FAMILJETERAPEUTROLLEN I MTFC

Transkript

1 FAMILJETERAPEUTROLLEN I MTFC

2 Dagens program Kort om familjebehandling/familjeterapeutiska teorier och skolor Genomgång av familjeterapeutrollen i MTFC. - Från undersökning till eftervård. Filmcase: Anton Övningsuppgift i grupper. Diskussioner och reflektioner Lunch Men hur gör vi detta? - Arbetssätt och praktiska exempel Kaffe Övningsuppgift i era grupper - Arbeta fram hemmalista för Anton Sammanfattning och avslutning

3 Familjeterapi; teorier och modeller Social inlärningsteori Bandura Funktionell familjeterapi (FFT) Jim Alexander Strukturell familjeterapi Minuchin Strategisk familjeterapi Haley och Bateson Systemisk familjeterapi Milanogruppen Palazzoli Narrativ familjeterapi Michael White Lösningsfokuserad terapi Steve de Shazer Kommunikationsteori Watzlavick Parterapi ( EFT & Gottmans teorier) Föräldrautbildning (IYS) Caroline Webster Stratton Multisystemisk terapi (MST) Scott Hengeler Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT) Gary Diamond

4 Principer om familjebehandling Familjen är nyckeln till långsiktiga resultat Det mest effektiva sättet att hjälpa ungdomar / barn på är genom att hjälpa deras familjer Föräldrarna myndiggörs och accepteras som likvärdiga samarbetspartners Behandlarna tar inte på sig uppgifter som familjen själv kan utföra Familjen formulerar behandlingsmål Alla familjemedlemmars önskan om förändring ingår i behandlingen

5 Färdigheter i en fungerande familj Förmåga till anpassning God kommunikation Stöd och uppmuntran i familjen Uttrycka uppskattning Social anknytning Klara roller Gemensam tid Klara gränser Samarbete Problemlösningsförmåga God anknytning mellan förälder och barn

6 Skyddsfaktorer på familjenivå Hjälpa andra när de behöver Tillitsfulla och intima relationer Betydelsefull annan person Klart identifierade gränser och subsystem Klara regler i hemmet Positiv föräldrar - barnrelation Delade värderingar Föräldrarna kan sätta barnens behov före sina egna

7 Riskfaktorer Antisocialt beteende 1. Föräldrafaktorer - Fientliga och ineffektiva uppfostringsmetoder - Låg tillsyn - Låg kognitiv stimulans 2. Barn/ungdomsfaktorer - Få och ineffektiva strategier att hantera konflikter - Dålig social kompetens - Impulsivitet, koncentrationssvårigheter, svårt temperament

8 Målgrupp för MTFC Familjer med barn/ungdomar med relationsförstörande beteende

9 MTFC vad är vi? BETEENDEINRIKTAD MODELL? RELATIONSINRIKTAD MODELL?

10 ATT JOBBA SOM FAMILJETERAPEUT I MTFC KRÄVER ATT Gillar att arbeta i team Kan acceptera att följa en samordnare Kan arbeta med insyn i terapirummet Arbeta efter en manual Använda pedagogiska inslag Arbeta aktivt i terapirummet Ha en helhetssyn på familjen Ha tät kontakt med familjen Jobba med familjen som samarbetspartner Arbeta målinriktat i terapin Att kunna arbeta såväl styrande som relationistiskt

11 UNDERSÖKNINGSFASEN Alliansskapande/samgåendeperiod med de vuxna i familjen Inge hopp och entusiasmera Bygga tillit och förtroende Kartläggning av motivation och hinder hos de vuxna. Information om MTFC-programmet (föräldrapärm) Målformulering Kartlägga resurser och risker i familjen Skattningar/självsvarsformulär Förväntningar Nätverkskarta, Genogram ( tips: Carter & McGoldrick, 2004)

12 Arbetsallians Tydlig sammanhangsmarkering Vem är du, vem är jag och vad ska vi göra tillsammans? (Petit & Olsson, 1994) Allians är en nödvändighet för realistiska mål. Målen ska vara formulerade i : I specifika beteenden I närvarotermer Möjliga mål i nuet och framtiden Beroende av familjens görande I klientens ord

13 Styrande/strukturerande förmåga Styr diskussion, processen Ger direktiv Centrum för interaktionen Översätter och för vidare kommunikation Verbal Ger inte upp Klar i kommunikationen Vara precis Klara bilder av familjen Ger klara bilder av kontext Självförtroende Uppfylla familjens förväntningar av duglighet Ger optimistiska budskap Backar inte för utmaningar Relationistisk förmåga Öka medvetandet, Koppla känsla handling Hur känner du? Vad upplever du när han gör så? Icke dömande Värme Humor Avslöja sig själv Visa medmänskliga sidor

