Beroendemottagningarna i Gävleborgs län 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beroendemottagningarna i Gävleborgs län 2009"

Transkript

1 Arbetsrapport 2010:6 Beroendemottagningarna i Gävleborgs län 2009 Besökare med erfarenhet av att injicera narkotika Ann Lyrberg Per Åsbrink

2 Arbetsrapport 2010:6 FoU Välfärd Region Gävleborg Grafisk form: Baringo reklam & kommunikation, Gävle Tryck: Backman Info, Gävle 2

3 Innehåll Bakgrund 4 Syfte 4 Frågeställningar.. 4 Avgränsning 5 Metod.. 5 Bortfall. 5 Besökare med erfarenhet av att injicera narkotika.. 6 Sammanfattning av resultatet.. 15 Bilagor: 16 Aktualiseringsblankett, Beroendecentrum KIM-blankett Klienter i missbruksbehandling, Socialstyrelsen 3

4 Beroendemottagningarna i Gävleborgs län besökare med erfarenhet av att injicera narkotika Bakgrund I Gävleborgs län finns idag sex beroendemottagningar som bedrivs i samverkan mellan kommun och landsting. Dessa mottagningar är belägna i Hudiksvall, Ljusdal, Bollnäs, Söderhamn, Gävle och västra Gästrikland (Sandviken, Hofors och Ockelbo). Mottagningarnas verksamheter regleras i lokala samverkansavtal. Ytterligare en beroendemottagning finns i Ovanåkers kommun, den drivs i samverkan men saknar i dagsläget samverkansavtal. Vid mottagningarna arbetar sjuksköterskor, läkare, socionomer, alkohol- och drogterapeuter och behandlare, lite varierat beroende på de lokala avtalen. Gemensamt för mottagningarna är att det ska vara lätt för personer med missbruks- och beroendeproblem att söka hjälp, mottagningarna utgör den första länken i vårdkedjan. Sedan 2007 har ett gemensamt utvecklingsprojekt pågått med stöd av FoU Välfärd. Syftet är att utveckla en metod för att systematiskt samla in basuppgifter om besökarna och den hjälp de erhåller för att ge underlag för att kunna beskriva verksamheterna och målgrupperna. Arbetet har resulterat i att samtliga mottagningar från och med 2009 rapporterar vissa uppgifter. Denna delrapport grundar sig på uppgifter från Syfte Varför beskriva besökare som har erfarenhet av injektionsmissbruk? Det finns två syften. Det första syftet är att pröva vilken information som går att få ut av grundmaterialet: att lyfta ut och beskriva en viss målgrupp och om denna information kan vara användbar i ett utvecklingsarbete. Det andra syftet utgår från att det finns ett behov av att landsting och kommuner samarbetar för att förbättra sprutnarkomaners hälsa, en fråga som uppmärksammades vid ett seminarium 9 juni 2010 arrangerat av Samhällsmedicin vid Landstinget Gävleborg och länets smittskyddsenhet. För ett förbättringsarbete behövs först av allt kunskaper. Förhoppningen är att denna rapport ska ge en bild av de besökare till beroendemottagningarna som har erfarenhet av injektionsmissbruk och på så sätt bidra till ökad kunskap om gruppen. Frågeställningar Hur många av beroendemottagningarnas besökare har erfarenhet av injektionsmissbruk och hur många injicerar dagligen? Vilken/vilka är deras huvuddroger idag? Hur ser deras sociala situation ut i fråga om levnadsform, boende, sysselsättning, försörjning, och hur skiljer sig den från besökarna i övrigt? 4

5 Avgränsning Uppgifterna grundar sig på insamlade data under ett år; 2009, från sex beroendemottagningar i Gävleborgs län. Rapporten beskriver enbart besökarna vid beroendemottagningarna, och ger därmed ingen heltäckande beskrivning av det totala antalet personer med erfarenhet av injektionsmissbruk i länet. Metod Uppgifterna är hämtade från aktualiseringsblanketter och KIM-rapporter 1, se bilaga 1 och 2. Vid första och sista vårdtillfället samlas information in med hjälp av blanketterna. Fokus är på antal vårdtillfällen och inte på varje individ. För att fokusera på individen krävs att gemensamma dokumentationssystem mellan huvudmännen införs eller någon slags individkod. Detta har inte gått att lösa hittills. En person kan ha sökt vård igen under samma halvår och därför rapporterats flera gånger under året. Delrapporten anger antalet vårdtillfällen, antalet individer kan uppuppskattas vara något färre. Då rapporteringen gjorts manuellt kan å andra sidan någon ha sökt vård utan att ha rapporterats. Vi bedömer dock att denna felkälla är liten. Bortfall Totalt besvarades vid 885 av de inrapporterade 1445 behandlingarna 2 frågan om injektionsmissbruk någonsin i livet eller för närvarande av den primära drogen eller av en annan drog. 153 har svarat vet ej på frågan och hela 560 har inte svarat alls. Av de som inte har besvarat frågan är 114 anhöriga till personer som lever i missbruk/beroende och har av den anledningen inte besvara frågan och ska heller inte göra det. 38 personer har kallats till mottagningen i Söderhamn på grund av att de omhändertagits av polis enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade m.m. (LOB). Återstår 403 som inte har besvarat frågan och 153 som svarat vet ej vilket utgör ett bortfall på 38,8 %. Hos 72 % av beroendemottagningarnas besökare som besvarat frågan utgör alkohol det största problemet och för 28 % utgör ett narkotiskt preparat det största problemet. Utan att göra någon djupgående bortfallsanalys är en tänkbar förklaring till bortfallet att frågan om injektionsmissbruk kan ha uppfattats som irrelevant och hoppats över om besökaren bara har alkohol som drog. Troligtvis utgörs bortfallet till största del av personer med alkohol som enda problem och som aldrig har missbrukat narkotika. 1 KIM - Klienter I Missbruksvård ett rapporteringssystem för missbruksvården avsett att utgöra en basdokumentation av alla vårdtillfällen under ett år och ge ett underlag att följa hur missbruksvården utvecklas. Sverige ingår i ett gemensamt rapporteringssystem inom EU och centrum för bevakning av narkotikafrågor, (EMCDDA). 2 Med behandling avses medicinsk- och/eller psykosocialbehandling. Även provtagning, kartläggning, utredning och rådgivning innefattas i begreppet. Behandlingen kan bestå av ett eller flera kontakter med mottagningen. 5

