BORGÅ STADS FÖRSKOLEPLAN

Transkript

1 BORGÅ STADS FÖRSKOLEPLAN

2 1 INNEHÅLL 1 FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS UPPGIFTER OCH ALLMÄNNA MÅL Uppgift Allmänna mål för fostran och inlärning GENOMFÖRANDE AV FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN Andordnande av förskoleundervisning Inlärningssyn Inlärningsmiljö Arbetsmetoder FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS DETALJERADE MÅL OCH INNEHÅLL Helhetsperspektiv på undervisningen Centrala ämnesområden Språk och interaktion Matematik Etik och åskådning Miljö- och naturkunskap Hälsa Fysisk och motorisk utveckling Konst och kultur STÖD FÖR UPPVÄXT OCH INLÄRNING I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN Allmänt stöd i förskoleundervisningen Intensifierat stöd i förskoleundervisningen Särskilt stöd i förskoleundervisningen Stöd på tre nivåer för uppväxt och inlärning Individuella planer i förskoleundervisningen STÖDFORMER FÖR UPPVÄXT OCH INLÄRNING I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN... 21

3 2 5.1 Förlängd läroplikt Övrigt stöd i förskoleundervisningen Samarbete med hemmet Ordnande av tolknings- och biträdestjänster Elevvård och säkerhetsfrämjande åtgärder i förskoleundervisningen Elevvård Säkerhetsfrämjande åtgärder Behandling, hemlighållande och utlämning av personuppgifter FÖRSKOLEUNDERVISNING FÖR BARN FRÅN OLIKA SPRÅKLIGA OCH KULTURELLA GRUPPER, FÖRSKOLEUNDERVISNING SOM BYGGER PÅ EN SÄRSKILD PRINCIP SAMT FÖRSKOLEUNDERVISNING PÅ FRÄMMANDE SPRÅK OCH SPRÅKBAD I DE INHEMSKA SPRÅKEN Invandrare Förskoleundervisning på främmande språk och språkbad i de inhemska språken BEDÖMNING BILAGOR... 31

4 3 BORGÅ STADS FÖRSKOLEPLAN FRÅN Som grund för upprättandet av denna förskoleplan har man använt lagen om grundläggande utbildning (477/2003 och 643/2010). Borgå stads förskoleplan kompletterar Grunderna för förskoleundervisningens läroplan Förskoleplanen ses vid behov över årligen och revideras enligt de ändringar som görs i Grunderna för förskoleundervisningens läroplan. Direkta sitat från läroplanen är kursiverade. I den elektroniska versionen finns länkar direkt till Grunderna för förskoleundervisningens läroplan eller till övriga källor.

5 4 1 FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS UPPGIFTER OCH ALLMÄNNA MÅL 1.1 Uppgift Förskoleundervisningen är planenlig undervisning och fostran, som starkt hänger ihop med både småbarnsfostran och grundläggande utbildning. Förskoleundervisningens uppgift är att stöda barnets uppväxt och utveckling samt ge dem kunskaper och färdigheter för livet. Förskoleundervisningen i Borgå stad utgår från småbarnsfostrans värdegrunder (2006): lyhördhet för barnets behov fostringsgemenskap lek hållbar utveckling starkt modersmål 1.2 Allmänna mål för fostran och inlärning "Målen för förskoleundervisningen bestäms dels utgående från varje barns individuella utvecklingsmöjligheter och förutsättningar för lärande, dels utgående från samhällets behov." De allmänna målen styr det praktiska fostrings- och undervisningsarbetet. Barnet planerar och bedömer sin egen verksamhet i sin egen inlärningsprocess, varvid barnet så småningom börjar bli medveten om sin inlärning samt sitt sätt att agera och tänka. Inlärningen sker också i interaktion med andra. Barnet funderar på rätt och fel, tränar självbehärskning och övar livets grundläggande regler. Barnets positiva självbild förstärks, barnet börjar förstå att människorna är olika och inser att detta är berikande och växer så småningom till en ansvarsfull människa. I förskoleundervisningen stöder man också utvecklingen och förstärkningen av barnets språk- och kulturidentitet i samarbete med vårdnadshavarna. Stadens historiska bakgrund och kultur beaktas genom att bekanta sig och samarbeta med stadens olika kulturproducenter. Barnet får många erfarenheter och konstupplevelser. Målet med förskoleundervisningen är också att stärka barnets skolspråk så att språkkunskaperna gör det möjligt att lära sig nya saker.

6 5 Med förskoleundervisningen strävar man efter att garantera barnen jämlika möjligheter till uppväxt och inlärning. Speciell uppmärksamhet fästs vid att tidigt identifiera inlärningssvårigheter, att utveckla och stöda inlärningsfärdigheter samt vid att lära sig sociala färdigheter. Man strävar efter att skapa en kontinuitet från småbarnsfostran till förskoleundervisning och vidare till grundläggande utbildning, varvid en smidig helhet som en del av livslångt lärande skapas. inlärningsmetoder att kontrollera den egna verksamheten hälsa och välmående grundkunskaper och -färdigheter positiv självbild stark språk- och kulturidentitet intresse, inlärningsglädje goda seder gemensamma spelregler accepterande av olikhet, jämlikhet Bild 1. Förskoleundervisningens allmänna mål. 2 GENOMFÖRANDE AV FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 2.1 Andordnande av förskoleundervisning De daghemsenheter i Borgå som ger förskoleundervisning fastställs årligen. Enligt socialoch hälsovårdsnämndens beslut ( ) anordnas förskoleundervisning om gruppens storlek är minst 13 barn. På glesbygden anordnas förskoleundervisning om gruppen omfattar minst sju barn. Anmälningen till förskoleundervisningen sker i februari. Utgångspunkten är att skolornas elevupptagningsområden efterföljs då förskoleplatser beviljas och således får barnet en förskoleplats inom den blivande närskolans område.

