Hållbar stad öppen för världen
|
|
- Robert Magnusson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Bakgrund Göteborgs Stad har beslutat att undersöka omfattningen av det tunga narkotikamissbruket. (beslut i Social resursnämnd ) 2
3 Definition Definitionen av tungt narkotikamissbruk: personer, oavsett ålder, som under de senaste 12 månaderna någon gång injicerat narkotika eller som intagit narkotika på annat sätt dagligen eller så gott som dagligen (4 dagar eller mer i veckan) de senaste 3 dagarna. 3
4 Syfte Det huvudsakliga syftet med undersökningen är att ge politiker och beslutsfattare ett underlag för stadens planerings- och utvecklingsarbete inom missbruksområdet Kartläggningen ger en bild av droganvändning, eventuella pågående vård- eller behandlingskontakter och personernas levnadsvillkor så som boende, försörjning och levnadsform 4
5 Förändringar jämfört med 211 Kartläggningen som genomförts 217 bygger enbart på data från stadens anställda 211 ingick även sjukvård, kriminalvård och Idéburen sektor Högre krav på sekretess och integritet har tydliggjort att en kommun inte har rätt att lagra de uppgifter som krävs för kartläggningen från andra myndigheter/organisationer 5
6 Om undersökningen Sammanlagt 955 unika individer har identifierats 217 Metoden som använts är case finding och bygger på inrapporteringar från personal Mycket kan påverka inrapporteringen varför jämförelser av antalet innebär stor osäkerhet Däremot är jämförelser av trender möjliga med motsvarande underlag i form av kommunens inrapporteringar från 211 Kartläggningen ger en samlad bild av de personer kommunen haft kontakt med 217 6
7 Stadsdelstillhörighet , ,5 11,9 9,9 9,8 9,4 9 8,3 6,8 6,2 4 2,7 Stadsdelstillhörighet 217, i procent (N = 955) *Vet ej har fyllts i. Då inrapporteringarna är från stadsdelarna innebär det att det rör sig om personer som har Göteborg som vistelsekommun enligt begreppets betydelse i SoL. 7
8 Könsfördelning ,3 69, ,7 3,6 1 Man Kvinna Könsfördelning 211 och 217, i procent (N = 796 och N = 955) 8
9 Åldersfördelning ,4 26,9 24,9 24,3 2 19,6 19,1 18, ,7 7,7 19 år och yngre 2-29 år 3-39 år 4-49 år 5 år och äldre Åldersfördelning 211 och 217 uppdelat i olika åldersgrupper, i procent (N = 83 och N = 955) 9
10 Medelålder 211 och 217 Medelåldern 211 var 37,5 år - med en spridning från 15 år till 74 år Medelåldern 217 är 36 år - med en spridning från 13 år till 77 år 1
11 Primär drog 11
12 Primär drog , , ,1 6,8 5,3 2,1 1,5 1,2 Amfetamin Cannabis Heroin och andra opiater Dämpande läkemedel Alkohol* Kokain Läkemedel för opiatberoende Smärtstillande läkemedel Annat preparat** Primär drog 217, i procent (N = 954) *De personerna uppfyller kartläggningens kriterier för tungt narkotikamissbruk genom att de också använder narkotiska preparat i enlighet med studiens definition. **Främst ecstasy och GHB/GBL, men även andra preparat. 12
13 Primär drog 217 per åldersgrupp 1 Amfetamin Cannabis Alkohol** Heroin och andra opiater* Dämpande och smärtstillande läkemedel Övriga preparat*** , ,6 1,4 2,7 3,8 5,4 4,7 1,9 2,1,6 19 år och yngre 2-29 år 3-39 år 4-49 år 5 år och äldre Primär drog uppdelat på olika åldersgrupper, i procent (N = 954) *Heroin och andra opiater inklusive läkemedel för opiatmissbruk. **De personerna uppfyller kartläggningens kriterier för tungt narkotikamissbruk genom att de också använder narkotiska preparat i enlighet med studiens definition. ***Främst kokain men även ecstasy och GHB/GBL och andra preparat. 13
14 De tre mest förekommande primära drogerna per SDF 217 Amfetamin Heroin och andra opiater* Cannabis De tre mest förekommande primära drogerna uppdelat på stadsdelstillhörighet, i procent av samtliga primära droger (N = 947) *Heroin och andra opiater inklusive läkemedel för opiatmissbruk. 14
15 Primär drog 211 och , , ,7 23,9 18, Amfetamin Heroin och andra opiater inkl. läkemedel för opiaberoende Cannabis 7 1,1 Dämpande läkemedel Primär drog 211 och 217, i procent (N = 798 och N = 954) 8,6 6,8 2,1 1,9 1,5 2,4 1,2 Alkohol* Kokain Smärt- stillande läkemedel Annat preparat** *De personerna uppfyller kartläggningens kriterier för tungt narkotikamissbruk genom att de också använder narkotiska preparat i enlighet med studiens definit **Främst ecstasy och GHB/GBL, men även andra preparat. 15
