Självsvarsformulär. Skattningar som en del i det kliniska behandlingsarbetet. Suzana Resell, Joachim Persson SOCIALFÖRVALTNINGEN
|
|
- Carl-Johan Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PORTEN - FAMILJEBEHANDLING Självsvarsformulär Skattningar som en del i det kliniska behandlingsarbetet Suzana Resell, Joachim Persson Suzana Resell och Joachim Persson Familjebehandlare
2 Verksamhetsområden FÖREBYGGANDE Tillståndsenheten Alkohol & drogförebyggande arbete Föreningsbidrag PArT Utsikter Socialnämnd Gemensam mohagning och socialjour UNGDOM- och FAMILJ Utredning- och Uppföljning Familjebehandlingsenheten Familjevåld Barnahuset Specialinsatser (ex Mobila teamet) BARN- och FAMILJ Utredning Insats Familjehemsenheten FamiljeräHsenheten Specialinsatser (ex Föräldrautbildningar) FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN PORTEN Familjebehandlare VILLAN HVB- hem med utslussningslägenheter VUXEN Utredning Stöd- och behandling Stödboendeenheten Socialpsykiatri
3 Innehåll Nedslag i det kliniska behandlingsarbetet utifrån olika skattningar och avidentifierade familjer - Användbarheten i det vardagliga behandlingsarbetet med familjerna Skattningar som en naturlig del i behandlingsarbetet - Hur introducerar och pratar vi med familjerna om skattningarna? - Hur återkopplar och pratar vi med familjerna om skattningarna? Kort presentation av skattningarna som nämns Självsvarsformulärens möjligheter - Seminariet på intet sätt heltäckande men med en förhoppning om att det kommer ge er ny kunskap skapa nyfikenhet Risker - Betydelsen av att använda skattningarna på ett varsamt sätt
4 Målsättning med dagens seminarium att göra vårt vardagliga familjebehandlingsarbete med skattningar begripligt att ni går härifrån med en känsla av att skattningar som verktyg är hanterbart att ni upplever utvecklingsmöjligheterna att öka kvalitén för ert egna behandlingsarbete som meningsfullt
5 Överblick av självsvarsformulären * CBCL (Child Behavior Check List) Föräldern skahar barnets/ungdomens beteende. * YSR (Youth Self Report) Den unge skahar sih egna beteende. * TRF (Teacher s Report Form) Läraren skahar elevens beteende. * Familjeklimat (FK) Familjemedlemmarna beskriver med hjälp av föreslagna adjekwv det upplevda samspelet och stämningen i familjen. * FoF (Frågor om Familjemedlemmar) Undersöker relawoner, dyader inom familjesystemet. EH instrument för ah mäta Expressed emowon (EE). * Livets stege Mäter individens over all life sawsfacwon genom nuvarande, framwda och Wdigare livsförväntningar på en Wogradig skala. Visar hopp. * KASAM (Känsla Av SAMmanhang) Mäter en livshållning hos individen som kan öka motståndskra[en vid stress och därmed vara en hälsobefrämjande egenskap. * SCL- 90 (Symptom Check List) Symptomlista för vuxna. Mäter förälderns upplevelse av egen psykisk och fysisk hälsa. Självsvarsformulären ger mig som familjebehandlare möjlighet ah kliniskt utvärdera både pågående behandlingsinsats och om behandlingsresultaten varit bestående. Porten dokumenterar varje familjs situawon i Journal Digital före insats (T1), under pågående insats (T2), vid insatsens slut (T3) och vid en eh års uppföljning (T4).
