Utvecklingen följs månadsvis i NSÖ uppföljningsplan och på leantavla. I stora delar bedöms måluppfyllelse kunna uppnås utifrån de utvecklingsinsatser som startas under våren. Väsentliga insatser och resultat En aktiv forskning som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling Bedömning av måluppfyllese inom området forskning och utveckling sker inte förrän till hösten. En inventering av pågående FoU-arbeten har genomförts som visar att det sammanlagt pågår 44 olika arbeten inom NSÖ. Detta ser ut att vara en ökning mot tidigare siffror dock har ingen liknande sammanställning gjorts tidigare. Flera FoU- arbeten är tänkta att börja under tidig höst där även FoUsamordnaren kommer vara delaktig för att öka redan befintlig koppling mellan Hälsouniversitetet och NSÖ. Det har skett en liten ökning av ansökningar av LFoU medel till NSÖ:s FoU-råd och flera ansökningar är på väg in till rådet innan sommaren. Kunskapsbaserad och säker hälso-och sjukvård med högkvalitet Utvecklingsarbete inom ramen för den lokala strokeprocessen pågår. Olika delprocessgrupper arbetar för att säkerställa måluppfyllelse avseende strokeindikatorerna i NSÖ:s överenskommelse, fram för allt gällande områdena återbesök inom tre månader till specialiserat team samt ledtid mellan ankomst till sjukhus till strokeenhet. Fortsatt kontinuerlig uppföljning och regelbundna arbetsmöten inom lokala strokeprocessen pågår. Sedan januari månad har helgtjänstgöring för rehabilitering på strokeenhet verkställts. Detta innebär att samtliga nyinsjuknade strokepatienter på rehab bedöms inom max 36 timmar efter ankomst till strokeenhet. Ett dysfagiteam har under första kvartalet initierats och formerats på Vrinnevisjukhuset med syfte att ytterligare kvalitetsäkra arbete med sväljsvårigheter. Ett projekt för att strukturera arbetet för minskad användningen av bensodiazepiner bland patienter i medelåldern, utifrån en modell som testats på Cityhälsan Söder, har precis slutförts och ska nu implementeras. Detta har redan börjat ge viss effekt på förskrivningen. Målvärde för 2015 gällande förskrivningen av bensodiazepiner i åldergruppen har uppnåtts, men nivån är fortfarande högre än övriga länet och riket. NSÖ fortsätter att följa olämpliga läkemedel på NSÖ-nivå utifrån Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer. Arbetet med att minska denna förskrivning har pågått sedan Under föregående år har sågs en viss ökning, men nu verkar olika insatser ge resultat och förskrivningen minskar. Följsamhet till kläd- och hygienregler liksom förekomst av VRI är prioriterade områden för NSÖ och följs månadsvis på målstyrningstavla och i uppföljningsrapport. Antalet observationer måste öka. Lokala VRI-konferenser i länsdelarna och planering för att starta genombrottsprojekt förväntas bidra till att sätta fokus på vikten av följsamhet till de basala hygienreglerna. NSÖ:s nätverk för verksamhetsutvecklare har VRI som ett prioriterat område under året. Inom primärvården följs kvalitén av antibiotikaförskrivningen via STRAMA-portalen. Uppföljning sker via uppföljningsrapport från NSÖ liksom från STRAMA-primärvårdsgruppen. Inom slutenvården arbetar 14

17 utsedda STRAMA-läkare med bland annat antibiotikaförskrivningen och det nyligen införda infektionsverktyget. NSÖ:s apotekare arbetar aktivt med att stödja verksamheterna att införa läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser till hemgående patienter. Under 2014 har projektet Rätt Läkemedel genomförts. Det syftar till att införa läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser till hemgående patienter. I uppföljningsrapporten följer NSÖ månadsvis införandet per enhet och på t.ex. medicinkliniken har resultatet per vecka och avdelning redovisats på respektive leantavla. Motsvarande arbete är nu på gång på psykiatriska kliniken. Effektiv hälso-och sjukvård NSÖ:s logistiker bidrar med stöd till verksamheterna både avseende målstyrningen och i samband med produktionsplanering för att planera, följa upp och styra verksamheten. Intentionen är att alla verksamheter ska införa planeringsmodellen och NSÖ arbetar nu i olika stadier med att tillämpa modellen för strategisk och operativ planering på de åtta verksamheter enligt årets plan. Cityhälsan Norr kommer att ingå som pilot i projektet Balans 2, för att utveckla långsiktig produktionsplanering med IT-stöd. Två vårdcentraler kommer också delta med produktionsplanering inom projektet Framtidens bästa primärvård. Att minska överbeläggningsgrad och andelen återinläggningar är prioriterade målområden för NSÖ, då det påverkar såväl patientssäkerhet som arbetsmiljö. Analyser görs regelbundet avseende bakomliggande orsaker till överbeläggningar. Inom ramen för samverkan med kommunerna i länsdelen redovisas kontinuerligt beläggningsgrad och antal utskrivningsklara patienter och diskussion förs om möjliga återgärder. Flera riktade aktiviteter pågår, bl.a. länsdelsgemensamma utvecklingsuppdrag för att säkerställa och implementera rutinerna vid samordnad vård- och omsorgsplanering i slutenvård och i öppenvård. Det återstå att se i vilken utsträckning NSÖ kan utnyttja de avlastningsplatser som upphandlats för länet. Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan I NSÖ:s handlingsplan för systematiskt miljöarbete ingår bl a mer frekvent och enklare användande av videokonferenser vid samverkan med andra centrum/kliniken med målet minska antalet körda mil i tjänsten med 5% från Utvecklingsarbete pågår också där vårda miljön -koncept presenteras och genomförs inom alla enheter. Utfall nyckelindikatorer - processperspektivet Strategiskt mål En aktiv forskning som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling Framgångsfaktor Aktiv och konkurrenskraftig klinisk forskning Nyckelindikator Antalet ALF-poäng för forskning Föregående utfall 23,6 poäng (2013) Mål poäng* Utfall Mäts 2015/05 Måluppfyllelse Forsknings- och utvecklingsarbete används och omsätts i den kliniska vardagen Antal pågående och avslutade - forskningsarbeten - utvecklingsarbeten inom verksamheten Kompletteras vid årsskiftet Öka Öka 15

