Verksamhetsplan Degerö Småbarnsskola

Transkript

1 Verksamhetsplan Degerö Småbarnsskola 1

2 INNEHÅLL 1. Verksamhetsidé...sid Gemensamma mål för Stiftelsen Sedmigradskys Småbarnsskolor sid 3 2. Samarbete. sid Familjesamarbete...sid Personalens samarbete sid Samarbete med olika instanser... sid 5 3. Den pedagogiska verksamhetsmiljön... sid Vår yttre miljö.. sid Vår inre miljö. sid 7 4. Verksamheten..sid Dagsrutinen..sid Allmänt sid Exempel på verksamhetsplan för året sid 9 5. Leken. sid Vuxnas roll i leken sid10 6. Språket..sid Slutord sid 13 Verksamhetsplan Degerö Småbarnsskola Tfn:

3 1 Verksamhetsidé Småbarnsfostran skall stöda barnets självständiga utveckling och grundbehov, genom en trygg och positiv inlärningsmiljö i vilken det är möjligt för barnet att leka tillsammans med andra barn i olika åldrar och fungera på ett mångsidigt, utvecklande sätt. Vi ger människovärde åt var och en genom att tro på det goda i dem. 1.1 Gemensamma mål för Stiftelsen Sedmigradskys småbarnsskolor. Vi arbetar för att åstadkomma trygghet genom rutiner och kontinuitet i en positiv miljö. Barnen skall få växa upp och utvecklas psykiskt, fysiskt och socialt i trygga förhållanden. Målen uppnås genom att vi har kompetent personal, som är ärligt intresserad av sitt arbete. Vi ser det enskilda barnet i gruppen och stöder det, liksom barnet i gruppen som helhet. Vi värnar om det svenska språket och den finlandssvenska kulturen. 3

4 2 Samarbete Verksamheten grundar sig på gott samarbete mellan personal och vårdnadshavare, mellan personalen sinsemellan och andra samarbetspartners. Samarbete där man respekterar varandras begåvningar, begränsningar och olikheter. 2.1 Familjesamarbete Eftersom hemmen är olika miljöer och dessutom daghemmet är en miljö för sig, försöker vi genom att prata och diskutera hitta en fostringsgemenskap. Det förutsätter att vi respekterar de olika familjekulturerna, som t.ex. nyfamiljer, familjer med medlemmar från andra länder, familjer med samkönade föräldrar. Vi bör inse vikten i föräldrarnas första hands rättighet att fostra sina barn. Vi vill tro på det goda i var och en, att det finns även om vi på grund av våra begränsningar och olikheter inte alltid ser det. Vi eftersträvar ett gott och respektfullt samarbete med barnens familjer så att det bästa ur barnens synvinkel befrämjas, där även barnet i gruppen som helhet beaktas. Föräldrarna har mera erfarenhet av sitt barn som självständig person och som familjemedlem. Personalen har mera erfarenhet av barn i grupp i allmänhet och småningom får vi mera erfarenhet av det enskilda barnet i daghemsgruppen. I fostringsgemenskapen respekteras föräldrarnas och personalens olika synvinklar på barnet. Vi vuxna delger varandra iakttagelser av barnet. Detta sker genom den dagliga kontakten i tamburen, i telefonen och på gården och via infobrev. Dessutom ordnas utvecklingssamtal, föräldramöten, fester och andra sammankomster som t.ex. teaterbesök, vårorientering och varannan fredag öppet hus med kaffe för familjemedlemmar. Personalen är medveten om sin tystnadsplikt. 4