7 6 I fråga om skolskjuts efterföljs Borgå stads gällande principer om skolskjuts inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning. I Borgå stad arrangeras förskoleundervisningen i samarbete med finsk- och svenskspråkiga utbildningstjänsterna samt småbarnsfostran. Förskoleundervisningen följer den grundläggande utbildningens arbets- och lovtider, dock så att förskoleundervisningen alltid slutar den sista arbetsdagen i maj. Förskoleundervisning ges i regel i daghemmen klockan Den avgiftsfria förskoleundervisningen omfattar minst 700 timmar per läsår. Borgå är en tvåspråkig stad och både finsk- och svenskspråkiga elever får undervisning på sitt eget modersmål. I staden finns dessutom en språkbadsgrupp där finskspråkiga barn undervisas på svenska. Förskoleundervisning för barn som behöver särskilt stöd ordnas huvudsakligen i samband med övrig förskoleundervisning. Förskoleundervisning kan ges också i en integrerad specialgrupp. Då man bildar undervisningsgrupper inom förskoleundervisningen efterföljs Utbildningsstyrelsens rekommendationer (37/400/2000, ) och förordningen om barndagvård ( /806 och 2006/1345). I heldagsgrupper jobbar två barnträdgårdslärare och en närvårdare samt i halvdagsgrupper en barnträdgårdslärare och en närvårdare. Som helhet baserar sig förskoleplanen på stadens förskoleplan, förskoleenhetens/gruppens verksamhetsplan samt planen för barnets lärande. De enheter som ger förskoleundervisning rapporterar årligen till utbildningssektionen (finska eller svenska) om organiseringen av verksamheten och genomförandet av läroplanen. Som redskap för utveckling och uppföljning används förskoleplanen samt gruppens verksamhetsplan och -berättelse som upprättas årligen. Målet för småbarnsfostran, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen är ett kontinuerligt samarbete från småbarnsfostran till den grundlläggande utbildningen. I Borgå stad finns regionala finsk- och svenskspråkiga nätverk för förskole- och nybörjarundervisning. Dessa nätverk sammankommer minst två gånger om året till nätverksmöten, vars syfte är att utbilda personal samt att utvärdera, utveckla och planera verksamheten. Samarbetet i övergången mellan förskoleundervisningen och nybörjarundervisningen leds av en arbetsgrupp som består av ledande tjänsteinnehavare för tjänster inom småbarnsfostran och för utbildningstjänster. Som stöd till samarbetet mellan förskoleundervisningen och nybörjarundervisningen har man utarbetat en gemensam årsklocka (bilaga1). Vid övergångsskedet mellan förskolan och skolan betonas multiprofessionellt samarbete och samarbete med föräldrarna. Elevvårdsarbetsgruppen/personalen vid barnens förskola och blivande skola håller ett överflyttningsmöte på våren och då överförs information som är nödvändig för undervisningsarrangemangen till skolan.

8 7 Förskolebarnen bekantar sig med skolmiljön i närskolan minst tre gånger per läsår. På våren har barnet möjlighet att bekanta sig med sin blivande skola minst en gång. Om arrangemangen kommer man överens med förskolan och föräldrarna. 2.2 Inlärningssyn Inlärningen är en process, i vilken barnet bygger upp sitt tänkande, sina uppfattningar och sin världsbild samt tillägnar sig nya kunskaper och färdigheter på grund av sina tidigare inlärningserfarenheter och kunskaper. Inlärning är växelverkan mellan miljön och människorna. Inlärningen sker genom egna insikter, genom att göra och fundera tillsammans med andra i kamratgrupper samt genom att lära sig av andra. Barnet lär sig genom att göra, lyssna, känna, tänka, göra iakttagelser - genom att använda hela sin kropp. Inlärningen främjas av barnets motivation, en trygg och positiv atmosfär samt en inlärningsmiljö som utvecklar och motiverar barnet. Verksamheten ska erbjuda barnet upplevelser av att lyckas och tillräckligt med utmaningar. Verksamheten som motiverar barnet har nära anslutning till företeelser i barnets livsmiljö och i verksamheten ska man beakta barnets intressen och saker som är viktiga för barnen. 2.3 Inlärningsmiljö Inlärningsmiljön omfattar den fysiska, psykiska, sociala, kognitiva och emotionella verksamhetsmiljön. Inlärningsmiljön ska planeras tillsammans med barnen. Avsikten med överenskomna praxis och regler är att garantera barnens fysiska och psykiska säkerhet. Praxisen och verksamhetssätten ska också stärka barnets deltagande och möjligheter till påverkan i ärenden som berör barnet och verksamheten. Ett strukturerat och planerat dags- och veckoprogram samt utrymmen, material och redskap skall stöda barnen att undersöka och upptäcka på egen hand både i verksamheten och leken. En noggrannare beskrivning av daghemmens inlärningsmiljö finns i Borgå stads plan för småbarnsfostran (2007/2011) och i enhetsvisa planer för småbarnsfostran. 2.4 Arbetsmetoder Förskoleundervisning är mångsidig och utmanande och utgår från vardagens sysslor. Inlärning, uppväxt och utveckling förutsätter att man gör själv och övar samt omfattande och rik interaktion med vuxna och med kamratgruppen. De vuxna ska väcka barnets intresse för nya och olika saker och motivera barnet att arbeta med dem. I inlärningsprocessen styr och stöder vuxna barnet och ställer lämpligt med utmaningar

9 8 och krav på barnet. Det är centralt att barnet gör själv, undersöker, provar, deltar aktivt samt löser problem. För barn i förskoleåldern är det naturligt att leka, prova, undersöka, fråga, röra sig och uttrycka sig genom konst. Leken i alla former är förskoleundervisningens mest centrala verksamhetsmetod och arbetssätt. I leken tolkar och strukturerar barnet världen och lär sig att förstå olika situationer och känslor. I leken möter barnet olika utmaningar och problem som ska lösas. Verksamhet ordnas genom att jobba i par och i smågrupper samt genom differentiering och kompanjonundervisning. Verksamhetsmetoderna varierar från vuxenledning till självständig verksamhet. Man strävar efter att teman och innehållen bildar en helhet, varvid man kan arbeta med dem som projekt. 3 FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS DETALJERADE MÅL OCH INNEHÅLL Målet med förskoleundervisningen är att stöda barnens uppväxt och utveckling samt att ge dem kunskaper och färdigheter för livet. Målet är också att förstärka barnets språkliga och kulturella identitet och positiva självbild samt att utveckla sociala färdigheter och samarbetsfärdigheter. 3.1 Helhetsperspektiv på undervisningen Vid förskoleundervisningen betyder helhetsperspektivet på undervisningen att inlärningsprocessen är viktigare än innehållen. Inga innehållsmässiga mål ställs upp för barnet, utan indelningen i olika ämnesområden fungerar som lärarnas hjälpmedel. Man behandlar innehållen och målen i olika ämnesområden så att de bildar en enhetlig helhet tillsammans med de valda metoderna. 3.2 Centrala ämnesområden Förskoleundervisningen inkluderar följande ämnesområden: språk och interaktion, matematik, etik och livsåskådning, natur- och miljökunskap, hälsa, fysisk och motorisk utveckling samt konst och kultur. Finskspråkiga utbildningstjänsternas TaskuOPS (2008) omfattar förskoleundervisningens mest centrala innehåll av modersmål och litteratur, matematik samt natur- och miljökunskap.

