Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University

Transkript

1 FFT - SVERIGE Gun Drott Englén, Socionom, leg psykoterapeut Kjell Hansson, Socionom, psykolog, leg psykoterapeut, Professor, Lund University Reg. Varumärke: nr

2 FFT - -SVERIGE DRIVS AV OSS VIA KONTINUERLIGT SAMARBETE. MÅLSÄTTNINGEN ÄR ATT SPRIDA OCH UTBILDA I FUNKTIONELL FAMILJETERAPI. KVALITTSGARANTERA UTBLIDNINGARNA OCH TILLÄMPNINGEN AV FFT I SVERIGE.

3 Functionel Family Terapi Jim Alexander, professor Salt Lake City, USA Thomas Sexton, professor Indiana University, USA

4 Gun Drott Englén Kjell Hansson

5 DAG 1 DAG 1 Presentation Ram för utbildningen Historik Forskning/blueprints Teoretisk bakgrund Systemteori och familjeterapi Social inlärningsteori Film: Minuchin snuttar, J.A. 70-talet

6 RAM FÖR UTBILDNINGEN TEORETISK GRUNDUTBILDNING OCH TRÄNING UNDER 6 DAGAR. DÄREFTER HANDLEDNING DÄR MAN ARBETAR MED2 FAMILJER OM VISAS I HANDLEDNING VID MINST 3OLIKA TILLFÄLLEN PER FAMILJ. HANDLEDNINGEN KAN SKE ANTINGEN VIA VIDEO ELLER VIA DIREKTHANDLEDNING. HANDLEDNINGEN SKER I GRUPP MED MAX 8 DELTAGARE. VI FÖRUTSÄTTER ATT MAN ARBETAR I TEAM MED FFT. DELTAGARNA I DESSA TEAM ARBETAR MED FFT CA 50% AV SIN ARBETSTID. UNDER HANDLDNINGSTIDEN DOKUMENTERAS KLIENTARBETET FÖR ATT UNDERSÖKA OM KLIENTERNA BLIR BÄTTRE AV BEHANDLINGEN. UNDER HANDLEDNINGEN FÖLJES ARBETE VID OLIKA ADHERENCE SKALOR. EFTER AVSLUTAD OCH GODKÄND HANDLEDNING GES CERTIFIERING TILL TEAMET SOM VARAR I 2 ÅR VAREFTER NYTT GODKÄNNANDE SÖKS GÖR ATT MAN SKA KUNNA HÄVDA ATT MAN ARBETAR MED FFT.

7 FOLKHÄLSOPROBLEM RÖKNING ÖVERVIKT ASOCIALITET

8 Hur ökar vi vår kunskap? EMPIRI GRUNDEN FÖR F R KUNSKAP Sken-kunskap Evidensbaserad kunskap ÄR DATUMMÄRKT

9 Kontrollerad forskning Evidensbaserad eller auktoritetsbaserad praktik Perspektiv påp utvärdering: Effekt process cost/benefit

10 EMPIRI OCH EVIDENS KVALITATIV EMPIRI FÖRSTÅELSE SKAPANDE OCH TEORIGENERERANDE KVANTITATIV EMPIRI UNDERSÖKER OM TEORIER GÄLLER GENERELLT ARBETAR MEN SAMBAND, PROGNOSER OCH UTFALL

11 Hur bedöma evidens av behandling Randomiserade studier Flera studier finns Studier gjorda av andra än metoduppfinnaren Studier gjorda i olika kontext Forskningen rapporterad i välkänd och accepterad tidskrift med ref. bedömning Kan resultat av studier gjorda i andra länder generaliseras till Sverige? Kan resultat ha evig hållbarhet? Kan resultat från individualterapi generaliseras till familjeterapi?

12 Nu har många anammat att man ska arbeta evidensbaserat Men. Vi definierar evidens på ett annat sätt Utifrån en annan vetenskapssyn Osv.

