Bättre vård Mindre tvång Genombrottsprogram IV

Transkript

1 Bättre vård Mindre tvång Genombrottsprogram IV ETT NYHETSBREV FRÅN PROJEKTET UTVECKLA DEN PSYKIATRISKA VÅRDEN UPPTAKTSDAGEN OKTOBER 2011 SE JOBBET MED ANDRA GLASÖGON Nu startar det fjärde nationella Genombrottsprogrammet Bättre vård Mindre tvång i Västra Götalandsregionens regi. Med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder ska den psykiatriska heldygnsvården förbättras. Målet är att ge en god och säker vård med ett tydligt patientperspektiv och med inriktning att minska behovet och användningen av tvångsåtgärder, säger Maria Magyar, Centrum för Verksamhetsutveckling, CVU, i Västra Götalandregionen. 16 tvärprofessionella team från olika delar av landet med sammanlagt ett hundratal deltagare, ska liksom 57 team före dem, utveckla den psykiatriska heldygnsvården på sina arbetsplatser. Det sker med stöd av Genombrottsmetodiken, en väl beprövad systematisk metod som innebär att man på ett enkelt och strukturerat sätt arbetar med förbättringar som fokuserar på patienten. Med tydliga mål, enkla mått och mätmetoder samt många små tester kan man åstadkomma förändringar i liten och stor skala. Metoden kan beskrivas som att sluta gapet mellan det vi vet och det vi gör. Genombrott handlar bland annat om att ta på sig andra glasögon, se på sin verksamhet och våga pröva ett annat sätt att arbeta, säger Margareta Gibbons och tillägger: Svårigheten är ofta inte att förnya utan att släppa det gamla. Fokus på tvångsvård patienter tvångsvårdades i Sverige De motsvarar cirka 20 procent av alla som fick psykiatrisk heldygnsvård och upptog hälften av antalet vårddagar. Tvång och tvångsvård får bara användas när det inte går att ge nödvändig vård på annat sätt. Tvångsåtgärder som fastspänning, tvångsmedicinering och avskiljning kan göras på olika sätt. Här finns förbättringspotential. Det går att förebygga och minska behovet av tvångsåtgärder samt förbättra kvaliteten och inte minst patientens upplevelse av tvångsåtgärden, säger Herman Holm, överläkare psykiatrins akutmottagning i Malmö, och pekar på att sådana förbättringar har åstadkommits i de nordiska grannländerna. EN NATIONELL KARTLÄGGNING av tvångsvård under , visar bland annat på geografiska skillnader som att det är 3,5 gånger fler som tvångsvårdas i Stockholm jämfört med Västmanland samt att tvångsvård domineras av psykossjukdomar framförallt schizofreni. Det är övervägande yngre kvinnor som blir fastspända. En tredjedel av alla fastspänningar 2010 var en kvinna under 35 år, säger Herman Holm. Överläkare Herman Holm. KULTUR, UTBUD AV VÅRDPLATSER, medicinsk behandling och hur lagar skrivs påverkar omfattningen och typen av tvångsvård, det visar Herman Holm med en historisk exposé. På 1800-talet fanns tvångsmetoder som i dag skulle betraktas som misshandel och ge fängelse. Så sent som 1979 hade vi i Sverige vårdplatser inom psykiatrisk vård, varav merparten på mentalsjukhus finns det heldygns vårdplatser och i dag 4 000, varav på rättspsykiatriska avdelningar. Förr då det saknades adekvata psykofarmaka och behandlingsmetoder var vården mer förvaring och ett samhällsskydd, säger Herman Holm och betonar den nu pågående stora förändringen i sjukvården: Nu går vi från ett system av kontroll till kontrakt. Från att patienten varit passiv till att vara aktiv. Från villkor, föreskrifter och regler till avtal, val och erbjudande. Programledarna Margareta Gibbons och Maria Magyar. FAKTA: Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har i en överenskommelse enats om en treårig satsning för att stödja metodiskt förbättringsarbete inom den psykiatriska heldygnsvården. Regeringen har avsatt 50 miljoner kronor per år 2010, 2011 och Merparten av pengarna utgör stimulansmedel till landstingen som betalas ut efter prestation. Landstingen behöver göra tre saker: 1) Registrera tvångsvård i Socialstyrelsens patientregister 2) Sända in en kompetensplan 3) Delta med en verksamhet i ett praktiskt förbättringsarbete i form av Genombrottsprogram.