14 STEG 1 Allians Motivation/ork - stötta Information om programmet svara på frågor, klargöra. (föräldrapärmen) Utbildande inslag Nyckelfärdigheter/föräldrastrategier - Tillsyn, kontroll (monitoring) - Uppmuntran, beröm - Gränssättning, regler

15 Utbildande inslag Studier visar att ungdomars beteendeproblem minskar när det är i MTFC programmet. Strategier som används baseras på forskning som visar sig vara de mest effektiva. Föräldrars engagemang och medverkan är av största betydelse för att programmet ska vara framgångsrikt. De flesta problembeteenden som ungdomen har kommer att visa sig under programmet och det är viktigt att föräldrar använder sig av samma strategier som man använder i familjehemmet.

16 Nyckelfärdigheter/föräldrastrategier - Tillsyn och kontroll (Var, vem, vad) Att veta var ens ungdom är och att man vet att han eller hon är i ett sammanhang där det finns tillsyn. Att ens ungdom finns tillgänglig så man kan komma i kontakt etc. Att ha tillsyn och veta vem ungdomen umgås med är en nyckelkomponent.

17 - Uppmuntran och stöd Vi behöver alla mycket stöd, uppmuntran och förstärkning för att lära nya beteenden. Föräldrar behöver se allt bra som deras barn gör och uppmuntra och förstärka bra beteenden. - Gränssättning och regler Ungdomen behöver veta var gränser går och vad det får för konsekvenser. Detta är oftast det svåraste för föräldrar att lära att göra effektivt. TIPS! Fem gånger mer kärlek av Martin Forster

18 Fem principer som gör att föräldrarna får kontroll och lär ungdomen färdigheter som de behöver kunna för att lyckas 1. Ha tydliga regler bestämda i förväg. Beteendedefinitioner bör inkludera en kort beskrivning av önskat beteende och när det ska ske. 2. Ha tydliga konsekvenser. Viktigt att vara konsekvent med konsekvenserna. 3. Använd små konsekvenser ofta. Handlar om att lära ut nya beteenden, inte bestraffning. 4. Ge konsekvenser tidigt och ofta, speciellt i början. 5. Förhandla aldrig under en konfrontation. Ge instruktioner till sin ungdom. Träna i rollspel. Lär ut nya beteenden till föräldrarna också.

19 Påbörja arbetet med att utforma första poänglistan Förbereda inför första hemmavistelsen, övningar Uppföljningssamtal på telefon

20 Teman Motivera föräldrarna att delta i behandling Motivera att ta ungdomen tillbaka hem Arbeta med kränkthet hos både föräldrar och ungdom Involvera båda föräldrarna och/eller andra viktiga i nätverket Arbeta med föräldrarnas relation Hantera missbruk och kriminalitet Arbeta med föräldrarollen Arbeta med tillit i familjen

21 STEG 2 Allians med ungdomen och de vuxna Sammanhangsmarkeringar UB är med tillsammans med ungdomen vid familjesamtal Arbeta med målen i systemiska former Poänglistan Parrelationen Planera hemmavistelser Uppföljning av hemmavistelser Stresshantering Kommunikationsträning Monitoring och dess funktioner Involvera andra Belysa förändringar Normalisera vissa beteenden

22 Och nu blir det film! Läs igenom ärendet Anton. Se filmen: Jobba med uppgifterna i gruppen. Diskussioner och reflektioner.

23 Teman Konkret planera ungdomens besök i hemmet Våga använda jouren Jobba med poänglistorna - utveckla listan allt eftersom föräldrarna förstår metoden Triangulering med träningsfamiljen Jobba kring möjligheterna av monitoring Gränssättning Uppmärksamma och arbeta med risk- och skyddsfaktorer i familjen Spåra problembeteenden i hemmet och i relation till föräldrarna

24 STEG 3 Alliansen utmanas mer Poänglistan Föräldrar mer kontakt med skolan Mer beslut flyttas till föräldrarna Anpassa hemmavistelserna mer till familjens vardag Monitoring Förhandlingstekniker Beteendeförändringar utvärderas Empowerment Ruta-ett diskussioner Handlingsplan Hantera flashbacks hos föräldrarna när ungdomen faller tillbaks i gamla beteenden Framtidsmöte med socialtjänsten Generaliseringfas; repetition, repetition, repetition.