13 VAR SÖKER MAN INFORMATION OM EVIDENSBASERADE METODER Behandling av depressionssjukdomar En systematisk litteraturöversikt Januari

14 BLUEPRINTS MODEL PROGRAMS Del Elliot Midwestern Prevention Project (MPP) Big Brothers Big Sisters of America (BBBS) Functional Family Therapy (FFT) Life Skills Training (LST) Multisystemic Therapy (MST) Nurse-Family Partnership (NFP) Multidimensional Treatment Foster Care (MTFC) Olweus Bullying Prevention Program (BPP) Promoting Alternative THinking Strategies (PATHS) The Incredible Years: Parent, Teacher and Child Training Series (IYS) Project Towards No Drug Abuse (Project TND) BASICS (Brief Alcohol Screening and Intervention of College Students)

15 BLUEPRINTS PROMISING PROGRAMS BPP01 ATLAS (Athletes Training and Learning to Avoid Steroids) BPP02 Behavioral Monitoring and Reinforcement Program BPP03 Brief Strategic Family Therapy (BSFT) BPP04 CASASTART BPP05 FAST Track BPP06 Good Behavior Game (GBG) BPP07 Guiding Good Choices (GGC) BPP08 I Can Problem Solve (ICPS) BPP09 Linking the Interests of Families and Teachers (LIFT) BPP11 Perry Preschool Project BPP12 Preventive Treatment Program (PTP) BPP13 Project ALERT BPP14 Project Northland BPP16 School Transitional Environmental Program (STEP) BPP17 SOAR (Skills, Opportunities, and Recognition) BPP18 Strengthening Families Program For Parents and Youth 10-14

16 Start för olika program (första publikation) PMTO 1971 FFT 1973 InC.Years 1983 MST 1986 ART 1978, 1987 MTFC 1990

17 Strategier för insatser vid antisocialt och asocialt beteende hos barn och ungdom. Intensiteten i insatsen MARTE MEO Multidimensional Treatment FosterCare (MTFC) Föräldrautbildning (PMTO, TIY m.m.) Multisystemisk terapi(mst) Funktionell familjeterapi(fft) ÅLDER

18 VARFÖR ÄR EN MANUAL VIKTIG? EN KARTA SÅ MAN HITTAR I BEHANDLINGSLANDSKAPET Följer modellen Möjligt att upprepa behandlingen Så att man vet vad som lådan innehåller

19 TANKAR KRING BEHANDLING Orsaker till Asocialitet Anknytning Familjestress Uppfostringsbrister Individfaktorer Genetiskt arv Orsaker till hälsa Intelligens Socialt stöd Bra familjerelationer Sociala kompisar Bra skolgång Riskfaktorer Skyddsfaktorer FÖREBYGGA HINDRA UNDANRÖJA UPPTÄCKA SKAPA STÖDJA Behandling

20 M1 M2 Effect size = M 1 -M 2 SD

21 Bedömning av effektstorlekar.20 liten effekt.50 måttlig effekt.80 stor effekt Lipsey, M.W. & Durlak, J.A. (1991). A Practioner s Guide to Metaanalysis. American Journal of Community Psychology, Vol 19, No. 3.

22 ES 0,10 Boot camps för ungdomar -0,18 Aggression replacement trainin (ART) -0,37 Multi dimensional treatment foster ca (MTFC) -0,31 Multisystemisk tera (MST) -0,25 Funktionell familjeterapi (FFT -0,40-0,30-0,20-0,10 0,00 0,10 0,20 Steve Aos, Polly Phipps, Robert Barnoski & Roxanne Lieb (2001). THE COMPARATIVE COSTS AND BENEFITS OF PROGRAMS TO REDUCE CRIME. Washington State Institute for Public Policy