10 Språk och interaktion Språket är redskapet för tänkande och uttryckande och grunden för all inlärning. Med hjälp av språket bygger man upp identiteten och självbilden. Språket är en kulturellt förenande faktor. Den språkliga identiteten bygger på kulturen, kulturbetydelser och kulturens sätt att använda språket. Barnets språkliga utveckling baserar sig på barnets tidigare erfarenheter och färdigheter. Språkliga färdigheter övas i förskoleundervisningens alla ämnesområden genom att så småningom tillägna sig för varje ämnesområde typiska begrepp. De vuxna ska använda vårdat språk och rätta begrepp och se till att skapa en mångsidig språkmiljö. Ett barn i förskoleåldern är i ett utvecklingsskede, där det redan är möjligt att förstå andra människors åsikter och beteende och kontrollera sitt eget beteende. Betydelsen av interaktionsfärdigheterna betonas i gruppen. Grundläggande interaktikonsfärdigheter är att koncentrera sig, att lyssna, att ställa frågor och besvara dem, att vänta på sin tur och att fungera enligt anvisningar. Dessa övas dagligen. Målet är att barnet vågar uttrycka sig själv, sina tankar, åsikter och känslor. Att kommunicera och uttrycka sig själv omfattar även miner, gester, tonfall, ordföljd och ordval som spelar en avgörande betydelse i interaktion. I förskoleundervisningen använder man också programmet Stegvis för att öva sociala färdigheter, interaktionsfärdigheter och känslolivets färdigheter. Förskoleundervisningen skapar grunden för läs- och skrivkunnighet. Målet med förskoleundervisningen är att väcka barnets intresse för muntligt och skriftligt språk genom att framföra deras betydelse i interaktion, inlärning och samhälle. Barnen bekantar sig med läsandets och skrivandets centrala begrepp samt med språkljud och bokstäver genom att göra iakttagelser om språket och att undersöka det. Barnets färdigheter att lära sig läsa kartläggs på hösten och på våren med Trullehjälpmedlet. Informationen som man får av kartläggningen stöder beaktandet av individuella behov och planeringen av hela förskolegruppens verksamhet.

11 10 sagor, berättelser, dikter, facklitteratur litteratur lekar och rollekar teater, dockteater, handdockor drama språkligt uttryckande spel, ordlekar, gåtor, ramsor, rim, vitsar diskussion Bild 2. Ämnesområden inom språk och interaktion Matematik Matematiken finns i barnets vardagsaktiviteter och miljö. Det är de vuxnas uppgift att leda barnet att upptäcka matematiska företeelser. Det är viktigt att matematiska begrepp används rätt och konsekvent, varvid barnet lär sig de centrala begreppen. Matematiken ansluts till dagliga verksamheter bl.a. då man övergår från en verksamhet till en annan och i små arbetsuppgifter. Att till exempel duka bordet innebär många matematiska kunskaper: klassificering, jämförelse, att ställa i ordning, att ordna i serier, att göra slutledningar, att räkna och att mäta. Vuxnas positiva inställning till matematiken har en stor betydelse för att väcka barnets intresse och motivation till ämnet. Barnet måste tycka att det är intressant, meningsfullt, roligt och utmanande att lära sig matematik. Barnet uppmuntras berätta vad och hur barnet tänker och till kreativ problemlösning. Barnet ska ha en aktiv roll i inlärningssituationen. Matematikundervisningen ska vara funktionell, konkret och åskådlig. Barnets erfarenheter, egen kropp och användningen av alla sinnen skapar grunden för begreppsbildning. I följande skede övar man samma sak med konkreta hjälpmedel. Användningen av penna och papper är endast en liten del av förskoleundervisningens matematik. Med hjälp av lekar, berättelser, sånger, små arbetsuppgifter, diskussioner, spel och byggande utvecklar barnet sitt matematiska tänkande. Då matematiken ingår i de ledda lekarna, motionen, konstfostran samt natur- och miljöfostran, blir matematikinlärningen helhetsbetonad.

12 11 Barnets matematiska färdigheter kartläggs på hösten innan planen för barnets lärande upprättas och vid behov på våren före utvärderingssamtalet. Kartläggningen görs med Mavalka, redskapet för kartläggning och övning av matematiska kunskaper. Förskolegruppens verksamhet planeras på grund av den information man får från kartläggningarna med beaktande av de individuella behoven. statistik och åskådligandet av resultat klassificering jämförelse mönster och serier jämförelse av antal mätning logisk ordning geometriska grundformer matematisk problemlösning och reflekterande i vardagen matematikens innehåll talföljder 1-10 talantal, talnamn och siffra tid, pengar rumsuppfattning och riktning lägesuppfattning att dela upp tal antalskonstans Bild 3. Matematikens innehåll.

13 Etik och åskådning Förskoleundervisningen omfattar etisk fostran och kulturell åskådningsfostran gemensamt för alla. Den kulturella åskådningsfostran är allmänbildande och går ut på att bekanta sig med den egna och andra religioners åskådningar och seder. Den etiska fostran utgår från utveckling och till att stärka barnets självkänsla. Övningen av de sociala färdigheterna betonas särskilt i förskoleundervisningen men samtidigt funderar man också på etiska frågor som berör hela livsmiljön. Så småningom lär barnet sig att mer omfattande betrakta saker, sin egen verksamhet, sina val samt dess konsekvenser. I gruppen lär barnen sig spelreglerna för gott kamratskap, principerna för att fungera i grupp samt begrundande av rätt och fel. Barnet lär sig principerna för goda seder och dess betydelse för umgänget och allas välmående. Programmet Stegvis stöder inlärningen av dessa färdigheter. I förskoleundervisningen ordnas religionsfostran enligt majoritetens religion (lagen om grundläggande utbildning /454). I religionsfostran bekantar man sig med innehållet i kristendomen samt seder och högtider som ansluter sig till de kristna traditioner. Man kommer överens med barnets vårnadshavare om deltagandet i religionsfostran. Borgå svenska församling ordnar olika evenemang för förskolegrupper, så som t.ex. juloch påskkyrka. Församlingen ordnar på begäran också söndagsskolor i daghemmen. I Borgå stads förskolor undervisas inte separat i livsåskådningskunskap som ett alternativ för religionsfostran Miljö- och naturkunskap Med hjälp av upplevelser, erfarenheter och lekar skapar barnet en emotionell relation till naturen och den övriga miljön. Genom olika erfarenheter lär barnet sig att ta ansvar för sin miljö och att förstå konsekvenserna av sin egen verksamhet och sina val. I förskoleundervisningen skapar man grunden för att förstå principerna av den hållbara utvecklingen. Den hållbara utvecklingens principer tillämpas i vardagen genom att bl.a. sortera avfall, att fästa uppmärksamhet vid användning av material, att använda redskap och utrymmen på rätt sätt och ta hand om dem samt att iståndsätta och återvinna saker. För barnen ordnas möjligheter till utflykter till eget kulturlandskap, undersökning av den bebyggda miljön och naturen, övervägande, mångsidiga observationer samt till att njuta av naturen med respekt för den. Barnens lek- och verksamhetsmiljö bör vara intressant och deras informationskällor är lämpliga för åldern och stöda barnens möjlighet att undersöka och prova. Då man arbetar