6 Besökare med erfarenhet av att injicera narkotika Ur datamaterialet för besökare vid beroendemottagningarna har de personer som sagt sig injicera plockats ut. En jämförelse med totalsiffror för hela antalet besökare ges i den högra kolumnen (jämfört totalt). Tabell 1. Andelen besökare som brukat narkotika Antal. Procent. Antal Valid Procent Injicerat någon gång i livet men inte de senaste 30 dagarna ,6 Injicerar för närvarande 51 5,8 Aldrig injicerat ,2 Vet ej ,3 Totalt ,0 Bortfall 560 Totalt 1445 Av totalt 885 inrapporterade vårdtillfällen där frågan besvarats injicerar närmare 4 % (n = 51) för närvarande och ytterligare 10 % (n = 138) har injicerat någon i livet, men inte de senaste 30 dagarna. Alltså har 189 besökare (21 %) i olika grad erfarenhet av att injicera narkotika. 6

7 Tabell 2. Andelen besökare erfarenhet av injektionsmissbruk, uppdelat på kommuner Antal. Procent. Injektionsmissbruk Totalt Injicerat någon gång i livet men inte de senaste 30 dagarna Injicerar för närvarande Sandviken ,8% 16,2% 100 % Hofors ,0% 40,0% 100 % Ockelbo ,0%,0% 100 % Hudiksvall ,5% 29,5% 100 % Bollnäs ,0%,0% 100 % Ljusdal ,0% 40,0% 100 % Söderhamn ,8% 15,2% 100 % Gävle ,3% 46,7% 100 % Ovanåker ,0%,0% 100 % Totalt ,0% 27,0% 100 % Störst antal besökare med erfarenhet av narkotika finner vi i Hudiksvall (n= 61), följt av Sandviken (n=37) och Söderhamn (n=33). Antalet besökare som har ett pågående injektionsmissbruk är störst i Hudiksvall (n=18) (tabell 2). Gävle startade sin verksamhet i juni 2009 varför de saknar dokumentation för första halvåret Ovanåker har inte ingått i rapporteringen, den person redovisas som hemmahörande i Ovanåker har besökt mottagningen i Bollnäs. 7

8 Tabell 3. Kön, pat. erfarenhet av injicering. Antal Procent Jämfört totalt % Man ,3 65,1 Kvinna 47 24,7 34,9 Totalt , ,3 % av de som har erfarenhet av att injicera är män och 24,7 % är kvinnor. Medelåldern är 37 år, vilket är något lägre jämfört med det totala antalet besökare där medelåldern är 42 år. Tabell 4. Ungdom/vuxna, pat. erfarenhet av injicering. Antal Procent Jämfört totalt % Ungdom (16-24 år) 21 11,1 18,5 Vuxen (över 25 år) ,4 81,5 Totalt ,0 100 Andelen unga vuxna, under 25 år, med erfarenheter av injicering är 11,1 % jämfört med det totala antalet besökare under 25 år som är 18,5 %. Tabell 5. Injicerat de senaste 30 dagarna fördelat på ålder (under eller över 25 år). Injektionsmissbruk Totalt Injicerat någon gång i livet men inte de senaste 30 dagarna Injicerar för närvarande Ungdom (16-24 år) ,7% 33,3% 100 % Vuxen (över 25 år) ,7% 26,3% 100 % Totalt ,9% 27,1% 100 % Åldersgrupperna är svåra att jämföra med varandra på grund av. den ojämna fördelningen. Tittar man specifikt utifrån åldersgrupper finner vi att 67 % av ungdomarna inte injicerat de senaste 30 dagar, jämfört med vuxna där andelen är 74 %. Dvs. en ungefärlig stor andel i de båda grupperna injicerar för närvarande, 33 % av ungdomarna och 26 % av de vuxna. 8

9 abell 6. Tidigare vårdad för alkoholproblem (under eller över 25 år) Tidigare vård för alkoholproblem Totalt Aldrig Tidigare vårdad Vet ej Ungdom (16-24 år) ,3% 57,1% 9,5% 100 % Vuxen (över 25 år) ,3% 59,9% 4,2% 100 % Totalt ,1% 59,6% 4,8% 100 % Ovanstående tabell visar att 33 % av ungdomarna och 35 % av de vuxna aldrig vårdats för alkoholproblem. 57 % av ungdomarna och nära 60 % av de vuxna har tidigare vårdats. Dvs. en ungefärlig lika stor andel i de båda åldersgrupperna. abell 7. Tidigare vårdad för narkotikaproblem (under eller över 25 år) Tidigare vård för narkotika problem Totalt Aldrig Tidigare vårdad Vet ej Ungdom (16-24 år) ,6% 71,4%,0% 100 % Vuxen (över 25 år) ,8% 76,4% 1,8% 100 % Totalt ,6% 75,8% 1,6% 100 % Tabell 7 visar att 29 % av ungdomarna och 22 % av vuxna aldrig vårdats för narkotikaproblem. 71 % av ungdomarna och nära 76 % av vuxna har tidigare vårdats. I jämförelse med alkoholproblem (se ovan) så har en högre andel i de båda grupperna tidigare vårdats för narkotikaproblem. 9