5 2.2 Personalens samarbete De vuxna är bland annat sociala förebilder för barnen. Därför är det viktigt att vi stöder varandra i fostringsarbetet, ger varandra tid och utrymme att förverkliga arbetssätt vi kommit överens om. Vi utgår från att våra olikheter är berikande för gemenskapen. Hur vi bemöter och uppmuntrar varandra i vårt dagliga arbete, ger vi vidare åt barnen, som modeller. Vi delger dagligen varandra våra uppfattningar om barnens välbefinnande och den information som föräldrarna gett oss. Verksamheten planeras tillsammans. På grund av att vi är ett litet daghem går informationen snabbt mellan personalen. Vår förhoppning är att personalen skall trivas så att det blir så lite personalförändringar som möjligt, vilket leder till kontinuitet i vårdförhållandet. Vid personalens eventuella frånvaro strävar vi till att samma person vikarierar. 2.3 Samarbete med olika instanser Vi har kontinuerlig kontakt med förskolan, skolan, biblioteket, kulturbyrån, församlingen, rådgivningen och andra instanser (till exempel lekparken). Med dem planerar vi in aktiviteter för barnen. När vi besöker biblioteket och tas vi emot av en svenskspråkig barnboksbibliotekarie. På Nordhusets kulturhus får vi ta del av olika teaterstycken och andra tillställningar för barn. Ibland besöker vi även andra barnteatrar och evenemang, bl.a. en barnkonsert som Stiftelsen Sedmigradsky ordnat. Församlingens barnarbetare besöker oss minst en gång per termin. Vi har i många år besökt Matteus församlings julvandring. Inför barnens 4 årskontroll vid rådgivningen, fyller vi i formulär och skickar till hälsovårdaren på rådgivningen. Vid behov har vi även kontakt med rådgivningen, familjerådgivningen, socialverket, talterapeut, specialbarnträdgårdslärare samt andra tjänstemän. Som underlag för diskussion, ber vi ibland sakkunniga komma på föräldramöten. 5

6 3 Den pedagogiska verksamhetsmiljön Daghemmet består av en grupp på högst 14 barn i heldagsvård. Daghemmet är stängt i juli månad samt mellan jul och nyår. Verksamhetstiden är vardagar mellan Vi serverar morgonmål, lunch och mellanmål. Degerö Småbarnsskola är belägen på Degerö i en av de östliga förorterna i Helsingfors i ett våningshus. 3.1 Vår yttre miljö Vår utevistelse sker på egen ingärdad gård. Gården är kuperad och naturskön. Den ger rikliga möjligheter till iakttagelser och naturliga rörelse övningar. Degerö är en naturnära stadsdel. I närheten finns den vackra Turholmsparken och obebyggd skogsnatur och hav som erbjuder ett rikligt utbud av djur och natur upplevelser. Närmiljön erbjuder goda möjligheter att forska och följa med årstidsförändringarna. Lekparkerna i närheten med sina varierande lekredskap erbjuder mångsidig och motoriskt lagom utmanande utevistelse. Sportplanen i närheten ger möjligheter till skridskoåkning, bollspel, cykling samt annan sportlig verksamhet. 3.2 Vår inre miljö När man stiger in i daghemmets tambur har vi barnens toalett till vänster, kansliet rakt framöver och till höger öppnar sig den stora leksalen. Den går att dela itu med en skjutdörr. I salens ena del finns matborden. Eftersom daghemmet finns i ett flervåningshus vill vi ta hänsyn till våra grannar och uppmanar barnen till stillsamma lekar före kl.9. Då har vi t.ex. Lego framme vid ett bord, och papper, pennlådor, modellera och pussel vid ett annat. Vid väggen finns låga hurtsar med barnens personliga lådor. På väggarna finns plats för barnens teckningar. 6

7 Vi har en hylla med korgar innehållande leksaker, handdockor, träbåtar, stora pussel, bokstäver, riddare med hästar, stall och riddarborg på golvet. Bredvid pysselbordet finns en hög hylla med diverse pysselmaterial. I hörnet på väggen finns en stor karta över närmiljön med barnens hus utsatta. I skåpen finns lekpengar för banklek, sysaker, olika papper och annat pysselmaterial. I salens andra del finns en pulpet med krittavla på väggen. Där finns två garage med billåda och låda med tågbana av trä. I skåpen finns pusslen och spel samt gymnastikmaterial. Under dem utdragbara stora lådor innehållande stora byggklossar, utklädningskläder och tyg och filtar för bl.a. kojbygge. Vid fönsterväggen finns barnens boklåda. Vid pianot finns bänkar för morgon samling. I hörnet finns ett skåp för sängar. På väg till köket i ett smalt utrymme finns en slöjdbänk och material skåp. I kansliet finns den stora bokhyllan, cd-kassettspelaren, en soffa och skrivbord. Från detta rika utbud av olika leksaker, väljer barnen dagligen de material som de önskar sysselsätta sig med. De vuxna berikar vid behov barnens lek med nya synvinklar och material. 4 Verksamheten Småbarnsfostran skall stöda barnets utveckling i barngruppen. Fostran skall stärka barnets utveckling till en harmonisk positiv person med en sund självkänsla. Det sker bäst i en lugn, trygg och mångsidig inlärningsmiljö tillsammans med andra människor i varierande ålder. Barnens lek genomsyrar vår verksamhet. 7