14 13 med teman och projekt integreras miljöns och naturens fenomen till den övriga verksamheten Hälsa Barnet lär sig betydelsen av sunda levnadsvanor och hur man själva kan påverka välmåendet. Barnet ska ha en regelbunden livsrytm, där meningsfull verksamhet, motion och utevistelse, måltider samt tillräckligt med sömn och vila utgör grunden för det fysiska och psykiska välmåendet. Barnet vägleds och uppmuntras till sunda matvanor. "Ruokailun ja ravitsemuksen linjaukset Porvoon kaupungin päivähoidossa, peruskouluissa ja lukioissa (2011)" fungerar som stöd för mat- och näringsfostran. Barnet lär sig att klä sig rätt enligt väder och verksamhet samt sköta sin hygien. I förskoleundervisningen fäster man uppmärksamhet vid trygga verksamhetssätt. Barnet informeras om olika säkerhetsrisker och hur det skall fungera i anslutning till bl.a. integritet, mobbning, brandsäkerhet, trafik och olyckor. Då man rör sig i närmiljön, lär sig barnet att följa trafikreglerna och röra sig tryggt. Barnet övar vad man ska göra i en nödsituation och lär sig att söka hjälp åt sig själv och andra Fysisk och motorisk utveckling Barnets fysiska och motoriska färdigheter och kunskaper samt god kondition och hälsa är viktiga eftersom de stöder barnets utveckling. Målet är att barnet lär sig att njuta av motionen, känna glädje och att barnet får upplevelser av att ha lyckats tillsammans med andra. Barnets finmotorik, handens färdigheter och koordinationen mellan öga och hand utvecklas i de dagliga rutinerna så som spel, handarbeten, pyssel, bildkonst och teckning. Enligt Motionsrekommendationer för förskoleverksamheten (2005) behöver barnet minst två timmar rask motion dagligen. Förskoleundervisningen omfattar både ledd och frivillig verksamhet inomhus och utomhus. Utomhus används gården, närmiljön samt skogarna, idrottsplanerna och övriga idrottsplatserna i närheten. Motion inomhus ordnas i gymnastiksalen eller i övriga utrymmen. Förutom basmotionen bekantar barnen sig med olika idrottsformer och -grenar och med tillhörande redskap. Man strävar efter att delta i idrottsevenemang som olika aktörer ordnar. Förskolorna samarbetar med idrottstjänsterna för att ordna mångsidig motion och idrottsplatser.

15 Konst och kultur Konst och kultur är en del av barnets liv och miljö. De spelar en central roll vid utvecklingen av barnets kunskaper, färdigheter och känsloliv. Det är naturligt för barnen att uttrycka sig konstnärligt och att få stora erfarenheter och upplevelser genom konst och kultur. Unika, subjektiva och värdefulla erfarenheter stärker utvecklingen av självbilden. I verksamheten betonas lek, glädje av att lyckas, kreativitet samt barnens egna observationer och komma underfund med sina egna styrkor. Barnet övar och lär sig att använda rätt olika redskap samt bekantar sig med olika tekniker och konstens uttrycksformer. Genom att göra själv utvecklas barnets kreativitet, fantasi, och sätt att uttrycka sig i musik, dramaövningar, dans och motion. Dessutom bekantar barnet sig med olika medier så som t.ex. tidningar, radio, internet, television, filmer, bilder och musik. Genom att öva och undersöka användningen av olika medier bildar barnet en uppfattning om dess betydelse och uppgift i det moderna samhället. Barnet ges möjligheter till att göra observationer om sin konst- och kulturmiljön. Barnet övar uthålligheten, där processen är viktigare än slutresultatet. Processen diskuteras med barnet, varvid barnet lär sig att betrakta sitt eget sätt att arbeta samt sina val och problemlösningar. Verksamheten får betydelse och barnet lär sig uppskatta det egna arbetet. Genom egna erfarenheter lär barnet sig att uppskatta också andras verksamhet och arbete. Utvecklingen av barnets kulturella identitet stöds, och barnets kännedom om nationell och lokal kulturtradition utvecklas. I förskoleundervisningen ordnar man fest- och temadagar i anslutning till kulturtraditionen. Barnen deltar i förberedandet och genomförandet av dessa dagar. Förskolebarnen har möjlighet att bekanta sig med hemstadens konst- och kulturutbud genom att besöka bibliotek, museer, utställningar, konserter och dockteater. Också i förskolan ordnas olika konst- och kulturevenemang och -utställningar, i vilka barnet antingen sitter i publiken eller deltar i. De evenemang och samarbetsformer som Borgå konstskola, Borgå museum och andra lokala konst- och kulturproducenter bjuder förskolebarn utnyttjas i förskoleundervisningen.

16 15 4 STÖD FÖR UPPVÄXT OCH INLÄRNING I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN Förskoleundervisningens grunduppgift är att stöda och styra barnets uppväxt och inlärning enligt förskoleundervisningens fostrings- och inlärningsmål och avtal som gjorts med föräldrarna. Målet är att varje barn i förskoleundervisningen får tillräckligt och rätt stöd för sin uppväxt och inlärning. I detta kapitel beskrivs stödet för uppväxt och inlärning i förskoleundervisningen på olika nivåer. Stödet på tre nivåer beskrivs i bilden 4 i kapitlet Allmänt stöd i förskoleundervisningen En god dag på förskolan är varje barns rätt. I första hand stöder man utvecklingen av barnets positiva självbild och sund självkänsla och ser till att barnet är en likvärdig medlem i gruppen. Att bry sig om och att ta hand om varandra hör till en god dag på förskolan, så som också en positiv inställning. Verksamhetssätten och -kulturen utvecklas så att samarbetet och inlärningen tillsammans utnyttjas och man möter de olika barnen så bra som möjligt. Det allmänna stödet i förskoleundervisningen är stöd för varje barns uppväxt och inlärning. Förskoleundervisningens barnträdgårdslärare är ansvarig för att de olika utgångspunkterna och behoven av förskolegruppen och varje barn i den beaktas i förskoleundervisningen. Undervisningsarbetet omfattar också uppgifter i anslutning till handledning och elevvård. Barnträdgårdslärarens arbetsuppgifter omfattar bedömning av behovet av stöd och erbjudande av behövligt stöd i alla situationer. Stödet byggs upp i samarbete med vårdnadshavaren och barnet och vid behov med andra experter. Man kan också konsultera den ambulerande specialbarnträdgårdsläraren och finska som andra språk-barnträdgårdsläraren för att möta en grupps eller ett barns behov. Uppväxten och inlärningen ska bedömas hela tiden, och uppmärksamhet ska fästas vid eventuella behov av stöd. Varje barn ska ha möjlighet till stöd för uppväxt och inlärning samt till att utveckla sina inlärningsfärdigheter. I förskoleundervisningen ska man beakta de olika lärandena, de olika utgångspunkterna för inlärning samt barnens kulturella bakgrund. Verksamheten och miljön bör fortgående bearbetas så att de stöder barnets verksamhet och inlärning, t.ex. genom att differentiera verksamheten, arrangera smågruppsverksamhet eller kompanjonundervisning. Barnets verksamhet stöds även av dags- och veckostrukturen och struktureringen av utrymmena samt av att de vuxna har gemensamma verksamhetssätt.