10 Tabell 8 beskriver vilken drog som orsakar personen mest problem och/eller utgör anledningen till att han/hon sökt vård. Tabell 8. Primärdrog. Uppdelat på besökare som injicerat någon gång i livet respektive injicerar för närvarande. Antal. Procent. Injektionsmissbruk Totalt Injicerat någon gång i livet, men inte de senaste 30 dagarna Injicerar för närvarande Alkohol Heroin Metadon Buprenorfin (Subutex) Andra opiater eller smärtstillande mediciner Amfetaminer MDMA/ectasy och andra derivat Benzodiazepiner Hasch Totalt Ovanstående tabell visar att alkohol (46,8%) är den dominerande primärdrogen för de besökare som injicerat någon i livet, men inte de senaste 30 dagarna. För de besökare som injicerar för närvarande är amfetamin (42%) den vanligaste drogen (tabell 6). Observera att det inte betyder att det nödvändigtvis är primärdrogen som injiceras. Tabell 9 Användningsfrekvens av primärdrog. Antal. Procent. Antal Valid Procent Jämfört totalt % Ej använt senaste 30 dagarna 41 23,4 15,0 Använt en gång per vecka eller mindre 17 9,7 9,7 Använt 2-6 dagar per vecka 52 29,7 36,7 Använt dagligen 59 33,7 36,4 Vet ej 6 3,4 2,1 Totalt ,0 100 Bortfall 15 Totalt 190 Tabell 9 visar användningsfrekvens av primärdrog. Jämfört med hela gruppen besökare har de med erfarenhet av injektionsmissbruk en något lägre användningsfrekvens av primärdrog och 23,3 % har inte använt drogen alls de senaste 30 dagarna. 10

11 Tabell 10. Levnadsform. Antal. Procent. Antal Valid Procent Jämfört totalt % Ensamlevande ,6 51,6 Ensamstående med barn 8 4,3 9,0 Samlevande med partner, ej barn 23 12,2 19,0 Samlevande med partner och barn 14 7,4 9,9 Samlevande med vän/vänner 3 1,6 0,3 Samlevande med förälder/-rar eller släkt 18 9,6 7,6 Annan levnadsform 8 4,3 1,8 Vet ej 2 1,1 0,7 Totalt ,0 100 Bortfall 2 Totalt 190 Antalet ensamlevande bland de som har erfarenhet av att injicera är 59,6 %, vilket är något högre i jämförelse med det totala antalet besökare där 51,6 % är ensamlevande. 22 personer (11,7%) lever tillsammans med barn. Tabell 11. Boendeform. Antal. Procent. Antal Valid Procent Jämfört totalt % Egen bostad ,0 78,3 Andra hand, inneboende 16 8,5 3,2 Boendekollektiv 10 5,3 1,7 Försökslägenhet, träningslägenhet 9 3,7 1,3 Vårdinstitution, inackordering 7 3,7 1,7 Familjehem 1 0, 5 0,1 Fängelse, häkte 2 1,1 0,3 Hos föräldrar 17 9,0 7,5 Hos släktingar 3 1,6 0,9 Bostadslös 18 9,5 3,9 Annan boendeform 0 0 0,7 Vet ej 2 1,1 0,5 Totalt ,0 100 Bortfall 1 Totalt 190 Endast 55% bor i egen bostad, vilket är en markant skillnad i jämförelse med det totala antalet besökare där 78,3 % bor i egen bostad. 9% är bostadslösa. 11

12 Tabell 12. Huvudsaklig sysselsättning. Antal. Procent. Antal Valid Procent Jämfört totalt % Arbete 38 20,1 31,2 Studier 8 4,2 5,8 Annat ,9 59,0 Vet ej 9 4,8 3,9 Totalt ,0 100 Bortfall 1 Totalt 190 Av de som har erfarenhet av injektionsmissbruk arbetar 20,1 %, vilket är i betydligt mindre omfattning i jämförelse med det totala antalet besökare där 31,2 % arbetar. 70,9 % har annan sysselsättning. Tabell 13. Huvudsaklig försörjning. Antal. Procent. Antal Valid Procent Jämfört totalt % Inkomst av eget arbete 32 16,9 29,9 Pension (förtids eller ålderspension) 39 20,6 24,7 Försörjningsstöd 65 34,4 16,1 Arbetslöshetsersättning 6 3,2 7,7 Studiebidrag 2 1,1 3,5 Medel från förälder/anhörig 3 1,6 1,4 Sjukbidrag/sjukpenning 22 11,6 8,2 Kriminalitet/prostitution 5 2,6 1,0 Annat försörjningssätt 5 2,6 2,4 Vet ej 10 5,3 5,1 Totalt ,0 100 Bortfall 1 Totalt 190 Den vanligaste försörjningskällan är försörjningsstöd (34,4 %) följt av pension (20,6 %) inkomst av arbete (16,9 %) och sjukbidrag/sjukpenning (11,6 %). Bland det totala antalet besökare försörjer sig färre genom försörjningsstöd (16,1 %) och fler genom arbete (29,9 %) och pension (24,7 %). 12