8 4.1 Dagsrutinen Rutiner skapar trygghet. Dagen börjar alltid på samma sätt. Barnet välkomnas i tamburen och den viktiga första kontakten och eventuell information utbyts mellan föräldrar och personal. Barnen tvättar sina händer och kommer sedan in till salen för att där leka vid borden. Morgonmål serveras kl Klockan 9 börjar morgonsamlingen. I samlingen välkomnas var och en och dagen diskuteras, barnen uppmuntras att berätta och stunden fylls även av gåtor, ramsor & sånger. Efter samlingen får barnen välja lek och nu verkställs även den planerade verksamheten. De äldre barnen har för dem lämpliga uppgifter. Verksamhet inne, varieras med utevistelse på den egna gården. Barnen blir förberedda på att lektiden inne tar slut med musik. Alla barn deltar i undanstädandet och därefter blir det toalett besök och under väntetiden räknas många räkneramsor och andra rim. Därefter följer sagostund då barnen blir uppdelade i två språknivågrupper. Lunch serveras ca kl Två av barnen är mathjälpare och får nu både hjälpa att duka och duka av. Efter maten går barnen på toaletten och sedan i sina sängar. Barnen får höra en saga och avslappnande musik. De yngsta barnen brukar somna. De som inte somnat stiger upp och får sy eller pyssla vid borden. Mellanmål serveras ca kl. 14, då har även de barn som somnat stigit upp. Efter mellanmål går hela barngruppen ut på gården. Barnens föräldrar eller vårdare avhämtar barnen från gården senast kl Allmänt De äldre barnen som vill kan hjälpa de nya och yngre barnen till rutiner och lekar. Barnen får vid behov ta med sig en egen leksak hemifrån. Ömtåliga leksaker, lekvapen, pengar och godis lämnas hemma. På torsdagen har vi s.k. utedag, då startar utfärden genast på morgonen till park, skog, sportplan eller lekpark i närmiljön. Vi stannar ute hela förmiddagen och hela personalen deltar. 8

9 4.3 Exempel på verksamhetsplan för året. Augusti & September. Vi lär känna varandra och daghemmets rutiner och vår närmiljö. Vi fortsätter vårt arbete med Grön Flagg - årets tema - Vatten Mulleskola. Höst i naturen. Oktober. Motoriska lekar och övningar. Trafikvett. F.F. Sedmigradskys 232 års dag. Brandövning, Teddybjörnsdagen med nalleteater. Mulleskola, Grön Flagg arbetet fortsätter året igenom. November. Gymnastikresa. Svenska dagen uppmärksammas. Farsdags förberedelser och firande. December. Självständighetsbal, Luciafest, Julvandring, Julfest med basar. Januari & Vinter lekar i snön. Vinterfåglar. Grön Flagg temat fortsätter. Februari. Runebergs liv(teaterdrama), Vändagen, Mars & April. Vår, djur, natur, påsk. Mulleskola. Maj.Morsdag, Utfärder, orientering, vårfest. Juni Utevistelse, sommarlekar. Genomgående tas de olika ämnen upp enligt barnens uppfattningsförmåga. Vi fördjupar oss i något av ämnen eller i något som intresserar barnen just då, under hela året. Planen är endast riktgivande. Under hela verksamhetsåret är grunderna till musik, konst, språk, matematik och naturkunskap, invävt i vardagen. Sociala färdigheter övas bl.a. via stegvis/start- programmet. 9

10 5 Leken Att lära sig att leka är grunden för det livslånga lärandet. Ylva Andersson 5.1 Vuxnas roll i barnens lek Leken finns som en förmåga hos alla barn och utvecklas beroende av oss vuxna, av miljön och kulturen runt omkring menar lekforskaren Birgitta Knutsdotter-Olofsson. Hon menar att vi vuxna har en oerhörd betydelse vad gäller lekens möjlighet att utvecklas. Då barn leker är det viktigt att den vuxna ger barnen tid att leka ostört, hela tiden finns i närheten, skyddar leken, berikar och utvidgar den. Detta sker genom att: Planera dagen så att det finns tillräckligt lång sammanhängande tid för lek. T.ex. genom att inte spjälka dagen i många korta ute och inne vistelser. Tryggt och bestämt hindra barnen från att störa varandras lek. Ge varandra lek ro. Det är också viktigt att förbereda barnen på att lektiden håller på att ta slut, säga att snart, om några minuter skall vi börja städa undan. Sitta ner, vara barnen till hands om de vill ha vår hjälp t.ex. att ge material de inte kan nå eller ge ett handtag med att bygga en koja. Aktivt gå med i av barnen givna roller, stimulera med språkets hjälp och ge erfarenheter som kan ligga till grund för leken. Vid behov ge sitt stöd i konfliktsituationer. Tillföra leken nytt material och visa hur man kan använda det i leken. Hjälpa barnen att förstå lekreglerna; turtagning, samförstånd och ömsesidighet. Och leksignalen det här är på låtsas. 10

