Motionshanteringen. Beslutsförslag I föreningsstyrelsens svar har tre olika beslutsförslag använts:

Transkript

1 Motioner 2011

2 Motionshanteringen Detta häfte innehåller de motioner från medlemmar i Konsumentföreningen Stockholm (KfS) som kommit föreningsstyrelsen tillhanda senast den 1 september Efter varje motion följer föreningsstyrelsens utlåtande och förslag till beslut. Motionsbehandling Motionerna publicerades på föreningens hemsida i mitten av september månad 2011 och medlemmarna gavs tillfälle att lämna synpunkter på de olika motionerna och kunde även ta del av andra medlemmars synpunkter. Distriktsstyrelserna har beretts tillfälle att ta del av och yttra sig över alla motioner. Distriktens yttranden tillställs föreningsstämmoombuden tillsammans med kallelsen till höstens föreningsstämma som äger rum lördagen den 26 november Föreningsstyrelsens utlåtande och förslag till beslut har utformats utifrån motionernas innehåll. Det går inte att ändra i en motion eller i föreningsstyrelsens utlåtande när de behandlas på stämman. Däremot kan stämman göra egna uttalanden med anledning av motionerna. Viktigt att veta KfS är medlem i och delägare av Kooperativa Förbundet, KF. Coop Dagligvaruhandel, som driver den kooperativa dagligvaruverksamheten i bl a KfS verksamhetsområde, är ett helägt dotterbolag till KF. KfS är endast indirekt ägare av den konsumentkooperativa detaljhandeln, vilket innebär att föreningen inte har ett direktinflytande över butikerna. I de motioner som berör direkta affärsfrågor i Coop Dagligvaruhandel och där föreningsstyrelsen instämmer i motionens syfte har föreningsstyrelsen flera möjligheter att verka för motionen. Dessa är: - Detaljhandelsråd, ett forum för samråd mellan KfS/KF/Coop om affärsverksamheten i föreningens verksamhetsområde. - Strukturutskott Stockholm med deltagare från KfS/KF/Coop behandlar butiksstrukturen i Stockholmsregionen. - Föreningens ledamöter i KF:s styrelse. - Motioner till KF:s stämma. För motioner som tar upp konsument- och detaljhandelsrelaterade frågor i allmänhet kan föreningen verka opinionsbildande. Beslutsförslag I föreningsstyrelsens svar har tre olika beslutsförslag använts: Bifall innebär att föreningsstyrelsen delar motionärens uppfattning och ska genomföra eller verka för motionens förslag. Att föreningsstyrelsen ska verka för ett motionsförslag är tillämpligt när det gäller förslag som inte ligger inom föreningsstyrelsens beslutsområde, t ex i frågor som rör Coops verksamhet. Besvarad innebär att föreningsstyrelsen utvecklar sitt ställningstagande till motionen i svaret. Det kan t ex vara faktabeskrivningar som gör att motionens förslag inte är relevanta, det kan handla om att motionens önskemål redan är tillgodosedda eller föreningsstyrelsens utlåtande kan innehålla åtaganden och åtgärder i enlighet med motionens önskemål men motionens att-sats kan vara skriven på ett sätt som gör att den inte är möjlig att bifalla. Detta gäller t ex de flesta affärsmotionerna då de ofta tar upp frågor som KfS inte kan besluta om. Avslag innebär att föreningsstyrelsen inte instämmer i motionens förslag. 3

3 4

4 Innehållsförteckning Föreningsfrågor Affärsfrågor Motion Sida 1 Ekologisk restaurang 6 2 Affärsgallerior 6 3 Byte föreningstillhörighet 7 4 Medlemskap - dödsbo 7 5 Inflytandeformer 8 6 Vad tycker medlemmarna 8 7 Låt nio distrikt bli två 8 8 Ungdomar som förtroendevalda 9 9 Val av förtroendevalda 9 10 Val av förtroendevalda Extrakort - val Motioner Uppföljning beviljade motioner Stöd från sekretariatet Ett modernare KfS Kulturellt stöd Fri entré Skansen Ökad kunskap Fira framgångar Konsumentkooperationens svaga ekonomiska utveckling KfS ekonomiska engagemang i RNB Arvoden 18 Motion Sida 32 Information Coops hemsida Tonårsmedlemskap Barnklubb Reseerbjudanden Samma varor i alla butikskoncept Lika rabatt för alla Hållbar marknadsföring Reklamblad Elektroniska kuponger Rökfria entréer Stoppa försäljning av raketer och smällare Miljökassar Ökat vegetariskt utbud Apoteksvaror Svensk djurskyddslag - Coops egna varumärken Handel med Israel Bojkott av israeliska produkter Samarbete israeliska företag Dole och Banankompaniet 33 Konsument- och miljöfrågor 20 Klimatsmartare fastigheter Aktivt beslut? Näringslära Mera husmanskost Tryggad livsmedelsförsörjning Genmodifierade produkter Närproducerade livsmedel Fraktmärkning Bisfenol A Bisfenol Förpackningar av plast Lathund innehåll kemisk-tekniska produkter 25 5

5 Föreningsfrågor Motion 1 Ekologisk restaurang För två år sedan avslogs en motion om ekologisk restaurang med vegetariska inslag. Motiveringen var att den skulle gå med stor förlust. En kompromiss blev att Medmerakortet skulle kunna gälla på en redan befintlig vegetarisk (ekologisk?) restaurang. Detta gick dock inte att genomföra av olika skäl. Jag återkommer därför i år med en ny motion i ämnet. Restaurangen skulle vara ett skyltfönster för den kooperativa linjen med ekologiska och närproducerade varor, där gärna det vegetariska inslaget ska vara märkbart. Maten ska förstås vara förstklassig och lockande. Som komplement kan man ha kurser i hälsosam matlagning grundade på ekologiska varor på restaurangen. Detta år efterlyser jag en tydlig kalkyl över ekonomin. Även om kalkylen skulle sluta på en viss förlust, kanske det ändå skulle vara motiverat med denna restaurang av PR-mässiga och inte minst pedagogiska skäl. Med tanke på att det finns mycket pengar i kassan kanske en viss satsning på mat som kultur inte är helt omöjlig att göra. Som en början skulle Skytteholm kunna få en tydlig ekologisk profil med tillhörande kurser för medlemmar om ekologisk och vegetarisk mat som en del av den hållbara profil, som kooperationen eftersträvar. att starta en ekologisk restaurang i Stockholm. Presentera en tydlig ekonomisk kalkyl över tänkta kostnader och intäkter. Låt Skytteholm få en tydlig ekologisk profil. Distrikt 5 Utlåtande motion 1 Motionären föreslog samma sak 2009 då stämman beslutade att avslå motionen (10/2009) mot bakgrund av att det inte tillhör vare sig KfS eller Coops kärnverksamhet att driva restauranger och att det är mycket svårt att åstadkomma lönsamhet i restaurangbranschen. Stämman uppdrog ändå till styrelsen att undersöka möjligheterna med Coop MedMera om att MedMera-kortet på ett eller annat sätt även kan knytas till någon, eller några, av redan nu befintliga och lämpliga rättänkande restauranger i Stockholm. Som motionären påpekar i sin nya motion var det inte möjligt att upprätta något samarbetsavtal med Coop MedMera om erbjudanden på en ekologisk restaurang och det berodde framförallt på att de renodlade ekologiska restauranger som finns i Sverige är både få och lokalt drivna. Då frågan ånyo återkommer som motion och av samma motionär framförs önskemål om redovisning av en ekonomisk kalkyl samt att Skytteholm skall få en tydlig ekologisk profil. I motionssvaret till 2009 års motion hänvisades till den restaurang som öppnats, som en försöksverksamhet, i Coop Extra på Medborgarplatsen, Green Room. Den har även fått en efterföljare i Coop Extra i Danderyd. Tyvärr så kan vi konstatera att lönsamheten på Medborgarplatsen varit klart otillfredsställande och verksamheten har sedan starten gått med underskott. Även personellt har det visat sig svårt att få behålla kompetent personal och att klara konkurrensen med alla de restauranger som vuxit upp på Södermalm. Denna utveckling understryker det riktiga i föreningsstämmans avslag på motionen KfS befinner sig f n mitt i en framtidsutredning där vision och strategier vid ett flertal tillfällen har diskuterats med förtroendevalda. Där har bl a slagits fast att vårt fokus ska vara dagligvaror. Inte någon gång har det framförts önskemål om att starta upp en affärsdrivande verksamhet utan vi ska göra medlemsnytta genom att verka för att Coop levererar ett bra erbjudande till medlemmarna. KfS har därför inte för avsikt att etablera och driva någon ekologisk restaurang och därmed inte heller att ta fram en ekonomisk kalkyl. Vad gäller Skytteholm kommer ett utvecklingsarbete att startas efter årsskiftet med mål att finna en långsiktigt lönsam modell för den framtida verksamheten där. I detta utvecklingsarbete kommer alla möjligheter att prövas, så även ekologisk profil och möjligheter till interna kurser. Motion 2 Affärsgallerior Hösten 2010 lades Coop Konsum vid Hornstull ned. Under de tomma butikshyllorna fanns det stora mängder ingrodd smuts. Smutsen under hyllorna illustrerar personalens uppgivenhet inför en opåverkbar utveckling, som styrs av krafter utanför allmänhetens påverkansmöjligheter. I den före detta Konsum-butiken vid Hornstull flyttade en ambitiös Vi(vo)-handlare in efter ett tag. Från 1960-talet fram till början av 1990-talet fanns Hornstulls Konsumbutik i ett kontorshus på västra sidan av Långholmsgatan. Coop och Kooperativa Förbundet har stora planer på en affärsgalleria vid Slussen. Härmed yrkar jag att Konsumentföreningen Stockholm genom detaljhandelsråd och strukturutskott Stockholm påverkar Coop och Kooperativa Förbundet så att nyetableringar i affärsgallerior inte alltför negativt påverkar befintliga Coop Konsum och Coop Nära-butiker. 6