13 Tabell 14. Högsta fullföljda utbildningsnivå. Antal. Procent. Antal Valid Procent Jämfört totalt % Ej fullföljt grundskola 24 14,6 6,0 Fullföljt grundskola 58 35,4 33,3 Fullföljt gymnasium 49 29,9 36,8 Fullföljt eftergymnasial utbildning högskola/universitet 16 9,8 13,0 Vet ej 17 10,4 10,9 Totalt ,0 100 Bortfall 26 Totalt 190 Bland de med erfarenheter av injektionsmissbruk har14,6 % inte fullföljt grundskola. 29,9 % har fullföljt gymnasium och 9,8 % har fullföljt eftergymnasial utbildning. Bland det totala antalet besökare är det 6 % som inte fullföljt grundskola, 36,8 % har fullföljt gymnasium och 13 % fullföljt eftergymnasial utbildning. Tabell 15. Vart tar besökare vägen efter kontakt. Antal. Procent. Antal Valid Procent Jämfört totalt % Klarar sig själv 56 45,5 54,8 Fortsatt kontakt med socialtjänsten 42 34,1 20,0 Behandling i öppenvård 7 5,7 4,7 Behandling i slutenvård 7 5,7 5,1 Kontakt med primärvården 4 3,3 3,2 Fortsatt kontakt med annan personal på Beroendecentrum 1 0, 8 2,9 Annat 6 4,9 5,7 Totalt ,0 100 Bortfall 67 Totalt ,5 % går vidare till annan behandling/kontakt efter avslutad kontakt med beroendemottagningen. Fortsatt kontakt med socialtjänsten är vanligast. Bland det totala antalet besökare är det fler som klarar sig på egen hand (54,8%) och färre (45,2%) går vidare till annan behandling/kontakt efter avslutad kontakt med beroendemottagningen. 13

14 Tabell 16. Hur avslutades kontakten med Beroendeenheten? Antal. Procent. Antal Valid Procent Jämfört totalt % Enligt planering 50 38,2 57,4 Besökare avbryter kontakten 81 61,8 42,6 Totalt ,0 100 Bortfall 59 Totalt 190 Hela 61,8 % avbryter kontakten; vilket är i betydligt högre omfattning i jämförelse med det totala antalet besökare där 42,6 % avbryter. Antal träffar är i genomsnitt 12 jämfört med 10 träffar för det totala antalet besökare. 14

15 Sammanfattning av resultatet Vid totalt 885 inrapporterade behandlingar har frågan om injektionsmissbruk besvarats. Närmare 4 % (n=51) injicerar för närvarande och 10 % (n=138) har injicerat någon gång i livet, men inte de senaste 30 dagarna. Totalt har 189 erfarenhet av att injicera narkotika. Beroendemottagningen i Hudiksvall har flest antal besökare med erfarenhet av injektionsmissbruk (n=61) följt av Sandviken (n=37) och Söderhamn (n=33). Det är anmärkningsvärt att Hudiksvall har det högsta antalet besökare med erfarenhet av injektionsmissbruk och högst antal som injicerar de senaste 30 dagarna. En tänkbar förklaring kan vara att det finns lokala skillnader i missbruksmönster där det geografiska läget har en viss betydelse för hur olika narkotiska preparat sprids. Amfetamin har av tradition ett fäste utmed norrlandskusten. Ytterligare en förklaring kan vara att runt Hudiksvall finns flera behandlingshem. Många besökare stannar kvar i kommunen efter behandlingstiden och efter en tids drogfrihet är det inte ovanligt att några återfaller i missbruk. En annan förklaring kan vara att mottagningens lokalisering, utbud, och bemötande tilltalar gruppen att söka hjälp. Injektionsmissbruk tycks i högre grad vara ett manligt fenomen. Könsfördelningen är 75,3 % män och 24,7 % är kvinnor. De skiljer sig från besökarna i övrigt där fördelningen är 65 % män och 35 % kvinnor. Åldersmässigt är de allra flesta, 88 %, över 25 år. Hela 76 % har tidigare vårdats för narkotikaproblem. Den vanligaste primärdrogen bland de som har ett pågående injektionsmissbruk är amfetamin. För de som injicerat någon gång i livet men inte de senaste 30 dagarna är den vanligaste primärdrogen alkohol. Antalet ensamlevande är högre än genomsnittet bland besökarna, färre lever tillsammans med barn, färre har egen bostad (55 %) och något fler är bostadslösa. Det är också färre som yrkesarbetar och den vanligaste inkomstkällan är försörjningsstöd via socialtjänsten. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att totalt 16 % av de som söker för eget missbruk har erfarenhet av att injicera narkotika. Data pekar på att gruppen är mer socialt utsatta vad gäller levnadsform, boende, sysselsättning och försörjning jämfört med totala antalet besökare. De har vårdats för narkotikaproblem vid flera tillfällen, avbryter oftare kontakten och har ett större behov av andra kontakter och behandling. Bland de som injicerat någon gång i livet men inte de senaste 30 dagarna finns en stor grupp som har alkohol som primär drog. Troligtvis har denna grupp bytt primärdrog till en laglig drog eller använder alkohol i stället när den drog som injiceras inte finns tillgänglig. Syftet med delrapporten har varit att lyfta ur en grupp ur grundmaterialet, beskriva målgruppen och avgöra om informationen är användbar i ett utvecklingsarbete. Grundmaterialet bidrar till kvantitativ information om målgruppen på mottagningarna som annars inte skulle ha varit möjlig. Det saknas dock information om den fysiska eller psykiska hälsan. Det saknas kunskaper om hur ofta de som har ett aktuellt missbruk injicerar och hur länge det pågått, om man delar sprutor, hur många som är HIV-, hepatit B- och/eller hepatit C-positiva. Kartläggning har luckor och kan bli bättre. Därför är det önskvärt att rutiner för upptäckt, kartläggning/utredning, medicinsk rågivning, förebyggande vaccinationer och behandling utvecklas så att de som är i behov av medicinsk och psykosocial behandling lättare får tillgång till denna. En fråga för både hälso- och sjukvården och socialtjästen att arbeta vidare med. 15