2 De vill ha alternativ till fasthållning Unga kvinnor med borderline är ett växande problem. Antalet tvångsåtgärder har ökat drastiskt. Vi måste ha en metodförändring. Bättre tvång ger kortare slutenvårdstid, säger Max Jacobsen, chef för avdelning PIVA/Beroende vid Nyköpings lasarett, Landstinget Sörmland. En ung kvinna med enormt hög ångestnivå är våldsam mot personalen och svårt destruktiv mot sig själv. Hon har skärsår på armarna, slår huvudet i väggen och kastar sig mot golvet. Kvinnan måste skyddas mot sig själv. Men hur vi än gör kan det bli fel. Patienten kan göra sig mer illa om vi håller fast henne än om vi spänner fast henne. Upplevelsen av kränkningen är också komplex, säger Veronica Nylund, sjuksköterska. För personalen är denna unga grupp av kvinnor en utmaning. Det gäller att hitta alternativa metoder till bältesspänning. Fyra till fem patienter står för 90 procent av bältesspänningen, som kan bli två till tre gånger per dag, säger Conny Frank, skötare. Avdelningen har sju vårdplatser. Svårigheten är när man får in fler än två våldsamma patienter samtidigt. Personalen räcker inte till. Man behöver vara fem personer för att spänna fast. Patienten kan efteråt TEAM 73 (längst bak) Ulf Grunner, Max Jacobsen, (mitt) Angelica Skoog och Conny Frank, (fram), Veronica Nylund och Mariatta Gideklint. berätta exakt vem som höll för hårt och då hysa större agg mot denna person. Personalen och samspelet mellan dem är mycket viktig, säger Max Jacobsen och tillägger: Det är oerhört slitsamt att tvingas ta till tvångsåtgärder. Därför måste man också vara rädd om personalen. Vi ser Genombrottsprogrammet som ett sätt att komma vidare, genom att det är förankrat i verkligheten ger det avtryck i en organisation. Se upp med Genusbias! Kvinnor och män kan lätt behandlas olika, säger Sylvia Määttä, chef vid Kunskapscentrum för Jämställd vård (KJV) i Västra Götaland, som utmanande undrar om tvångsåtgärder är en fråga om genus. Hon ger följande exempel: I en fallbeskrivning till AT-läkare, fick den ena gruppen bedöma Siw och den andra Siwert, två patienter med exakt samma symptombild. AT-läkarna ansåg att Siwert hade färre psykosociala diagnoser och föreslog mindre psykofarmaka, fler prover och undersökningar än för Siw. Att ha omedvetna föreställningar om kön och genus benämns Genusbias, vilket innebär att man gör och ser könsskillnader där de inte finns, att man bortser från könsskillnader som faktiskt finns, och att man utgår från att individen är typisk för sitt kön. VARFÖR ÄR NI HÄR? TEAM 60 Avd 362 Östra sjukhuset, Område 2 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Västra Götalandsregionen, Petro Lindeman, sjuksköterska: Vi befinner oss i ett stort utvecklingsarbete på avdelningen. Genombrottsprogrammet blir ett bra komplement och stöd i detta. Vi vill bli stabila i vårt arbete också vid svåra stunder. TEAM 61 BUP, Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Område 1, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen, Pasi Elo, psykiatrisjuksköterska: Vi vill bli skickligare vid de få utmanande tillfällena, då vi utövar tvång mot barn och unga. Genombrottsprogrammet är ett sätt att engagera och involvera all personal i ett kvalitativt utvecklingsarbete. TEAM 62 Avdelning 94 Brinkåsen, Vänersborg, Västra Götalandsregionen, Hans Bennebrant, sjuksköterska: Vi är en ny avdelning för kvinnor från 16 år och äldre och vi vill ha en bra grundstruktur från början. Gemensam syn och förhållningssätt till tvångsvård är viktigt. TEAM 63 Avdelning 92 Brinkåsen, Vänersborg, Västra Götalandsregionen Cymone Jägerev, kurator: Vi är en nystartad avdelning för vuxna män med neuropsykiatriska problem. Det är bra med struktur och verktyg i bemötandet med dem. Rättspsykiatri är tvångsvård, men det kan bli mindre tvång. TEAM 64 Avdelning 96, Västerås, Landstinget i Västmanland, Ulrica Nordström, projektledare: Vi har en del tvångsvård men få tvångsåtgärder. Vi vill fokusera på kommunikation och information för att öka patientens och dess närståendes delaktighet i vård och återhämtning. PROGRAMANSVARIGA Margareta Gibbons, , margareta.gibbons@vgregion.se Maria Magyar, , maria magyar@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Centrum för Verksamhetsutveckling, Västra Götalandsregionen

3 Bättre vård Mindre tvång Genombrottsprogram IV ETT NYHETSBREV FRÅN PROJEKTET UTVECKLA DEN PSYKIATRISKA VÅRDEN LÄRANDESEMINARIUM 1 NOVEMBER 2011 Rivstart mot mål Lärandeseminarium 1 satte full fart framåt mot mätbara mål och tester. Vad vill vi uppnå med förbättringsarbetet, kort- och långsiktigt? Frågar programledaren Maria Magyar och framhåller att angelägna mål driver utvecklingen av verksamheten framåt. Mål ska vara patientfokuserade, det vill säga skapa värde för patienten och knyta an till de tre övergripande nationella målområdena, samt vara mätbara över tid. När ni satt era mål, är frågan varför ni inte är där i dag. Vad är hindren? Kom med förslag på hur hindren kan tas bort eller minskas! Välj ut de förbättringsidéer som ni tror mest på! Uppmaningen satte igång kreativiteten och diskussionerna hos de 16 teamen. NU NÄR FÖRBÄTTRINGSIDÉERNA ska pilottestas på arbetsplatserna, kommer teamen introducera PDSA-cykeln (Plan, Do, Study, Act). Det är ett hjälpmedel för att testa förändringar