Generationskliniker för ADHD. Björn Roslund Leg. läkare Spec. Barn- och ungdomspsykiatri Spec. Allmän psykiatri
|
|
|
- Carina Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Generationskliniker för ADHD Björn Roslund Leg. läkare Spec. Barn- och ungdomspsykiatri Spec. Allmän psykiatri
2 Samhällsekonomi Uppskattad samhällskostnad per år för ADHD 70 miljarder SEK/år Varav ca 25% för barn och ca 75% för vuxna Livskvalitet - stud, ek, arbete, relationer... Ref: Ph D Erik Jedenius, 2009
3 Harm reduction vs. Hidden Gold
4 ADHD Family Clinics Together - At Last! Child & Adult Psychiatry working together Old Age Generation concidered - "Lifespan Clinics"? Interactive collaboration with schools, social services, workplaces etc. Björn Roslund / Peik Gustavsson
5 Connectivity In the Brain In family Society Between Child and Adult psychiatry - Time to figure out how to cooperate! Altered Structural Connectivty in ADHD, Grayson et al 2012 / Prof. Katya Rubia 2013 /
6 The ADHD Bridge Bridging the Gap...between ages,...professionals...and regions Join the Closed Facebook Group: ADHD-bron / The ADHD Bridge
7 Welcome! Moderators:
8
9
10 Utbildnings- Departmentet, USA 1997 As a nation, we can no longer afford to let at-risk children, incl. those with ADHD, fail in school. Their failure not only increasing the risk of "dropping out...unemployment...claiming well-fare benefits...problems with authorities...and penal incarcerations",...but also deprives society of contributions they could have made......had their potential been developed.
11 Hönan eller Ägget? Prof. Per Gustavsson:...hypotesen att barnets beteende påverkar familjeinteraktionen....barnets symptom organiserar familjen.
12 "24-timmarssjukan" Margret Weiss Margret Weiss 2007
13 Genetik ~ 80% av etiologin är ärftlig
14 Om flera i samma familj har ADHD Har ett barn ADHD är risken omkring 40% att åtminstone en av föräldrarna har ADHD (Kooij et al. 2010). Föräldrar med ADHD har svårigheter då det gäller att lära sig att använda verksamma strategier vid deltagande i föräldraträningsprogram (Weiss 2011). Föräldrar med ADHD har ofta annan problematik (samsjuklighet) som kan inverka negativt på barnet (Kooij et al. 2010). Föräldrar med egen ADHD-problematik kan ha svårt för att sköta barnets medicinering och hjälpa barnet att strukturera sin vardag på grund av de egna svårigheterna. För att effektivt kunna hjälpa sitt eget barn med ADHD behöver en förälder med ADHD lära sig strategier för att bemästra sina egna svårigheter. Då både ett barn och en förälder har ADHD är det viktigt att föräldern få hjälp med sin problematik samtidigt eller innan barnet får behandlings- och stödinsatser (Weiss 2011).
15 Tidigare studier - familjer med ett barn med ADHD: Fler föräldra-barn konflikter (Barkely et al 1992) Högre familjestress (Baldwin et al 1995) Högre frekvens depression hos mödrar, konflikter i äktenskapet och skilsmässor (Barkely et al 1990, 1991) Föräldrarna mer kommenderande och styrande. Mer kritik, färre belöningar, mer negativt beteende från föräldrarna (Johnson 1996) Medicinering och beteendeinterventioner kan minska familjestressen (Wells et al 2000) Mer stress, föräldrapsykopatologi och barnförälder konflikter, speciellt om barnet har ODD eller CD (Deault 2010).