16 Primär drog sammanfattning Amfetamin som primär drog har minskat från 41,9 procent till 31,6 procent Cannabis har ökat i samtliga åldersgrupper utom bland dem över 5 år Heroin och andra opiater inklusive läkemedel för opiatberoende har ökat totalt. Ökningen är bland dem över 3 år Bland dem under 3 år har det istället minskat Dämpande läkemedel har ökat Kokain har kommit in som primär drog i målgruppen 16
17 Vanligaste intagningssätt av primär drog 17
18 Vanligaste intagningssätt uppdelat på kön Männen Kvinnorna Totalt ,3 38, ,5 27,1 32,9 24,3 3,3 26, ,9 4,4 4 Oralt Rökning, inhalering Injicering Sniffning Diagram 17. Vanligaste intagningssätt senaste 12 månaderna, primär drog, uppdelat på kön 217, i procent ( N = 84) 18
19 Vanligaste intagningssätt uppdelat på olika åldersgrupper Oralt Rökning/inhalering Injicering Sniffning 9 86, ,9 44,9 39,7 39,5 36,6 38,1 32,1 32,7 24,2 2,9 17,1 13,9 13,6 7,3 3,6 2,4 3,4 19 år och yngre 2-29 år 3-39 år 4-49 år 5 år och äldre Diagram 18. Vanligaste intagningssätt senaste 12 månaderna, primär drog, uppdelat på olika åldersgrupper 217, i procent (N = 924) 19
20 Intagningssätt av primär drog Oralt Rökning, inhalering Injicering Sniffning ,5 7,2 Amfetamin 13 1,9 Heroin och andra opiater ,4 4,3 1 1,6 1 Kokain Cannabis Läkemedel för opiatberoende Annat preparat** Alkohol* Dämpande och smärtstillande läkemedel Intagningssätt av primär drog 217, i procent (N=84) 2
21 Vanligaste intagningssätt primär drog 211 och ,8 37, ,9 26, Oralt Rökning, inhalering Injicering Sniffning,8 4 Vanligaste intagningssätt senaste 12 månaderna, primär drog, 211 och 217, i procent (N = 79 och N = 84) 21
22 Injicerat någon gång senaste året uppdelat på kön ,4 49,6 59,9 53,2 46,8 4 4, Männen Kvinnorna Totalt Ja Nej Injicerat någon gång under de senast 12 månaderna uppdelat på kön, i procent (N=725) 22
23 Injicerat någon gång senaste åretuppdelat på ålder , ,6 71,3 6 56,9 55, ,1 44,1 3,5 28, ,8 19 år och yngre 2-29 år 3-39 år 4-49 år 5 år och äldre Ja Nej Injicerat någon gång under de senast 12 månaderna uppdelat på olika åldersgrupper, i procent (N=725) 23
24 Injicerat någon gång senaste året 211 och Nej 32,9% Ja 53,2% Nej 46,8% Ja 67,2% Andel som har injicerat narkotika någon gång under de senaste 12 månaderna 211, i procent (N = 586) Andel som har injicerat narkotika någon gång under de senaste 12 månaderna 217, i procent (N = 725) 24
25 Intagningssätt Injicering som vanligaste intagningssätt har minskat från 37,2 procent 211 till 26,2 procent 217 Injicerat någon gång senaste året har minskat från 67,2 procent 211 till 53,2 procent 217 Ingen under 2 år har injicering som vanligaste intagningssätt 217 och ytterst få av dem (4,8 procent) har injicerat någon gång senaste året Injicering ökar successivt i åldersgrupperna mest förekommande bland dem över 5 år De tre övriga intagningssätten har istället ökat jämfört med
26 Annan drog - det vill säga blandmissbruk 26
27 Annan drog 79 procent använder även ett eller flera andra preparat vid sidan av sin primära drog Det är en liten ökning jämfört med 211 då det var 76 procent 48 procent av samtliga tar två eller fler andra preparat vid sidan av sin primära drog 27
28 De vanligaste kombinationerna av primär drog och Annan drog Primär drog + Annan drog 1 % Amfetamin + Cannabis 11,9 Heroin och andra opiater* + Dämpande och smärtstillande läkemedel 11,5 Amfetamin + Dämpande och smärtstillande läkemedel 7, Amfetamin + Alkohol 6,9 Cannabis + Dämpande och smärtstillande läkemedel 5,3 Cannabis + Amfetamin 4,9 Cannabis + Alkohol 3,4 Dämpande och smärtstillande läkemedel + Cannabis 3,3 *Inklusive läkemedel för opiatberoende De vanligaste kombinationerna av primär drog och annan drog 1, i procent (N = 754) 28
29 Pågående vård eller behandlingskontakt 29