11 6. Språket Om du vill att dina barn ska bli begåvade så skall du berätta sagor för dem. Om du vill att de ska bli mycket begåvade så berätta ännu fler sagor för dem Albert Einstein Vi utgår från barnets språkliga nivå och hur vi bäst kan utveckla barnets intresse för det svenska språket. Detta sker bäst genom att: Samtala, lyssna, fråga och förklara. Barnet uppmuntras att uttrycka tankar, känslor, upplevelser och åsikter. Den vuxna lyssnar och kommunicerar. När barnet talar så ges det uppmärksamhet och utrymme, enskilt och i grupper. Barnen lyssnas på och vi strävar till att inte avbryta andras taltur. När barn uttrycker känslor förstår den vuxna respektfullt barnets känslor. Ibland har nonsensorden och rimmen blommat upp. När barnen använder dem så kan den vuxna märka dem och visa sin uppskattning, kanske med att svara lika och utrycka vad det låter som och vad det kan betyda. De vuxna i daghemmet försöker vara goda språkmodeller. Vuxnas användning av enkla ordspråk i lämpliga situationer inspirerar. Barnböcker, rim och ramsor, ordspråk samt dikter ingår i verksamheten. När någon kommer på ett rim så uppmärksammas rimorden. Vid kö situationer och turtagning har vi olika ramsor att ta till. Sånger och böcker med rim tilltalar barn. Böckerna har oftast rätt språkbruk och utgör goda språkmodeller. För barnen obekanta ord diskuteras och förklaras. En dikt som tangerar något vi talat om kan läsas ur en bok eller ur minnet. I vår dagliga samling sjunger vi och har rörelselekar. I växelverkan med vuxna lär sig barnet att använda begrepp, utgående från sina egna erfarenheter och upplevelser. Vid upplevelser t.ex. i Mulleskogen talar man om -känn så mjuk mossan är och hur hård stenen är. Speciellt i leken utvecklas barnet språkligt. Teaterbesöken är också utmärkt språkstimulans. 11

12 Vid rutiner stimuleras språket enligt följande: före måltiden sjunger vi om vad maträtten heter, vid matbordet talar vi om vad maten innehåller, hur den smakar och räknar hur många gånger man eventuellt tar till mat. Artigt bemötande; t.ex. - kan jag få en servett uppmuntras. Bestickens namn används. Vid påklädning till utevistelse talas om vädret, namnges vilka kläder som behövs. När vi promenerar t.ex. till Mulleskogen kan ledaren tala om vad vi kan se t.ex. de röda nyponrosorna. Morgonsamlingen innehåller välkomstsång, den vuxna nämner alla vid namn, dagens datum, veckodag, årstid och de frånvarandes namn skrivs upp, sånger sjungs, gåtor gissas o.s.v. Vi samlas i två smågrupper före maten, enligt språknivå då var och en kan uppmärksammas. Den vuxna berättar ibland sagor ur minnet. Det berättas om vad som hänt, vad man känt, vad man tänkt. De vuxna skriver ner vad barnet tecknat utgående från det kan man fråga: -Vad hände sen? Det kan bli till en saga. Vi rör oss i olika miljöer en dag i veckan; t.ex. park, skog, bibliotek, teater och talar på förhand om dem och efteråt om upplevelserna. När vi besöker biblioteket, presenteras barnböcker, ibland enligt önskat ämne. I daghemmet har vi olika böcker framsatta som barnen också får låna hem. Under lekarna är den vuxna närvarnade, ger ord åt vad som händer utan att styra för mycket, ger barnen tilläggsmaterial och lyssnar på vad barnen talar om. Vid sällskapsspel talar vi om spelet; t.ex. - nu fick du bilden med den springande Mumin. Vi hänger upp barnens konstverk till beundran. Vi har en loggbok, där skrivs ibland upp något roligt om vad barnen tycker, vad de sagt eller vad som hänt. 12

13 7. Slutord Under arbetet med planen för småbarnsfostran har vi konstaterat att det är en pågående process som hela tiden omformas. 13