i verksamheten. PDSA ger svar på frågan om en förändring är en förbättring. Börja med de tester som är enklast, ligger närmast och som ger snabbast positivt resultat. Plocka de lägst hängande frukterna först, säger programledare Margareta Gibbons och påpekar: Det finns ett starkt samband mellan hur många små tester som utförs och framgång i förbättringsarbete. Gör många tester! Hemläxa! Förankra på arbetsplatsen Börja testa Hämta nya förbättringsidéer från medarbetare, patienter, närstående etcetera... Fyll i postern Kontaktannons ta del av vad andra gör. Patientens motivation är A & O Uppföljningssamtal, individuella handlingsplaner, rollspel och en Tidiga-tecken -pärm, ska förbättra tvångsvården på avdelning 66, Rättspsykiatriska Regionkliniken i Växjö. Här finns tolv vårdplatser med inriktning i huvudsak på psykosproble matik. Patienterna är intagna enligt LRV eller enligt LPT. Snittvårdtiden är 2,5 år. En normal dygnsrytm är viktig. Vi kräver att alla ska vara med på morgonmötet för att få delta i vissa av dagens aktiviteter. Det är ett sätt för oss att få upp patienterna på morgonen som också kan uppfattas som ett informellt tvång, säger Peter Tjelander, sektionsledare och kontaktperson för Team 72. Roger Leek, sjuksköterska påpekar: Vi strävar efter att inte flytta våldsamma patienter till andra avdelningar, även om vissa försöker straffa ut sig. I DETTA ARBETE är man öppen för många olika slags metoder och behand lingar så länge som det motiverar pa tienten. Utöver de traditionella behandlingarna Team 72: (Bakre raden) Andreas Achenbrenner, Roger Leek och Peter Tjelander. (Främre raden) Susanne Grönbeck (coach), Miguel Gonzales och Linda Johansson. erbjuds allt från varma bad och bolltäcken till akupunktur, spikmattor och medita tion. 56 tvångsåtgärder genomfördes under en tremånaders-period Samtliga var män. Avskiljning i madrasserat rum ser vi som ett alternativ till fastspänning. Det upplevs som mindre tvång, säger Peter Tjelander. Nu införs uppföljningssamtal efter en tvångsåtgärd för att ge patienten möjlighet till spegling och reflektion kring händelsen. Det kan också ge personalen mer tillgång till patientens psykiska värld, vilka tankar och händelser som triggar i gång ångesten. VARJE SITUATION som uppstår kring en tvångsåtgärd är komplex och unik samt kan för såväl patient som personal vara skrämmande. Med hjälp av rollspel ska personalgruppen öva dessa situationer för att bli tryggare och bättre på att fatta beslut. Patienter som vid minst två tillfällen varit föremål för tvångsåtgärder ska vi ta fram individuella strategier för, säger Linda Johansson, avdelningschef, och betonar det förebyggande arbetet. Det är viktigt att personalen i ett tidigt skede kan uppfatta specifika tecken som signalerar att patienten är på väg in i en psykos eller liknande. Exempelvis stel mimik och blek hy eller vanföreställningar. Varje patients specifika tecken ska nu beskrivas och samlas i en pärm märkt Tidiga tecken. En information som personalen enkelt kan ta till sig för att kunna förebygga.

4 Trodde hon var en häst Vill förändra attityder om psykisk ohälsa Många tror inte att vården kan hjälpa människor med psykiska problem, säger Anneli Jäderholm som visar på motsatsen. Arbetsmodell för våldshantering I arbetet med att bygga upp en våldsförebyggande kultur på enheten, är det viktigt att ha kunskap från både vetenskapen och verkligheten, säger Anna Björkdahl, specialistsjuksköterska i psykiatri som har doktorerat i ämnet att förbygga och hantera våld i akut psykiatrisk vård utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Hon har tagit fram en arbetsmodell som bygger på vetenskapliga teoretiska referensramar. Modellen lyfter fram viktiga egenskaper i personalgruppen och organisationen i vardagsvården, vid risk för våld och vid faktiskt våld. TERTIÄR PREVENTION SEKUNDÄR PREVENTION irritation, konfrontation risk för våld PRIMÄR PREVENTION vardag För tolv år sedan rämnade vardagen för den yrkesarbetande tvåbarnsmamman Anneli. Hon gick in i en psykos och verk ligheten förvreds. Med vanföreställningar om att vara Jesus, en häst eller att kunna flyga på en kvast var hon intagen månadsvis och flera gånger fastspänd och tvångsmedicinerad. Fastspänning är den svåraste vård man kan ge en annan människa. Vårdpersonal känner också ofta skuld. Men utan tvångsåtgärder hade jag inte levt i dag eller mina barn haft sin mamma, säger Anneli, som är en av de tre attitydambassadörerna som medverkar i Genombrottsprogram IV för att förstärka patient- och närståendeperspektivet. Anneli Jäderholm Dessa är kopplade till Handisams och NSPH:s uppdrag att förändra attityderna till psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar. Med sina erfarenheter av vården och personliga inifrån-perspektiv vill de avdramatisera föreställningarna om psykisk ohälsa och bidra till ökad kunskap för att forma morgondagens vård. PSYKIATRIN GODA FÖRUTSÄTTNINGAR Ska en förbättring ske på riktigt måste det stå högt på agendan i allt ledningsarbete. Alla medarbetare måste vara involverade i arbetet. Chefen skapar förutsättningarna till förbättringar. Medarbetarna nära patienten levererar lösningarna. Utmaningen är att få dem införda. Det säger Marianne Olsson, processledare och en av drivkrafterna bakom