6 ACHENBACHS SYMPTOMLISTOR CBCL (Child Behavior Check List) YSR (Youth Self Report) TRF (Teacher s Report Form) Samtliga tre självsvarsformulär belyser barnets/ungdomens beteende. Formulären är uppdelade i två delar. Första delen berör den unges kompetens. Andra delen består av påståenden som undersöker förekomsten/frekvensen av olika problematiska symptom. Symptomdelen är uppdelad i 8 subskalor som mäter: 1. Tillbakadragenhet (Withdrawn) Undvikande av oangenäma situationer 3. Somatiska problem (Somatic complaints) Kroppsliga besvär 5. Ångest, depression (Anxious, depressed) Starkt obehag, svårmod, skräck 7. Sociala problem (Social problems) Umgängesproblem med jämnåriga 9. Tankeproblem (Thought problems) Svårigheter att koppla samman tankar med verkligheten 11. Uppmärksamhetsproblem (Attention problems) Svårigheter med att fokusera sig 13. Kriminellt beteende (Delinquent behavior) Bekymmer med samhällets normer 15. Aggressivt beteende (Aggressive behavior) Aggressivitet gentemot andra Dessa subskalor kan sedan indelas i tre grupperingar för större syndrom: 1. Internalisering Inåtvänt beteende (inom den egna personen), subskala Externalisering Utåtvänt beteende (utom den egna personen), subskala Total symptombelastning Alla symptom som formuläret mäter i ett index (jämförelsetal) Journal Digital 2004 Manual för ifyllande av självsvarsformulär
7 Självsvarsformulär Frågor om Familjemedlemmar (FoF) Frågor om familjemedlemmar är ett självsvarsformulär som mäter relationer, dyader inom ett familjesystem. Det finns 4 olika delskalor. 1. Upplevd kritik (UK) Höga värden innebär att jag upplever att mycket kritik riktas mot mig från dig. Låga värden betyder att jag upplever ringa kritik från dig. 2. Upplevd Emotionell Involvering (UEI) Höga värden innebär att jag upplever att du är emotionellt engagerad i mig. Låga värden betyder att jag tycker att du inte är känslomässigt engagerad i mig. 3. Kritiska kommentarer (KK) Höga värden innebär att jag är kritisk mot dig. Låga värden betyder att jag är föga kritiskt mot dig. 4. Emotionell Överinvolvering (EÖI) Höga värden innebär att jag är mycket känslomässigt involverad i dig, vilket innebär att jag reagerar starkt på vad du gör, säger eller känner. Överinvolvering försöker mäta en belastande närhet i relationen. Journal Digital 2004 Manual för ifyllande av självsvarsformulär
8 Självsvarsformulär SCL-90 (Symptom Check List) SCL-90 är ett självsvarsformulär som mäter förälderns hälsa. De 90 frågorna fördelas över 9 subskalor samt ett totalt indexmått. 1. Somatiska problem Somatiska symptom, upplevelsen av kroppsliga obehag (ev hypokondri) 3. Obsessiv-kompulsivitet Tvångstankar, känslan av att vara tvungen att tänka vissa tankar eller upprepa vissa beteenden 5. Interpersonell sensitivitet Känslighet, överobservant på andras beteenden eller förändringar i omgivningen 7. Depression Upplevelser av nedstämdhet 9. Ångest Upplevelse av starkt obehag eller panik 11. Fientlighet Ilska, känslor av aggressivitet mot andra 13. Fobisk ångest Undvikande av bestämda obehagliga situationer 15. Paranoida tänkandet Paranoida symptom, tankar och känslor av att vara förföljd eller hotad utifrån 17. Psykotiska drag Psykotiska symptom, splittrat eller förvirrat tänkande 10. GSI Hur man mår generellt (index) Låga värden indikerar god psykisk hälsa. För den enskilda personen är det alltid upplevelsen av symptomen som är avgörande för hur man mår. En del personer klarar mycket ångest och depression medan andra personer har en större sårbarhet, mer känsliga och upplever även låga symptomnivåer i skattningsskalan som mycket obehagliga. Detta gör att SCL-90 ska betraktas som en subjektiv skala. Journal Digital 2004 Manual för ifyllande av självsvarsformulär
9 Skattningar som en naturlig del av behandlingsarbetet Hur introducerar och pratar vi med familjerna som skattningarna? I samband med uppstartssamtalet eller i ett inledande skede av behandlingskontakten T1, T2, T3, T4, ber om lov att få kontakta familjen igen efter avslutad behandling Nyttan för utvecklandet av verksamheten Utvärdera, förbättra verksamheten för våra familjer Nyttan för det kliniska familjebehandlingsarbetet Hjälper mig som familjebehandlare att bättre förstå Hur mår ni som familj? Hur har ni det tillsammans just nu? Svårigheter som ni sliter med? Styrkor som hjälper er i det ni kämpar med just nu? SCL-90, ett exempel på hur vi kan säga Det händer ofta att jag träffar föräldrar, mammor och pappor, som inte mår så bra men som inte riktigt velat berätta eller prata om det innan samtidigt som föräldrar förstår att deras mående påverkar deras förmåga att vara den mamma eller pappa som de vill vara för sitt barn. När jag får möjligheten att få ta del av det så ges jag också möjligheten till att vara extra varsam med denna förälder, mamma eller pappa, så att jag inledningsvis inte ställer för höga krav på föräldern i sitt föräldraskap i det förändringsarbete som familjen vill göra. Skriftligt samtycke
10 Journal Digital används som ett behandlingsstöd i det enskilda arbetet med ungdomen/familjen. Självsvarsformulär görs vid inskrivning (T1), var sjätte månad (T2), vid avslut (T3) och ett år efter avslut (T4). Vi riktar behandlingsarbetet utifrån information som framkommer i svaren. Skattningarna används också på gruppnivå för att utvärdera Familjebehandlingsenhetens verksamhet. Uppgifterna läggs in i Journal Digital och förvaras i enlighet med de lagar och riktlinjer som gäller för sekretesskyddat material. Vid sammanställning kommer det inte att vara möjligt att spåra enskild person i utvärderingen. Medgivandet löper under hela forskningsstudien, det vill säga till och med 1 år efter avslutad behandlingsinsats. Vi tackar så mycket för ert deltagande. Datum Vi har tagit del av syftet med deltagandet i Journal Digital: underskrift namnförtydligande personnummer underskrift namnförtydligande personnummer underskrift namnförtydligande personnummer
11 Familjen Chahrour Relationsmönster med grund i skattningarna FoF, Familjeklimat, KASAM 1. Noor van vid att styra, bestämma och få sin vilja igenom Norr hierarkiskt överordnad mamma Elise 2. Noor reagerar med aggressivitet 3. Noor vill bli mött åldersadekvat 4. Noor behöver avstånd, oberoende, avskildhet, låg intensitet (rädsla för att bli insnärjd) 5. Noor söker modern och ger kärleksbetygelser när hon vill ha materiella ting 6. När Noor visar kärlek, uppskattning utan vinning ändock inte tillräckligt för mamma Elise som avvisar 1. Mamma Elise tillåtande och gör dottern Noor till viljes för att undvika konflikt, Mamma klarar inte av att hålla ut, att hålla fast, vågar inte stå för egna beslut Mamma sänder dubbla budskap till Noor, tar inte ansvar för detta Mamma Elise hierarkiskt underordnad dottern Noor 2. Mamma skuldbelägger dottern Noor 3. Mamma vill ha kvar sin lilla flicka vid sin sida 4. Mamma behöver mycket närhet, beroende, insnärjdhet, hög intensitet (rädsla för att bli övergiven) 5. Mamma Elise känner sig inte älskad av dottern, hon utnyttjar bara mig, litar inte på henne 6. Dottern Noors försök till kontakt inte tillräckliga för mamma Elise som vill ha ännu mer av dottern
12 Familjen Chahrour Behandlingsplanering med grund i skattningarna CBCL, YSR, FoF, Familjeklimat, KASAM, Livets stege, SCL-90 Jag stämmer som familjebehandlare av skattningarna som jag tycker har betydelse för behandlingsprocessen jämte min kliniska bedömning från samtalen med målsättningen som familjen från början uttryckt i behandlingskontakten med Porten för att gemensamt med familjen nå fram till en behandlingsplanering. Mamma Elise behöver lära sig uppmärksamma och se sin dotter Noors behov Elise behöver lära sig att lyssna in och förstå sin dotter och uttrycka detta i ord och handling Elise behöver bemöta Noor åldersadekvat Elise behöver lära sig att hantera de egna behoven av närhet och Noors behov av avstånd/ distans Föräldrautbildning, mer edukativ Noor behöver öva på att formulera sina tankar, känslor och uttrycka dem i ord Noor behöver acceptera och kunna möta moderns behov av närhet utan att bli aggressiv Kommunikationsträning mamma Noor Förhandling av gränser och regler Problemlösning Konflikthantering Se signaler på återgång
13 Familjen Chahrour Exempel på skattningarnas användbarhet som verktyg i denna familj Relationsmönster, beteendebeskrivningar Behandlingsplanering Tydlig indikation på stora svårigheter med närhet/distans för både Noor och mamma Elise Grund för fortsatta behandlingssamtal med olika tema Längtan till varandra (Hur kan denna längtan bli verklighet?) Tillit (Hur utveckla någon sorts tillit till varandra?) Förståelse för varandras svårigheter med närhet/distans (Hur stå ut med att vara nära varandra?) (Hur stå ut med att vara ifrån varandra?) Utformandet av interventioner Övningar Rollspel Hemuppgifter Den relationistiska förståelsen av familjen som självsvarsformulären kan bidra till visar vägen för hur kommunikation, problemlösning och föräldraförmåga kan tränas i just den här specifika familjen
14 Familjen Jakobsson, självsvarsformulären CBCL, YSR Exempel, hur inledningsvis tänka med hjälp av skattningsresultaten, mer som indikationer som skapar hypoteser Mamma skahar symptombelastning Wll 112, normalvärdet för CBCL ligger på 14. Det kommer a* vara vik-gt för mor och son rela-onen a* hjälpa mamma a* skapa nya bilder av Fredrik. Pappa har skahat symptombelastningen Wll 53 med ovanligt hög Wllbakadragenhet. Stämmer det? Hur få -ll bra prat, bra diskussioner mellan pappan och sonen? Hur bä*ra på rela-onen mellan far och son? Hur göra sonen mer synlig för pappa Kenneth så a* han ser Fredrik? Fredrik skahar egen symptombelastning Wll 40. Pappa och son alltså överens. Denna likhet kan jag använda för a* länka ihop dem.
15 Familjen Jakobsson, självsvarsformulären FoF Frågor om familjemedlemmar Exempel, hur inledningsvis tänka med hjälp av skattningsresultaten, mer som indikationer som skapar hypoteser Fredrik upplever pappa Kenneth som väldigt kriwsk. Han upplever inte pappan som känslomässigt engagerad i honom. Han har en normal inställning Wll sin pappa i övrigt och reagerar inte särskilt på Kenneths förehavanden. Pappa Kenneth upplever inte heller sonen som kriwsk. Han tycker själv ah han riktar mycket kriwk mot sin pojke och ah han som förälder reagerar starkt på vad sonen gör, säger eller känner. En belastande närhet för pappan. Han upplever också sonen som alleör intresserad av honom. Kenneth vill vara mer ifred. En intressant indikawon. Förstår pappan sonens behov? Hur höja pappans sensi-vitet? Hur minska kri-ken från pappan? Hur tar sig kri-ken u*ryck? Hur göra om kri-ken -ll stöd? Fredrik upplever mamma Sara som kriwsk men kriwserar inte henne själv. Han upplever inte mamman som känslomässigt engagerad i honom. Han upplever henne tvärtom Wll och med som underinvolverad. Mamma Sara upplever sig som starkt kriwsk mot sonen och upplever sig som känslomässigt överinvolvering i sonen. En belastande närhet i relawonen för mamman som gör ah hon reagerar mycket starkt på vad Fredrik gör, säger och känner. Hur skapa förutsä*ningar i samtalen så a* Fredrik blir mer sedd av båda föräldrarna?
16 Familjen Jakobsson, självsvarsformulären FoF Frågor om familjemedlemmar Exempel, hur inledningsvis tänka med hjälp av skattningsresultaten, mer som indikationer som skapar hypoteser Sara upplever Kenneth som mycket kriwsk. Hon riktar själv mycket kriwk mot honom och har starka synpunkter. Hon tycker ah han bryr sig för lite samwdigt som hon upplever en känslomässig överinvolvering i deras relawon och kan inte värja sig. Kenneth har betydligt svalare svarsresultat. Det finns risker förenat med den -digare parrela-onen som kanske kommer a* spilla över i familjebehandlingsarbetet. Interven-on. Förskjuta -dsperspek-vet redan i första samtalet. Exempel Jag har förstå* a* ni haj det svårt i er parrela-on, a* ni ibland haj e* helvete. Kenneth, du har upplevt Sara som ständigt kri-sk och Sara, du har upplevt a* Kenneth bryr sig alldeles för lite. Kan vi lägga det som varit åt sidan och börja om och fokusera på det familjebehandlingsarbete som behöver göras för a* det ska bli bra för Fredrik -llsammans med er som föräldrar eller behöver vi gräva upp era gamla stridsyxor och ta itu med gamla oförä*er först?
17 Familjen Jakobsson, självsvarsformulären Familjeklimat Exempel, hur inledningsvis tänka med hjälp av skattningsresultaten, mer som indikationer som skapar hypoteser Fredriks svar hemma hos pappa visar framför allt på för lite närhet. Han behöver eh familjeklimat hemma präglat av mer harmoni, trygghet och värme av pappan. Pappa Kenneth upplever samspelet och stämningen i familjen som normal. Hur få Kenneth a* öppna ögonen för vissa problem? Hur få pappan a* se sonens behov? Mamma Sara överkänslig, har stor sensi-vitet. Kan hon hjälpa -ll i de*a? Fredriks svar hemma hos mamma visar på för mycket distans som kännetecknas av kyla och avståndstagande. Mamma Sara borde med grund i hennes svarsresultat rörande familjeklimatet ha marginaler för sonen Fredrik i sih nya familjesystem.
18 Familjen Jakobsson, självsvarsformulären Livets Stege Exempel, hur inledningsvis tänka med hjälp av skattningsresultaten, mer som indikationer som skapar hypoteser Fredrik tror ah det kan ta sig. Hur ge dem hopp? Hur installera hopp? Pappa Kenneths svar indikerar ah han inte ser problemen samwdigt som han ställt upp för sonen. Sonen har -digare haj omsorgsbehov, blivit äldre, har nu rela-onis-ska behov. Hur omsä*a pappans stora hoppfullhet i a* se a* hans sons behov förändras? barn utvecklas? Formulera mamma Sara som en resurs, ah hon trots många svårigheter på vägen ordnat en trygg och bra levnadssituawon. Hur få in Fredrik i det sammanhanget, i det familjelivet?
19 Familjen Jakobsson, självsvarsformulären KASAM Exempel, hur inledningsvis tänka med hjälp av skattningsresultaten, mer som indikationer som skapar hypoteser Pappa Kenneth skahar sig Wll 186, normalvärde 154. Det blir eh problem ah pappan tycker ah han kan och förstår allwng. Omnipotenta drag. Hur handskas med de*a utan a* kränka honom. Mamma Sara ligger lågt med 137, normalvärde 157. Hon behöver begripligheten, hanterbarheten, meningsfullheten. Hur handskas rela-onis-skt med dessa y*erligheter? Hur få dem a* mötas?
20 Familjen Jakobsson, självsvarsformulären SCL-90 Exempel, hur inledningsvis tänka med hjälp av skattningsresultaten, mer som indikationer som skapar hypoteser Mamma Sara symptombelastning på 2,4, normalvärdet ligger på 0,4. Noterar högt på paranoida drag, ångest och somawska problem. Sara har eh vårdbehov som ligger inom ramen för vuxenpsykiatrin. Hon kan inte ge 100 %. Hur u*rycka förståelse för a* hon inte har det lä*? svårt för a* räcka -ll? Hur kan jag som familjebehandlare, pappan och sonen stödja henne i samtalen när hon inte mår bra? Behöver erbjuda henne hjälp i hanterandet av familjesamtalen. Hur höja upp hennes betydelse som mamma -ll Fredrik och som mormor senare i livet? Pappa Kenneth ligger normalt, men med hög somawsering. Behöver få klarhet senare i familjebehandlingen vad det är för somawska problem som pappan har och som påverkar honom, men inte nu.
21 Skattningar som en naturlig del av behandlingsarbetet Hur återkopplar och pratar vi med familjerna om skattningarna? Vi pratar om de skattningar som vi bedömer har betydelse för det fortsatta behandlingsarbetet för att inge hopp för att länka ihop familjemedlemmar för att bekräfta för att stärka för att visa på styrkor, salutogena faktorer för att undersöka för att driva på behandlingsprocessen för att utmana för att visa förändringar för att förebygga, undanröja riskfaktorer för att upptäcka, skapa och stödja skyddsfaktorer för att stämma av med familjen, pratar vi om rätt saker?
22 Familjen Johansson, självsvarsformulären CBCL, YSR Återkoppling av skattingsresultat i ett inledande skede Anna och Leifs skahningsresultat skiljer sig. Anna skahar 70p. Leif skahar 24p. Stor diskrepans mellan de bådas skahning. Hur få dem a* närma sig/förstå varandra? Hur få Leif a* förstå Anna? Anna beskriver i samtal eh mående som skiljde sig från Leifs beskrivning av henne.
23 Självsvarsformulär Familjeklimat (FK) Familjeklimat är ett självsvarsformulär som består av 85 adjektiv. Varje familjemedlem markerar minst 15 av de ord som bäst beskriver samspelet och stämningen i familjen. 1. Närhet Beskriver ett klimat då personen i familjen upplever stor närhet, ett positivt klimat med harmoni, trygghet och värme. 2. Distans Beskriver ett familjeklimat som kännetecknas av kyla och avståndstagande. 3. Spontanitet Beskriver känslomässig uttrycksfullhet. 4. Kaos Beskriver ett familjeklimat med förvirring, nervositet och instabilitet. Journal Digital 2004 Manual för ifyllande av självsvarsformulär
24 Familjen Johansson, självsvarsformulären Familjeklimat (FK) Återkoppling av skattingsresultat i ett inledande skede Upplever familjen saker olika? Ser de saker på olika säh som exempelvis begreppet närhet? Inte ovanligt med samband mellan FK- Kaos CBCL/YSR- Extro och FK- Närhet CBCL/YSR- Intro, kopplat Wll den kliniska bedömningen. Återkoppling sker av FK- orden (ej graf) för ah ly[a diskrepansen kring resultaten. Anna beskriver för Leif vad orden innebär för henne, och beskriver således sin uppfa*ning, tankar och känslor av sin egna familj. Anna sahe ord på vilka saker som hände i familjen som hon önskade en förändring kring. Förändringar som Leif kunde genomföra. Återkoppla FK- orden för at: - länka ihop familjemedlemmar (diskrepans mellan ska*ningsresultat) - undersöka (koppla ska*ningsresultat -ll klinisk bedömning, stämmer resultatet, har jag uppfa*at de*a korrekt?) - driva på behandlingsprocessen (en gemensam uppfa*ning/grund behövs a* utgå ifrån och röra oss framåt) - utmana (kan Leif ta -ll sig Annas uppfa*ning, hur hanterar han den?) - förebygga, undanröja risk (i samtal kring FK framkommer Annas riskfaktorer, de försöker vi (Leif) sedan förebygga)
25 Familjen Svensson, självsvarsformulären CBCL, YSR Återkoppling av skattningar i ett avslutande skede T1 symptombelastning Erik 82p. Moder 63p. T2 symptombelastning Erik 63p. Moder 47p. Erik skahar symptombelastning lägre främst inom extrovert beteende vid T2, vilket modern är samstämmig i. Hur minska externalisering, kaos och distans? UWfrån Eriks uppfahning om sig själv provade vi en intervenwon med brodern. EH försök som föll väl ut. Mycket prat om iden-tet, självbild och hur e* beteende kan påverka människor i ens närhet. A* vara förebild. (Brodern gjorde mycket jobb i samtalet.) Vi samtalar kring familjens syn och uppfahning om de minskade skahningsresultaten uwfrån de förändringar som skeh i familjen. Förändringar så som gemensamma middagar, hemsysslor, ökad insyn och engagemang i skola.
26 Familjen Svensson, självsvarsformulären Familjeklimat (FK) Återkoppling av skattningar i ett avslutande skede T1+T2 Modern upplever eh minskat kaos i familjen och båda är samstämmiga kring en ökad grad av närhet. Återkoppla YSR/CBCL + FK för at: - bekrä]a (Erik och mamma är samstämmiga i a* förändring ske*. Förändring är möjlig! - visa förändringar (e* kvi*o på familjens arbete) - inge hopp
27 Familjen Magnusson, flickan Rebecka Självsvarsformuläret Livets Stege
28 Familjen Magnusson, flickan Rebecka Återkoppling i samband med T1, skattningen Livets Stege, ett exempel Ett till synes litet självsvarsformulär, skattningen Livets Stege, kan ge stor effekt i samband med återkopplingen till familjen. Vi ser att du Rebecka sliter med att få ihop det med både mamma och pappa på olika sätt, och att det ibland har varit svårt, svårt att hoppas på att det ska bli något bra, men att du nu börjat våga tro, tro på att det kan bli en flytt till pappa och ett utökat umgänge med mamma, samtidigt som du ibland fortfarande blir lite osäker, ska det lyckas eller inte, vi ser också att de positiva erfarenheterna du har med dig, som du gjort på sistone med pappa och mamma gör att du är förhoppningsfull, hoppfull om att det kan bli riktigt bra för dig i framtiden med både pappa och mamma.
29 Risker Betydelsen av att använda skattningarna på ett varsamt sätt Tänk på att siffrorna i sig har inget egenvärde siffrorna ger enbart indikationer, ingen sanning svarsresultatet visar hur personen tycker, tänker, känner, upplever, mår vid just det tillfället självsvarsformulären är självskattningar som ska tolkas med försiktighet, undvik att dra förhastade slutsatser minst 1 standardavvikelse bör uppvisas innan man kan tala om förändring siffrorna har betydelse först när svarsresultaten sätts i relation till den kliniska bedömningen och till samtalen som du som familjebehandlare har med familjemedlemmarna när du stämmer av, frågar och pratar med familjen om deras svar exempel en ökad symptombelastning för YSR betyder inte de facto en försämring = negativt det kan innebära att ungdomen svarar mer ärligt det kan innebära att ungdomen reflekterar mer, har fått en ökad insikt det kan innebära att ungdomens situation förbättrats (se pojken Benjamin Heikkinen) * exempel ett mycket högt KASAM betyder inte de facto att föräldern har en fantastisk livshållning med ordning, förutsägbarhet, struktur, tydlighet och med resurserna att kunna möta olika situationer i livet och vara delaktig i det som sker (se pappan Kenneth Jakobsson) * Tänk på att skattningsresultat som innebär goda kliniska behandlingsresultat inte nödvändigtvis också innebär goda resultat på gruppnivå vad gäller utvärdering av verksamheten.
30 KASAM - Känsla Av SAManhang (sence of coherence) HÄLSA Hög KASAM OHÄLSA Låg KASAM Upplevelse av Ordning Förutsägbarhet Struktur Tydlighet Upplevelse av at ha Wllräckliga resurser för ah kunna möta olika situawoner i livet Upplevelse av delakwghet i det som sker BEGRIPLIGHET HANTERBARHET MENINGSFULLHET Upplevelse av Kaos Oordning Slumpmässighet Upplevelse av at sakna Wllräckliga resurser för ah kunna möta olika situawoner i livet Upplevelse av at se sig själv som en utanförstående betraktare i det som sker Antonovsky, A.(1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur
31 Familjen Jakobsson, pappa Kenneth KASAM
32 Familjen Heikkinen, pojken Benjamin Självsvarsformuläret YSR T1 i jämförelse med YSR T2 Hur kan en ökad symptombelastning av självsvarsformuläret YSR, i en jämförelse mellan T1 och T2, visa sig vara goda behandlingsresultat med avsevärt förbährad situawon för ungdomen i relawon Wll föräldern?
33 SAMMANFATTNINGSVIS Självsvarsformulären, som informationskälla, kan ge hypoteser som vi stämmer av med familjen ge beskrivningar av relationsmönster ge beskrivningar av svårigheter som vi inte förstått och som vi frågar familjen om ligga till grund för vidare behandlingsplanering ge information som skapar mål i genomförandeplanen möjliggöra upptäckten av ohälsa användas för att scanna efter riskfaktorer och skyddsfaktorer utgöra grund för fortsatta familjebehandlingssamtal ge uppslag till interventioner i familjebehandlingsarbetet visa på styrkor och salutogena faktorer öka familjemedlemmarnas känsla av delaktighet ge relationistisk förståelse av familjen som bidrar till att visa vägen för hur exempelvis kommunikation, problemlösning och föräldraförmåga kan tränas Och glöm inte siffrorna har inget egenvärde siffrorna ger enbart indikationer, ingen sanning siffrorna har betydelse först när svarsresultaten sätts i relation till den kliniska bedömningen och till samtalen som du som familjebehandlare har med familjemedlemmarna när du stämmer av, frågar och pratar med familjen om deras svar
Frida Harrysson Leg. Psykolog Familjeforum Lund
Workshop Att tolka testresultat utifrån risk och skydd Frida Harrysson Leg. Psykolog Familjeforum Lund www.inom.com Disposition Varför använda skattningsformulär? Vad menas med risk och skydd? Hur begreppet
Läs merSET. Social Emotionell Träning. www.set.st
www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna
Läs merBRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN
FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK
Läs merInledning. ömsesidig respekt Inledning
Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.
Läs merRusmedel ur barnets synvinkel
FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver
Läs merStöd för barn och familjen
Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj
Läs merDialog Meningsfullhet och sammanhang
Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap
Läs merwww.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE
Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.
Läs merAntal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203
Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög
Läs merSamverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete
Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,
Läs merFFT-cannabis. FFT accommodation. Om bakgrunden till FFT cannabis. Nationell kongress. Knivsta 22 september 2017.
FFT-cannabis Nationell kongress Knivsta 22 september 2017 Pirkko Uusitalo Gunilla Anderson www.stiftelsenfftsverige.se FFT accommodation I samarbete med FFTllc. USA, Jim Alexander och Mike Robbins, har
Läs mer2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma
Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs
Läs merFFT-prevention En utvärdering av metoden och resultatbeskrivning
FFT-prevention En utvärdering av metoden och resultatbeskrivning Firouzeh Badiee & Agneta Wiik 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte och frågeställningar... 3 1.3 Uppsatsens
Läs merProblematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03
Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merStegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod
Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas
Läs merNu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.
Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund
Läs merÄmnesområde Likabehandlingsplan
Ämnesområde Likabehandlingsplan Syftet med planen är: Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Skolan och fritidshemmet ska vara fria från diskriminering, trakasserier
Läs merHälsofrämjande ledarskap
Hälsofrämjande ledarskap eller? med 1 globaliserat it-samhälle Kunskapssamhälle? 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Annorlunda Samhälle Arbetsliv Organisationer Livspussel Hälsoutmaning då behövs ett annat
Läs merFamiljebehandling på goda grunder. Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet
Familjebehandling på goda grunder Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet Kort historik S. Freud Psykoanalys, vuxna padenter c:a 1900 J. Bowlby mor barn terapi,
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merFryxellska skolans Värdegrund Kultur
Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat
Läs merAtt ta avsked - handledning
Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser
Läs merBarnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet
Barnens Internet Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Medarrangör av skolfred Förebyggande När något hänt Kvällens innehåll Tv- och dataspel Sociala
Läs merEnkätundersökning hos AHA:s Medlemmar
Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%
Läs merFRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN
FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign
Läs merEFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad
EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merKursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014
Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen
Läs merFlickor, pojkar och samma MöjliGheter
Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra
Läs merSalutogent förhållningssätt och ledarskap
Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merTORPASKOLANS FRITIDSHEM
TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten
Läs merSe hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS
Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merFrågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som
Läs merBEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera
Läs merFFT-prevention En utvärdering av metoden och resultatbeskrivning
FFT-prevention En utvärdering av metoden och resultatbeskrivning Firouzeh Badiee & Agneta Wiik 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte och frågeställningar... 3 1.3 Uppsatsens
Läs merFöräldrar är viktiga
Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker
Läs merInsatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv
FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merVerksamhetsstöd. För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa.
Verksamhetsstöd För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa www.sollentuna.se Vägledning för pedagoger - syfte och orsak Syftet med arbetet i SAGA-teamen är att barn som
Läs merHandboken, för familjehem och alla andra som möter människor i
Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för
Läs merTema: Tonåren gränslandet mellan barn och vuxen
Tema: Tonåren gränslandet Presentation Gör en presentationsrunda där deltagarna en och en säger sitt namn, vem de är förälder till samt något som de gärna gör tillsammans med sin tonåring. Se filmen: http://www.dintonaring.se/tonaren
Läs merEtt träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
Läs merFFT FÖR YNGRE BARN Grundutbildning i FFT. Certifierade terapeuter. Tilläggsutbildning VI SOM ARBETAR MED FFT YNGRE BARN
FÖR YNGRE BARN SVERIGE VI SOM ARBETAR MED YNGRE BARN Magdalena Uthberg Firouzeh Badiee VAD KRÄVS FÖR ATT ARBETA MED FÖR YNGRE BARN Grundutbildning i Certifierade terapeuter Tilläggsutbildning 1 HUR KOM
Läs merBUS Becks ungdomsskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor
Läs merVem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?
KOMMUNIKATIONSGUIDE FÖRBERED DIG INFÖR TILLSYNSBESÖKET För att skapa bra förutsättningar just för mötet med verksamhetsutövaren och att kunna kommunicera med verksamhetsutövaren på ett bra sätt, läs och
Läs merHandledning: Nu blev det KNAS
Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller
Läs merÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION
ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION I detta dokument finns olika exempel på övningar ni kan göra i gruppen. Det krävs tid och man kan behöva pröva flera gånger för att bli bekväm i en övning.