30 Pågående vård- eller behandlingskontakt uppdelat på kön 217 Totalt har 55,9 procent en pågående vård- eller behandlingskontakt 54,6 procent av männen har en sådan kontakt Något fler, 58,8 procent av kvinnorna har en pågående vårdeller behandlingskontakt 3
31 Pågående vård- eller behandlingskontakt uppdelat på ålder , ,1 56,4 49,7 55,9 4 33, år och yngre 2-29 år 3-39 år 4-49 år 5 år och äldre Totalt Pågående vård- eller behandlingskontakt uppdelat på olika åldersgrupper, i procent (N=87) 31
32 Form av vård- eller behandlingskontakt ,2 6,2 5,3 2,9 2,1,8,6 Öppenvård missbruk/ psykiatri Frivillig institutionsvård Annan vård eller behandlingskontakt Vård enligt LVM Förstärkt alt. hemmabaserad öppenvård Behandlingsprogram inom kriminalvården Frivillig familjehemsvård Abstinensbehandling inom slutenvården Form av vård- eller behandlingskontakt 217, i procent (N = 487) 32
33 Pågående vård- eller behandlingskontakt 211 och Nej 5,6% Nej 44,1% Ja 49,4% Ja 55,9% Pågående vård- eller behandlingskontakt 211, i procent (N = 771) Pågående vård- eller behandlingskontakt 217, i procent ( N = 87) 33
34 Samordnad individuell plan (SIP) 217 Ja 7,1% En SIP gör att enskilda personer och deras närstående blir delaktiga i planeringen av insatser från socialtjänst, hälso- och sjukvård och andra aktörer samtidigt som planen tydliggör vad olika verksamheter ansvarar för. Nej 92,9% Finns samordnad individuell plan upprättad för personen 217, i procent (N = 762) 34
35 Förekomst av SIP per stadsdel ,8 12, ,5 7,3 7,1 7,1 6,7 5,9 7, ,1 2,2 Förekomst av samordnad individuell plan (SIP) fördelat på stadsdelstillhörighet 217, i procent (N = 762) 35
36 Boende, levnadsform samt försörjning 36
37 Vanligaste boendeform uppdelat på kön 217 Män Kvinnor Total Institution/kategoriboende* 46,9 45,1 46,4 Egen bostad 18,1 17,6 17,9 Andra hand mm** 14,4 18, 15,5 Hos föräldrar 12,3 7,7 1,9 Saknar bostad*** 8,3 11,6 9,3 Vanligaste boendeform de senaste 6 månaderna fördelat på kön 217, i procent (N = 936) *Institution, försöks- eller träningslägenhet, bostad först, familjevård, fängelse, häkte. **Andrahand, inneboende, kollektiv, studentboende. ***Hotel, hos släktingar, bostadslös, annan boendeform 37
38 Vanligaste boendeform uppdelat på olika åldersgrupper Institution/kategoriboende Andrahand/inneboende/kollektiv/studentboende Saknar bostad Egen bostad Hos föräldrar ,8 7,5 8,6 9,3 5,4 5,2 4,1 1,6 1,2 19 år och yngre 2-29 år 3-39 år 4-49 år 5 år och äldre Totalt Vanligaste boendeform de senaste 6 månaderna fördelat på olika åldersgrupper 217, i procent (N = 936) 38
39 Boende 211 och ,4 4 39, ,2 17,9 12,2 15,5 13 1,9 16,3 9,3 5 Institution/ kategoriboende* Egen bostad Andrahand m.m.** Hos föräldrar Saknar bostad*** Vanligaste boendeform de senaste 6 månaderna 211 och 217, i procent (N = 777 och N = 936) * Institution, försöks- eller träningslägenhet, familjevård, fängelse, häkte. ** Andrahand/inneboende/kollektiv/studentboende. *** Hotell, hos släkting, bostadslös, annan boendeform. 39
40 Huvudsaklig försörjning uppdelat på kön 217 Män Kvinnor Totalt Försörjningsstöd 62,9 6,3 62,1 Ersättning från Försäkringskassan* 16,4 19,9 17,5 Lönebaserad inkomst** 8,8 7,4 8,4 Försörjd av förälder/anhörig 7, 7, 7, Annan försörjning*** 4,9 5,5 5,1 Huvudsaklig försörjning de senaste 6 månaderna fördelat på kön 217, i procent (N = 95) *Sjukersättning, aktivitetsersättning. **Eget arbete, A-kassa, sjukpenning, ålderspension, studiebidrag, studiemedel, föräldrapenning ***Kriminalitet, prostitution, annan försörjning. 4
41 Huvudsaklig försörjning uppdelat på olika åldersgrupper 217 Försörjningsstöd Ersättning från Försäkringskassan* Lönebaserad inkomst** 1 Försörjd av förälder/anhörig Annan försörjning*** ,1 9,7 1 8,4 5, ,9 4,1 3,4 1,2 1,1 1,8 1,8 19 år och yngre 2-29 år 3-39 år 4-49 år 5 år och äldre Totalt 5,1 Huvudsaklig försörjning de senaste 6 månaderna fördelat på olika åldersgrupper 217, i procent (N = 95) *Sjukersättning, aktivitetsersättning. **Eget arbete, A-kassa, sjukpenning, ålderspension, studiebidrag, studiemedel, föräldrapenning ***Kriminalitet, prostitution, annan försörjning. 41