18 Strategiskt mål Kunskapsbaserad och säker hälso- och sjukvård med hög kvalitet Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015 Utfall Måluppfyllelse Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Förbättrad strokevård: - Andel trombolysbehandlade patienter vid akut stroke - Förbättrad måluppfyllelse av samtliga 5 mål i strokeprocessen i enlighet med överenskommelsen 2014/12: 9,2 % NSÖ ska förbättra sina resultat inom resp målområden > 10 % 100 % 2015/03: 7,7 % CI-rapport tillgänglig efter kvartal 2 Förekomst av trycksår 22pat/125pat. 17,6% mars 2014 <17,6 % Redovisas ÅR Andel verksamheter som använder befintligt bedömningsinstrument vid misstanke av beroende Har tidigare inte följts upp systematiskt 100 % (VC, psyk klin, beroendeklin) 2015/03: 80 % (8/10) Evidensbaserad läkemedelsanvändning Förskrivning av bensodiazepiner i åldersgruppen år DDD Minska med 3% jmf med året innan 2015/03: -5,23 % Förskrivning av olämpliga läkemedel för äldre 80 år 2014/12: 93 DDD/1000 listade Minska 2015/03: 81 DDD/1000 listade Aktivt arbete för att minska antalet undvikbara vårdskador Andel observationer som visar att hygienriktlinjerna följs avseende: - Hygienregler (HR) - Klädregler (KR) 2014/12: 84 % 95 % 95 % 95 % 2015/03: 85 % 93 % Förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI) enl uppföljningsverktyget 2014/Q4 8,6% < 4 % 2015/Q1 7,4 % Förskrivning av antibiotika 2014/12: 182 recept/ 1000 inv 165 recept /1000 inv 2015/03: 188 recept/ 1000 inv (Period janmars) 16

19 Andel hemgående patienter som fått en skriftlig läkemedelsberättelse (gäller slutenvården) 2014/12: 55% 60 % 2015/03: 58 % Andel verksamheter som systematiskt uppmärksammar barn som anhöriga Införs i Cosmic % 2015/03: 5 % (1/19) KVÅ-koder Strategiskt mål Effektiv hälso- och sjukvård Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015 Utfall Målupp fyllelse Resurser som omsätts till bästa möjliga patientnytta Antal verksamheter som har påbörjat och jobbar med produktionsplanering enligt LiÖ-modell 2014/12: 4/19 8/ /03: 8/19 Totala beläggningsgraden på NSÖ:s vårdavdelningar % < 90 % 2015/Q1 94% Effektiv och korrekt sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Aktiv verksamhetsutveckling utifrån resultat på målstyrningstavla Andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter 65 år eller äldre Andel verksamheter som har kartlagt sjukskrivningsmönstret hos sina patienter utdelat på: Kön Ålder Diagnosgrupper Sjukskrivningslängd Andel verksamheter som systematiskt visualiserar målstyrning ,1 % <15% 2015/Q1 18,4% Nytt krav 2015 >25 % 2015/03: 21% (3/14) 2014/12: 83% (15/18) 100 % 2015/03: 88% (14/16) Strategiskt mål Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015 Utfall Måluppfyllelse Verksamhet med minsta möjliga klimatpåverkan Andel verksamheter som har utfört miljöförbättrande åtgärder i enlighet med fastställd miljöplan för NSÖ Har tidigare inte följts upp systematiskt 80% 2015/03: 59% (10/17) 17