Läs merTrygghet. Likabehandlingsplan för Förskolan Äventyret. Våra övergripande mål
Hälsa Lärande Trygghet Likabehandlingsplan för Förskolan Äventyret Våra övergripande mål På Förskolan Äventyret arbetar vi aktivt för att alla barn ska känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt.
Läs merTEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL Professor Karin C Ringsberg, Nordic School of Public Health NHV, har ha; huvudansvar för u>ormningen av temat, som gjorts i samarbete med Hrafnhildur GunnarsdoBr, doktorand,
Läs merUF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap
UF 7 Ledarskap och samarbete Alla i UF tränar si8 ledarskap Ledarskap och samarbete Hur får vi alla a8 arbeta åt samma håll? Vad gör vi om någon avviker från den väg som vi har stakat ut? Hur är du själv
Läs merViktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)
Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL) Detta frågeformulär handlar om dina relationer till viktiga personer i ditt liv: din mamma, din pappa och dina nära vänner. Var vänlig och läs instruktionerna till varje
Läs merBemötande aspekter för nyanlända.
Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att
Läs merATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA
ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merStockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande
Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning
Läs merEnskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Läs merIntensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren
Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Ungdomsbehandlaren Planering för dagen 9-12 Vi pratar och diskuterar kring ungdomsbehandlarrollen 12-13 Lunch på egen hand 13-15.15 Vi jobbar vidare med ungdomsbehandling
Läs merEn enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före
PSYK-E-bas En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa Namn Datum Före Efter Följande påståenden rör din inställning till och erfarenhet av att hjälpa personer med psykiska problem. Markera efter
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merÅngest/Oro Självskada
Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs
Läs merPSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT
PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Målsättning för terapisessionen Att förbättra mentaliseringsförmågan. Att göra det medvetna medvetet. Att öva upp och förbättra förmågan att föreställa
Läs merScouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Läs merHur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument
Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument På de följande sidorna finner du två instrument som du och dina kollegor kan använda för
Läs merHelena Hammerström 1
Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se
Läs merBarn och ungas utsatthet för våld
Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld
Läs merXxxx Motivation och drivkrafter
Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.
Läs merRemitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006
Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006 För Terapikolonier AB Anna Johansson och Peter Larsson Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten
Läs merAtt samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv
Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Utbildningshalvdag för VLL mars 2012 Charlott Eriksson, BRIS-ombud Anna Löfhede, BRIS-ombud Jag hatar min mamma, jag hatar min pappa och jag hatar
Läs merLikabehandlingsplan. (Plan för arbetet med likabehandling, mot diskriminering och mot kränkande behandling) Håvestens förskola
Likabehandlingsplan (Plan för arbetet med likabehandling, mot diskriminering och mot kränkande behandling) Håvestens förskola Hösten 2010 Förskolans långsiktiga mål och vår policy Vi vill att alla ska
Läs merMän & papparollen.
Män & papparollen JAG ÄLSKAR DIG - tre ord min pappa aldrig sagt till mig. Jag kan enkelt räkna antalet gånger han kramat mig på ena handens fingrar. Inte ens som barn har jag något minne av att han någonsin
Läs merLäs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker
Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.
Läs merTILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER
TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA
Läs merKommunikation betyder kontakt mellan människor, samt överföring av information
Kommunikation vid familjeintervention Karlstad 28-29 april 2014 Kommunikation betyder kontakt mellan människor, samt överföring av information (från SAOL) Nationella psykosociala riktlinjer vid schizofreni
Läs merMalin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping
Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merTiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld
Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merMEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE
Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden
Läs merSvenska kyrkan i Göteborg nätvandrar. Kyrkans Jourtjänst och Skolkyrkan i Göteborg
Svenska kyrkan i Göteborg nätvandrar Kyrkans Jourtjänst och Skolkyrkan i Göteborg Jag har chattat med en tjej i snart 1,5 år, och vi har så himla mycket gemensamt! Men jag vet inte hur man kan prata
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merSalutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com
Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merAttityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg
Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5
Läs merMall vid kartläggning
Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor
Läs merPrästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem
Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan
Läs merDelaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Läs merPlan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN
Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN 2017-2018 En presentation av förskolans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,
Läs merÖvergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett
Läs merför att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Plan för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/ 2014 Pedagogisk omsorg Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja
Läs merTankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér.
Tankar kring Bemötande Leg. Psykoterapeut Anita Linnér anita.linner@gmail.com Vad behöver vi för ett effektivt bemötande Förståelsemodell Hjälpsamma antagande Färdigheter Vad hindrar effektivt bemötande
Läs merYttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskolan, Grundskolans fritidshem Syrenen, Nyponrosen och Polstjärnan,
Läs merJag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Jag tycker jag är-2 är ett självskattningsinstrument som syftar till att bedöma barns och ungas självkänsla [1,2]. Formuläret är anpassat för att
Läs mer2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.
LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i
Läs mer