16 Otrygg anknytning? Disorganiserad anknytning - DRD4 - ADHD Disorg - CD - Aggression - Antisocial PS - Krim (Lyons, Ruth) Relationsproblem Nils Lindefors 2011
17 Skyddsfaktorer i familjen Varm konsekvent uppfostran Tydliga regler och rutiner Stödjande hållning till barnet Förmåga att etablera stödjande nätverk Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ADHD Region Skåne 2012
18 Riskfaktorer i familjen Hög grad av familjestress Missbruk Svag ekonomi Psykisk och fysisk ohälsa hos förälder Neg. kontrollerande, inkonsekventa och bestraffande föräldrar Regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med ADHD Region Skåne 2012
19 Familjeinteraktionen i familjer med ett barn med ADHD Familjer med ett barn med ADHD har visats ha mer familjestress och mer dysfunktionella mönster i familjerelationerna jämfört med kontrollfamiljer. Skilsmässofrekvensen är ökad i familjer med ett barn med ADHD. Föräldrar till barn med ADHD har mer av kontrollerande, styrande och negativt/fientligt beteende mot sitt barn. Syskon till barn med ADHD uppvisar mer stressymptom och psykologiska problem än kontrollbarn. Det är oklart i hur hög grad den beskrivna dysfunktionen i familjer med ett barn med ADHD orsakar eller förvärrar barnets ADHD-symptom, respektive hur mycket av familjedysfunktionen som orsakas av barnets ADHD-symptom.
20 Personal? Leg. läk, Spec. Barn- och ungdomspsykiatri Leg. läk, Spec. Allmän psykiatri Leg. Psykolog, Spec. neuropsykologi Leg sjuksköterska, Spec. Psykiatri ADHD-coach / Case Manager Arbetsterapeut Kurator Övriga?
21 Samverkanspartners? Socialförvaltning / Sdf Skola - Spec.ped Försäkringskassa (FK) Arbetsförmedling (AF) Boendestödjare Missbruksvård Kriminalvård? Övriga?
22 Samordningsvinster Individuellt Familjemässigt Samhällsmässigt Tillskott i stället för problem
23 3-Generationskliniker för ADHD? 23
24 The ADHD Bridge Bridging the Gap...between ages,...professionals...and regions Join the Closed Facebook Group: ADHD-bron / The ADHD Bridge bjorn.roslund@inmalmo.se
25
26 26
27
28 Peik Gustavsson Hans Adler Taina Guldberg-Kjär Anna Nyhlén Björn Roslund Mie Bonde
29 Intelligens och utbildning Vanligt att personer med ADHD inte når den utbildningsnivå som motsvarar deras intellektuella kapacitet Personer med hög intelligens och ADHD lider av mer ångest, tvång och nedstämdhet. Svårt med auktoriteter ("mellanchefssjukan") Entreprenörer - behöver "sidekick" Ph D Taina Guldberg Kjär
2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet
Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)
En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare
En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet
Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU
Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof
ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up
ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up Berit Bihlar Muld, Leg. psykolog, spec. i klinisk psykologi, doktorand på KI Handledare: Tatja Hirvikoski, Med.dr,
Antisociala ungdomar
Strukturerad bedömning av risk för allvarlig brottslighet ett nödvändigt steg i professionaliseringen av arbetet runt lagöverträdande ungdomar varför då? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog
Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet
Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld
Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland
Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik
Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik
Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol-
Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende
Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?
Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Agenda Ungdomstiden
Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården
Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-
Lars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus
Lars Gelander Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus Barn och skolhälsovård Förebygga Upptäcka Hälsofrämja Inte skada! Behandla? Fetma Övervikt Medelvärde
Familjeaspekter särskilt med avseende på lindring intellektuell funktionsnedsättning
Familjeaspekter särskilt med avseende på lindring intellektuell funktionsnedsättning Ida Lindblad, Leg psykolog, Med Dr Föräldrastöd Nationell strategi för föräldrastöd som utformats utifrån förslag i
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Uppmärksamma den andra föräldern
Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg
Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com
Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012 gunborg.brannstrom@gmail.com 1 Missbruk påverkar hela familjen Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet Kartläggning av föräldrar i missbruks- och beroendevården
ADHD från 8-18 års ålder
ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk
Stöd för barn och familjen
Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj
SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro
Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi
En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa
En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa Symptom på psykisk ohälsa hos en förälder som uttalad trötthet, långvarig nedstämdhet eller ihållande irritation, kan påverka barnets
Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi
Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering Anna Sarkadi BRAINS Barnhälsovårdens uppdrag: att skapa optimala förutsättningar för BRAINS, Better Relations And Interconnected
Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa
Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför
TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR
TMR en social investering Ht 2015-2017 Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR 1 Syfte: Skapat möjlighet att genomföra tidiga insatser med syftet att minska utanförskap.
Spel- och dataspelsberoende
Spel- och dataspelsberoende ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, PROFESSOR. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET. Förekomst av spelberoende och spelproblem Någonsin spelat: 60-90% i västvärlden Sverige spelberoende
Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD
Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08
BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN
Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet
Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet
Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet Med dr, studierektor Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Specialist i klinisk psykologi Kompetenscentrum för Psykoterapi, KCP Institutionen
Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län
Brännpunkt: Barn som anhöriga Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län Barnombud i psykiatrin uppdrag och samordning Om Barnkonventionen Landstingsstyrelsen fattade
FÖRÄLDRAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING - HUR GÅR DET FÖR BARNEN?
FÖRÄLDRAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING - HUR GÅR DET FÖR BARNEN? IDA LINDBLAD, LEG PSYKOLOG, MED. DR. Individer med intellektuell funktionsnedsättning Att ha en intellektuell funktionsnedsättning
Se till mig som liten är
Se till mig som liten är Barn som anhörig 1 Kuratorn En resurs för barn som anhöriga 2 Vad gör kuratorn? Kris- och stödsamtal Information om samhällets stöd och resurser Anhörigstöd Myndighetssamverkan
Exekutiva funktioner. Dagens agenda. Vad är exekutiva funktioner? - i vardagen och föräldraskapet. Vad är exekutiva funktioner?
Maria Johansson Leg. psykolog, Fil.dr. inger.maria.johansson@regionvastmanland.se Exekutiva funktioner - i vardagen och Dagens agenda Vad är exekutiva funktioner? Teori, När brister dessa funktioner? Konsekvenser
Psykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?
A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt
Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin
Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU
Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått
Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Författare: Daley, van der Oord, Ferrin, Danckaerts, Doepfner, Cortese, Sonuga-Barke Ur Journal of American Academy
Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007
Anknytning - Funktionshinder POMS konferens Örebro 12-14 november 2007 Lene Lindberg Psykolog, Fil dr Stockholms läns landsting Lydia Springer Psykolog Vuxenhabiliteringen, Uppsala Disposition Anknytningsteori
Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet
Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,
Utbildning för psykologer i psykofarmakologi
Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Tidig stressexponering- vårt största påverkbara samhällsproblem? Tobias Ekenlie,
Tidig stressexponering- vårt största påverkbara samhällsproblem? Tobias Ekenlie, 180516 Tidig stressexponering Vad är viktigt? Effekter av svår stress på små barn Vad kan vi göra? Väckte tankar Barn är
Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com
Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa
EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog
EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale Leila Boström MBHV-psykolog EPDS Engelsk psykiater John Cox (1987) I Sverige validerats av Wickberg och Hwang Screeninginstrument för nyblivna mammor på BVC Tidig
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies
Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?
Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder
Barn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Depressioner hos barn
Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas
Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk
Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,
Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD
Sjukskrivning (SA) och RTW Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD Lars Goyeryd FMR VO Nord Sid 1 Februari 2018 CMD / Frukostseminarium Region Jämtland-Härjedalen Cirka 90 procent av alla som sjukskrivs
gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24
Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Drogfokus 2012 10 24 gunborg.brannstrom@skl.se
Barn och unga i palliativ vård
Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ
Resultat efter rehabilitering
Resultat efter rehabilitering UTMATTNINGSSYNDROM OCH LÅNGVARIG SMÄRTA SKANDINAVIENS FRÄMSTA INOM BETEENDEPSYKOLOGI Resultat utmattningssyndrom Totalt behandlades 636 patienter med utmattningssyndrom. Efter
ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer
ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie
ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica
Psykologiskt beroende av opioider
Psykologiskt beroende av opioider Rickard Ahlberg, leg. psykolog, doktorand Beroendecentrum, Örebro Läns Landsting Hälsoakademin, Örebro Universitet Rickard.ahlberg@orebroll.se Ökat missbruk av smärtstillande
fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Stöd och behandling för barn som drabbats av våld
Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)
Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD
Sidan 1 Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är ADHD? 3. Vad innebär svårigheterna? 4. Vad händer i hjärnan? 5. Grundläggande förhållningssätt 6.
Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR
Regional överenskommelse och aktuellt inom VGR och kommunerna i VG 2018 02 01 Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR Områden för samverkan Hälso och sjukvårdsavtal
Funktionsnedsättning och familjepåverkan. Johan Nicander Anhörigsamordnare Äldre och Funktionsnedsättning (LSS)
Funktionsnedsättning och familjepåverkan Johan Nicander Anhörigsamordnare Äldre och Funktionsnedsättning (LSS) Anhörigkvällen den 10 maj 2017 Från individen till familjen Från arv och individ miljö och
Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Dubbeldiagnos. Stefan Sandström 2017 Hemsida:
Dubbeldiagnos Stefan Sandström 2017 Hemsida: www.spfab.se Dubbeldiagnos: Missbruk och psykisk störning Personlighetsstörningar 50 90% Ett stort antal av dessa hade mer än en personlighetsstörning Depression
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera
Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN
FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK
Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen
1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Behandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2010:38 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:7 av Anna Kettner (S) om inrättande av familjemottagningar för neuropsykiatriska diagnoser Föredragande landstingsråd: Birgitta
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING therese.astrom@sbu.se SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst SBU:s uppgift är: att vetenskapligt utvärdera tillämpade
Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)
Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:
Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se
Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD Innehåll Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende Vilka barn
Barnets rätt till hälsa och välfärd
Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen
ATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD
ATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD Det här kapitlet tar upp synen på ADHD och hur den kan upplevas av barnet själv och av familjemedlemmarna. Här finns förslag på vad man kan göra för att förändra den i vissa fall
Mortalitet hos personer med AST
Mortalitet hos personer med AST Tatja Hirvikoski Docent, leg psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef, Habilitering & Hjälpmedel, Stockholm Föreläsningens innehåll
Skolperspektivet Elevhälsa
Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt - Hur kan vi utveckla samhällets stöd för unga med måttlig psykisk ohälsa? 7 maj 2015 Skolperspektivet Elevhälsa Vem är jag? Victoria Janeling, skolkurator, elevhälsan
Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr
Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Varför är det såhär & vad ska vi göra? Aldrig förr har så få ungdomar använt alkohol och narkotika
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression CARINA TORDAI LEG. ARBETSTERAPEUT ÄLDREPSYKIATRISKA ENHETEN HELSINGBORG Carina Tordai Arbetsterapeutexamen 1993. 11 år inom geriatrisk verksamhet,
Att ha umgänge med en våldsutövande förälder ett teoretiskt resonemang. Anna L Jonhed (fd. Forssell) Fil dr. i socialt arbete Örebro universitet
Att ha umgänge med en våldsutövande förälder ett teoretiskt resonemang Anna L Jonhed (fd. Forssell) Fil dr. i socialt arbete Örebro universitet Våldets konsekvenser för barn Psykiska problem Fysiska problem
BARNFETMABEHANDLING OCH
BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med
Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala
Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet
AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst
AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett
Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö
Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens särskilda betydelse M Weinstock 2008, Van den Bergh 2004, O
Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)
Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,
depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?
Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa
Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos
Växelvis boende och barns upplevelse av stress
Växelvis boende och barns upplevelse av stress Jani Turunen Stockholms universitet jani.turunen@sociology.su.se Växelvis boende Ett relativt nytt fenomen Ökat från ca 1% av barn med separerade föräldrar
Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.
Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där