17 16 METODER OCH REDSKAP FÖR ALLMÄNT STÖD Miljöns och verksamhetens klarhet och systematiskhet Sittplats Gemensamt överenskomna, enkla regler som finns uppsatta Arbete i smågrupper, fast grupp Bilder som hjälp vid handledning Disponering och synliggörande av tiden Att klä verksamheten i ord: den vuxna berättar om verksamheten och fungerar som modell för barnet Klara och koncisa anvisningar, ögonkontakt Vuxnas aktiva och handledande grepp i interaktion och lekar Uppdelning av verksamheten: möjlighet till vila och avslappning I förskoleundervisningen görs kartläggningar av inlärningsfärdigheter (Mavalka, Sanat paloiksi/trulle, Pienten kielireppu för finska som andra språk). Undervisningsprogrammet Stegvis stöder barnets sociala utveckling och emotionella färdigheter. Med programmet lär man barnen emotionella färdigheter, färdigheter för självbehärskning och problemlösning samt känslokontroll. TIDTABELL OCH ANSVARSPERSONER FÖR KARTLÄGGNING AV INLÄRNINGSFÄRDIGHETER SEPTEMBER-OKTOBER Gruppens barnträdgårdslärare gör kartläggningar av inlärningsfärdigheter (Mavalka, Sanat paloiksi/trulle, Pienten kielireppu) Gruppen planerar förskoleundervisningens verksamhet och stödet som barnen behöver på basis av kartläggningens resultat Diskussioner om resultaten med ambulerande specialbarnträdgårdslärare, det individuella allmänna stödet som barnen behöver planeras i samarbete MARS-APRIL Grupperna kartlägger inlärningsfärdigheter (Mavalk, Sanat paloiksi/trulle) på nytt hos de barn vars färdigheter på hösten var mindre. Pienten kielireppu kompletteras enligt barnets utveckling.

18 17 Före höstlovet utarbetar man tillsammans med vårdnadshavarna en plan för barnets lärande för förskoleåret. Barnträdgårdsläraren antecknar i denna plan avtalen i anslutning till stödet i samarbete med en specialbarnträdgårdslärare. Specialbarnträdgårdsläraren kan vid behov delta i diskussionerna med vårdnadshavarna. Då det tidiga stödet inleds i småbarnsfostran måste man se till att informationen överförs till förskoleundervisningen och att de tidigare erfarenheterna utnyttjas samt att stödet fortsätter. Detta garanteras på möten i övergångsskedet eller med hjälp av barnets plan för småbarnsfostran. Personalen i gruppen som skickar svarar för att informationen går vidare Intensifierat stöd i förskoleundervisningen Barn som i sin inlärning behöver regelbundet stöd eller flera stödformer samtidigt ska på basis av en pedagogisk bedömning få intensifierat stöd. Intensifierat stöd ges om det allmänna stödet inte är tillräckligt. Det intensifierade stödet planeras individuellt för barnet och är starkare och mer långsiktigt än det allmänna stödet. Med hjälp av det intensifierade stödet stöder man målmedvetet barnets uppväxt och inlärning, och målet är att hindra problemen att bli större och hopa sig. Det är viktigt att barnen får känslor av att lyckas i inlärningen och som en del av gruppen. Det är också viktigt att stöda barnets positiva uppfattning om sig själv. Betydelsen av specialbarnträdgårdslärarens konsulterande stöd, den individuella handledningen, flexibla grupparrangemang och samarbetet med hemmet betonas vid det intensifierade stödet. Under det intensifierade stödet kan man använda alla förskoleundervisningens stödformer med undantag av specialundervisning som ges på basis av ett beslut om särskilt stöd. För ett barn som är i behov av intensifierat stöd kan vid behov beviljas småbarnsfostrans strukturella stödåtgärder, så som resurskoefficient, resursspecialbarnträdgårdslärarens stöd, integrerad specialgrupp eller specialdagvårdens personalresurs. Kriterierna för specialdagvårdens strukturella stödåtgärder definieras noggrannare i Riktlinjerna för specialsmåbarnsfostran (bildningsnämnden ). Specialdagvårdens arbetsgrupp behandlar på våren de behov av strukturella stödåtgärder som man vet att finns följande förskoleår. Den dagvårdsenhet/grupp som skickar svarar för att göra förslag. För ett barn som är i behov av intensifierat stöd utarbetas en plan för stödet som en del av förskoleundervisningens plan för barnets lärande. Gruppens barnträdgårdslärare svarar för att utarbeta planen. Samarbetet mellan vårdnadshavaren och barnet är viktigt med tanke på utredning av barnets särskilda behov, planeringen av stödet och ett lyckat slutresultat. Om det sker ändringar i barnets situation, ser man över barnets plan för lärande så att planen motsvarar barnets behov av stöd. Barnets uppväxt och inlärning

