Familjebehandling på goda grunder. Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet

Transkript

1 Familjebehandling på goda grunder Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet

2 Kort historik S. Freud Psykoanalys, vuxna padenter c:a 1900 J. Bowlby mor barn terapi, ANachent, SeparaDon, Förlust 1969 nu aktuell med ABFT = anachment based fam ter S. Minuchin Families of the Slum 1978 PsychosomaDc Families Utvecklade Strukturell Familjeterapi 1977 H. SDerlin Psykoanalys och familjeterapi

3 Citat ur den sista: Familjeterapin är en nyn sän an uppfana orsaken Dll och an lösa psykiatriska problem. Föremål för behandling är inte längre en individ utan den serie av mänskliga reladoner som denna individ är invecklad i.

4 Varför finns det goda grunder för an bedriva familjeterapi? Freud: Barnet är mannens fader. Boszormenyi- Nagy: The invisible loyaldes. 3 generadons terapi V. SaDr: Om man inte vill vara samma slags förälder som sina egna föräldrar, har man 20 års erfarenhet av den modell man inte vill ha och ingen erfarenhet av det sän man vill vara på. G. Jonsson: Det sociala arvet. Det tar 3 generadoner an skapa en gentleman (eller en psykopat)

5 Aktuell genedsk forskning 50% miljö, huvudsakligen unik miljö och 50% genedk för de flesta sjukdomar, temperamentsegenskaper, polidska och religiösa ahtyder etc, dvs nature and nurturance inte andngen eller. Riskgener känslighetsgener: BDNF, 5- HTTLPR, MAOA påverkar serotoninomsänningen. LågeffekDva varianten gör individen mer miljökänslig, mer kriminalitet och deperssion i högstressfamilj och mindre psykopatologi i trygg, välfungerande familj

6 EpigeneDk Förvärvade egenskaper ärvs. Mödrar som varit i konc.läger fick barn med mer PTSD och ätstörningar, fäder som suht i konc. läger fick barn med mer ångest, depression Gravida kvinnor som upplevt terrorist anacken 9-11, som själva fån PTSD fick mer stresskänsliga barn. Ev. genom stresshormonet kordsol som varit hög

7 Familjeterapilexikon H Olson, B PeDN 1999 Familjebehandling: Samlingsnamn för förändringsarbete som sylar Dll an par och familjer löser problem, lär sig nya beteenden och/eller får annan hjälp, t ex familjerådgivning, familjearbete.

8 D:o Familjeterapi: psykoterapi inom det sammanhang som en familj utgör. Det kan bedrivas udfrån olika teorier; systemteori, kommunikadonsteori och konstrukdvisdska teorier. Pågående samspel och kommunikadon mellan människor har stor betydelse för uppkomsten och bibehållandet av problem liksom familjens struktur och organisadon.

9 Familjeterapins utveckling i Sverige 1968 första utbildningen i Sverige Strukturell (Minuchin) och kommunikadon (SaDr) talen dominerande inom BUP och delvis soc tjänsten 1990 talet hamnade i skuggan av KBT pgr av krav på utvärderingsforskning Evidens baserad behandling

10 Nuläge Socialstyrelsen har accepterat FFT som evidensundersökt metod i Sverige SBU = Statens Beredning för medicinsk Utvärdering, fom hösten 2015 även metoder inom socialt arbete Finns många välgjorda effektstudier utomlands, få i Sverige. Sammanställt på Svensk Familjeterapi s hemsida, april 2015.

11 Problem med effekt forskning Dyrt, svårt Ideologiskt (narradve, språksystemisk, lösningsfokuserad, företrädarna forskn fientliga eller acc bara kvalitadv forskning) 82% av den nuvarande internadonella forskningen handlar om Big 4 dvs FFT, MST,MDFT och BSFT som alla är utvecklade för an arbeta med familjer med en tonåring med normbrytande beteende Finns RCT studier av ABFT i USA och Israel, pågår i Sverige

12 Ännu mera svårigheter Få metoder är manualbaserade förutom de nämnda svårt an veta vad terapeuterna fakdskt gör Det finns så många prakdserade par- och familjeterapimodeller. P. StraNon: det behövs RCT studier om alla ska utvärderas!!

13 Är familjeterapi sämst i klassen? Kartläggning av socialtjänsten i Sverige 2009: Man använde 109 olika metoder för an förbänra barn- och ungas psykiska hälsa. Av dem var 10 utvärderade i Sverige! Transportabilitet Måste replikera utländska studier i varje land. Ex: FFT fungerade i sv. studier som i USA, MST visade däremot sig inte överlägset vanlig socialvård i Sverige vilket det gjort i amerikanska studier.

14 Journal Digital Familjeinstrument: Familjeklimat, utvecklat och prövat i Kjell Hanssons doktorsavhandling FamiljediagnosDk 1989 Varje fam medlem stryker under 15/85 adjekdv som speglar hur man upplever sin familj. Genom faktoranalys får man 4 faktorer: Närhet, Distans, Kaos och Spontanitet

15 Frågor om familjemedlemmar EN instrument utvecklat för an mäta begreppet Expressed EmoDon för varje familjemedlem EE först beskriven som en stark riskfaktor för återfall i schizofreni Senare studier visar ökad risk vid många allvarliga psykiska sjukdomar t ex anorexia nervosa, bipolär sjukdom, depression

16 ASEBA formulären Achenbach CBCL (Child Behavior Check List) TRF (Teacher s Report Form) YSR (Youth Self Report) Finns även observadonsinstrument i samma paket Baseras på vad föräldrar sökt hjälp för vid BUP kliniker i USA, empiriskt grundat, faktoranalyserat, kan även ge DSM diagnoser.

17 Metoder an mäta EE Camberwell Family interview: under 9 mån eler sjukhusvården återföll 58% av unga schizofrena padenter om minst en förälder hade hög EE mot 16 % om ingen hade det. Mycket Ddsödande metod FMSS, Five Minutes Speech Sample, alternadv metod använd i forskning, men komplicerad för kliniskt bruk

18 Känsla av sammanhang KASAM A. Antonovsky 29 eller 13 påståenden an ta ställning Dll av egen upplevelse på en skannings skala Mäter coping sdl FörhållningsäN Dll livsproblem Utgörs av tre dimensioner: begriplighet hanterbarhet och meningsfullhet Kralfull stress skyddsfaktor enl många studier i många länder

19 Symtom Check List, SCL- 90 Symtomskalan DerogaDs, Fridell 90 frågor som beskriver vanliga psykiatriska symtom hos vuxna. Faktoranalyserat Dll 9 grupper t ex depression, tvångssymtom samt en totalpoäng

20 Livets stege OpDmism skala som mäter klientens tro på an förändring Dll det bänre är möjlig en vikdg frisk faktor och en indikadon på padentens Dlltro Dll behandlingen

21 Metodutveckling Validitet Reliabilitet Test- retest stabilitet SensiDvitet Specificitet Språkform; barn, dyslekdker, invandrare, normalvärden relevans