Genombrottsprogrammet och framhåller: Träna organisationen på att synligöra och formulera vad som behöver ändras. Och fira allt som går bra hela vägen! Psykiatrin har bättre förutsättningar att förändra än andra discipliner. Här finns expertis på hjärna och beteende. faktiskt våld I nio dimensioner kan man steg för steg se hur olika personalgruppers egenskaper på olika sätt samverkar och agerar i den aktuella patientsituationen för att undvika våld. Positiv inställning Känslomässig balans Fungerande ordning Egenskaper i personalgrupp och organisation VILKET ÄR ERT FÖRSTA TEST? TEAM 66 Avd 96, (rättspsykiatri) Sundsvall, Landstinget Västernorrland, Malin Asplund, sjuksköterska: Att ha kuratorn med på ronden kan ge ökad förståelse och insikter om stress och sårbarhet, vilket kan förebygga och minska antalet tvångsåtgärder. TEAM 67 Avd 52 A och B (affektiv), Sundsvall, Landstinget Västernorrland, Lennart Larsson, behandlingsassistent: Att erbjuda patienter med ångest övningar i Mindfulness. Det kan bli ett bra redskap för patienten att själva kunna hantera sin ångest, vilket kan minska tvångsåtgärder. Team 68 Avd 90 och akutavdelningen (Allmänpsykiatri), Säters sjukhus, Landstinget Dalarna, Lotta Boquist, biträdande enhetschef: Att erbjuda patienter som kommer på vårdintyg och blivit tvångsomhändertagna att få samtala om händelsen med omvårdnadspersonal. Det kan förhindra utåtagerande och minska tvångsåtgärder. Team 69 Avd 45, BUP, Sunderby Sjukhus, Norrbottens läns landsting, Johanna Lindgren, kurator: Genom test, övningar och mätningar ska all personal bli förtrogen med och kunna tillämpa rutinerna för tvångsåtgärder. Vi kommer att använda VASskala som svarsalternativ. PROGRAMANSVARIGA Margareta Gibbons, , margareta.gibbons@vgregion.se Maria Magyar, , maria.magyar@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Centrum för Verksamhetsutveckling, Västra Götalandsregionen

5 Bättre vård mindre tvång Genombrottsprogram IV ETT NYHETSBREV FRÅN PROJEKTET UTVECKLA DEN PSYKIATRISKA VÅRDEN LÄRSEMINARIUM 2 NR 3 JAN 2012 HUR FÅR VI FRAM FÖR- BÄTTRINGSIDÉER? Team 63 Avd 92 (rättspsykiatri) Brinkåsen, Vänersborg, Västra Götalandsregionen, Helena Mattsson, avdelningschef: En idélåda för patienter och närstående som öppnas varje vecka. Team 59 Avd 367 (allmänpsykiatri), Östra Sjukhuset, SU, Västra Götalandsregionen, Anette Eriksson, enhetschef: Brainstorming med patienter/anhöriga samt på teamkonferenser och stormöten. Team 58 Avd 366 (psykos), Östra Sjukhuset, SU, Västra Götalandsregionen, Tony Levin, psykolog: Lyhördhet! Det gäller att höra vad som sägs av patienter och personal till vardags, till exempel i kafferummet. Team 70 Rättspsykiatri Vård, Huddinge, Stockholms läns sjukvårdsområde, Kida Boumaar Södergren, enhetschef: Belöna idéer exempelvis med biobiljetter. Brainstorma i smågrupper, triader. Team 72 Avd 66 (rättspsykiatri), Växjö, Landstinget Kronoberg, Andreas Aschenbrenner, skötare: Använd Projectplace! Ta och se andras förbättringsförslag. Skapa en idégrupp bland patienterna. Förbättringar sprids till alla enheter Team 64 och 65 Ulrica Nordström, Maria Mitts-Boduroglu, Helena Nygren, Lena Winther, Linda Nygren, Yvonne Söderkvist, Caroline Isaksson. Vuxenpsykiatrin i Västmanland har satsat på att ha en projektledare som följer och samordnar alla enheters förbättringsarbeten. Detta ger synergieffekter som utvecklar hela verksamheten. Det kunskapsutbyte som sker mellan avdelningarna gör att samtliga som hittills gått in i Genombrottsprogrammet har tydliggjort sitt kontaktmannaskap för patienterna. Man har även tagit fram frågeformulär att använda vid utskrivningssamtal där patienten får utvärdera och skatta sin upplevelse av vården, säger Ulrica Nordström, projektledaren som också är kontaktperson för team 64 och 65. Hon forsätter: Team 65 har nått fram till sina medarbetare och genomfört många små tester enligt Genombrottsmetoden. Team 64 har gjort omfattande strukturförändringar som förbättrar vården för de inneliggande patienterna. Team 64 verkar på avdelning 96, en akutavdelning för psykos som har en del tvångsvård men få tvångsåtgärder. Målet att samtliga patienter ska ha en individuell vårdplan senast två dygn efter inläggning, har medfört nya rutiner och ny organisationsstruktur. Vid inskrivningen bestäms vilket vårdlag som patienten ska tillhöra. Med ledning av detta utses ett vårdteam en omvårdnadsansvarig sjuksköterska och skötare som ansvarar för den övergripande planeringen, omvårdnadsplanen, kontakten med anhöriga etcetera. Därutöver utses en kontaktperson för dagen antingen en av personerna inom vårdteamet eller en i vårdlaget. Denna tar hand om allt runt patienten under dagen, allt från aktiviteter till dokumentation. Teamet har en pågående PDSA cykel om att ge individuellt anpassad information för att få patienten än mer delaktig i sin vårdplan. Vid start var andelen patienter med individuell vårdplan 30 procent. Nu är den 70 procent, säger Helena Nygren, team 64. Ett forum har skapats, - Etiskt Café - där personalen får möjlighet att reflektera och diskutera vårdfrågor, var tredje vecka. Resultatet är så positivt att det nu blir ett Etiskt Café även för nattpersonalen. Detta tror man, leder till bättre arbetsklimat, vilket i sin tur ger bättre patientvård.