42 Försörjning 211 och ,5 62, ,5 12,5 8, ,1 Försörjningsstöd Ersättning från Försäkringskassan* Lönebaserad inkomst** Försörjd av förälder/anhörig Annan försörjning*** Huvudsaklig försörjning de senaste 6 månaderna 211 och 217, i procent (N = 768 och N = 95) *Sjukersättning, aktivitetsersättning. **Eget arbete, A-kassa, sjukpenning, ålderspension, studiebidrag, studiemedel, föräldrapenning ***Kriminalitet, prostitution, annan försörjning. 42
43 Levnadsform uppdelat på kön 217 Män Kvinnor Totalt Ensamlevande 73,8 7,9 72,9 Samlevande med föräldrar/släktingar 12,2 7,9 1,9 Samlevande med partner (ej barn) 7,4 14,2 9,5 Annan levnadsform 3,1 3,6 3,2 Samlevande med partner och barn 2,3 2,5 2,4 Ensamstående med barn 1,1 1,1 1,1 Vanligaste levnadsform de senaste 6 månaderna uppdelat på kön, i procent (N = 925) 43
44 Levnadsform uppdelat på ålder 217 Ensamlevande Samlevande med föräldrar/släktingar Samlevande med partner (ej barn) Annan levnadsform Samlevande med partner och barn Ensamstående med barn ,5 7 9,5 3,2 3,6 4 3,8 3, ,3 1,2 1,6,5,6 1,2,6 2,4,6 1,1 19 år och yngre 2-29 år 3-39 år 4-49 år 5 år och äldre Totalt Vanligaste levnadsform de senaste 6 månaderna uppdelat på olika åldersgrupper, i procent (N = 925) 44
45 Levnadsform 211 och ,1 72, ,2 1,9 9,5 6 3,5 3,2 4,4 2,4 2,8 1,1 Ensamlevande Samlevande med föräldrar/ släktingar Samlevande med partner (ej barn) Annan levnadsform Samlevande med partner och barn Ensamstående med barn Vanligaste levnadsform de senaste 6 månaderna 211 och 217, i procent (N = 78 och N = 925) 45
46 Lever med barn 211 och 217 I underlaget från 211 har det rapporterats att 56 personer lever tillsammans med barn med ett svarsunderlag på 78 Den andelen har minskat 217 där det rapporterats att 32 personer lever tillsammans med barn trots ett större svarsunderlag på 925 Även om andelen som lever med barn gått ned är det fortfarande viktigt att barnen får eget stöd och att föräldrarna får stöd i sin föräldraroll 46
47 Sammanfattning Det här går åt rätt håll: Färre injicerar Heroin och andra opiater minskar bland dem under 3 år Något fler har pågående vård- eller behandlingskontakt Färre lever med barn Färre saknar bostad 47
48 Sammanfattning Det här behöver vi arbeta mer med: Många lever ett socialt mycket utsatt liv Färre har lönebaserad inkomst Nästan varannan saknar pågående vård- eller behandlingskontakt Endast 7 procent har samordnad individuell plan (SIP) 48
49 Länk till sidan om kartläggningen På sidan finns både huvud rapporten och den tekniska rapporten Dagens bildpresentationer att finnas tillgängliga på sidan inom kort Länken till sidan skickas ut tall alla som varit här idag då bildspelen har lagts dit arn/kartlaggning-av-tungt-narkotikamissbruk-igoteborg-217/ 49
50 5
51 Kontakt
Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011
Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011 Mats Anderberg Mikael Dahlberg Karin Patriksson Kunskapskällar n Rapport 2012:1 1 Innehållsförteckning Göteborgs Stad, Social resursförvaltning Kunskapskällar
Läs mer4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.
Intervjuinformation 1. Individkod: 4. Datum för ifyllande av formulär: 2. Vårdtillfälle: 5. Löpnummer: 3. Inskrivningsdatum: 6. Intervjuare/uppgiftslämnare (II+3 siffror): A - Administrativa uppgifter
Läs merTungt narkotikamissbruk 2017
Tungt narkotikamissbruk 2017 En kartläggning inom Göteborgs Stad Teknisk rapport Karin Patriksson Kunskapskällar n Kunskapskällar n är Göteborgs Stads kompetenscentrum för frågor som rör alkohol, narkotika,
Läs merTungt narkotikamissbruk 2017 En kartläggning inom Göteborgs Stad
Tungt narkotikamissbruk 2017 En kartläggning inom Göteborgs Stad Karin Patriksson Kunskapskällar n Kunskapskällar n är Göteborgs Stads kompetenscentrum för frågor som rör alkohol, narkotika, dopning, tobak
Läs merInskrivning text, IKM-DOK
Inskrivning text, IKM-DOK Individkod: Datum för intervju: Placerande kommun: Intervjuare: Inskriven: (A,B) Allmän information Klienten är en 39-årig man. Han är svensk medborgare och är född i Sverige.
Läs merSocialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer
RAPPORT 1(12) Handläggare, titel, telefon Fredrik Wastesson, vik programsekreterare fredrik.wastesson@norrkoping.se Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning
Läs merBoendeDOK. Utflyttning V E R K S A M H E T S O M R Å D E B O E N D E O C H S O C I A L J O U R
GÖTEBORGS STAD SOCIAL RESURSFÖRVALTNING BoendeDOK Utflyttning 0 V E R K S A M H E T S O M R Å D E B O E N D E O C H S O C I A L J O U R UTFLYTTNINGSFORMULÄR A - Administrativa uppgifter B - Bakgrundsinformation
Läs merBeroendemottagningarna i Gävleborgs län
Arbetsrapport 2011:2 Beroendemottagningarna i borgs län Sammanställning av besökarstatistik första halvåret 2010 Ann Lyrberg Annika Almqvist Per Åsbrink Arbetsrapport 2011:2 FoU Välfärd Region borg Grafisk
Läs merBoendeDOK. Inflyttning
GÖTEBORGS STAD SOCIAL RESURSFÖRVALTNING BoendeDOK Inflyttning IKMDOK-Boende Inskrivning 2012 Generella svarskoder: N = Ej relevant, X = Klienten vill ej svara, V = Vet ej, Z = Frågan har ej ställts Social
Läs merKartläggning av missbrukare i Eksjö, hösten 2002
1 FoU-Rapport Kartläggning av missbrukare i Eksjö, hösten 2002 Socialförvaltningen, Eksjö kommun December 2002 Johan Näslund Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet 2 Inledning och metod
Läs merInledning Sammanfattning
Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till
Läs merBeroendemottagningarna i Gävleborgs län 2009
Arbetsrapport 2010:6 Beroendemottagningarna i Gävleborgs län 2009 Besökare med erfarenhet av att injicera narkotika Ann Lyrberg Per Åsbrink Arbetsrapport 2010:6 FoU Välfärd Region Gävleborg Grafisk form:
Läs merSocialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer
RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning
Läs merKartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011
Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 11 Kunskapskällar n Disposition Bakgrund, syfte och genomförande Skattningen av tungt narkotikamissbruk Bruk av droger, vård och behandlingskontakter
Läs merPersoner intagna på SiS LVM-hem 2012
Institutionsvård i fokus n nr 5 2013 Personer intagna på SiS LVM-hem 2012 En tabellsammanställning av DOK inskrivningsintervju Institutionsvård i fokus ges ut av Statens institutionsstyrelse, SiS. Serien
Läs merDOK 2011 Inskrivning. Intervjuinformation 1. Individkod (ÅÅDDII):
1 Intervjuinformation 1. Individkod (ÅÅDDII): 2. Vårdtillfälle: 3. Inskrivningsdatum: 4. Datum för ifyllande av formulär: 5. Löpnummer: 6. Intervjuare/uppgiftslämnare: A - Administrativa uppgifter A1.
Läs merRapport om socialtjänstens kontakter med vuxna med missbruksproblem under oktober 2016
Rapport om socialtjänstens kontakter med vuxna med missbruksproblem under oktober stockholm.se Rapport om socialtjänstens kontakter med vuxna med missbruksproblem under oktober Maj 2017 Dnr: 3.1.1.-122/2017
Läs merSocialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer
RAPPORT 1(17) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning
Läs merSocialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer
RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes
Läs merSocialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer
ALLMÄN 1(13) SOCIALKONTORET 2017-11-20 759 Handläggare, titel, telefon Anna Lind, sakkunnig 011-15 22 32 Socialnämnden Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning
Läs merPersoner intagna på SiS LVM-institutioner 2009
Allmän SiS-rapport 2010:7 Personer intagna på SiS LVM-institutioner 2009 En sammanställning av DOK inskrivningsintervju Förord En viktig uppgift för Statens institutionsstyrelse, SiS, är att dokumentera
Läs merSocialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer
RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes
Läs merNarkotikakartläggning för 2010
KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter
Läs merAllmän information (1 av 1) A10 Intervjuarkod. A11 Enhetskod
ASI Uppföljning ASI Uppföljning är en standardintervju för uppföljning av personer i missbruks- och beroendevård. Den används för att stämma av personens situation och hjälpbehov samt för uppföljning av
Läs merSKL Handlingsplan år
SKL Handlingsplan 13-29 år Framtagen via MILK Missbruk inom Landsting och Kommun 43 förslag som riktar sig till SKL, staten, kommuner och regioner Formuleras som bör och ska Riktar sig till beslutsfattare
Läs merSOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.1-0080/2009 SAN 2009-02-12 SID 1 (6) 2009-01-14 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 508 25 606 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden
Läs merCANs rapporteringssystem om droger (CRD)
CAN Rapport 100 CANs rapporteringssystem om droger (CRD) Tendenser i Göteborg sommarhalvåret 2006 Erik Fender CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol,
Läs merKunskapskällar n. Ove Lundgren
Kunskapskällar n Ove Lundgren Tel. 031-367 93 27 ove.lundgren@socialresurs.goteborg.se Göteborgs stads kunskaps- och informationscentrum för alkohol- och narkotikafrågor http://socialutveckling.goteborg.se/kk
Läs merScreening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Läs merAllmän information (1 av 1) Intervjuarkod. A10 Enhetskod
ASI Grund ASI Grund är en standardintervju för kartläggning och bedömning av problem och resurser för personer med missbruks- och beroendeproblem. Intervjun innehåller huvudsakligen frågor om sju livsområden:
Läs merNationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Läs merASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan
ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan ASI Grund är en standardintervju för kartläggning och bedömning av problem och resurser för personer med missbruks- och beroendeproblem. Intervjun innehåller huvudsakligen
Läs merAllmän SiS-rapport 2006:3. Årsrapport DOK 04. Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år Tabeller ISSN
Allmän SiS-rapport 2006:3 Årsrapport DOK 04 Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år 2004. Tabeller ISSN 1404-2584 Förord En viktig uppgift för Statens institutionsstyrelse, SiS, är att dokumentera
Läs merNarkotikakartläggning för 2009
KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat
Läs merSocialt arbete - specialisering eller integrering?