19 18 ska under det intensifierade stödet regelbundet följas upp och bedömas på möten mellan vårdnadshavarna, förskoleundervisningen och specialbarnträdgårdslärarna. Om dessa möten utarbetas en promemoria, för vilken svarar specialbarnträdgårdsläraren. Pedagogisk bedömning för intensifierat stöd Då det allmänna stödet för uppväxt och inlärning inte är tillräckligt och behovet av stöd är kontinuerligt, gör man en pedagogisk bedömning på grund av vilken barnet kan flyttas till det intensifierade stödet. Gruppens barnträdgårdslärare har ansvaret för att göra den pedagogiska utredningen som utarbetas i samarbete med barnets vårdnadshavare. Specialbarnträdgårdslärarens konsulterande stöd är viktigt då man gör en pedagogisk bedömning. Gruppens barnträdgårdslärare antecknar iakttagelser och behov av stöd i anslutning till inlärningsfärdigheter eller -svårigheter som förekommer i dagliga situationer. Vid behov, i synnerhet om det är frågan om problem i anslutning till barnets välmående eller helhetsutveckling, anlitar man också andra experter då bedömningen utarbetas. Då man utarbetar bedömningen, utnyttjar man planen för barnets lärande som eventuellt utarbetats som en del av det allmänna stödet och med vårdnadshavarens tillstånd också planen för småbarnsfostran, om en sådan finns. Barnet deltar i mån av möjlighet i utarbetandet av bedömningen. Förskoleundervisningens elevvårdsgrupp, som består av gruppens barnträdgårdslärare, specialbarnträdgårdslärare, barnets vårdnadshavare och övriga experter som eventuellt anlitas, beslutar om övergången till intensifierat stöd på basis av den pedagogiska bedömningen. Olika stödformer används mångsidigt i småbarnsfostrans vardag. Specialbarnträdgårdslärarens pedagogiska stöd och handledning till förskolegrupperna är regelbundna och överenskomna. För de barn som fått specialdagvårdens strukturella stödåtgärder eller småbarnsfostrans särskilda stöd funderar man på behovet av förskoleundervisningens intensifierade stöd genast då förskoleåret börjar tillsammans med vårdnadshavarna och multiprofessionella elevvårdens arbetsgrupp.

20 Särskilt stöd i förskoleundervisningen Det särskilda stödet omfattar de barn för vilka det intensifierade stödet inte är tillräckligt. Barnets förutsättningar för utveckling, uppväxt och inlärning har försämrats på grund av sjukdom, handikapp eller nedsatt funktionsförmåga. Barnet flyttas till det särskilda stödet då förlängd läroplikt inleds. Före det gör man en pedagogisk utredning. Specialbarnträdgårdsläraren svarar för utredningen. I utredningen beskriver man helhetssituationen, det allmänna och intensifierade stödet barnet fått, inlärningsfärdigheterna och specialsvårigheterna. Den multiprofessionella elevvårdens arbetsgrupp kan på grund av den pedagogiska utredningen föreslå att barnet flyttas till det särskilda stödet. Ett skriftligt beslut av detta görs av specialundervisningens rektor (finskspråkiga barn) eller utbildningsdirektören (svenskspråkiga barn). Beslutet om särskit stöd kan fattas innan förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen inleds eller efter det att den inletts utan en pedagogisk utredning om det ur en psykologisk eller medicinsk bedömning framgår att barnet behöver särskilt stöd. Specialbarnträdgårdsläraren svarar för den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas (IP), i vilken man utnyttjar barnets plan för lärande i förskoleundervisningen samt eventuella andra utlåtanden från rehabiliterande parter. Den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas görs på grundläggande utbildningens IP-blankett. Då barnet har flyttats till det särskilda stödet får personalen i förskolegruppen stöd och handledning av specialbarnträdgårdsläraren och en specialdagvårdens strukturella stödåtgärd så som t.ex. resurskoefficient eller personalresurs. Behovet av särskilt stöd bedöms enligt överenskommelse och man funderar på arrangemangen i anslutning till övergången till grundläggande utbildning.

21 Stöd på tre nivåer för uppväxt och inlärning Bild 4. Allmänt, intensifierat och särskilt stöd i förskoleundervisningen.

22 Individuella planer i förskoleundervisningen Vad Hur För vem Ansvar Tidtabell plan för barnets lärande i förskolan plan för intensifierat stöd IP (individuell plan för hur undervisningen skall ordnas) plan för barnets lärande i förskolan - blankett plan för barnets lärande i förskolan blankett: specificerade mål och stödåtgärder grundläggande utbildningens IPblankett för varje förskolebarn för de barn för vilka det allmänna stödet inte är tillräckligt (efter en pedagogisk utredning) för de barn för vilka det allmänna stödet inte är tillräckligt, förlängd läroplikt (efter en pedagogisk utredning) förskoleundervisningens barnträdgårdslärare förskoleundervisningens barnträdgårdslärare ambulerande specialbarnträdgårdslärare och förskoleundervisningens barnträdgårdslärare före höstlovet före höstlovet före höstlovet 5 STÖDFORMER FÖR UPPVÄXT OCH INLÄRNING I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 5.1 Förlängd läroplikt Om det troligen inte är möjligt att i nio år uppnå de mål som ställts för grundläggande utbildning på grund av barnets handikapp eller sjukdom, börjar läroplikten ett år tidigare än vad som föreskrivs i lagen om grundläggande utbildning och pågår i 11 år. Förskoleundervisningen inom specialundervisningen för barn som har förlängd läroplikt kan ta ett år eller två år. Målet är att förstärka elevens färdigheter så att eleven klarar sina studier inom den grundläggande utbildningen så bra som möjligt. Svårt handikappade barn omfattas av förlängd läroplikt. Sådana barn är bl.a. syn- eller hörselskadade, annars fysiskt eller psykiskt svårt handikappade eller barn vars utveckling är försenad. Också en svår sjukdom kan vara orsaken till förlängd läroplikt. Beslutet om förlängd läroplikt fattas i regel innan läroplikten börjar. Då fattas också ett beslut om särskilt stöd. Beslutet om förlängd läroplikt och särskilt stöd fattas av specialundervisningens rektor (finskspråkiga barn) eller utbildningsdirektören (svenskspråkiga barn). Innan beslutet fattas, utarbetar man en pedagogisk utredning i samband med vilken föräldrarna hörs. Specialbarnträdgårdsläraren svarar för den pedagogiska utredningen.