16 Bilaga 1 Aktualiseringsblankett Beroendecentrum xxxxxxxxxxxx Kommuntillhörighet: Datum första kontakt: Datum första besök: Kön och ålder: Man Kvinna ålder: år Uppföljning och Avslut Aktualisering Kontaktorsak? Person med egna missbruksproblem Anhörig - partner Körkortsärende Anhörig - syskon Hur många egna barn har du? Antal: Hur många barn bor i ditt hushåll? Antal: Anhörig - barn Anhörig - annan Åldrar: Åldrar: Anhörig - förälder Efternamn, Förnamn Adress Telefonnr bostad/arbete Har du tidigare haft kontakt med enheten? Ja Personnummer Postnummer, ort Mobilnummer Vidarerapporterat till KIM/Socialstyrelsen Datum:. FoU - Välfärd Datum:... Datum första besök: Nej Datum avslutad kontakt: Kön och ålder: Man Kvinna ålder: år Insatser under det att kontakten pågår Kartläggning ASI/ADAD AUDIT DUDIT ADDIS ADDIS - Ung Läkarbedömning Drogscreening (urinprov) Blodprov Annat: Samtal (enskilt) Familjesamtal Behandling Flerpartssamtal (besökare + professionella) Haschprogram Gruppverksamhet Abstinensbehandling/Läkemedelsnedtrappning Underhållsbehandling vid opiatberoende Övrig medicinsk behandling för beroende/missbruk Annat Hur avslutades kontakten med Beroendecentrum/enheten? Enligt planering Besökare avbryter kontakten 16

17 17 Bilaga 2

18 18

19 19

20 20

21

22 Beställning av rapporter: FoU Välfärd Region Gävleborg Box Gävle Tel Tryck: Backman Info, Gävle Arbetsrapport 2010:6 FoU Välfärd Region Gävleborg

Beroendemottagningarna i Gävleborgs län

Beroendemottagningarna i Gävleborgs län Arbetsrapport 2011:2 Beroendemottagningarna i borgs län Sammanställning av besökarstatistik första halvåret 2010 Ann Lyrberg Annika Almqvist Per Åsbrink Arbetsrapport 2011:2 FoU Välfärd Region borg Grafisk

Läs mer

Hållbar stad öppen för världen

Hållbar stad öppen för världen Bakgrund Göteborgs Stad har beslutat att undersöka omfattningen av det tunga narkotikamissbruket. (beslut i Social resursnämnd 28-12-19) 2 Definition Definitionen av tungt narkotikamissbruk: personer,

Läs mer

BoendeDOK. Utflyttning V E R K S A M H E T S O M R Å D E B O E N D E O C H S O C I A L J O U R

BoendeDOK. Utflyttning V E R K S A M H E T S O M R Å D E B O E N D E O C H S O C I A L J O U R GÖTEBORGS STAD SOCIAL RESURSFÖRVALTNING BoendeDOK Utflyttning 0 V E R K S A M H E T S O M R Å D E B O E N D E O C H S O C I A L J O U R UTFLYTTNINGSFORMULÄR A - Administrativa uppgifter B - Bakgrundsinformation

Läs mer

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c. Intervjuinformation 1. Individkod: 4. Datum för ifyllande av formulär: 2. Vårdtillfälle: 5. Löpnummer: 3. Inskrivningsdatum: 6. Intervjuare/uppgiftslämnare (II+3 siffror): A - Administrativa uppgifter

Läs mer

Utvärdering av Beroendemottagningen i Bollnäs

Utvärdering av Beroendemottagningen i Bollnäs FoU rapport 2011:5 Utvärdering av Beroendemottagningen i Bollnäs Ann Lyrberg Utvärdering av Beroendemottagningen i Bollnäs Ann Lyrberg FoU Rapport 2011:5 FoU Välfärd Region Gävleborg Grafisk Form: Baringo

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Vuxna. Andra halvåret 2017

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Vuxna. Andra halvåret 2017 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Vuxna. Andra halvåret 2017 Aktualiseringar vuxna. Gävleborgs län. Halvårsrapport. Per Åsbrink www. FoU Välfärd Arbetsrapport 2018:3 Bakgrund Inom FoU Välfärd,

Läs mer

BoendeDOK. Inflyttning

BoendeDOK. Inflyttning GÖTEBORGS STAD SOCIAL RESURSFÖRVALTNING BoendeDOK Inflyttning IKMDOK-Boende Inskrivning 2012 Generella svarskoder: N = Ej relevant, X = Klienten vill ej svara, V = Vet ej, Z = Frågan har ej ställts Social

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Våld i nära relationer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Våld i nära relationer Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län 2018 Våld i nära Tillgänglighet Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Tillgänglighet utanför kontorstid

Läs mer

Inskrivning text, IKM-DOK

Inskrivning text, IKM-DOK Inskrivning text, IKM-DOK Individkod: Datum för intervju: Placerande kommun: Intervjuare: Inskriven: (A,B) Allmän information Klienten är en 39-årig man. Han är svensk medborgare och är född i Sverige.

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Äldreomsorg och kommunal hälsooch sjukvård

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Äldreomsorg och kommunal hälsooch sjukvård Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län 2018 Äldreomsorg och kommunal hälsooch sjukvård Tillgänglighet Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Socialpsykiatri

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Socialpsykiatri Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län 2018 Tillgänglighet Tillgänglighet utanför kontorstid Socialjour med socionomer alla dagar hela dygnet Rekommenderat i nationella riktlinjer - sysselsättning

Läs mer

Frågeområde alkohol och droger

Frågeområde alkohol och droger Frågeområde alkohol och droger Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg Riskabel alkoholkonsumtion bygger på screeningtestet Alcohol Use Disorder Identification Test (AUDIT). AUDIT utvecklades av WHO

Läs mer

DOK 2011 Inskrivning. Intervjuinformation 1. Individkod (ÅÅDDII):

DOK 2011 Inskrivning. Intervjuinformation 1. Individkod (ÅÅDDII): 1 Intervjuinformation 1. Individkod (ÅÅDDII): 2. Vårdtillfälle: 3. Inskrivningsdatum: 4. Datum för ifyllande av formulär: 5. Löpnummer: 6. Intervjuare/uppgiftslämnare: A - Administrativa uppgifter A1.