Socialt arbete - specialisering eller integrering? Funktions-/ärendetypsindelad organisation Barn- och familjeenhet Utrednings- och försörjningsstödsenhet Missbruksenhet Funktionshinderenhet Mottagningsenhet
Läs merKartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun
Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun 2015-01-26 Åsa Dyckner Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Genomförande... 4 4 Socialstyrelsens definitioner av hemlöshet...
Läs merUPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01
Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit
Läs merAllmän SiS-rapport 2007:4. Årsrapport DOK 06. Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år Tabeller. ISSN
Allmän SiS-rapport 2007:4 Årsrapport DOK 06 Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år 2006. Tabeller. ISSN 1404-2584 Förord En viktig uppgift för Statens institutionsstyrelse, SiS, är att dokumentera
Läs merÅrsrapport ASI 2010 1 [41] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN
1 [41] Referens Staffan Wallier Årsrapport ASI 2010 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-53061814 E-post staffan.wallier@botkyrka.se
Läs merSammanställning av ASI-intervjuer i Nordväst. Jämförelser mellan kön, ålder, missbruksgrupper och nordvästkommunerna
Sammanställning av ASI-intervjuer i Jämförelser mellan kön, ålder, missbruksgrupper och nordvästkommunerna Utvärderingsrapport mars 2009 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 1. Inledning...6 1.1 Läsarens
Läs merAllmän SiS-rapport 2006:5. Årsrapport DOK 05. Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år Tabeller ISSN
Allmän SiS-rapport 2006:5 Årsrapport DOK 05 Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år 2005. Tabeller ISSN 1404-2584 Förord En viktig uppgift för Statens institutionsstyrelse, SiS, är att dokumentera
Läs merKARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 2012
KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 212 Rapport Drogsamrådet 2 Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 212... 1 Förord 5 Kartläggningen 6 Metoder 6 212 års insamlande av uppgifter för
Läs merSvar på remiss avseende Förslag till Göteborgs Stads plan för arbetet mot etablerat missbruk och beroende
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-03-06 Diarienummer N140-0858/16 Sektor Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder Stina W Björstedt Telefon: 031-366 88 12 E-post: stina.w.bjorstedt@norrahisingen.goteborg.se
Läs merKartläggning av narkotika i Norrköping för 2012
1 213-9-12 Kartläggning av narkotika i Norrköping för 212 SOCIALKONTORET, BEROENDEKLINIKEN OCH FRIVÅRDEN, NORRKÖPING SAMMANSTÄLLD AV BRITT BIRKNERT SOCIALKONTORET 213-9-1 2 Kartläggning av narkotika i
Läs merÅrsrapport ASI 2009 1 [3] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN
1 [3] Referens Staffan Wallier Årsrapport ASI 2009 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-53061814 E-post staffan.wallier@botkyrka.se
Läs merHEMLÖSHETEN I SVERIGE
HEMLÖSHETEN I SVERIGE Antalet människor som lever i hemlöshet har ökat kraftigt. Från cirka 8 000 år 1999 till 34 000 år 2011. Socialstyrelsens senaste kartläggning gjordes under en vecka i april 2017.
Läs merAllmän SiS-rapport 2009:6. Årsrapport DOK 08. Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år Tabeller ISSN
Allmän SiS-rapport 2009:6 Årsrapport DOK 08 Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år 2008. Tabeller ISSN 1404-2584 Förord En viktig uppgift för Statens institutionsstyrelse, SiS, är att dokumentera
Läs merÅrsrapport DOK 07. Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år Tabeller.
Allmän SiS-rapport 2008:7 Årsrapport DOK 07. Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år 2007. Tabeller. ISSN 1404-2584 Förord En viktig uppgift för Statens institutionsstyrelse, SiS, är att dokumentera
Läs merSkattning av narkotikaanvändning
Skattning av narkotikaanvändning Tungt narkotikamissbruk en kartläggning inom Göteborgs stad, Göteborgs stad, 13 nov 2018 Håkan Leifman, direktör CAN Narkotikaanvändningen nationell nivå CAN följer utvecklingen
Läs merPersoner utskrivna från SiS LVM-hem 2017
INSTITUTIONSVÅRD I FOKUS n NR 4 2018 Personer utskrivna från SiS LVM-hem 2017 En tabellsammanställning av DOK utskrivningsintervju Institutionsvård i fokus ges ut av Statens institutionsstyrelse, SiS.
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs merSocialnämndens beslut
Protokollsutdrag Socialnämnden 2017-05-16 Justerat 2017-05-18 Åsa Lindhagen (MP) och Andréa Ström (M) 12 Rapport om socialtjänstens kontakter med vuxna med missbruksproblem under oktober Dnr 3.1.1-122/2017
Läs merNationell baskurs 2014-11-25
Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade
Läs merPersoner utskrivna från SiS LVM-hem 2015
INSTITUTIONSVÅRD I FOKUS n NR 3 2017 Personer utskrivna från SiS LVM-hem 2015 En tabellsammanställning av DOK utskrivningsintervju Institutionsvård i fokus ges ut av Statens institutionsstyrelse, SiS.
Läs merUtdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003
Kommunstyrelsen Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2013-10-22 Sid Delges: Socialnämnden och arbete Peter Nyberg Styrdokument 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Handlingsplan Utifrån inventering och analys kring
Läs merSkåne-UNO 2004. En kartläggning av narkotikamissbrukets omfattning. www.m.lst.se. Sociala frågor SKÅNE I UTVECKLING 2005:6
Skåne-UNO 2004 En kartläggning av narkotikamissbrukets omfattning www.m.lst.se Sociala frågor SKÅNE I UTVECKLING 2005:6 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: Upplaga: Skåne-UNO
Läs merPersoner utskrivna från SiS LVM-hem 2016
INSTITUTIONSVÅRD I FOKUS n NR 5 2017 Personer utskrivna från SiS LVM-hem 2016 En tabellsammanställning av DOK utskrivningsintervju Institutionsvård i fokus ges ut av Statens institutionsstyrelse, SiS.
Läs merEnsamkommande ungdomars kontakt med. Maria-mottagningarna i Sverige. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik
Ensamkommande ungdomars kontakt med Maria-mottagningarna i Sverige Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik mikael.dahlberg@lnu.se Introduktion I medier och tidskrifter har ensamkommande ungdomars
Läs merRapport om socialtjänstens kontakter under oktober 2012 med vuxna med missbruksproblem
B BBBBBI SOCIALFÖRVALTNINGEN A VDE LN INGE N FÖ R STA D SÖ VERG RIP AND E SO C IA LA FRÅG O R STRA TEG ISKA EN HE TE N BILAGA SID 1 (33) 2013-01-10 Rapport om socialtjänstens kontakter under oktober 2012
Läs merÖkat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter
AIRI PARTANEN Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter Buprenorfin används i substitutionsbehandling av starkt opiatberoende patienter. Preparatet säljs emellertid också
Läs merNarkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning
Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Håkan Leifman CAN Sverige mot narkotika, Landskrona 1-2 oktober 2015 Upplägg: Användningen i Sverige Cannabis Nätdroger Totalanvändning Fokus på unga men
Läs merFolkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun
Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa
Läs merUnga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
Läs merVad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?
Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina
Läs merMaterial CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
2011-03-07 Material Rapportserien Nr 8 Narkotikasituationen i Norden... 40,00 Nr 12 Totalkonsumtionsmodellen. En forskningsöversikt... 40,00 Nr 14 Sverige, EG och alkoholpolitiken. En konferensrapport...
Läs merSamordningsprogram för patienter med blandberoende
Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri
Läs merFörslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.
TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för
Läs merRapport om socialtjänstens kontakter med personer med missbruksproblem under oktober 2008
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (28) 2009-01-10 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 508 25 606 Rapport om socialtjänstens kontakter med personer med missbruksproblem
Läs merPresentation vid projektledarträff 2 september 2015
Presentation vid projektledarträff 2 september 2015 Ulf Malmström KU-SA 2 2015-09-08 Fördjupad uppföljning och analys av utvecklingen inom ANDT-området En återrapportering av regeringsuppdraget att ansvara
Läs merSocialtjänstens kontakter med vuxna missbrukare år 2004 och översikt åren
SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN STABEN Socialtjänstens kontakter med vuxna missbrukare år 24 och översikt åren 1996-24 Medelåldern bland de kända missbrukarna har ökat Antalet bostadslösa missbrukare har minskat
Läs merReferensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.
Referensmaterial ASI 2008 Klicka eller tryck här för att ange text. Referensmaterial ASI Som en del av forskningsprojektet Referensmaterial för bättre användning av ASI-intervjun genomfördes i oktober
Läs merTjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo.
SIGNERAD 2014-01-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum 2014-02-12 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Kartläggning av hemlösa år 2013 STK-2013-969
Läs merKartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete
Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT
Läs merNationellt perspektiv
Nationellt perspektiv Sammandrag ur Socialstyrelsens lägesrapport Individ- och familjeomsorg 2017 Områden Social barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Våld i nära relation Missbruks- och beroendevård
Läs merbilaga 1 Sammanställning av verksamheter och m.m. Tillståndshavare/ huvudman KOMMUN Hemmets namn Tillstånd enl 69 SoL
Sammanställning av verksamheter 1999-12-31 och 2000-08-31 m.m. KOMMUN Hemmets namn Tillståndshavare/ huvudman Målgrupp KALMAR Södertull Kalmar kn Alkohol- och blandmissbrukare i åldern 20 65 år NYBRO Ebba
Läs merBoInvent1 Kartläggning april 2014
BoInvent1 Kartläggning april 2014 Innehållsförteckning Sid 2 (15) Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Resultat... 5 Antal hushåll och dess sammansättning... 5 Kön och ålder...