6 Se människan bakom diagnosen! -Vården måste se patienten som den person hon var innan sjukdomen. En hel människa i ett sammanhang, där det finns utbildning, jobb och folk omkring dem. En verklighet som kan vara drivande till att patienten vill bli frisk, säger Åsa Höij, attitydambassadör som medverkar i Genombrottsprogram IV för att förstärka patient- och närståendeperspektivet. Spännande postervandring. Den feedback vi fick från de övriga teamen fick oss att se våra mål från nya synvinklar, säger Zandra Sjöstrand, Team 68, avd 90, akutavdelning, Säters sjukhus, Landstinget Dalarna. Kunskapsbanken är öppen nu Det gäller att göra vad man vet och veta vad man gör, säger Susanne Rolfner Suvanto, utbildningskoordinator Sveriges Kommuner och Landsting och framhåller att ett av de övergripande målen för teamen i det praktiska förbättringsarbetet är ökad kunskap och kompetens. Det benämns evidensbaserad praktik när man i arbetet förenar det bästa tillgängliga vetenskapliga stödet med professionens kunskap och erfarenhet samt patientens kunskap och erfarenhet. Etik, juridik och praktik är särskilt i fokus, säger Susanne och påpekar att alla team i Genombrottsprogrammet har, under sju månader, en ökad tillgång till nyheter på psykiatriområdet genom Projectplace. På programmets startsida finns också tips om nya rapporter, forskning och annat matnyttigt som läggs ut direkt, ibland till och med innan det publiceras i offentliga media. Ta din coach, programledare eller mig till hjälp om du söker något! Låt alla bli delaktiga och motiverade Det är teamets och chefens ansvar att skapa sådana förutsättningar att medarbetarna blir motiverade och delaktiga i förbättringsarbetet. Man måste kommunicera, tala om vad det är man håller på med och varför, säger Marianne Olsson, förbättringsexpert, Mofirm. Zandra Sjöstrand med Poster. Klurig frågesport om lagar Vad kan mottagningspersonalen göra när hustrun till en djupt deprimerad och självmordsbenägen man, ringer och ber om hjälp? Svaret: Mannen tas in med stöd av Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), då man finner skälig anledning att genomföra en undersökning mot patientens vilja. Hur vården hanterar svåra frågor rätt juridiskt var en uppskattad programpunkt på Lärseminariet som presenterades av Herman Holm, överläkare psykiatrins akutmottagning i Malmö. Han satte in paragraferna i tänkbart scenario som visar att det kräver kunskap för att agera rätt praktiskt. Delaktighet skapas genom att medarbetarna får vara med och generera idéer inte bara utföra dem. Det gäller att också förstå i vilken organisation och i vilket sammanhang man befinner sig i för att kunna motivera medarbetarna. Marianne Olsson Ann Husberg Hälso- och sjukvården är inte bara en byråkratisk organisation med ett vertikalt linjesystem där chefen bestämmer, utan här finns också ett professionellt nätverk, en horisontell makt. Det räcker inte att få med alla chefer utan hela professionen, konstaterar Marianne och betonar att det krävs respekt för att leda professioner. De begrepp som beskriver medarbetarskap är förtroende, gemenskap, engagemang, meningsfullhet samt ansvarstagande. Vårt första misstag var att formulera för många mål, närmare 20. Ann Husberg, vårdenhetschef från Södra Älvsborgs sjukhus som deltog i Genombrottsprogram II med Team 21, berättade hur de reducerades till åtta mål. Hennes budskap för framgång är: Många små förändringssteg leder till stora förbättringar. Programansvariga Margareta Gibbons, , margareta.gibbons@vgregion.se Maria Magyar, , maria.magyar@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Centrum för Verksamhetsutveckling, Västra Götalandsregionen Uppföljning och förbättring av data om tvångsvård och tvångsåtgärder Hemsida: Kunskap och kompetens Praktiskt förbättringsarbete och Genombrottsprogram Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