20 Medarbetarperspektivet Strategiskt mål Gott och aktivt medarbetarskap Måluppfyllelse Framgångsfaktorer Ökad delaktighet Återkoppling på prestation Resultat En attraktiv arbetsgivare för vilken många vill arbeta Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Samlad bild av kompetensförsörjning Goda lärmiljöer Hälsofrämjande arbetsplats Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsmål Chefer som regelbundet ges möjlighet till dialog om sitt uppdrag och arbets-situation Chefer som har stöd och verktyg för att hantera sitt uppdrag 18

21 Bedömning av måluppfyllelse I avvaktan på resultat från den nyligen avslutade medarbetarenkäten har måluppfyllelsen gråmarkerats. Utfallet för de flesta nyckelindikatorerna hämtas därifrån. 1. Ett gott och aktivt medarbetarskap Vi avvaktar resultatet från medarbetaruppföljningen. 2. Kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag En del resultat finns inom strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag. Under rubriken en attraktiv arbetsplats för vilken många vill arbeta, har andelen specialistutbildade sjuksköterskor minskat med 0,8 procentandelar. I och med att både Akutkliniken och Medicinkliniken har medarbetare som utbildar sig under 2015 förväntas resultatet bli bättre. Införandet av kompetensportalen har det gått långsammare än förväntat. Det mest sannolika scenariot är att kompetensportalen är helt införd första halvåret Personalomsättningen har minskat väsentligt men NSÖ har fortfarande stora bemanningsproblem och är beroende av bemanningsföretag, företrädesvis avseende specialistläkare inom allmänmedicin. Det finns ett visst beroende av bemanningsföretag avseende sjuksköterskor inom slutenvården. Avseende hälsfrämjande arbetsplats så har sjukfrånvaron ökat inom NSÖ. Målet är att sjukfrånvaron ska ligga på 5 % men har den ökat från 5,26 % till 6,1 %. 3. Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsmål NSÖ närmar sig målen men de är ännu inte uppfyllda. Resultatet för medarbetaruppföljningen för 2015 kommer i maj och förhoppningen är att NSÖ når uppsatta mål. Väsentliga insatser och resultat Gott och aktivt medarbetarskap Eftersom NSÖ brottas med bemanningsproblem vid en del enheter har det genomförts riskanalyser med stor delaktighet från både fackliga representanter och medarbetare vid enheter. Intervjuer har genomförts av HR på arbetsplatser med höga värden på kränkande särbehandling. Flera arbetsplatser inom NSÖ har startat omfattande arbete med att skapa gemensam värdegrund. Vi fortsätter att i samverkan med BKC och CKOC bedriva Kvalitetssäkrad av yrkesintroduktion för nyutexaminerade sjuksköterskor. Introduktionsutbildningen är obligatorisk. Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Inom NSÖ har vi börjat införa Kompetensportalen. Akutkliniken, Geriatriska kliniken och Bokningscentralen är de första enheterna inom NSÖ som är inne i Kompentensportalen. Införandet fortsätter men tyvärr inte enligt plan. De verksamheter som är på gång in i portalen är PVÖ, BHV och LaH. Portalen kommer att bli ett användbart verktyg för att på ett strukturerat sätt arbeta med kompetensstyrning. Under januari och februari har HR på NSÖ erbjudit alla medarbetare en tvåtimmarsutbildning i verksamhetsutvecklande lönesättning. Drygt hälften av alla medarbetare har gått utbildningen. Vi planerar att göra ytterligare utbildningstillfällen under hösten. Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat NSÖ har inlett ett arbete med att göra stresskartläggning även för chefer eftersom vi har noterat att stressindex för chefer är alldeles för lågt. De förslag på åtgärder som har framkommit är att ytterligare arbeta med 19

22 att införa RAK (Rätt Använd Kompetens) både vad det gäller uppgiftsförskjutning mellan vårdpersonal och till vårdadministratörer. Det finns även synpunkter på att NSÖ och regionen ska fokusera på färre projekt. Man vill också ha en bättre samordning och kunskap om vilka projekt som ska startas och vilka som pågår. I stort sett alla chefer inom NSÖ har genomgått utbildningen Verksamhetsutvecklande lönesättning. Under våren kommer det att genomföras workshops med chefer för att ge tillfälle till inspirera varandra med att sätta realistiska och utmanande mål. Utfall nyckelindikatorer - medarbetarperspektivet Strategiskt mål Gott och aktivt medarbetarskap Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015 Utfall Måluppfyllelse Ökad delaktighet Andel medarbetar som upplever att de tar del av forskningsresultat och kan använda dem för att utveckla verksamheten Ny frågeformulering >61* Redovisas DÅ-08 Andel medarbetare som upplever att deltar i förbättrings-och utvecklingsarbete 71* >72* Redovisas DÅ-08 Andel medarbetare som upplever att arbetsplatsträffar fungerar väl 77* >78* Redovisas DÅ-08 Återkoppling på prestation Andel medarbetare som frågar efter återkoppling 63* >65* Redovisas DÅ-08 Framgångsfaktor En attraktiv arbetsgivare för vilken många vill arbeta Nyckelindikator Andel medarbetare som upplever stolthet över att vara en del av verksamheten Andel specialistutbildade sjuksköterskor ska öka Föregående utfall Mål 2015 Utfall 80* >80* Redovisas DÅ-08 23,3 % 2014/12 >6 % 22,5 % 2015/03 Strategiskt mål Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag Måluppfyllelse 20