Läs mer

Utvärdering av Beroendemottagningen i Ljusdal

Utvärdering av Beroendemottagningen i Ljusdal FoU rapport 2012:3 Utvärdering av Beroendemottagningen i Ljusdal Ann Lyrberg Utvärdering av Beroendemottagningen i Ljusdal Ann Lyrberg FoU Rapport 2012:3 FoU Välfärd Region Gävleborg Layout: Gunilla Blom

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015 Annika Almqvist och Per Åsbrink FoU Välfärd Arbetsrapport 2016:3 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015 Annika Almqvist och Per Åsbrink

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.1-0080/2009 SAN 2009-02-12 SID 1 (6) 2009-01-14 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 508 25 606 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Missbruk

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Missbruk Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län 2018 Missbruk Tillgänglighet Tillgänglighet utanför kontorstid Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Arbetsrapport 2014:16 Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualiseringar till socialtjänsten första halvåret 2014 jämfört med samma period 2008 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2016

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2016 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2016 Per Åsbrink FoU Välfärd Arbetsrapport 2017:4 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2016 Per Åsbrink Arbetsrapport 2017:4 FoU Välfärd Region

Läs mer

Frågeområde BMI. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg

Frågeområde BMI. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg Frågeområde BMI Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet om BMI redovisas andelen som har övervikt (BMI 25 30), andelen som har fetma (BMI 30 och över) samt andelen som har övervikt eller

Läs mer

Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011

Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011 Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011 Mats Anderberg Mikael Dahlberg Karin Patriksson Kunskapskällar n Rapport 2012:1 1 Innehållsförteckning Göteborgs Stad, Social resursförvaltning Kunskapskällar

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Personer intagna på SiS LVM-hem 2012

Personer intagna på SiS LVM-hem 2012 Institutionsvård i fokus n nr 5 2013 Personer intagna på SiS LVM-hem 2012 En tabellsammanställning av DOK inskrivningsintervju Institutionsvård i fokus ges ut av Statens institutionsstyrelse, SiS. Serien

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län 2018 LSS

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län 2018 LSS Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län 2018 LSS Tillgänglighet Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Tillgänglighet utanför kontorstid

Läs mer

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga FoU rapport 2014:3 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2013 i jämförelse med perioden 2008 2012 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att

Läs mer

Utökad statistik, barn och unga Annika Almqvist, Per Åsbrink. Redovisning 2011-08-25

Utökad statistik, barn och unga Annika Almqvist, Per Åsbrink. Redovisning 2011-08-25 Utökad statistik, barn och unga Annika Almqvist, Per Åsbrink Redovisning 2011-08-25 1 Initiativ från FOU Välfärd, Gävleborg Figur 1. Projektets olikasteg. Barn- och ungdomsprojektet Uppföljning: Kartläggning,

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Koncernkontoret Enheten för uppdragsstyrning

Koncernkontoret Enheten för uppdragsstyrning Koncernkontoret Enheten för uppdragsstyrning Bo Lindholm Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 39 98 Bo.lindholm@skane.se Datum 2016-08-29 Version 1.0 1 (5) Utredning av förutsättningarna för ett införande

Läs mer

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning

Läs mer

Kartläggning av missbrukare i Eksjö, hösten 2002

Kartläggning av missbrukare i Eksjö, hösten 2002 1 FoU-Rapport Kartläggning av missbrukare i Eksjö, hösten 2002 Socialförvaltningen, Eksjö kommun December 2002 Johan Näslund Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet 2 Inledning och metod

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga FoU rapport 2011:3 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2010 i jämförelse med 2009 Annika Almqvist och Per Åsbrink Att dokumentera

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2013 Arbetsrapport 2014:6 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2013 Annika Almqvist och Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2013 Annika Almqvist och Per Åsbrink Arbetsrapport

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Ekonomiskt bistånd

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Ekonomiskt bistånd Öppna jämelser in socialtjänsten i Gävleborgs län 2018 Tillgänglighet Tillgänglighet utan kontorstid Socialjour med socioner alla dagar hela dygnet Väntetid personligt besök Gensnittlig väntetid till nybesök

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Våld i nära relationer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Våld i nära relationer Öppna jämförelser in socialtjänsten i Gävleborgs län 2016 Våld i nära Tillgänglighet Lättläst svenska barn Lättläst svenska vuxna Talad barn Information på kmunens webbplats Talad vuxna s män s barn s

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för vuxna

Att dokumentera socialtjänstens insatser för vuxna Att dokumentera socialtjänstens insatser för vuxna Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2018 Per Åsbrink regiongavleborg.se FoU Välfärd FoU rapport 2019:2 Att dokumentera socialtjänstens för

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 2012

KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 2012 KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 212 Rapport Drogsamrådet 2 Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 212... 1 Förord 5 Kartläggningen 6 Metoder 6 212 års insamlande av uppgifter för

Läs mer

BoendeDOK. Avstämning V E R K S A M H E T S O M R Å D E B O E N D E O C H S O C I A L J O U R

BoendeDOK. Avstämning V E R K S A M H E T S O M R Å D E B O E N D E O C H S O C I A L J O U R GÖTEBORGS STAD SOCIAL RESURSFÖRVALTNING BoendeDOK Avstämning 0 V E R K S A M H E T S O M R Å D E B O E N D E O C H S O C I A L J O U R AVSTÄMNINGSFORMULÄR A - Administrativa uppgifter D - Boende E - Relationer