25 FRAMTIDSMÖTE OCH FÖRBEREDA FÖR EFTERVÅRD Planering för tiden efteråt Introducering av andra behandlingskontakter Handlingsplan/ återfallsprevention Familjens egna regler Poänglistans vara eller inte vara? Avslutning och farväl

26 Hur gör vi nu detta? Undersök hur ofta och under vilka omständigheter olika beteenden förekommer Var en rollförebild till föräldrarna Använd föräldrautbildande inslag - en balansgång mellan terapeutens generella kunskaper och föräldrars expertkunskaper om sitt barn Arbeta med eskaleringskurvan gör en beteendesekvensering kring något som hänt vid en hemmavistelse

27 Tekniker Rollspel öva i samtalsrummet, wright way-wrong way Hemläxor viktigt att följa upp! Beteendesekvensering gå igenom en händelse tex vid hemmavistelse Kommunikationsövningar analysera familjens kommunikationsmönster och ge förslag på nya mer konstruktiva Stresshantering Beröm Positiva omformuleringar Träna på att sätta sig in i varandras situationer Träna föräldrarna på att inte gå in i omedelbart försvar när ungdomen kommer med kritik - reparera anknytningsbrott Avleda negativ kommunikation FFT Balanserad allians - FFT

28

29 Beteendeförändring små steg Idealet Anpassa svårighetsgraden efter ungdom och familj Utmana lagom mycket - undvik alltför många misslyckanden åt gången!! Förstärk och generalisera framsteg och positiva beteenden Sämsta möjliga Hjälp föräldrarna att se att det inte är allt eller inget, utan en glidande skala

30 Ge ditt barn fem gånger så mycket kärlek som kritik, tjat tillsägelser och gränser!! En tumregel är att barn under en dag bör få minst fem gånger så mycket uppmärksamhet i positiva sammanhang som uppmärksamhet när de gör fel eller något dåligt. Fungerande relationer till barn kräver mycket mer uppmuntran än gränssättning, samtidigt som det är viktigt att föräldrar kan stå på sig när det verkligen gäller. Vi är betydligt mer benägna att kompromissa, att ändra ett beteende när vi får kontinuerligt beröm (Forster, 2009)

31 Positiv förändring: en balans mellan uppmuntran och gränssättning Uppmuntran Uppmuntran Uppmuntran Uppmuntran Uppmuntran Gränssättning/ Kritik Kjell Hansson

32 Använd sparsamt! Time out Konsekvenser Ignorera Gränser Beröm Samvaro Använd mycket! Använd mycket!

33 Tjatfällan De sidor som uppmärksammas hos ditt barn kommer att förstärkas. Barn som får uppmärksamhet för dåliga saker kommer att fortsätta med dem och riskerar att få en mer negativ bild av sig själv. Tjatfällan innebär att problemen jagas med tjat och skäll. Om man fastnar i tjatfällan kommer problemen sannolikt att växa, medan positiva sidor och beteenden hos barnet kommer att krympa.

34 Kommunikationsteori: Expressed Emotion FÖRSVARSINSTÄLLD KOMMUNIKATION STÖDJANDE KOMMUNIKATION Kritik/klander Kontroll Överlägsenhet Likgiltighet Genuint informativt Sökande/givande Spontan Empati Igenkännande Viktigt att träna på att sänka hög Expressed Emotion!!

35 Kommunikationsträning för positivt stödjande kommunikation Ansvarig kommunikation Direkt kommunikation Kort och koncis Konkret och i beteendetermer Kongruent (Hansson 2001)

36 Problemlösningsmodell Identifiera problemet Diskutera/ brainstorma fram lösningar Identifiera fördelar och nackdelar med olika lösningar. Välj en lösning Bestäm hur ni ska utvärdera om lösningen fungerar eller ej.

37 STRESS - EN VIKTIG INDIKATOR Hur hanterar man stress i familjen? Hur hanterar man oro/stress när ens barn inte kommer hem på natten? Prata igenom olika situationer som är stressande för familjen. Träna på att identifiera när man blir stressad.

38 VAD GÖRA NÄR? Mer beteendeinriktat - vid hög stress - vid dålig allians - vid svaga relationer - vid låg motivation Mer relationistiskt och känsloinriktat - vid låg stress - vid stark allians - vid hög motivation

39 Positiva omformuleringar Terapeuten framställer oacceptabla beteenden i ett annat ljus. Beskriver beteendet i en annan situation som ger det en mer positiv, och ofta relationistisk, betydelse. Syfte/effekter En möjlighet att komma ur destruktiva mönster Ger något nytt att tänka på vilket kan leda till annan syn på varandra eller på varandras beteenden. (Hansson 2001) Exempel: Att tjata kan betyda att det är viktigt eller att man är engagerad. Att visa ilska/frustration kan betyda att man är rädd eller orolig.

40 Övning Gå ihop i era fallbeskrivningsgrupper. Anton ska på hemmavistelse från fredag till söndag. Använd den information ni har i ärendet och konstruera en hemmalista. Skriv ner beteenden, poäng och beteendebeskrivningar.