23 FFT - -UTVECKLING I SVERIGE 1989 BESÖK I SALT LAKE CITY (KH) 1992 RENDOMISERAD STUDIE STARTAS I LUND ( SNABBA INSATSER ) 1994 LUNDA STUDIEN AVSLUTAS 1995 FFT STUDIE STARTAS I VÄXJÖ 1997 ARTIKEL I SOCIALVETENSKAPLIG TIDSKRIFT ( SNABBA INSATSER ) 2000 ARTIKEL I NORDISK PSYKOLOGI 2006 MINST 10 OLIKA ORGANISATIONER ÄR UNDER UTBILDNING I FFT (Uppsala, Sollefteå, Ljungaskog, Malmö, Norrköping, Helsingborg, Mölndal, Magelungen Familjeforum Stockholm, Familjeforum Lund, Västerås m.fl.)

24 FFT-studier i Sverige Lund, Snabba insatser (randomiserad studie) Växjö Barnpsyk (matchad kontrollgrupp) Psykoterapeututbildningen, Malmö (singel group) Utredningsavdelningen (matchad kontrollgrupp) UPPFÖLJNING 1 och 2 år 18 månader 18 månader 5 år

25 FFT - Lund Randomized controlled treatment study, FFT and treatment as usual (Social well fare) Inclusion period The patients were referred by the police in Lund to the project All patients have been arrested and have comitted crime all from shoplifting to robbery. The randomization was done by the social worker at the polic station by tossing coin.

26 FFT - Växjö Patients coming from Social wellfare around the child guidence clinic in Växjö ( a small town in south of Sweden). The treatment team was lokated at the Child Guidence clinic. Inclusion period All patients have been referred to social wellfare from the police for different kind of criminal activity. The matched control group was patients close in age, the same sex, close in conviction time and type of criminal act coming from the same town.

27 FFT - Malmö As part on an family therapy teaching program the students learned FFT. Inclusion period Every student did three cases each. The treatment was at the patients home and the referrels come from Social wellfare. All hade been referred to Social wellfare from the polis because of criminal activity. This was a single group study.

28 FFT - Lund Återfall i brott ett år efter behandlingens start (Registerdata) FFT Kontroll Totalt n % n % n % Återfall Ja Nej Total x 2 (df=1)=9.3 p =.0024 Återfall i brott två år efter behandlingens start FFT Kontroll Totalt n % n % n % Återfall Ja Nej Total x 2 (df=1)=15,2 p =.0001

29 Tidigare studier Funktionell Familjeterapi Återfall i % Hansson & Cederblad 1997 (24 mån) Kontroll FFT Gordon et al 1995 (16 mån) Gordon et al 1995 (28 mån) Gordon et al 1988 (18 mån) Barton et al 1985 (15 mån) Barton et al 1985 (13 mån) Alexander et al 1973 (12 mån)

30 ADHERENCE: ATT MEN FÖLJER OCH ÄR TROGEN MODELLER ALLA MODELLER HAR SÄTT ATT FÖLJA OCH MÄTA AD. ADHERENCE HAR SAMBAND MED BEHANDLINGSRESULTAT

31 Antisocial behaviour Selfreported antisocial behaviour FFT Normal Lund children Beteende % % Behaviour Skolkat Truency Rymt hemifrån 27 2 Running away Olovlig körning Driving without license Snattat 74 8 Shoplifting Stulit bil 20 2 Stolen a car Ficktjuv 6 0,2 Pickpocketing Inbrott 37 4 Burglary Häleri 24 9 Buing stolen goods Burit vapen Carrying a weapon Olaga hot 12 1 Thretening somebody Slagsmål Engagement in riots Använt hasch 24 5 Cannabis use Tyngre droger 3 0,7 Hard drug use Supit sig full 75 - Drunk Sålt knark 9 1 Hard drug selling

32 Att påverka människor 1. Genom fysiskt tvång 2. Genom kemiska medel 3. Genom ekonomiska påtryckningar 4. Via kärlek 5. Via språket

33 MEKANISTISKT SYSTEM Nödvändiga resurser FAMILJEMEDLEMMAR HUS PENGAR KUNSKAP MÅL Termostat REGLER METAREGLER Feed-back Total omgivning Kjell Hansson