7 Bättre vård mindre tvång Genombrottsprogram IV ett nyhetsbrev från projektet utveckla den psykiatriska vården Lärseminarium 3 nr 4 april 2012 Hur involveras patienter och närstående i ert förbättringsarbete? Testgeneraler får alla med i arbetet Veronica Gunnarsson, Team 60 Vi har en enkät till patienter och närstående som används under senare delen av vårdtiden. För att inte missa detaljer följer vi en checklista för ankomstsamtalen. Annika Källbom, Team 64 Vid utskrivningssamtalen med patienten ställer vi frågor som dels ger möjlighet till öppna svar, dels handlar om att värdera bemötande och delaktighet i vården. Svaren visade att flera patienter inte kände sig delaktiga i vården, vilket lett till utvidgade ankomstsamtal som omfattar både sjuksköterska och skötare samt att vi redan då förklarar och gemensamt bestämmer vårdplanen. Christer Pettersson, Team 69 Vi delar ut enkäter till patienter och anhöriga vid ankomsten inom tre dygn samt vid utskrivningen. Vidare är vår anamnes utökad. Ett dubbelt journalföringssystem, där en beskriver läkarbehandlingen och den andra vad vi gör, vad som händer i mötet med patienten och hur det upplevs. Bengt Backlund, Team 67 Det första är möten med patientorganisationen Brukarrevision ; det andra är en patientenkät som ges vid utskrivningen och kan besvaras anonymt och det tredje är anslag på avdelningen där vi uppmanar till skriftliga eller muntliga synpunkter på vården. Genombrottsprogram IV är en spännande utmaning för team 63 och medarbetarna på den nya rättspsykiatriska avdelningen 92, Brinkåsen i Vänersborg. Det ger dem bra redskap för den nya verksamheten. I oktober 2011 lämnade man uttjänta och nedslitna lokaler för den nya klass två anläggningen utan murar och staket. Istället begränsas utegården på Brinkåsen av åtta huskroppar som är förbundna med varandra i cirkel. Konstruerad för att möjliggöra bättre vård och arbetsmiljö. Allt är fräscht, genomtänkt och har hög trivselfaktor. Den enkät vi gjort visar att patienterna känner sig trygga och är nöjda med personalens bemötande och avdelningens rutiner, men patienterna vill vara mer delaktiga och få mer information om sina sjukdomar och behandlingar, säger Elisabet Hedlund, sjuksköterska. En av de första förbättringsidéerna blev därför att utveckla en patientmapp, som både innehåller allmän information om Brinkåsen och dess möjligheter, samt ger patienten tillgång till sin vårdplan och individuella veckoscheman. Det mätbara målet är att patienten skall vara bättre informerad om sin vård och behandling på en skala 1-5, där man minst ska uppnå 3. Härmed sätts fokus på att uppdatera och utveckla veckoscheman för att ge patienten möjligheten till att ta mer ansvar för sin vardag, till exempel att själv svara för sin väckning på morgonen eller sina inköp. En av våra utmaningar är att motivera patienten till utveckling. Vi satsar också på att samtliga patienter -100 procent - ska ha aktuella omvårdnadsplaner för ändamålsenligt bemötande vid riskbeteende, säger Elisabet. Hon förklarar att det är viktigt att veta när, på vilket sätt och vilka faktorer som kan få patienten farlig för sig själv och omgivningen, som att återinsjukna i psykos eller återfalla i missbruk. Och i vilket skede, hur och på vilket sätt detta ska bemötas av personalen. Teamets främsta framgångsfaktorer är att man fått arbetskamrater och chefer som så kallade testgeneraler, vilket involverat samtliga medarbetare och genomsyrar allt arbete på avdelningen, säger Marie Brokopp, coach för teamet. Ett annorlunda grepp beträffande personalutveckling, är att utvecklingssamtalen som chefen håller också är föremål för testcykel och mätbara mål. Man vill stärka personalen i sitt yrkesutövande. Trygghet i yrkesrollen leder till en trygg och säker arbetsplats, resonerar man. Målet är att personal till 90 procent ska känna sig säker med de arbetsuppgifter och de ansvarområden man har som kontaktperson. Detta utvärderas på en Vas-skala. Ett annat test som nu blivit till rutin, är ett forum för reflektion på en fast tid i veckan. Tiden utnyttjas till förkovran, just nu är det genomgång av olika slags diagnoser. Vidare pågår försök att skapa rutiner för kontinuerlig vidareutbildning av självskydd, något som ska uppdateras varje halvår. Henrik Esbjörnsson, Elisabet Hedlund, Cymone Jägerev, Pekka Karhu, Michael Lindahl och Helena Mattsson.