23 Samlad bild av kompetensförsörjning Goda lärmiljöer Antal verksamheter som infört kompetensportalen Antal VFU-utbildade handledare för läkarstudenter 3/ /12 6/18 (ej jourcentral) 3/ /03 1 Öka Redovisas ÅR Index goda lärmiljöer 72* >73* Redovisas DÅ-08 Personalomsättning 6 % 2014/09 Total sjukfrånvaro 5,26 % 2014/09 5 % 1,65 % 2015/03 5 % 6,1 % 2015/03 Stressindex medarbetare 57* >59* Redovisas DÅ-08 Strategiskt mål Gott ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckelindikator Chefer som regelbundet ges möjlighet till dialog om sitt uppdrag och arbetssituation Chefer som har stöd och verktyg för att hantera sitt uppdrag Andel chefer som upplever att de får återkoppling på prestation i förhållande till verksamhetens mål Föregående utfall Mål 2015 Utfall 78* >80* Redovisas DÅ-08 Stressindex chefer 48* >50* Redovisas DÅ-08 Andel chefer som upplever att NSÖ har ett öppet klimat 71* 73* Redovisas DÅ-08 Hälsofrämjande arbetsplats Måluppfyllelse 21

24 Ekonomiperspektivet Strategiskt mål 1. Ekonomi som ger handlingsfrihet Måluppfyllelse Framgångsfaktorer Balans mellan kostnader och intäkter i NSÖ:s verksamhet Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Resultat 2. Långsiktigt hållbar ekonomi Avsättningar inför framtiden 3. Kostnadseffektiv verksamhet Kostnadseffektivitet som står sig väl i nationell jämförelse Bedömning av måluppfyllelse 1. Ekonomi som ger handlingsfrihet Målet är ej uppnått. Avgörande för detta mål är NSÖ:s totala ekonomiska resultat. Trots kostnadseffektiv verksamhet har NSÖ till övervägande delen inte klarat uppsatta mål. Det ekonomiska resultatet 2015 bedöms sluta på -25 mkr. Vilket är 10 mkr sämre än godkänd budget för Genom ett systematiskt arbetssätt når kostnadsutvecklingen för både allmänläkemedel samt övriga läkemedel satta mål, vilket även lönekostnadsutvecklingen gör. Våra bedömningar inför 2015, grundade sig bl a på att vidtagna och planerade effektiviseringsåtgärder skulle få beräknad effekt, samt att vi under 2015 skulle klara kriterierna för rörlig ersättning. Under 2014 förlorade NSÖ 9,4 mkr pga utebliven rörlig ersättning och viten avseende ffa besöksersättning. Utebliven rörlig ersättning samt ej erlagda viten kommer på totalnivå att förbättras från -9,4 mkr till -2,1 mkr. Trots förbättringen når vi inte målet fullt ut dvs 0 kr. Primärvårdens samlade ACG-vikt har förbättrats något sedan bokslutet, men har efter fyra månader inte nått uppsatt mål. Bedömd kostnad för bemanningsföretag inom NSÖ 2015 är 24 mkr var kostnaden 30,9 mkr. Därmed har den bedömda totalkostnaden minskat med 22 % jämfört med förra året. Skillnaden är stor mellan verksamheterna, inom primärvården är minskningen 2,6 % och för övriga verksamheter -54 %. Vårt mål var -25 % för respektive område. Den övervägande delen av sjukhusklinikernas kostnadsminskning är att hänföra till psykiatriska kliniken som genom framgångsrikt långsiktigt arbete inte längre är beroende av hyrläkare. 22