Läs merFöräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet
Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet
Läs merTEMA: Droger Mitt namn:
TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren
Läs merAllmän SiS-rapport 2004:7. Årsrapport DOK 02. Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år Tabeller ISSN
Allmän SiS-rapport 2004:7 Årsrapport DOK 02 Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år 2002. Tabeller ISSN 1404-2584 Förord En viktig uppgift för Statens institutionsstyrelse, SiS, är att dokumentera
Läs merIntresseanmälan Samordningsförbundet Insjöriket
Intresseanmälan Samordningsförbundet Insjöriket Insatser finansierade av samordningsförbundet vänder sig till dig som är i behov av stöd från flera myndigheter för att nå arbete eller studier. Vill du
Läs merPersoner intagna på SiS LVM-hem 2016
INSTITUTIONSVÅRD I FOKUS n NR 4 2017 Personer intagna på SiS LVM-hem 2016 En tabellsammanställning av DOK inskrivningsintervju Institutionsvård i fokus ges ut av Statens institutionsstyrelse, SiS. Serien
Läs merÖppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning Nationella resultat och resultat kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts
Läs merStatistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum
Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig
Läs merDIS Deltagare i samverkan
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN DIS Deltagare i samverkan Uppföljning 2005-2007 Helena Johansson Hisingen
Läs merKön. Ålder. Gävleborg. Det totala antalet svarande föräldrar är 104 vilka sammanlagt har 213 barn. 56% 44% 41% 26% 19% 12% 2% 0%
Gävleborg Det totala antalet svarande föräldrar är 104 vilka sammanlagt har 213 barn. Diagram 1: Föräldrarnas könsfördelning Kön 56% 44% Kvinna Man Diagramkommentar: n=104. Diagram 2: Föräldrarnas ålder.
Läs merFrågeområde alkohol och droger
Frågeområde alkohol och droger Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg Riskabel alkoholkonsumtion bygger på screeningtestet Alcohol Use Disorder Identification Test (AUDIT). AUDIT utvecklades av WHO
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merwww.lio.se Narkotikakartläggning Östergötland 2009
www.lio.se Narkotikakartläggning Östergötland 29 Kartläggning av känt missbruk i Östergötland Under 29 genomfördes den tredje kartläggningen av det kända narkotikamissbruket i Östergötland genom ett samarbete
Läs merUngDOK. - ett projekt inom Trestad 2. Mikael Dahlberg Annika Hallén Hemb
UngDOK - ett projekt inom Trestad 2 Mikael Dahlberg Annika Hallén Hemb Disposition 1. Trestad 2 och UngDOK 2. Uppgifter från UngDOK 3. Hur uppfattar ungdomar och behandlare UngDOK Trestad 2 projekt UngDOK
Läs merBilaga 1: Enkät Webbkollen Barn och Unga
Bilaga 1: Enkät Webbkollen Barn och Unga 1. Kom ihåg att du måste fullfölja registreringen och komma till sista sidan för att dina svar ska sparas. Så länge du har uppe samma webbläsare så ligger dina
Läs merHur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog
Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod
Läs merAnvändning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott
Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Lena Lundholm leg psykolog, doktorand Rättsmedicin Uppsala universitet Kriminalvårdens FoU: Stockholmsgruppen Bakgrund Anabola effekter- muskeltillväxt
Läs merNarkotikadödligheten i Sverige. Anna Fugelstad Med dr Karolinska Institutet
Narkotikadödligheten i Sverige Anna Fugelstad Med dr Karolinska Institutet 800 Årligt antal narkotikarelaterade dödsfall enligt Dödsorsaksregistret 700 600 500 400 300 200 100 0 1997 1998 1999 2000 2001
Läs merSammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)
Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna
Läs merIndikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg
Indikatorer inom missbruksvården Mats Anderberg Mikael Dahlberg Upplägg Introduktion om indikatorer Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården Indikatorer baserade på UngDOK Indikatorers
Läs merUtredning av inrättande av stödlinje för narkotikaberoende
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2017-09-18 1 (2) HSN 2017-0515 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Andreas Falk 2017-10-24 Utredning av inrättande av stödlinje för narkotikaberoende Ärendebeskrivning
Läs merStatistikrapport Sagahemmet av Johan Holmdahl
Statistikrapport Sagahemmet av Johan Holmdahl Innehållsförteckning. Personalens perspektiv.... Beskrivning av personalen.... Om målsättning.... Om stödet..... Om kontaktmannaskapet.... Om metoder.... Om
Läs merSeminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling
Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling Anders Håkansson, leg läkare, professor Enheten för klinisk beroendeforskning Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Heroin Injektion, rökning, sniffning
Läs merVad säger ASI om missbrukare i Malmö?
Vad säger ASI om missbrukare i Malmö? Kartläggning och analys av förändringar under ett år avseende de 784 missbruksklienter i Malmö som intervjuats med ASI-metoden fram till november 2008 Juni 2010 Stadskontoret
Läs mer