8 Närstående en stor tillgång Under min långa vårdtid var familjen den trygga basen. Tillsammans med kärleksfull vårdpersonal uppmuntrade de mig till eget ansvar och hopp om en framtid, säger Marcus Sandborg, som under flera år led av schizofreni. Hans familj lyckades i ett tidigt skede få ut honom på en vanlig arbetsplats. Jag klistrade lappar på en reklambyrå. Under ett och halvt år satt jag vid fikabordet som en zombie och undrade vad de pratade om. Men successivt kom jag till en slags normalitet. Nu är hans mission att ta bort fördomar och skam kring psykisk sjukdom. Han liksom Linda Weichselbraun är attitydambassadörer i den nationella satsningen Hjärnkoll som ska slå hål på myterna om psykisk ohälsa som drabbar en av fyra vuxna någon gång under livet. Båda lyfter fram närstående som en stor tillgång för den som är sjuk och för vården. Linda har utifrån perspektivet att stå bredvid en själ som går sönder sett tvångsvårdens mörka och ljusa sida. Hon betonar betydelsen av anhörigsamtal, kommunikation och bemötande. Närstående kan behöva stöd för egen del. Information om sjukdomen, medicinering och behandling är också viktigt. Dessutom kan närstående bidra med mycket, säger Linda Coachar mot mätbara mål Genombrottsmetoden är ett bra verktyg i förbättringsarbete. Det ger snabba och goda resultat och är enkel när man väl kommit på metoden, säger Ulrika Erixon, coach för Team 60 och en av de 14 coacher i Genombrottsprogram IV. Den främsta uppgiften som coacher har är att leda, stötta och uppmuntra, framförallt initialt innan teamen fått kläm på sambandet mellan mätbara mål, test och utvärdering. En vanlig fallgrop är att förväxla test med aktivitet och mål. när blir det informellt tvång? Viktigast är att ha kontakt med teamen, besöka dem i deras vardag och lyssna på vad de säger. Ibland kan det handla om att driva på för att de ska komma igång med PDSA-cykeln, det vill säga planera, testa, analysera och agera, säger Gösta Carlsson, coach för Team 68. Fördelen med Genombrottsmetoden är att den är patientnära och att det är en omfattande nationell satsning, vilket ökar sannolikheten för bättre vård och mindre tvång. Övre rad: Gösta Carlsson, Helena Westrin, Håkan Ganelind, Marita Ramberg, Karolina Nordh Mittenrad: Marie Brokopp, Richard Brodd, Ulrika Erixon, Annika Karlsson Nedre rad: Ingela Johansson-Gardh, Marie Norlén, Rosmarie Cizinsky Sjödahl, Viveca Lundmark Du har ett fritt val, antingen tar du tabletterna eller så kan vi tvingas ge dig en spruta. Informellt tvång är åtgärder vars tvingande karaktär saknar lagligt stöd, till exempel att man villkorar något eller hotar med formellt tvång om inte individen gör si eller så. Definitionen av informellt tvång är ur ett juridiskt perspektiv enkel, men är i praktiken komplicerad då den kan uppfattas helt olika från person till person och från gång till gång. Frågan kan jämföras med sexuella trakasserier, en person kan tolka kommentaren som en komplimang medan en annan känner sig förnedrad. Ett sätt att kringgå problemet är att låta patienten definiera vad informellt tvång är, säger Herman Holm, överläkare på psykiatrins akutmottagning i Malmö. Han beskriver tvångsvårdens dilemma, som en balansgång mellan att respektera och kränka rätten till självbestämmande. Förutsättningarna för självbestämmande är att man är beslutskapabel, kan förstå information och inte är utsatt för otillbörlig påverkan. Det handlar om makt, över sig själv eller att utöva makt över någon annan. Tvångsvård är maktutövning, där målet är att patienten återtar makten och ansvaret över sig själv. Bättre vård mindre tvång Programansvarig: Margareta Gibbons, margareta.gibbons@vgregion.se Programansvarig: Maria Magyar, maria.magyar@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsavd., Centrum för Verksamhetsutveckling, Västra Götalandsregionen Kunskap och kompetens Uppföljning och förbättring av data om tvångsvård och tvångsåtgärder Hemsida: Praktiskt förbättringsarbete och Genombrottsprogram Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

9 Bättre vård mindre tvång Genombrottsprogram IV ett nyhetsbrev från projektet utveckla den psykiatriska vården Lärseminarium 4 nr 5 juni 2012 Vad är Er nyckel till framgång i förbättringsarbetet? Examen med många Genombrott Från maktlöshet till delaktighet Det är slogan på Bästa Poster. Här visar Team 73 ett tydligt budskap och ett framgångsrikt arbete med Genombrottsprogram IV. Sista lärseminariet bjöd på överraskningar. Mikael Balkerud, Team 66 Att vi hållit fast vid det vi tror på under vår resa och att patienternas bästa är den röda tråden genom vårt arbete. Mehri Mehrabad, Team 59 Att vi erbjuder anhörigsamtal i samband med inskrivningen ger oss och patienten mycket stöd och hjälp. Samt samtalen efter tvångsåtgärder då vi pratar om vad som orsakat begränsningarna. Annika Hallqvist, Team 68 När vi fick med oss personalgruppen vände våra motgångar till framgångar. Linda Johansson, Team 72 Engagemang och delaktighet är viktigt. När de första resultaten kom blev alla engagerade. Vinnarna i Team 73 Veronica Nylund, Mariatta Gideklint, Magnus Eneberg, Angelica Skoog, Max Jakobsen ( håller i checken) Conny Frank samt Ulf Grunnér. Team 73, Avdelning PIVA/Beroende på Nyköpings lasarett har ett växande problem med en patientgrupp - unga kvinnor som lider av hög ångestnivå och självskadebeteende. Tvångsåtgärder som bältesspänning är det alternativ man har för att akut kunna skydda kvinnan mot sig själv. Med programmet har man kunnat minska antalet tvångsåtgärder samtidigt som kvaliteten höjts generellt på de åtgärder som utförs, allt enligt de mål man satt upp. Det är ett resultat av att vi infört morgonsamtal och eftersamtal efter tvångsåtgärd samt att patienten numera har en nedskriven vårdplan som de själva varit med att utforma. Patienterna är också delaktiga genom att de skattar sin nöjdhet med omhändertagandet vid vårdtillfället, säger Max Jacobsen, chef för avdelningen. Han mottog glatt en jättecheck med ett resestipendium på kronor av programledare Margareta Gibbons. Motiveringen till priset Genom tydliga mål, tydliga resultat och bra blickfång förmedlar postern hopp och väcker nyfikenhet. Med en tydlig rubrik lyckas man fånga hela idén med projektet Bättre vård Mindre tvång. Vinnaren hade utsetts genom röstning där samtliga deltagare poängsatt sex olika kriterier för postrarnas utformning och innehåll. På andra och tredje plats kom Team 58, från Göteborg respektive Team 65 från Västerås. Fler utnämningar Utifrån närstående och patientperspektiv gav Attitydambassadörerna, Anneli Jäderholm, Linda Weichselbraun och Marcus Sandborg, ett hedersomnämnande till Bästa team. Detta fick Team 67, Psykiatriska kliniken, avd. 52 A och 52 B, vid Sundsvalls sjukhus. Motiveringen var bland annat: Ni har i ert förbättringsarbete ett tydligt fokus som präglas av vilja och intresse att vårda, samt en nyfikenhet att försöka förstå patienten. Ni inser vikten av att tillvarata patienternas kunskaper och upplevelser, exempelvis i vårdplanering och vid återkoppling efter tvångsåtgärd Festligt spex Examensfesten för Genombrottsprogram IV startade redan första kvällen. När deltagarnas samlats ute i partytältet med grillbuffé bjöds på en extra krydda. Ett spex av sjungande utklädda coacher och programledare som fick festtemperaturen att höjas till maxnivå.