34 TERAPI PROCESSEN INNEHÅLL, VAD START TID MÅL PROCESS, HUR OLIKA FASER

35 TERAPI PROCESSEN INNEHÅLL, VAD START TID MÅL PROCESS, HUR OLIKA FASER

36 Slutenhetsfällan Social skam Problem Personlighetsdrag Glest nätvärk FAMILJER SLUTER SIG INÅT OCH DISKUTERAR ELLER AVSLÖJAR INGET FÖR UTOMSTÅENDE SITUATIONEN OHÅLLBAR OCH LEDER TILL ALLT STÖRRE PROBLEM

37 Social inlärningsteori Beteende inlärt genom socialisering, uppfostran och modellinlärning Det som formar beteendet är företrädesvis kortsiktiga vinster av olika beteende. Positiv förstärkning mer effektivt än bestraffning för att uppnå förändringar

38 Kortsiktiga vinster olika exempel Uppmärksamhet Beröm eller uppmuntran Gemenskap Minskad oro eller ångest Tjat eller annat obehagligt stimuli som försvinner Undvikande av misslyckande Materiella saker Känsla av styrka eller kontroll

39 Social inlärningsteori - behandling Önskade beteenden synliggörs, stöds och förstärks konsekvent Oönskade beteende lyfts inte fram utan negligeras konsekvent Beteendebeskrivningar viktiga för att (1) identifiera förstärkare som vidmakthåller problemen samt för att (2) kunna arbeta konkret med ungdomens beteende och dess konsekvenser

40 Tänk funktion!

41 Vilken funktion har beteendet? SITUATION BETEENDE KORTSIKTIGA VINSTER Klasskompisar skolkar Hänger med Slipper ensamhet Känner gemenskap och har kul Läraren skäller Går ut ur klassrummet Slipper skäll Slipper ångest

42 Vilken funktion har beteendet? SITUATION BETEENDE KORTSIKTIGA VINSTER Bråk med elev i skolan Krav från föräldrar Slår killen i huvudet Trotsar och skriker Får som han vill Stöd från kompisar Får negativ uppmärksamhet (Negativ modell) Slipper krav

43 Vilken funktion har beteendet? SITUATION BETEENDE KORTSIKTIGA VINSTER Förälder ställer krav Nonchalerar och verkar ointresserad Föräldern tystnar Krav från föräldrar Trotsar och skriker Får negativ uppmärksamhet (Negativ modell) Slipper krav

44 Vilken funktion har beteendet? SITUATION BETEENDE KORTSIKTIGA VINSTER Barn trotsar och skriker vid krav Förälder skäller och hotar Barnet lyder Skäll och hot funkar Barn trotsar och skriker vid krav Förälder ger efter Slipper konflikt Lugn och ro

45 Vilken funktion har beteendet? SITUATION BETEENDE KORTSIKTIGA VINSTER Föräldrar tjatar och kritiserar Terapeut tjatar och moraliserar Du måste! Ungdom ljuger eller ger falska löften Ungdom ljuger eller ger falska löften Slipper tjat och kritik Slipper tjat och kritik

46 Hur förstå och hur förändra utifrån analys av stimuli efter beteende? Positiv förstärkning belönande stimuli tillförs Negativ förstärkning straffande eller jobbigt stimuli upphör Utsläckning förstärkande stimuli upphör Straff straffande stimuli tillförs

47 Skapa allians Låna trygghet personer eller situationer Sammanhangsmarkering Ge ungdomen tid Motivera Leta kompetens och intressen Acceptans Beröm! Mål Inge hopp Humor!

48 Fokus på faktorer som förstärker uppfattningen om att det finns möjligheter till önskad förändring - Tillfällen där ungdom lyckats/tecken på styrka hos ungdom - Tecken på styrka hos familj/skola - Leta glädjeperioder - Min kompetens - Mål i livet