23 22 Barnet har rätt till förskoleundervisning året innan läroplikten börjar. För barn inom förlängd läroplikt börjar denna rätt i början av höstterminen året barnet fyller fem år. Beslutet om förlängd läroplikt behövs innan förskoleundervisningen börjar, så att rättigheten till den kan verkställas. I Borgå genomförs det första förskoleåret för barn inom förlängd läroplikt i småbarnsfostran. Också första året i förlängd läroplikt genomförs i regel i småbarnsfostrans förskoleundervisning. En del av eleverna börjar som sexåring på Albert Edelfeltin koulus eller Kvarnbackens skolas småklass. Undervisningen och läromedlen är alltid gratis för eleven. Utbildningstjänsterna svarar för kostnaderna för läromedlen. Också den undervisning dagvården ordnar är gratis. Däremot kan man för barnets dagvård debitera en dagvårdsavgift enligt familjens inkomster. Kommunen reserverar tillräckligt med anslag för genomförande av förlängd läroplikt. De elever vars första år inom förlängd läroplikt genomförs i småbarnsfostrans förskoleundervisning har rätt till speciallärarens undervisning/personalens konsultation nio timmar per läsår. För denna verksamhet finns ett eget anslag eftersom specialläraren gör konsultationer i daghemmen utanför sin egen timkvot. Specialbarnträdgårdsläraren som samarbetar med familjen och barnet ger vårdnadshavaren i tid information om olika alternativen inom förlängd läroplikt och om valets konsekvenser. Vårdnadshavaren beslutar om barnet deltar i förskoleundervisningen före läroplikten. Valet av platsen för grundläggande utbildning görs på grund av barnets behov av stöd och av uppväxten och utvecklingen under förskoleundervisningen tillsammans med familjen och den multiprofessionella elevvården inom förskoleundervisningen och grundläggande utbildningen. Innan den förlängda läroplikten börjar, håller man ett möte mellan barnets vårdnadshavare, förskoleundervisningen och grundläggande utbildningen. Den ambulerande specialbarnträdgårdsläraren sammankallar mötet. För ett barn som omfattas av förlängd läroplikt och får särskilt stöd utarbetas en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) då förskoleundervisningen börjar.

24 Övrigt stöd i förskoleundervisningen Samarbete med hemmet Förskoleundervisningens personal samarbetar med barnets vårdnadshavare för att stöda barnets uppväxt, utveckling och inlärning. Förskoleundervisningen svarar för att skapa och upprätthålla samarbetsformer med interaktion. Dagliga möten, diskussioner och övriga kontakter utgör grunden för en kontinuerlig uppföljning och bedömning av barnets inlärning. Man kommer överens med vårdnadshavarna om regelbunden informationsgivning och om hur man berättar om förskoleundervisningens verksamhet. Förskoleenheten och - gruppen kan också använda Pedanet-sidan för att informera om den aktuella verksamheten. Tillsammans med vårdnadshavarna och barnet utarbetas en plan för barnets lärande. Genomförande av planen bedöms i slutet av verksamhetsperioden eller vid behov oftare. Vid behov kan man ordna även samarbetsmöten där stödet för barnets utveckling och inlärning planeras tillsammans med vårdnadshavarna och olika experter. I förskoleundervisningen ordnas föräldrakvällar, fester och evenemang. Man strävar efter att göra det möjligt för vårdnadshavare från olika språk- och kulturgrupper att delta i förskoleundervisningens olika samarbetsformer. Ärenden som behandlas i förskoleundervisningens föräldrakvällar: Borgå stads förskoleplan, enhetens/gruppens verksamhetsplan Ordnande av förskoleundervisning och arbetstider Förskoleundervisningens avsikt och mål Ett bra förskoleår och en bra skolstart Plan för barnets lärande Kartläggning av inlärningsfärdigheter, programmet Stegvis, smågruppsverksamhet Specialdagvård: intensifierat och särskilt stöd i förskoleundervisningen, samarbete med specialbarnträdgårdsläraren Undervisning i finska som andra språk Praxis, verksamhetsmodeller och planer i anslutning till välmående och säkerhet

25 Ordnande av tolknings- och biträdestjänster Ett handikappat barn och barn som behöver stöd har rätt att få avgiftsfritt de tolkningsoch biträdestjänster barnet behöver för att kunna delta i undervisningen. Avsikten med dessa tjänster är att garantera grundförutsättningarna för uppväxt och inlärning och en så tillgänglig inlärningsmiljö som möjligt. Barnet kan behöva tolkning på grund av t.ex. hörselskada eller språkliga specialsvårigheter. Barnet kan också behöva kommunikationssätt som stöder och korrigerar talet, så som olika symbolsystem på grund av bristfälliga kommunikationsfärdigheter. Möjligheten till språklig interaktion och stöd för den under alla förskoledagar främjar barnets utveckling, sociala uppväxt och delaktighet i förskolan. Utvecklingen av barnets egna kommunikationsfärdigheter möjliggör en jämlik interaktion med andra. Språket är ett centralt redskap för inlärning och utvecklingen av språket påverkar utvecklingen av barnets tänkande, känslor och identitet. Personalen inom förskoleundervisningen och specialbarnträdgårdsläraren planerar tillsammans stödet för kommunikationen för olika inlärningssituationer. Den information man får av experter utnyttjas vid planeringen. Samtidigt planerar man också övriga stödåtgärder, så som hur barnet placeras i lokalen, individuella inlärnings- och undervisningsmaterial samt eventuella hjälpmedel. För tolkningen kan barnet få hjälp av specialdagvårdens närvårdare, stödtecken och övrigt material som stöder kommunikationen (t.ex. bildkommunikation). I Borgå svarar specialdagvårds resultatenhet för att ordna biträdestjänsterna i förskoleundervisningen. I specialdagvårdens resultatenhet arbetar närvårdare som placeras i dagvårds- och förskoleenheterna som extra resurser. Det är centralt att trygga barnets delaktighet i inlärningen och verksamheten i gruppen. Avsikten med extra resurser är att stöda utvecklingen av barnets färdigheter och självständighet så att barnet klarar sig mer och mer utan hjälp. Samtidigt vill man trygga verksamhetsförutsättningarna och säkerheten både för gruppen och för varje barn, oberoende av barnets/barnens behov av särskilt stöd. I förskoleundervisningen kan stödet riktas till ett enskilt barn, flera barn eller hela förskolegruppen. Stödet kan vara antingen deltids- eller heltidsstöd. I början av förskoleåret planerar man målen för och genomförandet av stödet barnet/barnen behöver i samarbete mellan förskoleundervisningens personal, specialbarnträdgårdsläraren och eventuella övriga experter. Under förskoleåret är samarbetet mellan parter som rehabiliterar barnet intensivt. Ordnandet och genomförandet av stödet bedöms i samarbete med förskoleundervisningens personal minst två gånger per läsår. Specialbarnträdgårdsläraren och chefen för specialdagvården svarar för att ordna dessa möten. Om barnet får intensifierat stöd, antecknar man i planen för barnets lärande det stöd barnet behöver samt ordnandet och uppföljningen av det. I beslutet om särskilt stöd

26 25 beslutar man samtidigt om tolknings- och biträdestjänsterna och dessa antecknas i den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas. Ansvaren och arbetsfördelningen överenskoms och antecknas i den individuella planen. Specialdagvårdens närvårdare beviljas behovsprövat inom specialdagvårdens resultatenhet resursramar. En förutsättning för beviljandet är att småbarnsfostrans stödåtgärder (förstärkning av fostringsgemenskap, medel för att anpassa verksamheten samt vardagens rehabiliterande element) används målmedvetet i barnets vardag. Behovet av personalresurser definieras till olika kategorier utgående från barnets behov av intensifierat och särskilt stöd. Behovet av extra resurser behandlas årligen i arbetsgruppen för specialdagvården. Besluten grundar sig på gjorda förslag och utredningar samt motiveringarna. Då beslutet fattas, beaktas utlåtandena av läkare eller övriga experter. Specialdagvårdens arbetsgrupp behandlar på våren de behov av strukturella stödåtgärder som man vet att finns följande förskoleår. Den dagvårdsenhet/grupp som skickar svarar för att göra förslag. 5.3 Elevvård och säkerhetsfrämjande åtgärder i förskoleundervisningen Elevvård I förskoleundervisningen avser man med elevvård främjande och upprätthållande av barnets inlärning, god psykisk och fysisk hälsa och det sociala välmåendet samt verksamhet som ökar förutsättningarna för dessa. Målet med elevvården är att skapa en sund och trygg uppväxt- och inlärningsmiljö, att tidigt identifiera hinder för barnets utveckling och inlärning samt att förebygga problem. Målet är att garantera bästa möjliga förutsättningar för barnets uppväxt, utveckling, egna resurser och inlärning. Elevvården är en del av elevvårdshelheten inom småbarnsfostran, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Processen för bra förskoleundervisning och skolstart beskrivs i bilaga 2. Elevvårdsarbetet hör till alla som arbetar inom förskoleundervisningen samt till de myndigheter som svarar för elevvårdstjänsterna. Den genomförs i samarbete med barnet och vårdnadshavaren. Elevvården är både gemensamt och individuellt stöd som styrs av förtroendefullhet samt av att barnen och vårdnadshavarna bemöts med respekt, hörs och deltar i beslutsfattandet. Den gemensamma, multiprofessionella elevvården inom förskoleundervisningen genomförs som samarbete mellan barnträdgårdsläraren, specialbarnträdgårdsläraren och daghemsföreståndaren. Denna arbetsgrupp sammanträder minst två gånger om

27 26 året. Gruppen sammanträder första gången i oktober då förskoleundervisningen har börjat och kartläggningarna av inlärningsfärdigheterna är gjorda, och andra gången i januari-februari. Dessutom sammanträder gruppen vid behov. En promemoria utarbetas om sammanträden. Ärenden som berör barnet antecknas i planen för barnets lärande och diskuteras med vårdnadshavarna. I den individuella elevvården deltar vårdnadshavarna, gruppens barnträdgårdslärare, specialbarnträdgårdslärare och vid behov övriga experter som arbetar med barnet. Om deras möten utarbetas en promemoria, för vilken svarar specialbarnträdgårdsläraren. I Borgå är social- och hälsovårdscentralens multiprofessionella rehabiliteringsgrupp för barn en del av den individuella elevvården. Ärenden i anslutning till barnet kan föreläggas för gruppen av barnets vårdnadshavare, barnträdgårdslärare eller specialbarnträdgårdslärare. Gruppen kan behandla ärenden med vårdnadshavarnas tillstånd. I gruppen deltar en specialbarnträdgårdslärare och vid behov förskolegruppens barnträdgårdslärare och/eller barnets vårdnadshavare. Övriga medlemmar i gruppen är rådgivningens hälsovårdare, hälsovårdscentralens tal- och ergoterapeuter och en psykolog. Om möten utarbetas en promemoria, för vilken svarar specialbarnträdgårdsläraren. En utvidgad rehabiliteringsgrupp för barn sammanträder i december-januari. Den bedömer barnets behov av stödåtgärder i förskoleundervisningen och skolstarten och av en psykologs individuella undersökning innan skolan börjar. I behandlingen av barnets ärenden deltar från fall till fall bl.a. specialbarnträdgårdslärare, tal- och ergoterapeuter, en skolpsykolog, hälsovårdscentralens psykolog och barnpsykiatriska polikliniken. De stödgärder man kommer överens om antecknas och ges vårdnadshavarna för kännedom. Vid behandlingen följer man sekretessbestämmelserna. Samarbetet med den grundläggande utbildningens elevvård betonas på förskoleårets vårtermin. Skolornas elevvårdsgrupper sammanträder med förskoleundervisningens barnträdgårdslärare och specialbarnträdgårdslärare i april-maj. Elevvårdsgrupperna behandlar blivande elever på basis av förskoleundervisningens plan för barnets lärande. Barnträdgårdsläraren fyller i tillsammans med barnets vårdnadshavare planens sida för överföring av information som ges till barnets blivande skola. Samtidigt ger man skolans speciallärare sammandrag av kartläggningen av inlärningsfärdigheterna. Specialbarnträdgårdslärarna svarar för koordineringen av dessa möten. Vid behov kan man ordna ett multiprofessionellt samarbetsmöte i augusti-september, efter det att skolan börjat. I dessa möten deltar barnets vårdnadshavare, lärare, förskoleundervisningens barnträdgårdslärare, speciallärare samt övriga experter som arbetar med barnet. Dessa möten koordineras av skolans rektor eller vid behov specialklassläraren. Dessutom kan man ordna regionala möten med social- och hälsovården, skolan och övriga parter i området eller möten mellan förskolan och rådgivningen. På dessa möten diskuterar man frågor i anslutning till samarbetet och åtgärderna på en allmän nivå.

28 Säkerhetsfrämjande åtgärder Man har kommit överens med Lokalservicen om skötsel, kontroller och anmälningspraxis i anslutning till fastighetena, gårdsområdena och redskapets säkerhet. Borgå stad har utarbetat verksamhetsmodeller och planer som styr och stöder ordnandet av småbarnsfostrans, förskoleundervisningens och personalens verksamhet (bilaga 3). Personalen får årligen utbildning i dessa ärenden. Verksamhetsmodellerna och planerna bedöms och uppdateras årligen eller vid behov. I daghemmen och förskolegrupperna ordnar man utrymningsövningar årligen Behandling, hemlighållande och utlämning av personuppgifter Förskoleundervisningen följer lagar som reglerar hemlighållande och utlämning av uppgifter. "Med sekretess avses att en handling ska hållas hemlig och att en uppgift inte får röjas muntligen, det vill säga tystnadsplikt, och att en sekretessbelagd uppgift inte får användas till egen fördel eller till skada för andra." Principen är att man alltid ber om vårdnadshavarnas tillstånd för utlämnng och överföring av uppgifter. Förskoleundervisningens handlingar förvaras i enlighet med Borgå stads arkivbildningsplan.