10 Programledarnas ord på vägen Vi vill tacka alla team, chefer, attitydambassadörer och coacher för det fantastiska arbete ni gjort! Nu går ni in i nästa fas; att hålla kvar resultat och engagemang från programmet samt att fortsätta involvera patienter och närstående i förbättringsarbetet på hemmaplan. Era resultat kommer att vara förebilder för andra. Fortsätt er framgångsrika resa. Det betyder mycket för patienterna. Lycka till! Maria & Margareta Presentationer med mersmak När teamen presenterade sina förbättringsarbeten och erfarenheter av Genombrottsmetodiken på det sista och fjärde Lärseminariet gjordes det med högt underhållningsvärde och variation. Till exempel bjöd Team 66 på proffsigt inspelad informationsfilm, Team 67 höll i tävlingen Vem vill nå Genombrott? och Team 70 ett rollspel. Även traditionella föredrag lyftes med en genomtänkt PowerPoint eller som Team 68 för dagen enhetligt klädda i tomatröda T-shirts som visade att de kom från Säter. Överlag bjöds på lärorik och matnyttig information som beskrev hur teamen tacklat problem och förbättrat kvaliteten av tvångsvården. Tvångsvård utan att kränka Att bli tvångsvårdad innebär, att självaktningen hotas, att integriteten kränkts och att personen riskerar att bli traumatiserad och stigmatiserad, vilket kan innebära ett hinder för återhämtning, säger Eva Andreasson, specialistsjuksköterska. Hon har i en studie djupintervjuat psykospatienter som tvångsvårdats. Studien visar att bemötandet vid omhändertagandet är avgörande för om den tvångsvårdade patienten upplever sig kränkt eller ej. Om patienten också fick konkret information kunde i vissa fall tvångsåtgärder undvikas. Information om sjukdomen och om de finns alternativa lösningar är viktiga. Om patienten nekar vård ska denne informeras om konsekvenserna. Ett betydelsefullt redskap är utvärderingen av tvångsvårdstiden och upprättande av en individuell samarbetsplan där patienten tillsammans med sin case manager beskriver konkret hur han eller hon vid eventuellt återfall vill omhändertas. Rätt svar! Det är mjuka vovven som är den bästa avslappningsmetoden efter måltid för ätstörningspatienterna, säger frågesportledaren Bengt Backlund, Team 67. Ytterligare satsning på heldygnsvården Jonathan Karlsson och Annika Hallqvist Team 68. Vi ser att det finns ett fortsatt behov av att utveckla den psykiatriska heldygnsvården, säger Ing-Marie Wieselgren, projektchef på SKL och ledamot i Psykiatrilagsutredningen som välkomnar de nya pengar som nu regeringen avsatt till strategiska insatser för personer med psykisk ohälsa. De riktar sig mot två målgrupper, barn och unga mellan 0 25 år som har eller riskerar utveckla psykisk ohälsa och sjukdom samt personer med allvarlig psykisk sjukdom och långvarig psykisk funktionsnedsättning. Ing-Marie Wieselgren 135 team från alla landets landsting och regioner har deltagit i Genombrottsprogrammet Bättre vård mindre tvång, men täckningen är inte total. Det är fantastiskt att så många team, från i princip alla kliniker i landet, har deltgit för att få ett långsiktigt och fördjupat genomslag, säger Ing-Marie Wieselgren, som hoppas att man ska kunna ge ytterligare några team chans att delta i Bättre vård mindre tvång. PS! kom ihåg att anmäla dig till den nationella Framtidskonferensen den 9 10 oktober i Stockholm! Framtidskonferensen har fokus på delaktighet, framtid och fortsatt förbättringsarbete inom den psykiatriska heldygnsvården. Anmälan sker via länk: Bättre vård mindre tvång Programansvarig: Margareta Gibbons, margareta.gibbons@vgregion.se Programansvarig: Maria Magyar, maria.magyar@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsavd., Centrum för Verksamhetsutveckling, Västra Götalandsregionen Kunskap och kompetens Uppföljning och förbättring av data om tvångsvård och tvångsåtgärder Hemsida: Praktiskt förbättringsarbete och Genombrottsprogram Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: