Långtidsuppföljning av patienter i metadonbehandling

Transkript

1 Långtidsuppföljning av patienter i metadon A

2 Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Uppföljning och utvärdering. Det innebär att den innehåller uppföljningar och utvärderingar av lagstiftning och/eller verksamheter som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den innehåller analys av insamlade data och i förekommande fall forskning som man kan dra generella slutsatser av och som kan användas för att för-ändra eller utveckla verksamheten. Anger Socialstyrelsens slutsatser och förslag. Dokumentdatum: Artikelnummer:

3 Förord Socialstyrelsen erhöll enligt regeringsbeslut (S1999/8934/ST) i uppdrag att följa upp och utvärdera långtidseffekter av det svenska metadonprogrammet. Undersökningen skulle främst bygga på registerdata och avse sjuklighet, dödlighet och dödsorsaker, kriminalitet, försörjning, missbruk, retention i och utskrivningsorsak. Betydelsen av vissa faktorer för utfallet av skulle studeras, särskilt missbruksduration före inträdet i, kön, ålder vid inträde i, inställning av metadondos i öppen eller sluten vård, dosstorlek samt utskrivningsorsak. Uppdraget har genomförts inom Hälso- och sjukvårdsavdelningen, enheten för medicinsk kvalitetsutveckling, av en arbetsgrupp som utgjorts av Bengt Wennermark, Göran Engholm, Carl-Lennart Carlsson och Mats Ribacke (projektledare) från Socialstyrelsen, Leif Grönbladh från metadonprogrammet i Uppsala och Marlene Stenbacka från Beroendecentrum Nord i Stockholm. I slutskedet har medlemmen av Socialstyrelsens vetenskapliga råd, docent Stefan Borg, bidragit med synpunkter, särskilt vad gäller kommentarer och sammanfattning. Undersökningens väsentliga resultat och Socialstyrelsens värdering presenteras i en sammanfattning. Under rubriken Utfall av metadon återfinns resultaten av de sambandsanalyser avseende resultatpåve rkande faktorer som utförts. Få säkra samband kunde påvisas, vilket kan förklaras av att studiens statistiska styrka (power) är svag på grund av att studiegruppen är relativt liten. Bifogade rapport redovisar genomförande och resultat av undersökningen. Kerstin Wigzell Generaldirekör 1

4 Innehåll Förord...1 Sammanfattning...3 Bakgrund...5 Tidigare studier...7 Syftet med långtidsstudien...7 Material och metod...9 Socialstyrelsens metadonregister...9 Uppgifter från Socialstyrelsens (EpC:s) patientregister...9 Uppgifter från Socialstyrelsens (EpC:s) dödsorsaksregister...9 Uppgifter från Socialstyrelsens (EpC:s) sociala databas...9 Uppgifter från Riksförsäkringsverket, RFV...10 Uppgifter från Brottsförebyggande rådet, Brå...10 Uppgifter insamlade från patientjournaler...11 Databearbetning...12 Resultat...13 Uppgifter ur metadonregistret och journaler...13 Retention i...19 Orsaker till avslutad metadon...21 Dödlighet...23 Dödsorsaker...25 Sluten vård...25 Försörjning...33 Socialbidrag...33 Förtidspension/sjukbidrag...34 Kombinationer av socialbidrag och förtidspension /sjukbidrag...39 Kriminalitet...39 Utfall av metadon...46 Kommentar...48 Referenser

5 Sammanfattning De tvåhundrasextioen opiatberoende individer (192 män och 69 kvinnor), som under åren skrevs in i något av de fyra metadonprogrammen i Sverige, följdes under i genomsnitt 9 år. Uppföljningen omfattade antal sperioder och deras längd, orsaker till att avslutats, sjuklighet speglat i konsumtion av slutenvård; dödlighet, kriminalitet och beroende av försörjning från samhället genom socialbidrag eller förtidspension. Uppgifterna hämtades in från olika officiella register och kompletterades med journaldata. Undersökningen genomfördes på regeringens uppdrag. Metadon har funnits i över 30 år och resultaten från denna studie bekräftar det man funnit i andra studier, nämligen att dödlighet, missbruk och kriminalitet minskar under de perioder opiatmissbrukarna finns i sprogrammen. Den verklighetsbild från rutinsjukvården som denna unika långtidsuppföljning ger framstår som något mörkare än resultaten från de kortare studier av forskningskaraktär som hittills utgjort den väsentliga kunskapsbasen för utformningen av metadonsprogrammen. Undersökningen ger bilden av en mycket tung missbrukargrupp med hög dödlighet och stort s- och stödbehov, såväl före som under metadon. Metadonens effekter är, liksom effekter av andra insatser från samhället för denna patientgrupp, främst understödjande men sällan botande. Den del av en som socialtjänsten svarar för har inte kunnat belysas i undersökningen, och uppgifter om hur livet ter sig och livskvaliteten för dem som skrivits ut från programmen finns inte heller tillgängliga. Socialstyrelsen kommer att ta initiativ för att förbättra tillgången på dokumentation om effekter av socialtjänstens missbrukarvård. Elva patienter hade frivilligt och planerat slutat sin och återkom inte under observationsperioden och kan, ur programmens synpunkt, betraktas som rehabiliterade från sitt opiatberoende. Sextiosju av de 261 patienterna (26 procent) kvarstod i sin första speriod vid observationstidens slut, dvs. de hade framgångsrikt följt något av de fyra programmen utan avbrott. Ytterligare 45 individer hade en speriod överstigande sju år. Samtidigt hade 48 patienter en speriod kortare än två år. Vid utgången av år 1999 hade 87 av de 261 patienterna avlidit, dvs. en tredjedel. Av dessa hade 39 avlidit under den tid de var inskrivna i metadon och 48 efter att de frivilligt eller ofrivilligt skrivits ut från. Kriminalitet var vanligt förekommande bland patienterna. Samtliga patienter utom åtta hade begått något brott under åren Under hade 180 patienter begått något brott. De vanligaste brotten var stöld, brott mot läkemedelslagen, egendomsbrott och narkotikabrott. Nio av tio (92 procent) hade begått något brott under de tre åren närmast före 3

6 sstart, medan 69 procent hade begått något brott under. Motsvarande siffror för patienter som kvarstod i sin första var lägre, 84 respektive 52 procent. För hela gruppen sjönk antalet begångna brott per 100 uppföljningsår från 605 före till 170 under. Behovet av sluten sjukhusvård är stort även under pågående metadon, vården möjliggör i många fall att missbrukare kan fullfölja annan somatisk och psykiatrisk vård. Under åren noterades sammanlagt slutenvårdstillfällen för den studerade gruppen. Diagnosen drogberoende/opiater dominerade, den registrerades som huvuddiagnos vid och som bidiagnos vid 519 vårdtillfällen. Av gruppens 261 personer hade 258 vårdats på sjukhus minst en gång, och deras genomsnittliga antal vårdtillfällen var 17,1. De 67 personer som kvarstått i metadon under hela uppföljningstiden hade i genomsnitt konsumerat avsevärt mindre slutenvård än de ofrivilligt utskrivna patienterna. En med tiden ökande andel av patienterna erhåller sjukbidrag eller förtidspension på grund av följdsjukdomar till narkotikamissbruket. Resultaten av denna uppföljningsstudie kommer, tillsammans med den nyligen presenterade SBU-rapporten Behandling av alkohol- och narkotikaproblem, som visar på tydligt evidensstöd för metadon vid opioidberoende, att utgöra underlag i ett pågående arbete vid Socialstyrelsen med syfte att utforma riktlinjer för farmakologisk vid opioidberoende. 4

7 Bakgrund Opium har använts sedan 6000 år inom folkmedicinen för att lindra smärta, motverka diarré och hosta, dämpa ångest och ge sömn. Opium och dess alkaloider är narkotikaklassade i hela världen. Vid heroinberoende kännetecknas drogeffekten till en början av eufori, som övergår till abstinenssymtom när herointillförseln avbryts. Opiatabstinens innebär illamående, ibland kräkningar, muskelvärk, diarré, ökat tårflöde och rinnsnuva. Abstinensbesvären kan ibland upplevas som outhärdliga och leder som regel till fortsatt heroinmissbruk. Heroinmissbrukare har genom sitt intravenösa missbruk drabbats av störningar i endorfinsystemet, vilket kan leda till att de återfaller i missbruk. Långtids med morfin och heroin av opiatberoende tillämpades i USA i slutet av 1800-talet men förbjöds i lag I England påbörjades långtids med heroin 1926 vid speciella kliniker i London. Metadon är ett syntetiskt med morfinliknande egenskaper framställt läkemedel som utvecklades i Tyskland under andra världskriget. En vanlig användningsform är vid av svåra smärttillstånd. Metadon används även i en av heroinmissbrukare och ges då uppblandad med saft. Metadon lindrar abstinenssymptom och dämpar suget efter heroin genom sin påverkan på opiatreceptorn. När metadon ges i dricklösning i noggrant utprövade och individuella doser, uppstår ingen ruseffekt. Den avgörande skillnaden mellan heroin och metadon är att halveringstiden är kortare (24 timmar för metadon och 4 timmar för heroin) och att metadon har effekt när det tas i drickform men heroin endast när det injiceras intravenöst. Dessa skillnader är även avgörande för att heroin inte fungerar vid underhålls. När Marie Nyswander och Vincent Dole, upptäckare av metadon, tog emot sina första heroinberoende patienter 1966 i New York, utgick de ifrån att beroendet var att jämföra med en metabolisk sjukdom, en hypotes som senare ledde fram till upptäckten av endorfiner och opiatreceptorer. Behandlingen utformades som en kombination av förskrivning av läkemedlet metadon i individuellt anpassade doser och socialkurativa insatser med fokus på arbetsrehabilitering. De positiva sresultaten ledde till en successiv ökning av patienter i och 1992 deltog patienter i amerikanska metadonprogram. Enligt många studier är metadon idag en säker sform med få biverkningar. I mitten av 1960-talet inleddes ett nationellt vårdprogram med peroral metadon av opiatmissbrukare vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala under ledning av professor Lars Gunne. Förebilden var det första Dole- Nyswander-programmet vid Rockefeller University i New York. Socialstyrelsen utfärdade 1972 formellt tillstånd till Uppsalaprogrammet att fortsätta utvecklingsarbetet med ett nationellt metadonprogram. Socialstyrelsen genomförde 1980 en utvärdering som 1983 ledde till att metadon godkändes som reguljär sjukvård enligt vetenskap och 5

8 beprövad erfarenhet. Granskningen av metadonen fortsatte och 1987 konstaterade Socialstyrelsen att vårdbehovet hade ökat, särskilt mot bakgrunden att HIV-smitta konstaterats bland heroinmissbrukare i Stockholm. Man föreslog åtgärder för att minska köerna till en bland annat genom att ge tillstånd till att en kunde inledas i öppenvård. År 1985 startade Stockholms läns landsting i samarbete med Uppsalaprogrammet en öppenvårdsmottagning för metadonpatienter. Mottagningen omformades 1988 till ett eget metadonprogram, som i dag ansvarar för drygt 300 patienter. I maj 1990 inrättades ytterligare ett metadonprogram i Lund (98 patienter i oktober 2000), och i januari 1992 slutligen ett fjärde program i Malmö (62 patienter i oktober 2000). Enligt föreskrifterna kan för närvarande högst 800 personer med ett intravenöst opiatmissbruk få metadon. Sedan 1990 har det Nationella metadonrådet varit en viktig del i Socialstyrelsens uppföljning av det svenska metadonprogrammet. Rådets ordförande är enhetschefen vid hälso- och sjukvårdsavdelningens Allmänna enhet (sedan Enheten för Medicinsk Kvalitetsutveckling) och övriga deltagare är representanter för de fyra programmen samt företrädare från socialtjänsten och beroendesjukvården i Stockholmsområdet. Från Socialstyrelsen deltar även representanter från styrelsens olika enheter. Tillsyn i enskilda fall utförs av Socialstyrelsens sex regionala enheter. De fyra metadonprogrammen presenterade 1997 gemensamma sriktlinjer. Enligt dessa organiseras programmen som en egen speciell verksamhet inom psykiatrin. I riktlinjerna anges att målen för metadon är missbruksfrihet, stabilisering och arbetsrehabilitering. Under 1997 avslutades på Socialstyrelsens uppdrag en utvärdering (SOSrapport 1997:22) med syftet att beskriva och analysera metadonen vid de fyra enheterna. Studien visade på goda resultat vad avser minskat missbruk, minskad konsumtion av sluten sjukhusvård, minskad kriminalitet, lägre dödlighet samt socialt förbättrade levnadsvillkor för de opiatmissbrukare som stannar kvar i metadon. Sedan introduktionen för mer än 30 år sedan har metadon bidragit till minskad dödlighet bland heroinmissbrukare i Sverige liksom i övriga världen. Behandlingen ges nu i mer än 30 länder, och enbart i USA deltar idag cirka i olika metadonprogram. Trots välkänt goda resultat är smetoden inte problemfri. Brister i metadonprogrammen i form av dålig organisation leder till att färre patienter stannar kvar i en och till en ökning av antalet dödsfall bland patienterna. Vidare har det förekommit att dålig kontroll inneburit att metadon funnits att tillgå på den svarta marknaden. 6

9 Tidigare studier Ett flertal studier har visat att metadon för kroniska opiatmissbrukare har effekt vad avser minskad kriminalitet, sjuklighet, dödlighet och missbruk. Dessa effekter beror på olika faktorer som t.ex. metadondosens storlek, kontakten med och bemötandet från personalen, metadonprogrammens kvalitet som helhet, liksom patientens motivation. Opiatmissbrukare som har svårt att anpassa sig till metadonen blir ofrivilligt utskrivna, varefter de återfaller i missbruk och kriminalitet (Socialstyrelsen, 1997; Ball & Ross, 1991) och dödligheten stiger (Grönbladh & Gunne, 1989). Få studier har bedömt metadon i ett längre tidsperspektiv, vilket ofta har berott på tekniska svårigheter att följa upp patienterna. Goldstein och Herrera (1995) gjorde en uppföljning av opiatmissbrukare, som under åren hade varit inskrivna i något av de tre metadonprogrammen i Albuquerque, New Mexico. Sammanlagt 776 personer kunde följas fram till 22 år efter inskrivning. Cirka en tredjedel hade avlidit under uppföljningsperioden med överdos, våld, alkoholmissbruk och suicid som de vanligaste dödsorsakerna. Forskarna intervjuade 243 patienter i och fann att både drogmissbruk och kriminalitet var vanligt förekommande under. Av 428 överlevande var nästan hälften inskrivna i något metadonprogram 22 år efter inskrivning. Dessa använde signifikant mindre heroin, alkohol eller andra droger förutom rökning, jämfört med de opiatmissbrukare som inte längre var i. Yih-Ing med flera (1993) genomförde en 24-års uppföljning av 581 opiatmissbrukare som under åren sökte vård vid California Civil Addict Program. Dessa intervjuades två gånger under uppföljningsperioden. Vid första intervjutillfället, som ägde rum hade 13,8 procent avlidit och 28,6 procent upphört med opiatmissbruk. Motsvarande frekvenser vid den andra uppföljningsintervjun, var 27,7 och 25 procent. Ett av huvudfynden var att en stor andel av opiatmissbrukarna fortsatt med narkotikamissbruk och kriminalitet ända upp till 50-årsåldern. Vid denna ålder slutade eller minskade många sitt missbruk. Under hela uppföljningsperioden hade mindre än 10 procent deltagit i något sprogram som t.ex. metadon. En av slutsatserna från undersökningen var att rehabilitering från missbruk var en mycket lång process och i synnerhet bland patienter som inte hade slutat sitt missbruk före årsåldern. Nyligen har rapporterats 33-årsuppföljning av samma kohort där 284 av ursprungligen 581 patienter, 49 procent, befanns döda (Yih-Ing, Hoffman, Grella, Anglin, 2001). Syftet med långtidsstudien Syftet med uppföljningen är att studera en grupp metadonpatienter under en period om cirka 10 år med avseende på: 7

10 Retention i metadon. Total och orsaksspecifik dödlighet. Omfattning av och orsaker till förtidspensionering. Omfattningen av utbetalning av socialbidrag. Omfattningen av kriminalitet. Orsaker till och varaktighet av sluten sjukhusvård (i det följande benämnd slutenvård). Längd av sperioder och orsaker till eventuell utskrivning. Vilken betydelse missbruksduration före inträdet i metadonen, kön, ålder vid inträdet i en, inställning av metadondos i öppen- eller slutenvård, dosstorlek samt utskrivningsorsak har för utfall av. 8

11 Material och metod Studien har huvudsakligen genomförts som en registerstudie, kompletterad med journaluppgifter. Socialstyrelsens metadonregister Socialstyrelsen för sedan 1989, med tillstånd från Datainspektionen, ett register över personer som varit aktuella inom något av de fyra programmen för metadon-underhålls. I detta register identifierades 261 opiatmissbrukare (192 män och 69 kvinnor ) som skrevs in i metadon under åren (86 patienter 1989, 88 patienter 1990 och 87 patienter 1991). Från registret inhämtades bl.a. uppgifter om in- respektive utskrivningsdatum, debutår för opiatmissbruk samt orsak till eventuell utskrivning. Fem olika orsaker till savslut anmäls till registret, nämligen frivilligt planerad avslutning av programmet, uteslutning på grund av sidomissbruk respektive upptäckt kriminalitet, död (med dödsorsak) samt annan orsak. Som exempel på annan orsak kan nämnas ej druckit/ej hämtat ut metadondos (konstaterat med hjälp av urinprov), fusk med urinprov, hot/våld mot personal/patient, avvikit från, upprepade uteblivanden från besök på mottagning. Uppgifter från Socialstyrelsens (EpC:s) patientregister Från Patientregistret, Socialstyrelsens register över avslutad slutenvård, har för de berörda patienterna erhållits uppgifter om samtliga vårdtillfällen avslutade under åren Erhållna uppgifter är bl.a. datum för in- och utskrivning samt koder för sjukhus, klinik, huvuddiagnos och eventuella bidiagnoser. Sammanlagt avslutades vårdtillfällen för de berörda under åren Under tiden fr.o.m. två år före respektive patients inskrivning i t.o.m. 31 december 1998 avslutades sammanlagt vårdtillfällen. Såväl huvud- som bidiagnos saknas för 398 av dessa vårdtillfällen. Uppgifter från Socialstyrelsens (EpC:s) dödsorsaksregister Av kohortens 261 patienter hade vid utgången av 1999 sammanlagt 87 avlidit. För dessa har från Socialstyrelsens dödsorsaksregister inhämtats bl.a. dödsdatum, underliggande dödsorsak och andra dödsorsaker. Uppgifter från Socialstyrelsens (EpC:s) sociala databas För varje patient och år har från Socialstyrelsens sociala databas erhållits uppgifter om antalet månader då socialbidrag utbetalats. 9

12 Uppgifter från Riksförsäkringsverket, RFV Från RFV har erhållits uppgifter om under åren nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag. Erhållna uppgifter är bl.a. beslutsdatum för beviljande samt omfattningen (1/1, 3/4, 2/3, 1/2, eller 1/4). Dessutom har uppgift om orsaker till beviljande i form av diagnoskoder erhållits. Uppgifter från Brottsförebyggande rådet, Brå Uppgifter om kriminalitet under åren har inhämtats från Brå. Av de 261 personerna ingående i kohorten har samtliga utom åtta minst en lagföring under perioden. För varje lagföring (domar, strafföreläggande och åtalsunderlåtelse) föreligger uppgift om typ av lagföring, koder för påföljd och för varje brott åberopat lagrum. En lagföring kan avse mer än ett brott. Datumangivelse saknas för ca 15 procent av brotten, och i dessa fall har lagföringsdatum fått ersätta brottsdatum. Brott begångna före 1980 har ej behandlats. 10

13 Brotten har kategoriserats på basis av angivna lagrum. Kategorierna är följande: Kategori Våldsbrott Egendomsbrott Narkotikabrott Vapen Trafik Brott i kategorin Dråp, Misshandel, Rån, Hot, Våld/hot, Sexualbrott, Våldtäkt grov, Sexuellt umgänge med barn Stöld, Bedrägeri, Häleri, Urkundsförfalskning, Tillgrepp av fortskaffningsmedel, Egenmäktigt förfarande Narkotikabrott grovt, Läkemedel, Smuggling Vapen, Kniv Rattfylleri, Vårdslöshet i trafik Kriminaliteten har studerats i bl.a. följande patientkategorier: samtliga uppföljda patienter patienter, som vid slutet av uppföljningstiden, 31 december 1998, fortfarande var i patienter, som utskrivits från på grund av kriminalitet patienter, som utskrivits från på grund av missbruk. Uppföljningstiden har indelats i olika perioder: före under mellan ar efter senaste/sista speriod. I analyserna av kriminalitetsdata har studerats dels antalet individer som begått olika typer av brott och dels frekvensen av olika brott. I det senare fallet har frekvensen relaterats till uppföljningstidens längd. Uppgifter insamlade från patientjournaler Ur patientjournaler har hämtats vissa uppgifter om medlemmarna i kohorten. Inhämtande har gjorts med ett speciellt formulär, i vilket för varje patient och år då patienten var under infördes uppgifter om bl.a.: aktuella alkoholproblem civilstånd metod för administration av metadon 11

14 metadondosens storlek bostadsförhållanden sysselsättning försörjning ev. blandmissbruk ev. Hepatit B-infektion ev. Hepatit C-infektion ev. HIV-infektion ev. positiva urinprov positiva för opiater, centralstimulerande medel, kokain, cannabis, bensodiazepiner resp. alkohol. Databearbetning Efter inhämtande av uppgifter från de olika registren avidentifierades materialet, och de statistiska analyserna har således utförts på ett material där ingen enskild kunnat identifieras. 12

15 Resultat Uppgifter ur metadonregistret och journaler Åldern vid inträde i metadonen var i genomsnitt för männen 35 (23-65) år och för kvinnorna 33 (23-47) år (tabell 1). Tabell 1 Ålder vid inträde i metadon för kohortens 261 patienter Män Kvinnor Totalt Ålder Antal Procent Antal Procent Antal Procent Totalt Startår 1989 Startår 1990 Startår 1991 Procent uell andel kvinnor Totalt 26 Som framgår av tabell 2 var nästan hälften (47 procent) av patienterna ensamstående när en inleddes. Ca en tredjedel av dem hade en partner som var eller tidigare hade varit narkoman. Sista observationsåret är andelen ensamstående på samma nivå (51 procent). 13

16 Tabell 2. Metadonkohorten fördelad efter civilstånd vid sstart och kön. Antal patienter (procentandelar inom parentes) Civilstånd Män Kvinnor Total Ensamstående 99 (52) 24 (35) 123 (47) Partner, aktiv narkoman 16 (8) 9 (13) 25 (10) Partner, f. d. narkoman 38 (20) 30 (44) 68 (26) Partner utan drogmissbruk 22 (11) 1 (1) 23 (9) Partner, okänt om eventuellt missbruk 13 (7) 4 (6) 17 (7) Ej känt om partner finns 4 (2) 1 (1) 5 (2) Total 192 (2) 1 (1) 261 (100) Som framgår av tabell 3 bedömdes ungefär en fjärdedel av patienterna ha haft alkoholproblem när en inleddes, och de flesta av dem undergick då särskild. Bilden kan möjligen ha varit ännu mer ogynnsam, eftersom uppgift om eventuella alkoholproblem saknas för nio procent av patienterna. Andelen med alkoholproblem, liksom bortfallet av uppgifter, ligger på samma nivå senaste sår. Tabell 3. Metadonkohorten fördelad efter eventuella alkoholproblem vid sstart och kön. Antal patienter (procentandelar inom parentes) Förelåg alkoholproblem när inleddes? Män Kvinnor Total Nej 121 (63) 50 (72) 171 (66) Ja 16 (8) 7 (10) 23 (9) Ja, särskild pågår 37 (19) 7 (10) 44 (17) Ej känt 18 (9) 5 (7) 23 (9) Total 192 (100) 69 (100) 261 (100) Uppgift om eventuell hepatit B-infektion saknas i journalhandlingar för en stor andel av patienterna, 34 procent (tabell 4). Känt är att 57 procent av patienterna var infekterade, en andel som alltså möjligen är en klar underskattning. Journaluppgifter sista observationsåret visar att 66 procent är infekterade (bortfall uppgift 25 procent). 14

17 Tabell 4. Förekomst i kohorten av hepatit B-infektion vid sstart. Antal patienter (procentandelar inom parentes) Förelåg hepatit B-infektion när inleddes? Män Kvinnor Total Nej 18 (9) 4 (6) 22 (8) Ja 111 (58) 38 (55) 149 (57) Vet ej 63 (33) 27 (39) 90 (34) Total 192 (100) 69 (100) 261 (100) I ännu större utsträckning än för hepatit B-infektion saknas uppgift om eventuell hepatit C-infektion. Stor osäkerhet råder därför rörande förekomsten. Den verkliga andelen av patienterna med denna infektion vid sstart ligger någonstans i det vida intervallet procent (tabell 5). Sista observationsåret är andelen infekterade 68 procent, (bortfall av uppgift 30 procent, prevalensintervall procent). Tabell 5. Förekomst i kohorten av Hepatit C-infektion vid sstart, antal patienter (procentandelar inom parentes) Var patienten hepatit C-infekterad när inleddes? Män Kvinnor Total Nej 11 (6) 1 (1) 12 (5) Ja 67 (35) 26 (38) 93 (36) Vet ej 114 (59) 42 (61) 156 (60) Total 192 (100) 69 (100) 261 (100) Som framgår av tabell 6, saknas uppgift om HIV-infektion för endast en liten del av patienterna. När inleddes var 43 procent infekterade. Samma andel uppges infekterade sista året (men större uppgiftsbortfall, 16 procent). Tabell 6. Förekomst vid sstart av HIV-infektion i kohorten, antal patienter(procentandelar inom parentes) HIV Män Kvinnor Total Nej 99 (52) 40 (58) 139 (53) Ja 84 (44) 27 (39) 111 (43) Vet ej 9 (5) 2 (3) 11 (4) Total 192 (100) 69 (100) 261 (100) Uppgifter om blandmissbruk vid sstarten är hämtade ur metadonregistret. Femton procent av kohortmedlemmarna hade ett dokumenterat blandmissbruk (i avvikelse från gällande intagningskriterier). 15

18 Tabell 7a. Studiepopulationen fördelad efter kön och uppgift om avancerat blandmissbruk vid start av första speriod Hade avancerat blandmissbruk förekommit vid inledning av första sperioden? Ej angivet Ja Nej Total Procentuell andel ja Män Kvinnor Samtliga Ett av kraven för att erhålla metadon är att patienten har missbrukat opiater intravenöst i minst fyra år och att detta är dokumenterat hos sjukvården eller socialförvaltningen. Följande tabell, tabell 7b, visar patienternas fördelning efter kön och varaktighet av opiatmissbruk vid start för första speriod. Tabell 7b. Metadonpatienterna fördelade efter kön och varaktighet av opiatmissbruk vid start av första speriod Längd av opiatmissbruk vid 1:a s start Kön, antal Kön, procent Män Kvinnor Total Män Kvinn or Ej känt år år år år år Total Total De flesta av kohortens patienter debuterade med intravenöst opiatmissbruk redan på 1970-talet eller ännu tidigare (se figur 1). 16

19 250 Antal personer Kvinnor Män 50 0 Okänt Totalt Debutår opiatmissbruk Fig metadonbehandlade som påbörjat Fördelning efter debutår för opiatmissbruk och kön. I tabell 8, redovisas fördelningen efter ålder vid inträde i relaterat till åldern vid vilken opiatmissbruket inleddes. Ungefär 4/5 (87 procent) av kohortmedlemmarna hade inlett opiatmissbruk före 25 års ålder. 17

20 Tabell 8.Fördelning efter kön, ålder vid första sstart och ålder vid opiatmissbruksdebut Ålder vid inledande av opiatmissbruk Ålder vid första sstart Total Män Total Kvinnor Total Samtliga Total Under första såret levde 9 procent av kohortens patienter i hushåll tillsammans med barn, men under respektive patients senaste sår hade andelen patienter i kontakt med barn ökat till 13 procent. Bland de 102 individer som sista året fortfarande är i har antalet boende med barn ökat från 9 till 24. Programmen har även rapporterat var och hur ofta patienterna intar eller hämtar sina metadondoser. Bland de patienter som stannar kvar i hämtar allt fler medicin på apotek (ökning från 12 till 27 procent) och mer sällan än de som skrivs ut. Andelen intog på mottagningen minskade från 22 till 9 procent. För de i kohorten som var kvar i vid studiens slut var den dagliga medeldosen metadon 75 mg. Lägst medeldos, 58 mg, hade gruppen 18

21 som frivilligt lämnat en (11 personer) och högsta medeldos, 85 mg, hade de som stannade kvar i en. Andelen arbetslösa, ej i studier var 74 procent första året, 57 procent sista året. Ingen i undersökningsgruppen, som fortfarande var kvar i vid studiens slut, var bostadslös. Bland de utskrivna var andelen i familjehem, vårdinstitution eller i fängelse högre än bland dem som stannade i programmen. Retention i Med retention avses i vilken utsträckning patienterna kvarstår i. De patienter som inte kunde anpassa sig till sreglerna, utan fortsatte bruka andra droger än metadon, begå brott, hota personal eller inte följde metadonprogrammet i övrigt, blev ofrivilligt utskrivna. De kan sedan ha återinträtt i vilket medför att en patient kan ha haft mer än en speriod. Som framgår av tabell 9 var vid observationstidens slut, , 102 av kohortens patienter i. Av dessa hade 67 varit i oavbrutet hela tiden, dvs. de var i sin första speriod, 31 patienter var i sin andra och fyra i sin tredje speriod. I tabellen redovisas för respektive individs senaste speriod fördelningen dels efter orsaken till att en avbrutits, dels speriodens ordningsnummer. Där framgår t.ex. att för de 76 patienterna med två sperioder var orsaken till avbrott i 21 fall missbruk Tabell 9. Studiekohorten fördelad efter orsak till eventuellt avslutande av senaste/sista och antalet sperioder Antal sperioder Orsak till eventuellt avslutande av senaste Total Fortfarande i Frivilligt Missbruk Kriminalitet Dödsfall Annat Ej angiven 1 1 Total Figur 2 visar bl.a. hur många patienter som var i 1 till 8 år efter sstart. Där framgår också antalet avlidna under olika perioder efter påbörjad. Dödsfallen är ganska jämnt fördelade över uppföljningstiden. Ett år efter inskrivning hade 7 procent avlidit eller blivit utskrivna, efter två år 14 procent. Fem år efter sstart hade 35 procent avlidit eller avslutat en. Av samtliga patienter var 26 19

22 procent, 67 av 261, kvar i sin första metadon under hela observationsperioden. Observera att denna tabell beskriver orsak till avslut av vid den senaste sperioden, att jämföra med tabell 13 som sammanfattar avslut alla sperioder. Av tabell 9 framgår att det är 11 av 261 patienter som frivilligt och planerat avslutat och inte återkommit för ny, medan tabell 13 visar att av totalt 23 frivilliga avslut (22+1), representerar 12 avslut efter återkomst för ny. Antal personer I Lämnat Netto lämnat Avlidit I beh hela tiden År efter ens början Fig. 2 Metadonkohort omfattande 261 personer som påbörjat Antal i totalt 1-8 år efter ens början resp. hela tiden, antal som lämnat en (inkl. döda) resp. antal som avlidit 1-8 år efter ens början. Tabell 10 visar att under åren hade drygt 40 procent av både männen och kvinnorna varit totalt sju år eller mer i metadon, medan fyra kvinnor och 18 män hade stannat mindre än ett år i. Medelvårdtiden i metadon var drygt 5,4 år bland samtliga 261 patienter. Ingen större skillnad mellan män och kvinnor kunde noteras kvinnorna hade en medelvårdtid på 5,9 år och männen 5,3 år. Genomsnittlig tid i för de patienter som vid utgången av 1999 avlidit var för både kvinnor och män drygt tre år. 20

23 Tabell 10. Fördelning efter tid i under åren för 261 patienter inskrivna i metadonprogram under åren Kvinnor Män Total Behandlingstid i år Antal Procent Antal Procent Antal Procent Totalt Genomsnittlig tid i 5,9 5,2 5,4 Orsaker till avslutad metadon Blandmissbruk var den vanligaste utskrivningsorsaken bland såväl de patienter som avled efter utskrivning som de patienter som fortfarande levde vid uppföljningsperiodens slut. De näst vanligaste utskrivningsorsakerna var manipulerande med metadondoser, fusk med urinprover, svårigheter att följa metadonprogrammets regler etc. I tabell 11 redovisas dels i vilken utsträckning studiepopulationen kvarstår i och dels av vilka orsaker avslutats. Där framgår bl.a. att 67 patienter vid uppföljningsperiodens slut fortfarande var kvar i sin första speriod. Vidare framgår att av de 22 patienter som frivilligt avslutade en första speriod avled 11 senare under uppföljningsperioden. Sammanlagt inledde 98 patienter en andra speriod. 21

24 Tabell 11 Retention i respektive orsaker till avslutande av olika sperioder Behandlings period Första perioden Andra perioden Tredje perioden Fjärde perioden Fortfarande i Frivillig planerad utskrivning Ej avlidna efter behand lingsperioden Avlidna efter behand lingsperioden Missbruk Kriminalitet Dödsfall Annan orsak Orsak ej angiven Totalt Totalt Fortfarande i Frivillig planerad utskrivning Missbruk Kriminalitet Dödsfall 9-9 Annan orsak Orsak ej angiven Totalt Fortfarande i Frivillig planerad utskrivning Missbruk Kriminalitet Dödsfall 6-6 Annan orsak Orsak ej angiven Totalt Fortfarande i Frivillig planerad utskrivning Missbruk Kriminalitet Dödsfall 0-0 Annan orsak Orsak saknas Totalt

25 Dödlighet Uppgifter om dödlighet hämtade ur dödsorsaksregistret redovisas i tabell 12. Tabell 12 Metadonpatienter fördelade efter kön och huruvida vederbörande avlidit under uppföljningsperioden Avlidna under uppföljningsperioden Nej Ja Total Procentuell andel avlidna Män Kvinnor Samtliga Av de 261 patienter som ingick i kohorten hade 87, dvs. ca en tredjedel (72 män och 15 kvinnor), avlidit vid utgången av år Antal personer Kv Män Totalt Dödsår Fig. 3 Under avlidna metadonpatienter fördelade efter dödsår och kön. Av figuren framgår att merparten av de manliga dödsfallen inträffade under åren , medan de flesta kvinnliga dödsfallen inträffade under åren Av tabell 13 framgår att ingen av de avlidna kvinnorna hade varit i längre tid än två år medan ett fåtal män hade en stid upp till nio år. Vidare framgår att 48 av de sammanlagt 87 dödsfallen inträffade efter utskrivning från programmen. 23

26 Tabell 13 Avlidna metadonpatienter fördelade efter tid för dödsfallet i relation till År efter utskrivning Kvinnor Män Totalt Totalt antal avlidna efter utskrivning Totalt antal avlidna under Totalt antal avlidna Figur 4 nedan redovisar hur de inträffade dödsfallen fördelar sig i förhållande till de berördas stid. Antal personer Under beh Kv Män Totalt Under resp antal år efter ens slut Fig. 4 Fördelning efter kön och dödsfallstidpunkt för de 87 metadonbehandlade som avlidit

27 Dödsorsaker Cirka hälften av de metadonpatienter som avled under pågående metadon hade avlidit på grund av HIV/AIDS (tabell 14). Endast ett fåtal hade diagnosen narkomani eller levercirros. Narkomani var den vanligaste dödsorsaken bland de patienter som avled efter utskrivning från metadon. Tabell 14 Dödsorsaker bland patienter som skrevs in i metadon , dels för de 39 som avled under metadon och dels för de 48 patienter som avled efter utskrivning från metadon. Dödsorsaker Under metadon Kvinnor Män Samtliga Efter metadon Under metadon Efter metadon Under metadon Efter metadon HIV/aids Narkomani Levercirros Förgiftning (alkohol) Förgiftning (narkotika) Hepatit Orsak okänd*) Övrigt** Totalt *) Endast dödsdatum är känt för personer avlidna **)Övriga underliggande dödsorsaker för avlidna under metadon: malignt lymfom(2), immunbrist(1), hemolytisk anemi (1), kardiomyopati (1), hjärtsvikt (1), tarmobstruktion (1), fraktur (1), avsiktlig självdestruktiv handling motorfordon (1). Övriga underliggande dödsorsaker för avlidna efter utskrivning från metadon: malign tumör i lever(1), myokardit(1), cerebralt aneurysm (1), hjärnblödning (1), fraktur (1), hjärnskakning (3), skada på axillaris (1). Sluten vård Uppgifterna om slutenvård från från Socialstyrelsens patientregister avser vård avslutad under åren De under registrerade diagnoserna är kodade i ICD9. Den nya klassifikationen ICD10 infördes visserligen 1997, men det året registrerades fortfarande ICD9-koder i viss utsträckning. Under åren avslutades slutenvårdtillfällen för kohortens medlemmar. Uppgift om huvuddiagnos saknas för 406 tillfällen. Överlägset vanligaste huvuddiagnos är diagnoser inom området psykiska störningar, 25

28 som angivits vid vårdtillfällen. Maligna tumörer, cirkulationssjukdomar och sjukdomar i matsmältningsorganen är sällsynta och förekom endast vid 9, 57 resp. 91 tillfällen. Antalet vårdtillfällen med övriga diagnoser är 177 för icke-maligna sjukdomar i andningsorganen, 306 för infektionssjukdomar, 29 för sjukdomar i urin- och könsorgan, 44 för sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven, 103 för endokrina sjukdomar och 134 för hudsjukdomar. Vid av de sammanlagt vårdtillfällena var huvuddiagnosen drogberoende, opiater. Därutöver hade denna diagnos registrerats som bidiagnos vid 519 vårdtillfällen. Följande analyser av materialet har avgränsats till de vårdtillfällen som för respektive individ avslutats under tiden från och med två år före inskrivning i metadonprogram till och med 31 december Tabell 15 visar för olika huvuddiagnosgrupper och olika uppföljningsperioder dels antalet avslutade vårdtillfällen och dels antalet vårddagar. Där framgår att av de 261 individerna i kohorten hade 258 minst ett vårdtillfälle under hela uppföljningstiden och 233 något vårdtillfälle under de två åren närmast före första. Antalet personer som under uppföljningstiden hade ett uppehåll mellan ar är 96, och av dem hade 88 minst ett vårdtillfälle mellan ar. Totala vårdkonsumtionen för hela kohorten är i termer av vårddagar , dvs. 122,8 år, vilket innebär att av den totala uppföljningstiden, 2 401,7 personår, är drygt 5 procent tid i slutenvård. Av sammanlagt vårdtillfällen i termer av huvuddiagnos betingad av sjukdom i ICD9-kapitlet psykiska störningar, är nästan alla, 2 564, betingade av drogberoende. Vid av dessa var huvuddiagnosen drogberoende, narkomani, morfin och andra opiater. Tabell 16 redovisar antalet individer, som under olika delar av uppföljningstiden fått vård betingad av olika huvuddiagnoser. Där framgår att 245 av de 261 i kohorten vårdats för beroende av opiater, och de flesta av dem hade vårdats vid mer än ett tillfälle. I genomsnitt hade de 245 vårdats vid 8,5 tillfällen för opiatberoende. De 258 personerna i kohorten, som fått slutenvård vid minst ett tillfälle hade i genomsnitt fått vård vid 17,1 tillfällen. Tabell 17 redovisar genomsnittlig vårdtid för vårdtillfällen med olika huvuddiagnoser och olika delar av uppföljningstiden. Före metadon var vårdtiden i genomsnitt 8,1 dagar, medan den under sperioder var flera dagar längre, 14,1 dagar. Alla sub-kategorier av kohorten har inte undergått slutenvård i lika hög utsträckning. I tabell 18 redovisas uppgifter bl.a. om några avvikande grupper. I tabellen återges för respektive del av uppföljningsperioden före, under och efter samt mellan ar antalet vårdtillfällen, antalet vårdtillfällen per uppföljningspersonår, antalet vårddagar och antalet vårddagar per uppföljningspersonår. 26

29 De 67 personer som hela uppföljningstiden stannat kvar i sin första speriod, skiljer sig under de två åren före första speriod inte från övriga med avseende på antal vårdtillfällen eller vårdtid per uppföljningsår. Däremot skiljer de sig avsevärt från övriga under tiden i, då såväl deras årliga antal vårdtillfällen som deras årliga antal vårddagar är mycket lägre än motsvarande för övriga. De kohortmedlemmar, som skrivits ut ofrivilligt från metadon har under alla delar av uppföljningstiden fått slutenvård i mycket större utsträckning än andra. Ungefär 10 procent av uppföljningstiden har de tillbringat i slutenvård. Motsvarande för hela kohorten är ca 5 procent. Deras årliga antal vårddagar före respektive under är 34,6 respektive 50,2, medan motsvarande tal för övriga är 16,4 och 9,4. 27

30

31 Tabell 15 Vårdtillfällen och vårdtid i relation till huvuddiagnos och tid i relation till ar (observera varierande och i vissa fall överlappande diagnosgrupperingar) Diagnosgrupp /ar Antal vårdtillfällen i perioder relaterade till /ar Antal vårddagar i perioder relaterade till till /ar ICD9- och ICD10-koder Diagnoser Före Under Mellan Efter Totalt Före Under Mellan Efter Totalt ,A00-B99 Infektionssjukdomar ,B20-B24,D80-D89 Immunbristsjukdomar K,B24 Aids ,F00-F99 Psykiska störningar ,F11-F16, F18- F19 Alkoholism, drogberoende ,F11-F16,F19 Drogberoende A,F11 Drogberoende, opiater ,J10-J19 Lunginflammation ,K70-K77 Sjukdomar i levern ,T36-T51 Förgiftning av droger Alla vårdtillfällen Total vårdtid i år 30,6 59,9 17,1 15,2 122,8 Antal personer i respektive uppföljningsperiod Antal personår i respektive uppföljningsperiod Antal individer med minst ett vårdtillfälle i perioden

32 Tabell 16 Individer med olika diagnoser i olika perioder relaterade till sperioder Diagnosgrupp ICD9- och ICD10- koder Antal individer med något vårdtillfälle i perioder relaterade till /ar Antal vårdtillfällen per individ med aktuell diagnos i olika perioder Diagnoser Före Under Mellan Efter Totalt Före Under Mellan Efter Totalt ,A00-B99 Infektionssjukdomar ,B20-B24,D80-D89 Immunbristsjukdomar ,F11-F16, F18-F19 Alkoholism, drogberoende ,F11-F16,F19 Drogberoende ,F00-F99 Psykiska störningar ,J10-J19 Lunginflammation ,K70-K77 Sjukdomar i levern ,T36-T51 Förgiftning av droger K,B24 Aids A,F11 Drogberoende opiater Alla vårdtillfällen

33 Tabell 17 Genomsnittlig vårdtid för vårdtillfällen med olika huvuddiagnoser och perioder relaterade till sperioder Diagnosgrupp ICD9- och ICD10- koder Diagnoser Genomsnittlig vårdtid per vårdtillfälle i perioder relaterade till /ar Före Under Mellan Efter Totalt ,A00-B99 Infektionssjukdomar ,B20-B24,D80-D89 Immunbristsjukdomar ,F11-F16, F18-F19 Alkoholism, drogberoende ,F11-F16,F19 Drogberoende ,F00-F99 Psykiska störningar ,J10-J19 Lunginflammation ,K70-K77 Sjukdomar i levern ,T36-T51 Förgiftning av droger K,B24 Aids A,F11 Drogberoende opiater Alla vårdtillfällen

34 Tabell 18 Slutenvård dels för de individer som fortfarande var i sin första speriod och dels samtliga i kohorten under olika perioder Kategori Samtliga 261 individer i kohorten De 67 individer som vid utgången av 1998 fortfarande var i sin första speriod Samtliga utom de 67 som vid utgången av 1998 fortfarande var i sin första s period Individer som utskrivits ofrivilligt från metadon Tid i relation till sperioder Före första Under Mellan Efter Samtliga vårdtillfällen Antal personår Vårdtillfällen per personår 2,64 1,19 3,45 2,03 1,83 Samtliga vårddagar Antal vårddagar/personår 21,4 16,7 28,0 16,1 18,7 Samtliga vårdtillfällen Antal personår Vårdtillfällen per personår 2,51 0,47 0,86 Samtliga vårddagar Vårddagar per personår 22,4 6,0 9,1 Samtliga vårdtillfällen Antal personår Vårdtillfällen per personår 2,68 1,73 3,45 2,03 2,23 Samtliga vårddagar Vårddagar per personår 21,1 24,8 28,0 16,1 22,6 Samtliga vårdtillfällen Antal personår Vårdtillfällen per personår 2,85 3,39 7,94 2,77 3,58 Samtliga vårddagar Vårddagar per personår 34,6 50,2 64,6 22,0 36,5 Samtliga utom de som utskrivits ofrivilligt från metadon Samtliga vårdtillfällen Antal personår Vårdtillfällen per personår 2,04 0,71 0,90 1,15 1,05 Vårdtid Vårddagar per personår 16,4 9,4 7,1 9,3 10,7 Totalt 32

35 Försörjning De flesta patienterna i metadonprogrammen är beroende av bidrag från samhället för sin försörjning. Denna försörjning kan bestå av antingen enbart socialbidrag, enbart förtidspension eller en kombination av bidrag. Socialbidrag Av figur 5 framgår utvecklingen när det gäller socialbidrag under observationstiden, medan figur 6 ger motsvarande bild när det gäller förtidspensioner. Där redovisas för respektive kalenderår de berördas fördelning efter antal månader då socialbidrag erhållits. Där framgår att ca 18 procent av de 261 kohortmedlemmarna under 1989 inte erhöll socialbidrag under någon månad. Under åren , dvs. de år då kohortmedlemmarna intogs i, sjönk andelen som inte fick något socialbidrag. Från och med 1992 ökade andelen, och av de 177 patienter som vid utgången av 1998 fortfarande levde erhöll ca 47 procent inte socialbidrag under någon enda månad under Detta innebär dock inte att kohortmedlemmarna under de senare åren av 1990-talet var mindre beroende av samhällets stöd för sin försörjning. Under dessa senare år ökade nämligen andelen personer som uppbar förtidspension. 100% 90% mån 80% 70% 7-9 mån 60% 50% 4-6 mån 40% 30% 1-3 mån 20% 10% 0% 1988 n= n= n= n= n= n=235 År 1994 n= n= n= n= n=177 0 mån Fig. 5 Socialbidrag bland metadonbehandlade patienter som påbörjat Procentuell fördelning av kohortens levande patienter 31/12 resp. år efter antal socialbidragsmånader resp. år. 33

36 Förtidspension/sjukbidrag Uppgifter om nybeviljade förtidspension och sjukbidrag finns tillgängliga för tiden 1984 och framåt. Som framgår av figur 6 hade redan 1988, dvs. året före första möjliga metadon, 14 procent av kohortmedlemmarna beviljats förtidspension eller sjukbidrag. Under de följande åren steg andelen och vid utgången av 1998 var den 58 procent för de då kvarvarande. Har huvudförmån Har ej huvförmån n= n= n= n= n= n=230 År 1994 n= n= n= n= n=173 Fig. 6 Huvudförmån i form av förtidspension/sjukbidrag bland metadonbehandlade patienter som påbörjat Procentuell fördelning av kohortens levande patienter 31/12 resp. år efter förekomst av beviljad huvudförmån. Av de 261 personerna i studiegruppen beviljades 100 inte någon gång under åren förtidspension eller sjukbidrag. För övriga kan beviljande ha skett vid mer än ett tillfälle. Totala antalet beviljanden är 254. Tabell 19 redovisar beviljanden efter typ av beviljande och huruvida tilläggspension också beviljats. I 203 av de 254 beviljandena utgick också tilläggspension. 34

37 Tabell 19 Beviljanden av förtidspension eller sjukbidrag efter typ av beviljanden Egen tilläggspension Huvudförmån Utgår ej Utgår Total Förtidspension Sjukbidrag Total Av tabell 20 framgår fördelningen av beviljanden efter omfattningen av dels beviljad huvudförmån (förtidspension eller sjukbidrag) och dels eventuell tilläggspension. (Observera att en person kan ha haft flera beviljanden). Endast 15 av 254 beviljanden avsåg inte hel huvudförmån. Av beviljanden avseende hel huvudförmån avsåg de flesta, 188 av 239, också hel tilläggspension. Tabell 20 Beviljanden efter omfattning av huvudförmån och tilläggspension Omfattning huvudförmån Hel huvudförmån 2/3 huvudförmån Halv huvudförmån Omfattning tilläggspension Utgår ej Hel tillläggspension 2/3 tilläggspension Halv tillläggspension Total Vid beviljande av förtidspension/sjukbidrag anges orsak i form av en eller flera diagnoser. Vid ett (1) av de sammanlagt 254 beviljanden som gjordes under åren registrerades dock ingen diagnos. Vissa personer har beviljats förtidspension/sjukbidrag mer än en gång. I tabell 21 redovisas i vilken utsträckning olika diagnoser angivits som orsak vid totalt 254 beviljanden rörande de 161 individer, som minst en gång under åren beviljats förtidspension eller sjukbidrag. Diagnoserna är fördelade efter huruvida aktuellt beviljande skedde före första, efter sista/senaste eller under tid däremellan. Drogberoende angavs som orsak vid 168 av 254 beviljanden. I tabell 22 redovisas i vilken utsträckning olika diagnoser angivits som orsak till beviljande av förtidspension/sjukbidrag för de 161 berörda individerna. Orsak saknas för ett beviljningstillfälle/en person. Det bör observeras att diagnosgruppen drogberoende i tabellen är en del av den större gruppen psykiska störningar. Total 35

38 Tabell 21 Nybeviljanden 1) av förtidspensioner och eller sjukbidrag efter tidpunkt i relation till och diagnos Tid i relation till Diagnos Diagnoskoder Före Under Efter Totalt Diagnos saknas Någon diagnos Infektionssjukdomar ICD9: , ICD10: A00-B Virusinfektion ICD9: Immunbristsjukdomar ICD9: 279, ICD10: B20-B Psykiska störningar ICD9: , ICD10: F00-F Drogberoende ICD9: 304, ICD10: F11-F Nervsystemets sjukdomar ICD9: , ICD10: G00-G Cirkulationsorganens sjukdomar ICD9: , ICD10: I00-I Andningsorganens sjukdomar ICD9: , ICD10: J00-J Matsmältningsorganens sjukdomar ICD9: , ICD10: K00-K Leversjukdomar ICD9: , ICD10: K70-K Sjd i muskuloskeletala systemet ICD9: , ICD10: M00-M Skador och förgiftningar ICD9: , ICD10: S00-T ). Sammanlagt beviljades förtidspension eller sjukbidrag vid 254 tillfällen. Vid ett tillfälle ställdes ingen diagnos. Vid alla andra tillfällen ställdes en eller två diagnoser. 36