6 Utlåtande motion 2 Motionären önskar att KfS via Strukturutskott Stockholm påverkar Coop och KF så att nyetableringar i affärsgallerior inte påverkar befintliga Coop-butiker. Alla nya gallerior/köpcentrum påverkar befintlig handel, såväl kooperativ som privat. I den hårda konkurrens om etableringslägen som råder i Stockholmsområdet gäller tyvärr att man inte kan ta hänsyn till hur en önskvärd nyetablering slår på befintliga butiker. Väljer man själv att avstå från ett erbjudande om läge för en ny butik kommer en konkurrent in och konsekvensen för den befintliga handeln blir densamma. Coop har i uppgift att utveckla en butiksstruktur som långsiktigt är konkurrenskraftig och skapar så stor ekonomisk nytta som möjligt för sina medlemmar som kollektiv, inte att alltid bevara existerande butiksstruktur. I fallet Hornstull var läget så att Coop blev uppsagda för avflyttning av fastighetsägaren beroende på att denne endast önskade en dagligvaruhandel i den ombyggda gallerian. Valet föll på den kedja som den fastighetsägaren bedömde hade skött sig bäst historiskt och därmed förmodades ha de bästa förutsättningarna att driva en framgångsrik dagligvaruhandel framåt i tiden. Tyvärr blev det inte Coop i detta fall, självkritiskt kanske motionärens beskrivning av ingrodd smuts och uppgiven personal i detta fall påverkade den aktuella fastighetsägarens beslut. Slussen kommer även i framtiden att vara en synnerligen viktig knutpunkt för kollektivtrafiken i Stockholm vilket kommer att påverka det utbud som en framtida dagligvarubutik i gallerian förväntas kunna erbjuda kunderna. Vad gäller KF:s planer på en ny galleria vid Slussen har man framöver alla möjligheter att i sin planering och framtida uthyrning bidra till att skapa bästa totala kooperativa nytta vid Slussen och närliggande områden på Södermalm. KfS kommer via Strukturutskott Stockholm att kunna följa frågan och kommer att arbeta för största möjliga medlemsnytta. Motion 3 Byte föreningstillhörighet I våra kontakter med medlemmarna upptäcker vi då och då att medlemmar velat byta förening (t ex för att de bytt bostadsort), men stupat på att de tycker att det är en omständig procedur. Det var många som uppskattade initiativet med träden i Vi-skogen och gärna ville bidra med ett träd genom att rösta. Kunde tyvärr inte göra det för vederbörande tillhörde en annan förening i landet. Systemet med att först gå ur sin gamla förening och få tillbaka sina 100 kr, för att sedan betala 100 kr och gå in i en annan förening upplevs som onödigt byråkratiskt. Yrkande att Konsumentföreningen Stockholm tar initiativ till att ett clearing-system införs. att motionen vidarebefordras till KF. Distrikt 10 Motionen stöds av styrelsen i distrikt 10 Motion 4 Medlemskap dödsbo När den make/maka som haft medlemskapet i Konsumentföreningen Stockholm avlider är det förenat med onödig byråkrati för den efterlevande maken att överta medlemskapet. Yrkande att det skapas ett clearing system med syfte att göra det så smidigt som möjligt för den efterlevande maken/makan att vara med i Konsumentföreningen Stockholm. att motionen vidarebefordas till KF. Distrikt 10 Motionen stöds av styrelsen i distrikt 10 Utlåtande motion 3 och 4 Föreningen delar motionärens uppfattning om att det är en onödigt komplicerad procedur att byta förening. En effekt av detta är att många medlemmar vid flytt avstår från att byta förening vilket leder till att många av medlemmarna i landet bor på fel ställe, dvs många av KfS medlemmar bor utanför föreningens verksamhetsområde liksom tvärtom, i vårt föreningsområde bor många medlemmar som inte är medlemmar hos oss. Föreningens medlemskort är kombinerat med Coop MedMera-kortet och därmed så administreras medlemsregistret av Coop MedMera. De säger att frågan är juridiskt komplicerad. Två olika konsumentföreningar är två olika juridiska objekt, även om de båda tillhör den konsumentkooperativa rörelsen. Vill man inte kvarstå i sin gamla förening och ansöka om ytterligare ett medlemskap i den nya föreningen så krävs en formell procedur av utträde ur den gamla respektive inträde i den nya föreningen. Det är möjligt att tekniska lösningar kan utvecklas för att förenkla processen, men det kräver utredningar och investeringar i utvecklingsarbete, vilket måste vägas mot de fördelar man kan uppnå. Detta gäller även om man vill föra över ett medlemskap från avliden medlem till make/ maka. KfS uppfattning är att det här är ett problem som borde gå att lösa och kommer att verka för en förenklad rutin när det gäller överföring av medlemskap mellan olika föreningar och även mellan familjemedlemmar. att bifalla motionerna. 7

7 Motion 5 Inflytandeformer Vid sidan av motioner till föreningsstämman som ett sätt att påverka Konsumentföreningen Stockholm behövs även andra former för inflytande. Inte minst med tanke på om rekrytering av nya förtroendevalda ska få framgång bör det finnas ett tydligt stråk av inflytande från förtroendevalda och medlemmar i de beslut som formar KfS agerande. I den nu pågående förändringsprocessen ska denna fråga ha stor vikt. Styrelsen bör därför i dialog med övriga förtroendevalda speciellt betona former för inflytande och särskilt redovisa de förslag som kommit fram. Förslagen kan sedan bilda en grund för fortsatta diskussioner om hur det framtida inflytandet från förtroendevalda och medlemmar i övrigt ska se ut. att låt former för inflytande från förtroendevalda och medlemmar få stor vikt i den pågående förändringsprocessen. Distrikt 5 Motion 6 Vad tycker medlemmarna? Sociala medier diskuteras ibland. En del tar avstånd från dem. Jag ser det är en bra kontaktbreddning och informationskanal. Men kan också undra över en liten kontaktdel för medlemmar som nås direkt fram via medlemssidan som medlemsråd kan framhålla (enkät, frågor som ger svar om just medlemmars syn). Det fanns förut men inte nu. En vits med att vara medlem? Då ser du också i hänvisningar vad just vi medlemmar tycker. Louise konsumentkoll är bra och ger en info jag kan känna igen mig i eller väcka tankar. Facebooks-grupp för inventering och information, diskussion där alla kan vara med är inte fel. Yrkar på att om inte annat på prov fundera över - en kanal direkt på medlemssidan som förut just för medlemmar där vi snabbt delger och ser vad vi medlemmar säger/tycker. Distrikt 1 Utlåtande motion 5 och 6 Föreningsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att det är angeläget med ett aktivt medlemsinflytande och att det behövs fler kanaler än motionsinstitutet. KfS har drygt medlemmar och deras behov ser väldigt olika ut och det är därför viktigt att hitta flera olika kanaler, inte minst inom sociala medier som används av väldigt många. Föreningen för redan nu en aktiv medlemsdialog på Facebook och Louise Ungerth, KfS profil i konsument- och miljöfrågor, har en egen blogg med kommentatorsfält som presenteras på föreningens hemsida. Därutöver finns medlemspanelen, föräldrajuryn och motionssidan där man kan lämna synpunkter om motionerna. Dialogen via sociala medier kommer att utvecklas vidare. Föreningens hemsida är f n under omarbetning men kommer inte att kompletteras med något chat-forum då vi provat det vid ett flertal tillfällen tidigare och det aldrig har blivit någon aktivitet där. Däremot går det alltid att komma i kontakt med föreningen via mail från hemsidan. De sociala medierna är öppna för fler än bara medlemmar och det behöver inte vara någon nackdel. Föreningens framtidsprojekt, Projekt Vision, arbetar under hösten med inflytandefrågorna. Styrelsens ledamöter har besökt distrikten, just i syfte att få igång en dialog kring hur medlemsinflytandet kan utvecklas. Diskussionerna med distrikten har sammanställts och redovisats vid en konferens med distriktsstyrelserna den oktober i år. Utifrån de diskussioner som fördes där kommer styrelsen att presentera sina slutsatser till höststämman att anse motionerna besvarade. Motion 7 Låt nio distrikt bli två För övriga förtroendevalda borde det inte innebära någon förändring. att nio distrikt blir två distrikt. Söder om slussen blir distrikt 1 och att Norr om slussen blir distrikt 2. Utlåtande motion 7 Föreningsstyrelsen lägger förslag på distriktsindelning och det är föreningsstämman som beslutar. Inom KfS bedrivs f n ett framtidsprojekt, Projekt Vision. I det arbetet ingår en översyn av medlemsinflytandefrågor och den medlemsdemokratiska organisationen. En översyn av antalet distrikt kan mycket väl inrymmas i framtidsarbetet. Motionen jämte utlåtandet vidarebefordras till Projekt Vision. 8

8 Motion 8 Ungdomar som förtroendevalda En fråga som ofta har tagits upp är Hur skall vi få intresserade och engagerade ungdomar som förtroendevalda inom konsumentföreningen? Vi anser bl a att flera möten och inspirationsträffar hålls på kvällstider och att vi vågar satsa på oprövade personer (personer som inte tidigare varit engagerade i KfS). Motionen stöds av styrelsen i distrikt 24 Utlåtande motion 8 Hindret för ungdomar att engagera sig som förtroendevalda i KfS ligger sannolikt inte i vid vilken tidpunkt aktiviteter genomförs utan handlar snarare om att ungdomar hellre väljer snabbare och mer effektiva kanaler för att kunna utöva sitt engagemang och inflytande. Vi har t ex goda erfarenheter av ungdomars engagemang från Facebook och bloggen Louise Konsumentkoll där många yngre gör sina röster hörda. Facebookgruppen har vid några tillfällen inbjudits till olika kvällsträffar och det har gett ett ganska gott resultat. Flera yngre personer (20-34 år) har också anmält intresse för att utbilda sig till att bli en av KfS ambassadörer inom områdena ekologi och Fairtrade. Tanken med att utbilda ambassadörer är att kunna använda dessa personer för att genomföra aktiviteter i butiker och även på andra arenor. Det här visar att det gäller att erbjuda rätt former för att fånga upp olika gruppers engagemang och här finns således en stor utmaning för framtidsprojektet Projekt Vision och för alla nuvarande förtroendevalda att försöka hitta mer moderna och effektiva metoder för engagemang och medlemsinflytande. Motionen jämte utlåtandet vidarebefordras till Projekt Vision. Motion 9 Val av förtroendevalda Bakgrund Fram t o m valen 2010 fick medlemmen 1000 extra poäng vid deltagande i valen. När denna stimulansåtgärd inte längre kunde tillämpas valde ledningen för KfS år 2011 att plantera träd i Vi-skogen. Ett alldeles utmärkt beslut om man ser möjligheterna till aktivt stöd i det kooperativa utvecklingsarbetet. Erfarenheterna med spontana kommentarer från valtillfällena visar även att många medlemmar tyckte detta var en utmärkt åtgärd. Men möjligen uppfattade andra (flertalet?) medlemmar detta inte lika positivt, då valdeltagandet dessvärre sjönk under innevarande år. Demokratiska aspekter I en demokratisk organisation som KfS är det mycket angeläget att så många som möjligt av medlemmarna använder sig av sin rätt att utse sina förtroendevalda. Sjunker valdeltagandet finns alltid en risk för en urholkning av den demokratiska processen i en organisation. Det synes därför angeläget att än en gång försöka tänka till om framtida stimulansåtgärder. Inriktning för framtida stimulansåtgärder Av vunna erfarenheter kan man troligen dra följande slutsats. Stimulansåtgärderna måste av den röstande medlemmen uppfattas som något som ger mig personligen något för att jag deltar i valet. Röstning via nätet är naturligtvis ett utmärkt och enkelt sätt att genomföra valen, men val med röstsedlar uppfattas kanske mer konkret av andra medlemmar och möjligen främst av de något äldre, som varit medlemmar i konsumentkooperationen i många år. En viss rädsla för datorbehandling hos de äldre medlemmarna kan inte heller helt uteslutas. Idéer om framtida åtgärder Mot bakgrund av det ovan framförda så synes det föreligga minst två handlingsvägar. Den ena vägen är att hitta någon/några stimulansåtgärder som attraherar den enskilde till att aktivt delta i valen. Här kanske den enskilde även ska kunna välja stimulansåtgärd, ex vis plantera träd i Vi-skogen eller få något mer personligt för sin medverkan, kan ex vis 50:- insatt på medlemskontot vara en möjlighet i framtiden? Den andra vägen är att i ökad utsträckning arbeta med två alternativa metoder för deltagande i valen, dels röstning via nätet dels mer aktiva insatser för deltagande genom röstning med valsedlar vid olika valstationer inom varje distrikt. En bieffekt av valstationerna är att de förtroendevalda och medlemmarna även får möjlighet till ett aktivt meningsutbyte om aktuella frågor inom Coop och inte minst för den aktuella butiken. Konsekvenser av tänkbara stimulansåtgärder Vilka möjligheter till stimulansåtgärder som finns med hänsyn till bl a kostnader för KfS, skattebestämmelser och etiska funderingar är inte helt lätt att säga. Men föreningsstyrelsen och andra har säkert möjlighet att finna några, som lite närmare kan analysera konsekvenser av ovan nämnda och även andra idéer, som kan finnas inom detta område. Förslag till beslut Med hänvisning till det ovan framförda föreslås föreningsstämman besluta följande: att ge föreningsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en utredning, med uppdrag att analysera förutsättningarna för alternativa stimulansåtgärder till de medlemmar som deltar i valen inom Konsumentföreningens olika distrikt. Distrikt 7 Distriktsstyrelsen i distrikt 7 tillstyrker motionen. 9

9 Motion 10 Val av förtroendevalda Bakgrund I likhet med tidigare år har val av olika förtroendevalda genomförts inom de olika distrikten inom KfS. I förberedelsearbetet ingår bl a att distriktens valberedningar diskuterar förslag på lämpliga medlemmar för förtroendeuppdrag inom distriktet. Inför valens genomförande upprättas därefter med stöd av föreningssekretariatet de olika förslag valberedningen presenterat. Alla inkomna förslag på medlemmar, som nominerats till ev förtroendeuppdrag redovisas emellertid inför valens genomförande. Tyvärr har det år 2011 inträffat en del felaktigheter i presentationen, som ev har sin bakgrund i de ändringar som redovisas i nästa stycke. Nyordning Fr o m 2011 infördes en mycket bra förändring, då medlemmarna kunde välja att antingen rösta på alla eller endast någon/några av de föreslagna kandidaterna, som valberedningen presenterat och/eller som nominerats av någon/några medlem/mar. Valberedningens förslag och presentationen av dessa Valberedningen m fl presenterar sina förslag på kandidater men frånsett valen av ersättare till föreningsstämman är det tämligen ointressant i vilken ordning namnen anges då antalet röster avgör vilka som väljs. När det gäller presentation av ersättarna till föreningsstämman är emellertid förhållandet annorlunda. Vid ev förfall för någon/några av de ordinarie ledamöterna inkallas ersättarna nämligen i den prioritetsordning, som först föreslås av valberedningen men som slutligen fastställs genom valresultatet. Praktiska resultat av förberedelsearbetet inför valen samt presentation av valresultatet av ersättarna När förslagen av ersättare presenterades inför valen så hade dessa tydligen upptagits i bokstavsordning med efternamnens begynnelsebokstav som utgångspunkt. Det betydde en helt annan inbördes ordning än den som valberedningen presenterat. Detta förhållande påtalades till bl a sekretariatet redan i början av valens genomförande med en förhoppning om ändring inför kommande år. Det var ju inte praktiskt möjligt att göra ändringar, då årets val redan påbörjats, när detta uppmärksammades. Redovisning av valresultaten När valresultaten redovisas saknas det uppgifter om röstantal för de kandidater, som presenterats för medlemmarna, men som inte förordats av valberedningen. Resultaten av valresultatet avseende ersättarna till föreningsstämman (i alla fall avseende distrikt 7) presenteras i den inbördes prioritetsordning, som från början förordats av distriktets valberedning. Antalet avgivna röster på de enskilda kandidaterna borde enligt vår mening vara det som slutligen avgör den inbördes prioritetsordningen mellan de valda medlemmarna och att detta är speciellt viktigt avseende ersättarna. Administrativa åtgärder Med dagens administrativa uppläggning kan av informella upplysningar vissa svårigheter vid presentationen inte helt uteslutas. Men ev administrativa problem bör inför framtiden kunna åtgärdas inför kommande val. Förslag Mot bakgrund av det ovan framförda föreslås föreningsstämman besluta följande: att kandidaterna inför de olika valen på distriktsnivå presenteras i den ordning, som föreslås av distriktens valberedningar m fl att presentationen av de valda kandidaterna sker i den prioritetsordning som är en direkt följd av valresultaten i respektive distrikt, samt att ev erforderliga administrativa ändringar vidtas, så att kraven i de två föregående attsatserna kan tillgodoses. Distrikt 7 Distriktsstyrelsen i distrikt 7 tillstyrker motionen. Motion 11 Val extrakort Vid röstningen våren 2011 blev vi varse ett problem. Vi upptäckte att många familjer hade två medlemskort, men bara ett som gick att rösta med. Fler röster förlorades pga att fel kort var med vid röstningstillfället. Vi önskar att detta problem löses före nästa val. Motionen stöds av styrelsen i distrikt 24 Utlåtande motion 9, 10 och 11 Alla tre motionerna tar upp frågor kring val av förtroendevalda i KfS. Den ena ur aspekten premiering av medlem vid röstningen, den andra och tredje handlar om tekniken kring röstningsförfarande. Sedan år 2004 har det varit möjligt för KfS medlemmar att rösta fram sina förtroendevalda via internet. Valsystemet har fungerat mycket bra även om det av många medlemmar upplevs som att det inte finns några reella val att göra. Fram till innevarande år har det internetbaserade valet kompletterats med möjlighet att rösta med manuella röstsedlar. I år styrdes hela valprocessen över till internet samt att det erbjöds möjlighet att poströsta. Bakgrunden till att använda internet i så stor utsträckning som möjligt handlar framförallt om säkerhet. Valdeltagandet har traditionellt varit mycket lågt. Emellertid märktes en kraftig ökning vid mailutskick till de medlemmar som lämnat sin mail-adress till föreningen. I mailet uppmärksammades möjligheten att rösta och så utlovades 1000 extra poäng till de som deltog i valen. 10

10 Det gav ett ganska bra genomslag och gjorde att valdeltagandet under några år låg på drygt 2 % av föreningens medlemmar när vi inte längre kunde använda oss av extra poäng sjönk valdeltagandet till ca 0,6 %. Oavsett om valdeltagandet är över 2 % eller 0,5 % så uttrycker det låga deltagarantalet att det handlar om något helt annat än premiering eller teknik. Huvudfrågan är att få valen att bli viktiga för medlemmarna. Det här är en avgörande fråga för framtidsprojektet Projekt Vision och alla förtroendevalda. Hittar vi inte modernare former för medlemsinflytande och val vilar vår medlemsdemokrati på en mycket bräcklig grund. Motionen som handlar om premiering till medlemmar som röstar tar upp frågeställningar om lämplig premiering men även formen för röstande, dvs ska internetsystemet kompletteras med tryckta röstsedlar som lättare kan användas i lokala valstationer. När det gäller premiering så har motionären sannolikt rätt i att ett träd i Vi-skogen, även om det uppskattades av många medlemmar, inte driver antalet röstande medlemmar i tillräcklig utsträckning. Andra möjligheter ses över, inte minst i anslutning till de digitala medlemspunkter som nu finns i alla butiker men något bra alternativ finns inte ännu. Sedan kan man diskutera det moraliska i att köpa röster, som också påpekas av motionären. Att sätta in en summa pengar på en röstande medlems konto är inte en möjlig väg. Beträffande röstsedlar och lokala valstationer så kan det konstateras att det tar längre tid att rösta via datorn än om man bara kan sätta en tryckt röstsedel i handen på röstande medlem. Trots detta vill föreningsstyrelsen hålla kvar vid systemet att rösta via internet. Det ger ett säkrare resultat. Ett sätt att aktivera röstningen i stället för lokala valstationer kan ju vara aktiviteter där man delar ut information om röstningen och att medlemmen röstar hemma, på bibliotek, poströstar eller kommer till en centralt belägen röststation, t ex i Söderhallarna. Vid sådana stationer skulle man t ex kunna dela ut en tryckt information om KfS, distriktets arbete och presentera valbara kandidater. När det gäller motionen som handlar om i vilken ordning de valbara kandidaterna presenteras så har motionären under flera år haft en dialog med föreningen. Tidigare förmådde valsystemet endast att lista kandidaterna efter id-nr, vilket som motionären påpekar faktiskt har betydelse när det gäller val av ersättare till stämman. År 2011 utvecklades systemet så att det blev möjligt att lista ersättarna i bokstavsordning, något som i och för sig inte uppfyllde valberedningens krav. Vi kommer att undersöka vidare om det går att förändra systemet så att vi kan tillmötesgå valberedningens önskan om en särskild ordning för ersättarna. Sedan är det naturligtvis valresultatet som ska avgöra i vilken ordning ersättarna ska kallas in. På grund av ett förbiseende i år presenterades inte kandidaterna i den ordning de blev valda, vare sig i valresultatet som skickades ut till alla förtroendevalda efter valet och inte heller i den lilla förtroendevaldaboken, utan där presenterades de i den ordning som valberedningen ursprungligen önskade. Det är ett misstag och ambitionen framåt är att ersättarna ska ordnas efter det antal röster de fått. Slutligen motionen om att man inte kan rösta med extrakort. KfS är en ekonomisk förening och i ekonomiska föreningar har endast medlemmar rösträtt. I och med att Coop MedMera-kortet, som även är KfS medlemskort, kan kompletteras med extrakort för familjemedlemmar, så uppstår problem vid röstningen därför att extra-kortsinnehavarna inte är medlemmar. En informationstext om detta förhållande finns i samband med nätröstningen men det skulle även kunna tydliggöras i andra sammanhang. Föreningsstyrelsen har förståelse för problemet men det är principen en medlem en röst som gäller. Motionerna jämte utlåtandet vidarebefordras till Projekt Vision. att anse motionerna 9 och 10 besvarade att avslå motion 11. Motion 12 Motioner Ett antal motioner brukar strömma in till konsumentföreningen varje år för beslut senare på höststämman. Motionsskrivandet är en viktig del av medlemsdemokratin. Det är väsentligt att motionerna är väl förberedda i samarbete med aktuell distriktsstyrelse innan de lämnas vidare inför förslag till beslut. Distriktsstyrelsen samarbetar då med motionären vid ett planlagt, arvoderat styrelsemöte, utformar att-satser och ser till att villkor och utformning för motionens presentation är uppfyllda i syfte att undvika att bra förslag försvinner pga formaliafel. att motionären ges möjlighet att i god tid ta upp förslaget med sin distriktsstyrelse så att denna får möjlighet att delta i beredningen innan inlämnande till föreningssekretariatet. Distrikt 1 Utlåtande motion 12 I KfS har alla medlemmar möjlighet att motionera direkt till föreningen och det finns inga planer på att förändra detta. Tvärtom är det viktigt att slå vakt om den enskilda medlemmens motionsrätt. För att underlätta motionsskrivandet skulle KfS på sin nya hemsida kunna lägga en utförlig information om hur man bör skriva sin motion och även lägga ut en blankett för motionsskrivande. Om den eventuella motionären sedan vill är det ju inget som hindrar att han/hon diskuterar sin motion med sin distriktsstyrelse. Initierade medlemmar som vill skriva motioner känner säkert till distriktsstyrelserna och deras arbete och kan då lätt vända sig dit om man behöver stöd. att avslå motionen. 11

11 Motion 13 Uppföljning beviljade motioner Ett antal motioner brukar beviljas av föreningsstämman. Vad som sedan händer med motionerna redovisas från och med 2010 i form av Avstämning motioner (år). Vissa motioner markeras med bevakning, vilket är bra, och som torde innebära att man återkommer om vad som händer i denna fråga. Detta är ett fint första steg. Emellertid är svaren på andra färdigbehandlade motioner inte alltid helt uttömmande och ibland inriktade på att göra något i framtiden i den riktning motionen efterlyser. Det vore önskvärt med en fortsatt uppföljning av dessa motioner, så att det klart framgår vad resultatet blir. Ett exempel: motion nr 21 och 22 om djurhållning och schyssta varor i Coop är svaren att man ska arbeta med frågan som ska presenteras: Under hösten kommer konsumentkooperativa ledningsgrupper att få ta del av arbetet för att därefter ta beslut om helheten och målsättningar med handlingsplaner som följer av beslutet. Coop räknar med att delar av målsättningarnas infrias med start Det vore av stort intresse att motionären och föreningsstämman får ta del av dessa handlingsplaner. att återkoppling på hur genomförandet av beviljade motioner har skett bör ges på inte bara i form av svar från KF utan också om så erfordras av vad resultatet blir t ex som ny handlingsplan eller dylikt. Distrikt 5 Utlåtande motion 13 Som tas upp i motionen görs varje år en balanslista över uppföljning av föregående års motioner. Den bygger dels på åtgärder som vidtas i vår egen förening, dels på svar från KF/Coop om hur de ser på de olika förslagen. Balanslistan skickas ut till föreningsstämman tillsammans med kallelsen till höststämman. Den kommer även att publiceras på föreningens hemsida, sidorna för förtroendevalda. Om man som motionär eller förtroendevald önskar en fördjupad redovisning går det bra att kontakta föreningen. När det gäller det exempel som motionären presenterar så är det viktigt att komma ihåg att KfS inte har någon beslutanderätt i frågor som rör Coop och inte heller obegränsad tillgång till affärsdokument och uppföljningar av handlingsprogram som produceras inom Coop. Däremot blir vi informerade om ambitioner och inriktning och de förmedlar vi gärna vidare till förtroendevalda. KF gör även varje år en bra redovisning av sitt arbete, dels i årsredovisningen men framförallt i den hållbarhetsredovisning som tas fram varje år och som man kan ta del av på coop.se. Motion 14 Stöd från sekretariatet För att få en väl fungerande verksamhet i både butikerna och distriktsstyrelser, behöver vi ett större stöd från sekretariatet. Många av oss aktiva arbetar heltid och har stora svårigheter att göra utskick och kopiera, eftersom sekretariatet stänger redan kl 17. Vi önskar därför att vi kan få ett bättre stöd från sekretariatet, genom bättre öppettider. Motionen stöds av styrelsen i distrikt 24 Utlåtande motion 14 Föreningens verksamhet handlar till stor del om att arrangera medlemsaktiviteter och utgöra stöd för förtroendevalda och en stor del av den verksamheten är förlagd till kvällar och helger. Det är inte rimligt att begära av heltidsarbetande personal att man dessutom ska ha kvällsöppet för att ge service när det gäller utskick och kopiering. Redan idag får distrikten den hjälp de efterfrågar med kopiering och utskick. Förtroendevalda är även välkomna upp på kontorstid för att genomföra eller få hjälp med administrativa uppgifter. När det gäller möteslokaler för distrikten så har KfS tidigare erbjudit att ha kontoret öppet en kväll i månaden. Då det inte är någon brist på möteslokaler på stan, och de brukar även kunna ställa upp med en enklare förtäring, har KfS valt att spara in den kvällen för sin personal. Motion 15 Ett modernare KfS I dagsläget har Konsumentföreningen Stockholm en manlig vd och en manlig ordförande, och en manlig vice ordförande. I KF:s styrelse har KfS två platser, båda dessa innehas i dagsläget av män. Detta trots att styrelsen består till hälften av kvinnor. Detta är en osund och sned maktfördelning: att alla viktiga poster i KfS innehas av män. Jag vill därför se att i vår vision och strävan mot ett modernare KfS ska dessa poster självklart delas lika, så att KfS representeras BÅDE av män och kvinnor. Jag yrkar på att det vid tillsättande av ny vd och vid nästa val av ordförande och vice ordförande och i representationen i KF:s styrelse tas hänsyn till en jämn könsfördelning. 12

12 Utlåtande motion 15 Motionären beskriver dagsläget i KfS vad gäller könsfördelning på ledande poster. Det har inte alltid sett ut just så. Föreningen har aldrig haft en kvinnlig vd men vi har haft en kvinnlig ordförande, vi har vid flera tillfällen haft kvinnlig vice ordförande och även vår representation i KF:s styrelse har vid flera tillfällen utgjorts av kvinnor. Av styrelsens 9 förtroendevalda ledamöter är 5 kvinnor och föreningens ledning består av 3 män och 3 kvinnor. När styrelsen har valt vice ordförande och nominerat till KF:s styrelse är ambitionen naturligtvis en så jämn könsfördelning som möjligt men i första hand handlar det om att hitta de personer man bedömt vara mest lämpade för uppdraget. Motion 16 Kulturellt stöd Konsumentföreningen Stockholm har stolta traditioner när det gäller kultur till medlemmarna. Så har t ex grafik av kända konstnärer kunnat köpas för en relativt sett billig penning. Bokkonsum (sedermera Cirkeln på Sveavägen) är ett annat exempel. På senare år har Millesgården stötts ekonomiskt i flera år, vilket inneburit fri entré för alla medlemmar. att en viss summa avsätts varje år till att stödja kultur i form av museer, teatrar, musik och andra former, som sedan blir tillgängliga för medlemmarna. Distrikt 5 Utlåtande motion 16 KfS har en lång tradition när det gäller kultursponsring. Stora satsningar genom åren har t ex varit stöd till konstnärer, sponsring av Millesgården och Gustavsbergs Porslinsmuseum. Idag är det stora engagemanget koncentrerat till Lill-Skansen som bl a genererar fridagar på Skansen för medlemmar samt Familjedagen på Skansen. Medlemmarna bjuds också på ett generöst musikerbjudande, The Show of Christmas. Därutöver presenteras fyra kulturerbjudanden i varje nummer av vårt medlemsblad Medlem Stockholm, det kan handla om fri entré på muséer, rabatterade erbjudanden till teatrar etc. Varje år avsätts ca 3 Mkr, exklusive de stora projekten, för denna verksamhet. Föreningsstyrelsens avsikt är att fortsätta med detta och anser därmed att motionens intentioner redan är uppfyllda. att bifalla motionen. Motion 17 Fri entré Skansen Medlemmar i Konsumentföreningen Stockholm har ju fri entré till Skansen fyra gånger om året med anledning av det ekonomiska bidraget till ett nytt Lill-Skansen. Dock är dagarna bestämda till vissa datum. Det kan för många vara svårt att utnyttja just dessa dagar. Varför inte istället ge ett klippkort eller dylikt till medlemmarna i samband med något annat utskick, så de själva kan välja vilken dag de ska gå. att låt medlemmarna i KfS själva bestämma vilka fyra dagar de ska gå på Skansen. Distrikt 5 Utlåtande motion 17 I KfS samarbetsavtal med Skansen finns ett förhållande mellan insats och motprestation, vilket innebär att det finns en ekonomisk relation att ta hänsyn till. I avtalet om de fyra fria besöksdagarna på Skansen har KfS möjlighet att planera in aktiviteter för att möta medlemmarna de aktuella fridagarna och även möjlighet att marknadsföra de olika aktiviteterna gentemot medlemmarna vilket ger föreningen ett större genomslag. Dessutom är det ett enkelt system med Coop MedMerakortet i stället för frikort som för med sig en extra kostnad och administration. att avslå motionen. Motion 18 Ökad kunskap Ökad kunskap - ett naturligt gödselmedel för tillväxt. Vi har i föreningen medlemmar vilket överstiger antalet invånare i Göteborg + Västerås. Vi har även cirka 400 mer eller mindre aktiva förtroendevalda. Det är bland våra förtroendevalda vi framförallt har våra aktiva medlemmar. En del av våra medlemmar gör genom sina inköp aktiva handlingar för miljö och rättvis handel. De bidrar även till utvecklingsländerna genom sina bidrag till Kooperation Utan Gränser. Men de är för övrigt till stor del en outnyttjad resurs. Några är kanske utan vår kännedom opinionsförmedlare och har som detta stor betydelse. Bland våra medlemmar finns det människor med kunskaper och engagemang som vi borde ta tillvara. När jag var medlemsråd och stod i butiken så mötte jag många medlemmar som visade sig ha stor kunskap om livsmedelsproduktion och handel och hur de påverkar våra gemensamma resurser och tillståndet i världen för övrigt. En del kanaliserar sitt engagemang i andra folkrörelser och har kanske inte funnit att vår förening har den bästa jordmånen för att där odla sina intressen och sprida sitt engagemang. Det finns möjligheter att kanalisera sitt engagemang som medlemsråd eller förtroendevald i distriktsorga- 13

13 nisationen. Men det kanske inte är tillräckligt för att vi tillsammans skall vinna framgång. Vi har medlemsråd med sina mer eller mindre slumpmässiga möten med andra medlemmar eller ledamot av distriktsstyrelse som träffar varandra och kan vara utvecklande för den lilla grupp som är med. Att skaffa och sprida kunskap är mycket viktigt i en organisation som vill nå framgång. Vi är ganska bra på att sprida information, men vill vi nå djupare så är välinformerade medlemmar med kunskaper en bra framgångsväg. Vi skulle genom ett antal studiecirklar göra våra medlemmar medvetna om problem och möjligheter, få dem att känna ett personligt ansvar för sin roll. Många kanske inspireras till att ta ställning i olika frågor och att även agera för en förändring. Tyvärr är kunskapen om studiecirklar inte så spridd och det finns många missförstånd om reglerna för en studiecirkel och dess pedagogik. Jag föreslår föreningsstämman besluta att föreningen skall lyfta fram studiecirkeln som arbetsmetod att i samarbete med ABF anordna allmänna studiecirkelledarutbildningar att i samarbete med ABF anordna ämnesinriktade studiecirkelledarutbildningar och träffar att gruppen förtroendevalda utökas med cirkelledare att arvodesförteckningen utökas med studiecirkelledare med särskilt anpassat arvode. Distrikt 1 Utlåtande motion 18 Motionären uttrycker en hög ambition när det gäller att sprida kunskap i samhället. Även inom KfS finns den ambitionen och den beskrivs även i föreningens verksamhetsidé som bl a säger att vi ska sprida information och kunskap. Föreningens verksamhet är fokuserad till konsument- och miljöfrågor och inom dessa områden bedrivs ett aktivt opinionsbildande arbete och mycket information/kunskap förmedlas därmed till medlemmarna. Det finns många olika metoder för att sprida kunskap, studiecirkelformen är en. Andra kan vara föreläsningar, informationsmöten, att engagera sig som förtroendevald, att ta del av information på sociala medier och inte minst genom KfS medverkan i media såsom tidningar, TV och radio. Konsumentföreningen Stockholm är genom KF medlem i ABF-förbundet och dessutom medlem i flera lokala ABF-avdelningar inom verksamhetsområdet. Föreningsstyrelsens uppfattning är att ABF bedriver en mycket bra och aktiv utbildningsverksamhet och att det inte är lämpligt att KfS bygger upp en parallell verksamhet. KfS har en hel del samarbete med framförallt ABF i Stockholm och det är mycket bra om distrikten lokalt tar kontakt med sina ABF-avdelningar för att se om det finns möjlighet att dra nytta av varandra i någon utbildningsverksamhet som distriktet vill driva. 14 Motion 19 Fira framgångar Det är bra om en organisation inte bara spänner krafterna utan även då och då stannar upp och firar de mål man nått, den positiva stämningen hos anställda och förtroendevalda och den samverkan man har för att nå målen. Vår förening har tillsammans med andra föreningar lyckats få tillbaka någon form av återbäring, vi har lyckats att starta många konsumentpolitiska diskussioner som påverkat både marknaden och som synliggjorts i media. Vi har ökat medlemsantalet, ekologiska och rättvisemärkta produkter säljs i större omfattning än tidigare, Änglamark har nu funnits på marknaden i 20 år, vi utreder vår egen organisation och verksamhet, vi har många utåtriktade aktiviteter mm. Listan kan göras lång på de insatser som vår förening och den samlade kooperationen gör för medlemmar, kunder, ekologi och rättvis handel. Att fira framgången kan göras internt men den kan även ges offentlighet. Höstens föreställning på Globen kan ha detta som tema. Inte med motto som hurra vad vi är bra utan detta har vi gjort tillsammans. Jag föreslår årsstämman besluta att föreningens framgångar tydligt skall framgå under föreställningen i Globen att de förtroendevalda distriktsvis får möjlighet att under festliga förhållanden internt fira gjorda framgångar att föreningens styrelse närmare skall utforma innehållet enligt första att-satsen och att föreningens styrelse skall ange de villkor och ramar som gäller för andra att-satsen. Distrikt 1 Utlåtande motion 19 Föreningsstyrelsen är helt överens med motionären om att det är viktigt att fira framgångar. När det gäller Globen rullar varje år en presentation av föreningens verksamhet på storbildsskärmarna. Där, liksom på medlemsmötet och familjedagen brukar vi vara måna om att lyfta fram de framgångsrika delarna av verksamheten men det kan säkert göras ännu tydligare. Därutöver har vi våra andra informationskanaler, såsom Medlem Stockholm, hemsidan och Medlemspunkten som också kan lyfta fram saker att glädja sig åt, vilket också sker. När det gäller Globen så utformas information i storbildsskärmarna i samråd med Coop och där kommer med all sannolikhet medlemsåterbäringen att få stor stor plats. Informationen på Globen kan inte göras alltför omfattande då de flesta som kommer dit är fokuserade på att hitta sina platser och ta del av underhållningen.

14 KfS förtroendevalda gör ett mycket bra jobb och de har, enligt riktlinjer som fastställts av föreningsstyrelsen, möjlighet att distriktsvis genomföra 1 konferens/år, 1 studiebesök/år och 2 middagar/år. Föreningsstyrelsens uppfattning är att motionens attsatser redan är uppfyllda. att bifalla motionen. Motion 51 Konsumentkooperationens svaga ekonomiska utveckling Under flera decennier har konsumentkooperationen tappat marknadsandelar. Rörelsemarginalen ligger långt under konkurrenternas. Den ekonomiska situationen för KF och Coop inger stora bekymmer. Ansvaret för utvecklingen faller till stor del på KF:s styrelse som under årens lopp begått en rad misstag med bl a engagemanget i Coop Norden. Man har också misslyckats med rekryteringen av vd:ar, med påföljd att omsättningen på dessa chefer och deras närmaste medarbetare varit extremt hög och orsakat stora kostnader och ryckighet i organisationen. Inför KF:s stämma 2010 hade Konsumentföreningen Stockholm inlämnat en motion om en ny sammanhållen konsumentkooperativ struktur. Enligt föreningen sammanhänger de ekonomiska problemen i hög grad med att konsumentkooperationen är splittrad. En samlad konsumentkooperation gör det enligt föreningen möjligt att bl a uppnå fulla samordningseffekter inom sortiment och inköp och bättre kostnadseffektivitet inom gemensamma funktioner. Trots att föreningen var beredd att ställa hela sitt kapital till förfogande i den samlade konsumentkooperationen ansåg KF:s stämma att förutsättningar för närvarande saknas för en sådan strukturell förändring. Mycket pekar på att KfS har överskattat betydelsen av en samlad konsumentkooperation. Även om en sådan organisation skulle ha skapats finns stor risk för att väsentliga svagheter i den nuvarande organisationen och kulturen skulle kvarstå och för att föreningens stora kapital skulle ha hamnat i ett svart hål inom konsumentkooperationen. Problemen inom konsumentkooperationen är mera omfattande och genomgripande än vad som antyds i KfS motion, enligt de intervjuer jag gjort med ett antal praktiskt verksamma personer inom bl a Coop. Vid dessa intervjuer har bl a dessa problem tagits upp. - Styrningen från Coop centralt. Coop har enligt flera av de intervjuade en mycket centralistisk inriktning av sin styrning som gör det svårt för butikscheferna att ta egna initiativ (detta problem skulle sannolikt förstärkas om en samlad konsumentkooperation bildades). Det tar sig bl a uttryck i att man i detalj anger vilket sortiment som ska finnas oberoende av de lokala marknadsförutsättningarna och hur detta sortiment av olika varor ska ställas upp i hyllorna (s k planogram som för tankarna till en öststatlig planeringsfilosofi). Vissa butikschefer har uppfattat detta som absoluta direktiv och varit slaviskt följsamma med stora förluster som följd, medan andra gjort egna rimlighetsbedömningar. - Otillräckliga investeringar. Till följd av svag lönsamhet inom Coop finns inte tillräckligt med investeringsmedel för t ex nya och mera ekonomiska kylanläggningar. - Långsam beslutsproess. Det tar för lång tid att lösa olika typer av problem som uppmärksammas ute i butikerna och att genomföra förbättringar. - Orealistiska lönsamhetskrav. Även på de mest lönsamma stormarknaderna och butikerna ställs krav på ständigt förbättrade nyckeltal, som uppfattas som orealistiska och okänsliga. ( Blir dom aldrig nöjda? ). - Ej butiksanpassade kampanjer. Centrala kampanjer anses ofta inte vara anpassade till den butiksstruktur som finns. Det gäller bl a utformningen av plakat och anslag som ska vara i flerfärgsformat och komplicerar framtagningen. - Bristfällig personal- och utbildningspolitik. Tidigare ansågs Coop (Konsum) ligga i topp när det gäller personalutbildning. Men nu är den mycket begränsad och ICA har övertagit tätpositionen. Därmed begränsas bl a personalens karriärmöjligheter, något som försvårar rekryteringen och ökar övergångarna till andra kedjor. - Låga löner för vissa centrala personalgrupper. Lönerna för mellanchefer (avdelningschefer som på stormarknader har stort ansvar för försäljning, personal m m) uppges vara låga relativt sett, något som också påverkar personalomsättningen för en strategiskt viktig grupp. - Bristfällig analys av butiksetableringar. Av stor betydelse för en enhets lönsamhet är var den är lokaliserad. Det finns exempel på etableringar som starkt kan ifrågasättas. Ett sådant är etableringen av Coop Forum Nynäshamn En stor och med varor (dock ej kunder) mycket välförsedd stormarknad byggdes upp i en något avsides gammal industrilokal enligt planogramsprincipen i ett område med ett befolkningsunderlag i närområdet på ca personer och med en populär ICA Supermarket som en av konkurrenterna. Förlusterna blev föga oväntat gigantiska och nu har enheten ombildats till Coop Extra, med en fortsatt osäker lönsamhetsutveckling. Enligt uppgift tillkom etableringen i stort sett genom ett pennstreck av en Coop-chef - här ska det finnas en stormarknad. Det är uppenbart att denna etablering inte analyserats på ett seriöst sätt, något som visar på betydande brister i den interna styrningen och kontrollen inom Coop och därmed även indirekt inom KF. - Uteblivna personalförmåner. Vanliga personalförmåner på dagens arbetsplatser som gratis kaffe och frukt, julgåvor etc tillåts inte inom Coop. Det underlättar knappast trivseln på arbetsplatsen. - Bristande ekonomisk kompetens hos många butikschefer. En viktig förutsättning för att en enhet ska uppnå god lönsamhet är att man kan anpassa utbudet och prissättningen på varor till de lokala marknads- 15

15 förutsättningarna. Det fordras också att man kan avläsa resultatet av olika prioriteringar i den löpande statistiken. Många butikschefer klarar av detta, men alltför många gör det inte. Det accentuerar behovet av bättre utbildning och en noggrannare rekryteringspolicy. De problem som här tagits upp baseras på ett begränsat antal intervjuer och kan inte utan vidare generaliseras. Men problemen är av den art att man kan förmoda att de har allmängiltig relevans. Av betydelse är också att det inom Coop finns en stor variation i lönsamheten mellan olika enheter. Bland t ex stormarknaderna finns enheter som uppvisar lika hög lönsamhet som de mest lönsamma inom ICA Maxi stormarknaderna, t ex Coop Forum Vinsta. Det visar att det även inom Coop går att uppnå hög lönsamhet. Samtidigt finns stormarknader som går med relativt sett lika stora förluster. Dessa förhållanden sammanhänger inte bara med lokaliseringen utan i hög grad med stormarknadens ledning. Båda dessa förhållanden är möjliga att påverka. KfS är största ägare i KF med en ägarandel på över 20 %. Föreningen har därför ett särskilt viktigt ansvar för att söka påverka KF och Coop, så att verksamheten uppnår lönsamhet i paritet med konkurrenterna. En förutsättning för att kunna göra detta är att man gjort en gedigen analys av problembilden. Att döma av KfS motion till KF för två år sedan saknas en sådan analys. Huvudproblemet med den svaga lönsamheten är sannolikt inte avsaknaden av en samlad konsumentkooperation, utan av betydligt mera komplicerad art. Föreningen bör därför på egen hand eller i samarbete med KF genomföra en omfattande analys av lönsamhetsproblematiken. Den bör bl a omfatta en ingående analys av Coops verksamhet och organisation samt KF:s roll som ägare. Eftersom KfS har betydande ekonomiska resurser och problemet är av omfattande karaktär bör man engagera oberoende, högt kvalificerade konsulter, t ex McKinsey. På detta sätt kan KfS få ett seriöst underlag för att i KF:s styrelse agera på ett professionellt sätt som ägare. KF:s roll som ägare till Coop har inte uppmärksammats i särskilt hög grad. Men det är KF:s styrelse som bär huvudansvaret för den svaga utvecklingen. I det privata näringslivet skulle ledamöterna i en styrelse med så svagt facit snabbt ha bytts ut. Så har inte varit fallet beträffande KF:s styrelse. Ordföranden har suttit i styrelsen i 16 år, en vice ordförande i 12 år och en annan i 5 år. Av de övriga 9 (exkl arbetstagarrepresentanterna) har 1 suttit i 14 år, 2 i 7 år och de återstående mellan 2 och 5 år. Dessutom kommer samtliga styrelseledamöter från den kooperativa rörelsen. Denna snäva interna styrelsesammansättning skiljer sig också från vad som är vanligt i det privata näringslivet, där styrelserna för större företag har ledamöter med en väsentligt bredare bakgrund. KfS bör verka för att KF:s styrelse tillförs två-tre ledamöter med relevant extern erfarenhet och kompetens. Yrkande: att stämman beslutar uppdra åt styrelsen att med hjälp av oberoende, högt kvalificerade konsulter genomföra en omfattande analys av lönsamhetsproblematiken inom konsumentkooperationen. Den bör bl a omfatta en ingående analys av Coops 16 verksamhet och organisation samt KF:s roll som ägare. att stämman beslutar uppdra åt styrelsen att verka för att KF:s styrelse förnyas samt att den tillförs två-tre ledamöter med relevant extern erfarenhet och kompetens. Distrikt 5 Utlåtande motion 51 Motionen är omfattande med en i allt väsentligt berömvärd analys. Emellertid förtjänar den att kommenteras på ett antal punkter. Föreningsstyrelsen avstår från att kommentera de angivna exemplen som bygger på intervjuer som motionären själv genomfört med anställda i Coop. KfS har sedan flera år tillbaka tagit sitt ansvar som minoritetsägare i KF. Redan i slutet av 90-talet agerade KfS på KF:s stämma och belyste KF:s svaga lönsamhet. När bildandet av Coop Norden föreslogs genomförde KfS, sannolikt som den enda föreningen, en mycket omfattande analys av det framlagda förslaget. I analysarbetet användes såväl intern kompetens som, som motionären skriver oberoende, högt kvalificerade konsulter. Utgångspunkten för analysen var att granska och bedöma det framlagda förslaget att bilda Coop Norden, inte att presentera alternativ. Nyckelfrågor som bereddes var bl a - Är motiven till fusionen övertygande? - Skapar affären värde för ägarna? - Är strategin för Coop Norden övertygande? - Är de finansiella målen realistiska och tillräckligt ambitiösa? - Är integrationsplanen för Coop Norden realistisk och rätt fokuserad? - Hur påverkas det nya KF:s ekonomi av Coop Norden-affären? - Hur påverkas KF:s status som ekonomisk förening av Coop Norden-affären? - Kommer den nya koncernen att kunna styras på ett kraftfullt och effektivt sätt? Slutsatsen efter ett års arbete blev att, även om potentialen fanns, så krävdes det en extraordinärt stark beslutskraft hos ägarna liksom genomförandekraft hos företagsledningen. Vi kunde konstatera att det inte fanns några planer på strukturella förändringar innebärande styrprinciper för att säkerställa detta. En professionell ledning och styrelse för Coop Norden var den mest kritiska faktorn för att kunna lyckas i det korta perspektivet. Vid stämman drev därför KfS representanter kraftfullt frågan om krav på en stark och professionell ledning och styrelse. Ett av kraven från KfS var att externa ledamöter skulle ingå i Coop Nordens styrelse. Vi kunde konstatera att KF:s stämma inte delade KfS uppfattning och valde därför att inte tillmötesgå KfS krav. Ända sedan dess har KfS återkommande aktualiserat frågan om externa ledamöter i de olika styrelserna.

16 När det gäller KfS senaste motion till KF så bygger den i första hand inte enbart på behovet av en sammanhållen organisationsstruktur utan mer på det faktum att konsumentkooperationen under de senaste tre decennierna inte förmått att möta den starka konkurrens som krävts för en kraftfull nationell förnyelse. KF/Coop har i princip varje år tappat marknadsandelar, ca 4 procentenheter sedan 2002, samtidigt som Ica haft en betydande ökning av sin marknadsandel. Resultatnivån för hela den svenska konsumentkooperationen, inklusive DDF, är mycket riktigt klart otillfredsställande. Under åren var tillväxten 4,5 procentenheter i hela sektorn medan den i konsumentkooperationen endast var 1,8 procentenheter. Rörelsemarginalen för Coop var under samma period -1,3%, i DDF 0,6%, att jämföra med drygt 3% hos konkurrenterna på svensk dagligvarumarknad. Sammantaget uppvisar konsumentkooperationen således en lägre lönsamhetsmarginal än marknaden i övrigt vilket lett till att kooperationen inte klarar nödvändiga expansionsinvesteringar. Efter ett mycket omfattande analysarbete, även den här gången med såväl egen som extern kompetens, blev föreningsstyrelsens slutsats att den enda möjligheten att åstadkomma en vändning efter 30 år av regression var att skapa en totalt samordnad kedjedrift för hela den svenska konsumentkooperationen. Efter flera års utredningar avslog KF:s stämma föreningens motion Föreningsstyrelsen kan nu bara konstatera att den övriga konsumentkooperationen inte delar KfS analys om behovet av strukturella förändringar varför frågan nu saknar aktualitet. Föreningsstyrelsen ser inte att det föreligger något behov av ytterligare analyser av KF/Coop och kan konstatera att idén att ta in externa ledamöter i KF:s styrelse saknar stöd i övriga föreningar. att avslå motionen. Motion 52 KfS ekonomiska engagemang i RNB För två år sedan meddelades att KfS köpt en stor aktiepost i modeföretaget RNB som äger och driver JC, Brothers och Sisters samt Polarn och Pyret. Affären omfattade nära 35 miljoner aktier till ett inköpspris på 6,15 kr dvs totalt 215 mnkr. Därmed blev KfS största aktieägare i företaget. Under 2010 har KfS dessutom lånat ut 400 mnkr till företaget och har därmed ett totalt engagemang på över 600 mnkr i detta företag. Det motsvarar nästan en tiondel av hela föreningens förmögenhet. Motiven för affären uppgavs i föreningens pressmeddelade för två år sedan vara att skapa en förstärkning inom ett detaljhandelsområde som riktar sig till en yngre målgrupp, där kooperationen är svagt representerad samt att få god avkastning på insatsen. När det gäller medlemsnyttan för föreningens medlemmar har mycket litet hänt hittills. Vid ett tillfälle har rabattkuponger på 20 % utdelats, men inte bara till föreningens medlemmar utan till alla med Medmerakort. Vilka specifika fördelar den yngre målgruppen hittills fått är höljt i dunkel. Trots att föreningens vd är ordförande i RNB har man efter två år inte lyckats få fram ett beslut om att få använda Medmera-kortet i butikerna. Beträffande den ekonomiska avkastningen är läget om möjligt ännu dystrare. Aktievärdet har mer än halverats (slutet av augusti 2011) sedan köpet, dvs en nedgång på ca 120 mnkr. Det motsvarar kostnaden för hela föreningens verksamhet under två år. Företaget är också högt belånat. Kvoten mellan räntebärande nettoskuld och förväntat resultat för 2011 är 5,5. Motsvarande kvot för MQ är 1,8 och för KappAhl 3,5. Jag ifrågasätter starkt det ekonomiska engagemanget i RNB. Det är en mycket riskfylld placering enligt ekonomisk expertis. Att satsa nära 10 % av förmögenheten i ett sådant företag strider rimligen mot en sund placeringspolicy. Yrkande: att stämman ger styrelsen i uppdrag att se över placeringspolicyn i avsikt att förhindra riskfyllda satsningar av detta slag. Föreningens tillgångar bör placeras med ett säkerhetstänkande som huvudprincip och placeringar med högre risk bör endast göras i mycket marginell omfattning. Distrikt 5 Utlåtande motion 52 Föreningsstyrelsens uppfattning är att KfS har en mycket strikt och försiktig finanspolicy satt i relation till det kapital föreningen har att förvalta. En synlig konsekvens av detta förhållande är att KfS tillgångar minskat väsentligt mindre än den generella nedgången på Stockholmsbörsen. KfS finanspolicy behandlas och fastställs årligen i föreningsstyrelsen och efterlevnaden redovisas och granskas löpande av föreningens revisorer. Motivet för att bli huvudägare i RNB var mycket riktigt att kunna göra RNB:s erbjudande attraktivt för medlemmarna. Idag äger RNB dotterbolagen Brothers, Sisters, JC, Polarn O. Pyret samt DSE. Vid den tidpunkt som förvärvet gjordes hade signaler framkommit att KappAhl avsåg att lämna Coop MedMera-programmet. Föreningsstyrelsen anser att en mångfald av erbjudanden via vårt medlemskort Coop MedMera är en förutsättning för dess attraktivitet. Anledningen till att erbjudandet ännu inte ingår i systemet är komplexiteten i kassasystemen, något som vi beklagar. Nu har beslut tagits i såväl RNB:s som Coop MedMeras styrelser att anslutningen till kortet ska vara klart i april Kostnaden för förvärvet av 22% av aktierna uppgick till 220 Mkr. Genom dels den generella börsnedgången i år, dels svag utveckling i framförallt JC, har aktiekursen genomgått en sänkning med två tredjedelar. Därutöver har KfS lånat ut 400 Mkr till bolaget och det har skett med en betryggande real säkerhet och 17

17 till en räntenivå som är betydligt attraktivare än alternativet bankplacering. Varje år redovisas i årsredovisningen effekten av föreningens finansiella placeringar. Som en jämförelse med investeringen i RNB kan nämnas att KfS 2009, som en ren finansiell placering, investerade 144 Mkr i Swedbank-aktier, vilket också då kritiserades. Fram till idag har en del av aktierna avyttrats med en realiserad vinst på 275 Mkr. Kvar finns orealiserade vinster i aktier på 135 Mkr, den totala reavinsteffekten i den investeringen uppgår således till 410 Mkr. Föreningsstyrelsens bedömning är att den fastlagda finanspolicyn, med de starka försiktighetsprinciper som den innebär, inte behöver någon ytterligare översyn. att avslå motionen. Motion 53 Arvoden till förtroendevalda Det nya systemet för arvoden till förtroendevalda har nu varit i funktion drygt ett år och det finns anledning att dra några lärdomar av det och göra motiverade revideringar. Den begränsning av antalet sammanträden och aktiviteter som gäller präglas av ett centralistiskt och stelbent synsätt och för närmast tankarna till en öststatlig planekonomi. Det finns flera skäl till att man ibland kan behöva ha flera sammanträden och bedriva flera aktiviteter än de reglerade. Som valberedningens föredragande påpekade, när stämman fattade beslut om de nya arvodena, är det inget förbud mot detta. Det får man i och för sig tacka för. Men syftet med det nya arvodessystemet var att premiera aktivitet och då bör ersättning utgå särskilt för de insatser som ligger utöver den centralistiska normen. En orsak till att man t ex kan behöva ha flera sammanträden än de fyra som reglerna tillåter för medlemsråd kan vara att butiken har ett jubileum som behöver planeras. En annan orsak är att det torde vara ganska stor skillnad mellan planeringen av en aktivitet på en stormarknad och på ett Coop Nära. En tredje orsak kan vara att det finns många idéer till butiksaktiviteter hos medlemsråden som kan behöva diskuteras och som fordrar flera sammanträden. När det gäller distriktsstyrelsernas sammanträden är argumenten mot en begränsning av antalet av samma principiella slag. Projekt Vision har t ex medfört att styrelserna tvingats ha flera sammanträden än normalt. Aktivitetsnivån torde också variera mellan olika distriktsstyrelser, något som också kan förklara att flera sammanträden behövs i vissa fall. Mot denna bakgrund föreslår jag att regelverket för antalet sammanträden ändras så att man anger att det som riktmärke gäller upp till 4 sammanträden per år för medlemsråd, 8 för distriktsstyrelser och 10 för aktiviteter, men att man får gå utöver dessa antal, om det behövs för att få en bra verksamhet. I samband med att det nya arvodessystemet infördes togs också en ny blankett fram, Aktivitetsredovisning. I den ska anges en beskrivning och utvärdering av aktiviteten. Det är oklart vad som är syftet med blanketten. Det verkar i första hand vara en kontroll av att aktiviteten har bedrivits. Denna kontroll bör dock göras på det arvodesunderlag som varje förtroendevald ska fylla i och som sedan attesteras av respektive ordförande (eller butikschef). Hur orimlig den nya blanketten ter sig kan illustreras med ett exempel från Coop Forum Vinsta. I januari i år hade vi en butiksaktivitet med information om det nya återbäringssystemet och gjorde samtidigt en kundenkät med 71 kunder med frågor bl a om detta system men även frågor om stormarknaden. Det var en ovanligt lyckad aktivitet där många synpunkter kom fram och där medlemsrådet la ner mycket arbete på förberedelser och bearbetning av enkäten. (Om motsvarande enkät gjorts av ett undersökningsföretag skulle den ha kostat minst kr). Aktiviteten finns redovisad dels i ett protokoll från medlemsrådet, dels i en tresidig sammanställning av enkätresultaten. Dessutom var arvodesunderlaget för aktiviteten attesterat. Trots detta utgick inget arvode. Det är absurt. Det är inte rimligt att föreningens tjänstemän ska ägna massor av arbetstid åt att granska Aktivitetsredovisningar och stämma av mot inkomna arvodesunderlag. Det är arvodesunderlagen som ska utgöra grund för utbetalning av arvodena och inte en utvärderingsblankett. I stället för att ägna sig åt överdriven kontroll av de förtroendevaldas aktiviteter bör tjänstemännen arbeta med att bl a underlätta de förtroendevaldas arbete med olika aktiviteter genom att ta fram relevant material. På detta område finns mycket kvar att göra. Som exempel kan nämnas att föreningen den 18 januari i år hade ett upptaktsmöte med de förtroendevalda. I stort sett hela mötet ägnades åt att ta fram förslag till en butiksaktivitet på temat Släng inte maten. Sekretariatet skulle sedan utarbeta ett förslag till uppläggning av en sådan aktivitet. Något sådant förslag har dock ännu inte framkommit. I en tidigare motion har jag föreslagit att sekretariatet även inom andra områden tar fram material som är helt klart att delas ut vid olika aktiviteter. Även någon typ av roll-up (med texten Vi är ditt medlemsråd ) som kan ställas upp i samband med olika butiksaktiviteter, bör tas fram. Utvärderingen av olika aktiviteter kan sedan göras med utgångspunkt från medlemsrådens protokoll och särskilda rapporter. Blanketten Arvodesunderlag kan därför utgå. Enligt det nuvarande systemet räknas arvodena upp efter prisbasbeloppet. Det betyder en form av värdesäkring i reala termer. Men den inkomstutveckling som löntagare får del av återspeglas inte i uppräkningen. Jag anser att det är rimligt att arvodena, som beskattas som inkomst och är en form av ersättning för utfört arbete, följer löneutvecklingen för löntagare, t ex löneindex för tjänstemän. Då minskar behovet av att göra frekventa framtida uppräkningar av arvodena. 18

18 Yrkande att stämman beslutar att ta bort gränserna för antalet arvodesberättigade sammanträden och aktiviteter och i stället låta gränserna avse rekommendationer för det maximala antalet sammanträden och aktiviteter. att stämman beslutar att arvodesunderlaget ska vara grund för utbetalning av arvoden vid aktiviteter och inte aktivitetsredovisningen. att arvodena i fortsättningen bör följa löneutvecklingen för tjänstemän och räknas upp efter t ex löneindex för tjänstemän. Föreningsstyrelsen kommer att överlämna motionen jämte utlåtandet till föreningsstämmans valberedning. att avslå motionen. Distrikt 5 Utlåtande motion 53 Motionen tar upp tre frågeställningar - Arvodesnivåer och antal möten/aktiviteter - Blanketter - Material till butiksaktiviteter Arvodesnivåer och antal möten/aktiviteter Frågan om arvoden bereds av föreningsstämmans valberedning. Beslut om nu gällande arvodesnivåer fattades, efter en omfattande översyn, av årsstämman Beslutet 2010 innebar kraftigt höjda arvoden och även en ökning av antal aktiviteter. Arvodena är relaterade till basbeloppets storlek och förändras i takt med det. Utgångspunkter för valberedningens resonemang var att premiera aktivitet före sammanträde, att ersättningen ska vara på en rimlig nivå med tanke på att det är ett förtroendeuppdrag och inte en anställning, att en ram för antal aktiviteter/möten behövs liksom en information tillbaka till föreningen om vilka aktiviteter som genomförts. Det är viktigt att komma ihåg att förtroendeuppdraget inte är att likställa med en anställning och att det därför inte är relevant att arvodesnivån ska följa löneutvecklingen. Blanketter En ny blankett har nu tagits fram, två blir en, se KfSnyheterna nr 3/11. En av deltagarna som medverkar vid aktiviteten/mötet får i uppdrag att fylla i blanketten med både aktivitets- och arvodesuppgifter och skicka in till KfS. Material till butiksaktiviteter På föreningens hemsida, sidorna för förtroendevalda, finns ett antal upplägg för butiksaktiviteter presenterade. Just materialet om Släng inte maten blev tyvärr försenat men ligger nu på sidorna för förtroendevalda. Ambitionen är att hålla dessa aktivitetsblad uppdaterade och att fylla på med nya blad. Här samarbetar vi med övriga medlemsfrämjande föreningar för att kunna dra nytta av varandras material. Idén med en roll-up för medlemsråden är bra. Det har t ex prövats av medlemsrådet i f d Coop Forum, numera Coop Extra i Rotebro. KfS hjälper gärna till med att ta fram en sådan. En annan bra samlingspunkt för medlemsråden är vid medlemspunkten då man samtidigt kan informera om den. 19

19 Konsument- och miljöfrågor Motion 20 Klimatsmartare fastigheter Konsumentkooperationen insåg tidigt behovet av sund, framåtsträvande byggnadskonst. Arkitektkontorets funktionalistiska pionjärarbete implementerades i butiker och fabriker över hela landet och kooperationen bidrog kraftfullt till folkhemsbygget. I dagsläget torde sund, framåtsträvande byggnads-konst innebära klimatsmart och minimerad övrig miljöpåverkan. KfS ansvarar inte längre för fabriker, lager och butiker, men har ett betydande aktieinnehav i Atrium Ljungberg som bland annat äger och förvaltar ett flertal profilfastigheter i Stockholms innerstad. En synlig ansträngning att optimera fastigheterna i miljöhänseende skulle ha ett stort symbolvärde utöver de konkreta miljövinsterna, och understryka konsumentkooperationens djupa miljöengagemang. att KfS initierar en bred förstudie med avseende på hur Atrium Ljungbergs fastighetsbestånd och förvaltning kan göras mer klimatsmart och mindre miljöpåverkande. Medlemsråden i Coop Konsum, Nacka Forum, distrikt 1 Utlåtande motion 20 KfS har ett betydande aktieinnehav i fastighetsbolaget Atrium Ljungberg AB men är minoritetsägare. Genom KfS representation i Atrium Ljungbergs styrelse bevakas och följs miljöfrågorna upp på ett mycket seriöst sätt. Atrium Ljungberg har redan idag, ett för branschen, mycket långtgående program och högt ställda ambitioner när det gäller miljö- och hållbarhetsarbete i sina fastigheter. Det gäller såväl ny- som ombyggnader och förvaltning. Man har t ex integrerat hållbarhet i affärsidén och grundvärderingarna bygger på långsiktighet, samverkan, pålitlighet och innovativt tänkande. För innevarande år har man satt upp ett antal målsättningar för hållbarhetsarbetet, dessa är - Miljöcertifiering av alla nya byggnader - Upprätta fler Gröna hyresavtal och frivilliga hållbarhetsöverenskommelser - Öka andelen icke bilburna besökare till företagets handelsplatser. Hållbarhetsarbetet beskrivs utförligare i Atrium Ljungbergs årsredovisning. Därutöver arbetar Atrium Ljungberg för att minimera byggnaders miljöpåverkan efter den brittiska standaren BREEAM. Den innebär att Atrium Ljungberg kontinuerligt undersöker och granskar materialval i alla Atrium Ljungbergs nybyggnationer så att de uppfyller kraven på Green Building. Under 2010 beslutade Atrium Ljungberg även att certifiera alla nybyggnader enligt BREEAM. Föreningsstyrelsen kan konstatera att Atrium Ljungberg ligger bra till i miljö- och klimatfrågor jämfört med många andra i branschen. att avslå motionen. Motion 21 Aktivt beslut? Huset vid Slussen är fint och något att vara stolt över. Och jättetjusigt med belysning på kvällstid. Men nu under sommaren kom frågan är det en lapsus eller ett aktivt val att det är upplyst på alla plan? Det finns de som ser det som ett slöseri. Jag kan se det både och. Är det är ett aktivt beslut av styrelse eller annat beslut? Om det inte är det, vore det bra om det sågs över. Kanske kan olika plan lysa olika dagar eller tändas på annat sätt. Hus som kopplas ihop med medlemmarna vill vi vara stolta över och de ska synas. För den som inte är styrelseledamot i de som styr för husen blir det en fråga om profilering är medveten på detta sätt? Kan själv se upplysningen positivt i miljön huset som nämns finns i även i miljöhänseende. Yrkar på att ge besked så att medlemmar vet om det är ett aktivt beslut att ha huset vid Slussen upplyst. Distrikt 1 Utlåtande motion 21 Det s k Glashuset vid Slussen ägs numera av Atrium Ljungberg AB, ett fastighetsbolag i vilket KfS har ett betydande minoritetsintresse. Fastigheten byggdes ursprungligen som säte för Kooperativa Förbundets kontor och har utvecklats till någ0t av ett landmärke för Slussen. När KF-koncernen beslutade att flytta ut från byggnaden krävdes en betydande ombyggnad för att anpassa lokalerna till att vara möjliga för en mångfald hyresgäster. Efter ombyggnaden av Glashuset styrs belysningen i huvudsak av hyresgästernas behov. Vanlig kontorstid, 9-17, tillhör en förgången tid och numer sträcker sig arbetsdagen för många av hyresgästerna över en stor del av dygnets timmar. Flertalet av hyresgästerna arbetar i realtid, d v s under dygnets alla timmar, mot andra kontinenter som t ex Telenor (hela världen), EA Dice (USA och Asien) och NYK (hela världen). Dessutom är TT en stor hyresgäst och de förmedlar nyhetsrapporter dygnet runt. Den stora glasfasaden är numer skyddsklassad av Stadsmuseet och till det kulturhistoriska värdet hör att den upplysta fasaden upplevs mycket positivt för stadsbilden. Det finns därför en svag och energisnål ljusslinga som lyser i alla plan under den mörka delen av dygnet. 20

20 Föreningsstyrelsen ser inte något skäl att särskilt informera medlemmar om detta förhållande. att avslå motionen. Motion 22 Näringslära Föreningen har genomfört och genomför den lyckade kampanjen Släng inte maten. Det har inneburit en ökad kunskap hos konsumenterna om matens påverkan på miljön. Jag föreslår i denna motion hur vi skall kunna ge ytterligare en infallsvinkel när det gäller att bättre utnyttja vår mat. Vår mat skall, förutom lust och glädje, ge mättnadskänsla, energi och näring. Det är om det sist nämnda som jag anser att vi som konsumenter bör ha en ökad kunskap. Vi har på olika sätt spritt information om hur maten skall förvaras och hur rester skall användas som tacksamt har tagits emot av medlemmar och kunder. Kanske är det nu dags att för att ge vidgad kunskap om hur matens olika näringsämnen förändras vid tilllagning och hanterande av rester, skillnader i näringsvärde mellan färska, processade och på olika sätt konserverade produkter. Redan nu lämnas den här typen av information men det jag ser framför mig med denna motion är en kraftsamling. Jag föreslår därför att föreningsstyrelsen får i uppdrag att initiera en intern utbildning och utåtriktade kampanjer om denna del av näringsläran och matlagningsteknik. Distrikt 1 Motionen stöds av styrelsen i distrikt 1 Utlåtande motion 22 Föreningsstyrelsen instämmer med motionären att en naturlig vidareutveckling av KfS kampanj Släng inte maten kan vara att på ett enkelt och lättfattligt sätt redogöra för hur näringsvärdet förändras i livsmedel vid olika tillagnings- och förvaringsmetoder. Information till förtroendevalda skulle kunna bakas in i kursen Heta konsumentfrågor och övriga medlemmar skulle kunna få information genom t ex Medlem Stockholm, via KfS hemsidor, media och på andra sätt. Föreningsstyrelsen föreslår stämman besluta att bifalla motionen. Motion 23 Mera husmanskost KfS har idag ett väl gott sortiment av olika charkvaror (kött-korv-etc) och även en väl utvecklad bas på torrvaror och övriga livsmedel från våra gårdar i landet. Men vad vi saknar är en tillagning av de råvaror som vi saluför i butiken. Många yngre medlemmar har inte gjort eller hört talas om t ex rårakor med fläsk, kroppkakor, bräckkorv, lappskojs, fläskpannkaka etc. Man köper hellre färdiga halvfabrikat som man inte har en aning vad det innehåller (texten för liten kemiska förteckningen ej begriplig). Mitt förslag är att föreningen presenterar enkla recept på Medlemspunkten avseende husmankost. Kostnad och tid skall framgå för 4 personer. Presentationen bör ske minst två gånger per månad av olika husmansrecept. Motionen stöds av styrelsen i distrikt 24 Utlåtande motion 23 På Coops hemsida, coop.se, finns många bra recept på husmanskost. Recepten är för fyra personer och i de flesta fall finns en angivelse om hur lång tid det tar att tillaga rätten. Recepten skulle lätt kunna kopieras till Medlemspunkten. Föreningsstyrelsen kommer att verka för att svensk husmanskost återkommande presenteras på Medlemspunkten. Föreningsstyrelsen kommer att översända motion jämte utlåtande till KF/Coop. Föreningsstyrelsen föreslår stämman besluta att bifalla motionen. Motion 24 Tryggad livsmedelsförsörjning Det första svenska konsumentkooperativet bildades mot bakgrunden av det regionala, uppländska nödåret De landsomfattande nödåren ledde till att en stor andel av den arbetsföra befolkningen lämnade landet som ekonomiska flyktingar. Våren 1917 drabbades de neutrala nordiska länderna av den europeiska livsmedelskrisen, och Sverige skakades av hungerkravaller. Sedan dess har Sverige undergått genomgripande förändringar vilket ökat vårt välstånd men även vår sårbarhet. Som följd av det kalla krigets slut och inträdet i EU, har den nationella svenska livsmedelsberedskapen successivt avvecklats. På gräsrotsnivå, i hushåll och butiker, är vi helt beroende av elektricitet och möjligheten att kontinuerligt fylla på lagren. Vi förväntar oss att kunna köpa färdigmat i jourbutiken och ta hem den och mikra, och att jourbutikens datoriserade kassasystem skall fungera. Våra riskkalkyler omfattar inte längre strömavbrott liknande det som mörklade Sverige i 6 timmar den 27 dec 1983, när en frånskiljare lossnade i en transformatorstation. Vi har ingen beredskap för långvariga störningar orsakade av allvarliga händelser. Vid en rundringning till Livsmedelsverket, Kris- och beredskapsmyndigheten och den ideella organisationen Civilförsvarsförbundet (ej att förväxla med det numera nedlagda civilförsvaret) 2010 uppgav samtliga att ansvaret för livsmedelsförsörjningen nu vilar på det enskilda hushållet. 21