25 2. Långsiktigt hållbar ekonomi Målet är ej uppnått. Avgörande även för detta mål är NSÖ:s totala ekonomiska resultat. Om NSÖ:s resultat för året är sämre än godkänd budget så försämras enhetens egna kapital med motsvarande belopp och vi når inte uppsatt mål. NSÖ:s egna kapital bedöms vara 10 mkr sämre än mål vid årets slut, -73,3 mkr. 3. Kostnadseffektiv verksamhet Målet är uppnått. NSÖ:s kostnad per DRG-poäng är fortsatt lägst av de tre närsjukvårdsområdena kr, vilket dock är en kostnadsökning på 1,2 % tom april 2015, jämfört med Övriga två närsjukvårdsområden visar kostnadsminskningar för samma period. Väsentliga insatser och resultat Samtliga tre strategiska mål under Ekonomiperspektivet Ekonomi som ger handlingsfrihet, Långsiktigt hållbar ekonomi och Kostnadseffektiv verksamhet, är till stor del är beroende av varandra. Den ekonomiska obalans som finns inom NSÖ, och som vi påtalat tidigare, kvarstår än. Vi var medvetna om att det skulle krävas kraftiga ansträngningar av flertalet av våra verksamheter för att nå godkänd budget, -15 mkr, 2015, även efter tillskottet på 25 mkr Kostnadsmedvetenheten är utbredd och vi har en kostnadseffektiv verksamhet. Vi har arbetat och fortsätter att arbeta systematiskt med förskrivning av läkemedel för att hålla satta mål för kostnadsutvecklingen. Fokus har också varit på våra rörliga intäkter och betalda viten. Vi bedömer att vi kommer att lyckats i vår målsättning med kostnadsutvecklingen för läkemedel. Avseende den rörliga ersättningen bedömer vi att utbetalningen kommer att öka under Förra året uppgick den uteblivna rörliga ersättningen och betalda viten till 9,4 mkr, för 2015 gör vi bedömningen att motsvarande uteblivet belopp kommer att uppgå till 2,1 mkr, en klar förbättring. Under 2015 kommer vi att ytterligare fokusera på detta område bl a genom produktionsplanering samt kvalitetssäkring av besöksregistrering. Handlingsplan för ekonomi i balans redovisas i bilaga 6. Trots negativt ekonomiskt resultat visar olika rapporter, att NSÖ har en kostnadseffektiv verksamhet. Detta gäller jämförelser såväl inom LiÖ som inom riket. Vårt mål 2015 är att NSÖ:s kostnad per producerad DRGpoäng fortsatt skall vara lägst av närsjukvårdsområdena inom LiÖ. Vilket vi bedömer att vi kommer att lyckas med. Utfall nyckelindikatorer - ekonomiperspektivet Strategiskt mål Ekonomi som ger handlingsfrihet Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015 Utfall Måluppfyllelse Balans mellan kostnader och intäkter i NSÖ:s verksamhet Ekonomiskt resultat, enligt godkänd budget -41 mkr 2014/12-15 mkr -25 mkr HB 04 Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Lönekostnadsutveckling -1,8% 2014/12 2,8% 4, /04 23

26 Läkemedelskostnadsutveckling Allmän läkemedel -4,3% Övriga +10,1% Allmän läkemedel <0% Övriga <+8,5% Allmän läkemedel -2,7% Övriga +3,1% 2014/12 PVÖ:s samlade ACG-vikt 0, /12 Samlad ACG-vikt >1,0 0, /04 Kostnad för hyrpersonal 19 mkr PVÖ 11,9 mkr Övriga 2014/12 Minska >25% Minska >25% 18,5 mkr 5,5 mkr -54% HB 04 Utebliven rörlig ersättning och erlagda viten -9,4 mkr 2014/12 0 kr -2,1 mkr HB 04 Strategiskt mål Långsiktigt hållbar ekonomi Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015 Utfall Måluppfyllelse Avsättningar inför framtiden Produktionsenhetens egna kapital -48,3 mkr 2014/12-63,3 mkr -73,3 HB 04 Strategiskt mål Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktor Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2015 Utfall Måluppfyllelse Kostnadseffektivitet som står sig väl i nationell jämförelse Kostnaden per DRG-poäng (kostnadsproduktivitet) kr 2014/12 (lägst kostnad) Lägst kostnad av närsjukvårdsområdena kr 2015/04 (lägst kostnad) 24

27 Fördjupad ekonomisk analys Trots dokumenterad kostnadseffektiv verksamhet bedöms NSÖ:s ekonomiska resultat för 2015 inte nå godkänd budget. Resultatet bedöms bli -25 mkr, dvs 10 mkr sämre än godkänd budget. Bakgrund NSÖ:s ekonomi har under ett antal år varit i obalans. Det ekonomiska resultatet försämrades ytterligare succesivt under 2014 och slutade på -41 mkr. Ändå var NSÖ:s kostnad per producerad DRG lägst bland närsjukvårdsområdena, det fanns också ett antal indikationer (KUI-jämförelser, kostnadsjämförelser med den nationella KPP-databasen, Helseplansutredning) på att NSÖ har en lägre kostnads-/ersättningsnivå än övriga närsjukvårdscentrum. Mot denna bakgrund initierade därför landstingsledningen hösten 2014 en analys av NSÖ:s kostnads- och ersättningsnivå. Sammanfattningsvis visade analysen att det inte finns några faktorer som gör att NSÖ borde ha lägre kostnader än övriga närsjukvårdsområden har NSÖ tillförts 25 mkr för att utjämna den existerande ekonomiska obalansen. En handlingsplan för att uppnå godkänd budget, -15 mkr, 2015 samt vara i ekonomisk balans 2016 har fastställts, bilaga 6. Handlingsplanen har ännu ej fått full ekonomisk effekt bl a p g a en fortsatt hög kostnad för hyrpersonal samt ökning av utskrivningsklara patienter. Trots att vi inte når godkänd budget är NSÖ:s kostnad per DRG i april fortsatt lägst av närsjukvårdsområdena. Produktion Antalet dagar för utskrivningsklara patienter fortsätter att öka från en redan hög nivå. Från 1675 dagar janapril 2014 till 2443 dagar Ökningen av antalet dagar, jämfört med förra året samma period, är 45,9 %, vilket innebär att vi varje dag under årets första 120 dagar i snitt använt minst 20 vårdplatser för utskrivningsklara patienter. En viss eftersläpning finns. De utskrivningsklara som ligger kvar på sjukhuset vid månadsskiftet kommer inte med i statistiken förrän de blir utskrivna. Denna situation, med många utskrivningsklara patienter, har medfört att antalet vårdtillfällen och DRG-vikter minskat med 5,2 resp 6,5 %. Beläggningen på medicinklinikens samtliga vårdavdelningar har under årets fyra första månader legat mellan 101 till 113 %. Vårddagar 80 år och äldre +4 % Slutenvårdstillfällen -5,2 % DRG-vikter totalt -6,5 % Vårddagar utskrivningsklara +45,9 % Antalet läkarbesök har ökat, jämfört med samma period förra året, +2,5 %. Inom primärvården är ökningen 2,0 %, trots brist på allmänspecialister. Ökningen ser vi ffa inom Närakuten, som fr o m 1 mars drivs i PVÖ:s regi. Antalet läkarbesök på Jourcentralen, där Närakuten är belägen, har ökat med 57,5 %. Även antalet besök på Akutkliniken fortsätter att öka +4,3 % till läkarbesök tom april. Antalet sjukvårdande behandlingar har minskat, -6,3 %. Detta är bl a en konsekvens av hemsjukvårdsreformen. Verksamheten var kvar i landstinget tom 19/

28 Riskområden och bedömning av årets resultat Inför 2015 har verksamheterna fått realistiska budgetar, som kompletterade med NSÖ handlingsplan, skulle innebära att NSÖ nådde godkänt resultat, dvs -15 mkr. Vi har tidigt identifierat några osäkra områden som vi måste komma till rätta med för att långsiktigt lyckas få en ekonomi i balans. Alla frågor äger vi inte fullt ut, utan de behöver lösas i samarbete över organisationsgränserna: - minska beroendet av hyrpersonal framförallt inom primärvården. - minska antalet utskrivningsklara patienter - öppenvården behöver stabiliseras samt få kompensation för - ST-läkarnas randning inom akutläkarprojektet, som i nuläget är ofinansierad - Behandlingskrävande patienter inom psykiatrin, som vi ej har full kostnadstäckning för. Dessa områden arbetar vi fortlöpande med för att finna lösningar på. En ny kalkyl avseende akutläkarprojektet kommer att presenteras. I NSÖ:s handlingsplan ingår att de höga kostnaderna för hyrpersonal, 30,9 mkr 2014, ska minska med 5 mkr under 2015, vilket vi även bedömer att vi kommer att göra. Som vi tidigare nämnt beräknar vi kostnaden för bemanningsföretag inom NSÖ 2015 till 24 mkr. Därmed har den bedömda totalkostnaden minskat med 22 % jämfört med förra året. Skillnaden är stor mellan verksamheterna, inom primärvården är minskningen 2,6% och för övriga verksamheter -54%. För att avlasta primärvården bemannar geriatriker SÄBO i Söderköping. Vi undersöker även möjligheten att minska beroendet av hyrläkare inom PVÖ, genom att låta geriatriker bemanna ytterligare SÄBO och äldremottagningar. En regionövergripande handlingsplan för att minska nyttjandet av hyrpersonal kommer troligen att krävas för att vi inte skall vara beroende av hyrpersonal. Störst effekt skulle åstadkommas genom ett större nationellt samarbete i denna fråga. NSÖ:s kostnadsmassa skulle minska med ca15 mkr om vi inte var beroende av hyrpersonal. Norrköpings kommun låter av olika orsaker sina utskrivningsklara patienter ligga kvar en tid på sjukhuset. Detta medför i sin tur överbeläggningar på våra vårdavdelningarna med en både försämrad vårdmiljö och arbetsmiljö som följd. Spiralen blir nedåtgående. Att komma tillrätta med detta problem har högsta prioritet. Antalet besök, ffa på akutkliniken, fortsätter att öka. För att få en likvärdig vård, jmf med akutmottagningen på US, kommer vi att lämna en begäran om att få göra samma uppbyggnad av organisationen på akutmottagningen på ViN som på US. Detta beräknas ske innan sommaren. En ytterligare effekt av att antalet besök ökar är att även de rörliga kostnaderna på akuten gör detsamma. Detta gäller exempelvis kostnaderna för medicinsk service. Vårdcentralen i Söderköping, som under de senaste åren brottats med en negativ ekonomisk utveckling, har ännu inte fått önskad effekt av framtagna handlingsplaner för att minska kostnaderna. Förslag på alternativa lösningar kommer att presenteras för landstingsledningen inom närtid då även beslut kommer att fattas. Slutsats NSÖ har en kostnadseffektiv verksamhet, även om det ekonomiska resultatet inte uppnår godkänd budget, vilket jämförelser såväl inom Regionen som riket visar. 26

29 Resultat per verksamhetsområde/klinik (mkr) Verksamhetsområde/klinik Helårsbedömning 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Primärvården i öster, PVÖ -7,1 0-3,4 Psykiatriska kliniken -1,2 0-4,6 BUP -1,5 0-0,7 Beroendekliniken -0,5 0 0,8 Habiliteringen -0,1 0 0,5 Akutkliniken -0,6 0-9,3 Medicinkliniken ,2 Geriatriska kliniken -0,2 0-4 LaH 0 0-0,3 Palliativt kompetenscentrum -0,3 0-0,4 BHV i Östergötland 0 0 0,1 Rehab-öst -0,3 0 0 Övrigt -8,2-15 8,5 Summa

30 Bilaga Närsjukvården i östra Östergötland Helårsbedömning 04 Resultaträkning (tkr) Aktuell helårsbedömning Föregående helårsbedömning Ack utfall 04 Budget 2015 Bokslut 2014 Not Intäkter Koncernbidrag Patientavg sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård/tandvård Försäljning utbildning Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Bidrag för personal Övriga bidrag Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter , 2, 5) 3) 2) Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader ) 5) Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhnära material o varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader ) 6) Avskrivningar Avskrivningar Summa Avskrivningar Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen: 1)NSÖ har erhållit 25 mkr 2015, för att utjämna ekonomisk obalans. 2)Intäkter för AT-läkare betalas in på annat konto än 2014, ca 32 mkr. 3)Budget för återbetalning av 6-% moms registreras ej. 4)Samtliga tjänster budgeteras under personalkostnader, men hyrpersonal, avser ffa läkare, redovisas under köpt verksamhet. Kostnaden beräknas till ca 24 mkr var kostnaden 31 mkr. 5) Intäkter och kostnader för ST-läkare inom primärvården ca 26 mkr har förts över till NSÖ fr )Kostnadsökningen jämför med budgeten är till största delen hänförbar till läkemedel, ca 5 mkr samt hjälpmedel ca 0,5 mkr.

31 Forts bilaga Närsjukvården i östra Östergötland Kassaflödesanalys Aktuell helårsbedömning DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0 Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder ) Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 1) Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde 0 Likvida medel vid årets början 81 Likvida medel vid årets slut 81 Noter till kassaflödesanalys: 1) Negativa likvida medel har flyttats till kortfristiga skulder, tkr.

32 Investeringsredovisning Forts bilaga 1 Föregående Investeringar Aktuell helårsbedömning helårsbedömning Budget 2015 Bokslut 2014 Inventarier Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Summa

33 Forts bilaga Närsjukvården i östra Östergötland Balansräkning (tkr) UB Aktuell helårsbed 2015 IB Bokslut 2014 Not TILLGÅNGAR Inventarier Datautrustning 0 37 Medicinteknisk apparatur Summa Anläggningstillgångar Förråd mm Förutbet kostn upplupna intäkt Kassa och bank Summa Omsättningstillgångar ) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital Årets resultat Summa Verksamhetens eget kapital Semlöneskuld okomp övertid mm Upplupna kostn förutbet intäkt Övriga kortfristiga skulder Summa Skulder ) SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Noter till balansräkningen: 1) Negativa likvida medel har flyttats till kortfristiga skulder, tkr.

34 Bilaga 2 Kommentar till resultat för primärvården kopplat till vårdval Produktionsenhetsspecifik kommentar, DÅ04 Helårsbedömning, DÅ 04 uppvisar ett underskott på 7,1 MKR, vilket är en försämring jämfört med resultatet Antalet listade fortsätter att minska, även om minskningstakten avtagit. Vid ingången av 2015 hade PVÖ:s vårdcentraler listade. Motsvarande siffra för april 2015 är Största minskningen har skett på Cityhälsan Centrum, men även VC Söderköping och Cityhälsan Norr har att tappat listade. VC Åby och Cityhälsan Söder fortsätter att öka. ACG fortsätter att stegvis införas som ersättningsmodell för länets primärvård. För 2015 innebär detta att 2/3 av ersättningen baseras på ACG och 1/3 är kapiteringsersättning. Vad gäller socioekonomisk ersättning så är det inga skillnader jämfört med 2014, utan där är CNI det som avgör ersättningens storlek. Den utgör ca 7 % av den samlade budgetutrymmet för PV. En analys så här långt visar, att trots ökade ACG-vikter totalt för vårdcentralerna, så blir det allt svårare att få balans i ekonomin. Detta skulle kunna vara ett av skälen till att vårdcentralerna Valdemarsvik och Vikbolandet uppvisar underskott. Båda har relativt god bemanning och är välskötta med god kontroll på sina utgifter. Vårdcentralen Cityhälsan Centrum visar väsentligt försämrade siffror jämfört med Något som vi bedömer som övergående, då vi idag tyngs av stora hyrläkarkostnader. Den nya ledningen av vårdcentralen har en tydlig utvecklingskraft och är medvetna om vilka kostnader som har ökat kraftigt. Detta kan ses som en tydlig parallell till vad som för några år sedan hände med Cityhälsan Norr, som nu går ihop sig ekonomiskt. Den stora utmaningen är VC Söderköping, där det återigen pekar mot ett underskott på närmre 6 MKR. Utredning och beslut om åtgärder av detta sker i särskild ordning tillsammans med regionledningen. Enligt politiskt beslut skall det från och med 2015 vara möjligt att, mot särskild ersättning erbjuda tilläggsuppdrag för vårdcentraler med hög andel listade med låg socioekonomisk status. Tilläggsuppdraget syftar till att förbättra och anpassa hälso- och sjukvårdsinsatserna för i synnerhet ofrivilligt migrerade personer. Cityhälsan Söder tillhör en av de vårdcentraler i länet som getts denna möjlighet. Ett underlag för beslut finns framtaget och förväntas beslutas i början av juni. Detta innebär att Cityhälsan Söder kan fortsätta med sin gruppverksamhet för denna målgrupp samt ytterligare

35 Bilaga 2 utveckla sin drop-in-mottagning för att optimera omhändertagandet av de ofrivilligt migrerade. Läkemedelsbudgeten reducerades med 2 % för Detta har för PVÖ:s vårdcentraler inneburit att läkemedelsnettot minskat med drygt 1 MKR perioden januari mars, jämfört med samma period förra året. Läkemedelsnettot har genom åren haft en stor betydelse för det samlade resultatet. Antal vakanta distriktsläkartjänster har varit fortsatt hög, trots flera färdiga specialister. Rörligheten i läkargruppen har också varit stor, man byter arbetsgivare och även vårdcentral inom PVÖ. Det finns också några som gått vidare till bemanningsföretag. Fyra vårdcentraler har anlitat läkare från bemanningsföretag. Kostnaden för detta januari- mars är drygt 5 MKR. Under samma period 2014 köptes läkartjänster för 3,7 MKR. Situation är mycket ansträngande och påverkar arbetsmiljön för de som är anställda. För att nå målet 1 distriktsläkare/1500 listade, skulle PVÖ behöva anställa ytterligare 30 specialister. I början av februari startade vi utbildningsmottagning för läkare utbildade i annat land än Sverige. Konceptet är detsamma som i Skäggetorp. Mottagningen är förlagd till lokaler på Cityhälsan Söder. Verksamheten har startat i mindre skala, p g a pågående ombyggnadsarbeten. Erfarenheterna så här långt är mycket positiva, såväl från lärare som de läkare som haft sin placering på mottagningen. Hittills har en läkare gått vidare till ST-tjänst och flera är på väg ut på vikariat på vårdcentral, i väntan på ST. För att möta bristen på läkare och den brist på tillgänglighet som detta leder till, har PVÖ drivit en Lättakut under Sista kvartalet utvecklades denna mottagning till en Närakut som ett pilotprojekt inom ramen för projektet Akuta flöden. Mottagningen har haft stor betydelse för tillgängligheten och drivs nu vidare i PVÖ:s regi. Under perioden januari april har 1660 patienter kunnat erbjudas besök på mottagningen.

36 Primärvårdsrapport 208 Närsjukvård i östra Österg Bilaga 3 Helårsbedömning 04 Resultaträkning (tkr) Helårsbedömning 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Not Intäkter Koncernbidrag Patientavg sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård/tandvård Försäljning utbildning Försäljning övriga tjänster Statsbidrag ) Bidrag för personal Övriga bidrag Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter Personalkostnader Lönekostnader ) Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet ) Verksamhnära material o varor ) Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader Avskrivningar Avskrivningar Summa Avskrivningar Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen: 1)Budget för återbetalning av 6-% moms registreras ej. 2)Samtliga tjänster budgeteras under personalkostnader, men hyrpersonal, avser ffa läkare, redovisas under köpt verksamhet. Kostnaden beräknas till ca 18,5 mkr var kostnaden 19 mkr. 3)Kostnadsökningen jämför med budgeten är till största delen hänförbar till läkemedel, ca 2 mkr.