Läs mer

TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE

TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE - Hur ser det ut? Vilka är de? Finns överallt Personal i förskola/skola Andra delar av Socialtjänst som inte är enhet för missbruk/beroende

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Gävleborg. Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Gävleborg. Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Öppna jämelser inom socialtjänsten 2016 Gävleborg Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Tillgänglighet Information på kommunens webbplats Lättläst svenska Talad information Tillgänglighet utan

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2014

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2014 Arbetsrapport :14 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Annika Almqvist & Per Åsbrink Arbetsrapport :14 FoU Välfärd

Läs mer

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Beroendevården 2015

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Beroendevården 2015 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Beroendevården 2015 Tord Fredriksen FoU Välfärd Arbetsrapport 2015:4 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Beroendevården 2015 Tord Fredriksen Arbetsrapport

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2014

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2014 Arbetsrapport 2015:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2014 Annika Almqvist och Per Åsbrink FoU Välfärd Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2014 Annika Almqvist och Per Åsbrink

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(12) Handläggare, titel, telefon Fredrik Wastesson, vik programsekreterare fredrik.wastesson@norrkoping.se Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning

Läs mer

Frågeområde fysisk aktivitet

Frågeområde fysisk aktivitet Frågeområde fysisk aktivitet Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet redovisas inledningsvis andelen som har 150 och 300 aktivitetsminuter per vecka eller mer. Aktivitetsminuter bygger på

Läs mer

SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1 Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson Mars Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Socialstyrelsens definition av hemlöshet... Målgrupp

Läs mer

Nationellt perspektiv

Nationellt perspektiv Nationellt perspektiv Sammandrag ur Socialstyrelsens lägesrapport Individ- och familjeomsorg 2017 Områden Social barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Våld i nära relation Missbruks- och beroendevård

Läs mer

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2014

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2014 Arbetsrapport 2014:13 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2014 Tord Fredriksen Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Hemlöshet och utestängning

Läs mer

Frågeområde allmänt hälsotillstånd

Frågeområde allmänt hälsotillstånd Frågeområde allmänt hälsotillstånd Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd är en fråga som redovisas i avsnittet. Inledningsvis redovisas andelar som svarar

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun

Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun 2015-01-26 Åsa Dyckner Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Genomförande... 4 4 Socialstyrelsens definitioner av hemlöshet...

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2017

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2017 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2017 Per Åsbrink FoU Välfärd Arbetsrapport 2018:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2017 Per Åsbrink Arbetsrapport 2018:2 FoU Välfärd Region

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga FoU Välfärd FoU rapport 2010:5 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2009 i jämförelse med 2008 Annika Almqvist Per Åsbrink Att dokumentera

Läs mer

Gemensamma Utgångspunkter. Riskbruk, missbruk och beroendevård för vuxna över 18 år i Gävleborgs län

Gemensamma Utgångspunkter. Riskbruk, missbruk och beroendevård för vuxna över 18 år i Gävleborgs län Gemensamma Utgångspunkter Riskbruk, missbruk och beroendevård för vuxna över 18 år i Gävleborgs län Innehållsförteckning 1. Programförklaring 2. Bakgrund 3. Utgångspunkt 1: Nationella riktlinjer för missbruks-

Läs mer

% 95 % KI % 95 % KI % 95 % KI Ber antal

% 95 % KI % 95 % KI % 95 % KI Ber antal 1 Ett eller flera symptom på psykisk ohälsa (svåra besvär av ångest, trötthet, sömnbesvär eller mycket stressad) Bollnäs 2004 12 8,9-17,3 24 19,1-30,4 18 14,6-21,7 3 630 2007 7 4,4-10,3 18 14,7-22,7 13

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Gävleborg. Missbruks- och beroendevården

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Gävleborg. Missbruks- och beroendevården Öppna jämelser inom socialtjänsten 2016 Gävleborg Missbruks och beroendevården Tillgänglighet Information på kommunens webbplats Lättläst svenska Talad information Tillgänglighet utan kontorstid Social

Läs mer

Förslag 2012-11-05. Gemensamma utgångspunkter Beträffande missbruks- och beroendevården i Gävleborg

Förslag 2012-11-05. Gemensamma utgångspunkter Beträffande missbruks- och beroendevården i Gävleborg Förslag 2012-11-05 Gemensamma utgångspunkter Beträffande missbruks- och beroendevården i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring: Bakgrund Utgångspunkt 1: Nationella riktlinjer Utgångspunkt 2:

Läs mer

Arbetspendling Gävleborg

Arbetspendling Gävleborg Sid 1 Arbetspendling Gävleborg Källa SCB Sid 2 1000 1000 Arbetstagare resp arbetstillfällen i Gävleborg 127580 122368 124311 1565 122952 125557 0000 80000 000 000 000 0 05 14 Arbetande Arbetstillfällen

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga

Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga FoU rapport 2012:4 Att dokumentera socialtjänstens insatser för Barn och Unga Aktualiseringar till socialtjänsten i Gävleborg 2011 i jämförelse med perioden 2008 2010 Annika Almqvist och Per Åsbrink Att

Läs mer

Rapport om socialtjänstens kontakter med vuxna med missbruksproblem under oktober 2016

Rapport om socialtjänstens kontakter med vuxna med missbruksproblem under oktober 2016 Rapport om socialtjänstens kontakter med vuxna med missbruksproblem under oktober stockholm.se Rapport om socialtjänstens kontakter med vuxna med missbruksproblem under oktober Maj 2017 Dnr: 3.1.1.-122/2017

Läs mer

HEMLÖSHETEN I SVERIGE

HEMLÖSHETEN I SVERIGE HEMLÖSHETEN I SVERIGE Antalet människor som lever i hemlöshet har ökat kraftigt. Från cirka 8 000 år 1999 till 34 000 år 2011. Socialstyrelsens senaste kartläggning gjordes under en vecka i april 2017.

Läs mer

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:

Läs mer

Allmän information (1 av 1) Intervjuarkod. A10 Enhetskod

Allmän information (1 av 1) Intervjuarkod. A10 Enhetskod ASI Grund ASI Grund är en standardintervju för kartläggning och bedömning av problem och resurser för personer med missbruks- och beroendeproblem. Intervjun innehåller huvudsakligen frågor om sju livsområden:

Läs mer

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT 2015 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 1497, 171 29 Solna ces@sll.se Alkohollinjen årsrapport 2015 Stockholm juni 2016 Årsrappporten kan laddas ned från Folkhälsoguiden

Läs mer

SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Brukarenkätundersökning vid beroendemottagningarna i Gävleborgs län 2010

Brukarenkätundersökning vid beroendemottagningarna i Gävleborgs län 2010 Arbetsrapport 2011:5 Brukarenkätundersökning vid beroendemottagningarna i Gävleborgs län 2010 Ann Lyrberg Arbetsrapport 2011:5 FoU Välfärd Region Gävleborg Grafisk form: Baringo reklam & kommunikation,

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborg kommun. Redovisning av akut hemlöshet situation 1. Carin Nilsson 2012-03-09

Kartläggning av hemlöshet Helsingborg kommun. Redovisning av akut hemlöshet situation 1. Carin Nilsson 2012-03-09 Kartläggning av hemlöshet Helsingborg kommun Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson -3-9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultatet från kartläggningen av hemlöshet i Helsingborgs

Läs mer

% 95 % KI % 95 % KI % 95 % KI Ber antal

% 95 % KI % 95 % KI % 95 % KI Ber antal 1 Äter frukt och grönsaker minst 5 ggr per dag Bollnäs 2004 1 0,5-3,9 7 * 3,9-10,7 4 * 2,3-6,0 760 2007 4 2,2-7,0 10 7,4-13,9 7 5,3-9,5 1 490 2010 5 2,5-8,1 14 10,4-18,3 9 7,2-12,3 1 960 2014 4 2,7-7,5

Läs mer

Hepatit C i Östergötland

Hepatit C i Östergötland Hepatit C i Östergötland Statistik Antal fall och trend Under 2018 anmäldes 69 fall av hepatit C vilket ligger på samma nivå som de senaste två åren. I Sverige ses en minskning med cirka 1 000 fall under

Läs mer

Överenskommelse i Jönköpings län omgemensam satsning för förbättrade. stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer

Överenskommelse i Jönköpings län omgemensam satsning för förbättrade. stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer MISSIV 1(2) 2015-09-04 LJ 2014/628 Regionsledningskontoret Folkhälsa och sjukvård Nämnden för Folkhälsa och Sjukvård Överenskommelse i Jönköpings län omgemensam satsning för förbättrade stöd- och behandlingsinsatser

Läs mer

Rapport. Kartläggning av personer med missbruksproblematik i Södertälje centrum - oktober Social- och omsorgskontoret. Rapport

Rapport. Kartläggning av personer med missbruksproblematik i Södertälje centrum - oktober Social- och omsorgskontoret. Rapport Social- och omsorgskontoret Rapport 2016-12-12 Rapport Kartläggning av personer med missbruksproblematik i Södertälje centrum - oktober 2016 Helena Forslund Bitr områdeschef Vuxenenheten Telefon (direkt):

Läs mer

UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem

UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem Kvalitetsutveckling av missbruksvården i Sverige UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem IKMDOK Ett samarbete mellan IKM, Linnéuniversitet och Journal

Läs mer

SKL Handlingsplan år

SKL Handlingsplan år SKL Handlingsplan 13-29 år Framtagen via MILK Missbruk inom Landsting och Kommun 43 förslag som riktar sig till SKL, staten, kommuner och regioner Formuleras som bör och ska Riktar sig till beslutsfattare

Läs mer

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Allmän information (1 av 1) A10 Intervjuarkod. A11 Enhetskod

Allmän information (1 av 1) A10 Intervjuarkod. A11 Enhetskod ASI Uppföljning ASI Uppföljning är en standardintervju för uppföljning av personer i missbruks- och beroendevård. Den används för att stämma av personens situation och hjälpbehov samt för uppföljning av

Läs mer

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2010 jämfört första halvåret 2009

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2010 jämfört första halvåret 2009 Arbetsrapport 2010:8 Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2010 jämfört första halvåret 2009 Annika Almqvist Per Åsbrink Arbetsrapport

Läs mer

Hepatit C Statistik

Hepatit C Statistik Hepatit C 2014 Statistik Smittskyddsenheten, 2015-03-03, Eva Lundmark Hepatit C-fallen (69) minskade i antal 2014 jämfört med åren innan och incidensen låg lägre än totalt i Sverige (15,8/100 000 invånare).

Läs mer

Personer intagna på SiS LVM-institutioner 2009

Personer intagna på SiS LVM-institutioner 2009 Allmän SiS-rapport 2010:7 Personer intagna på SiS LVM-institutioner 2009 En sammanställning av DOK inskrivningsintervju Förord En viktig uppgift för Statens institutionsstyrelse, SiS, är att dokumentera

Läs mer

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri

Läs mer

Frågeområde tobak. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg

Frågeområde tobak. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg Frågeområde tobak Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet om tobak redovisas daglig rökning, snus och tobaksvanor. Tobaksfrågorna har reviderats något i frågeformuläret och from 2018 års

Läs mer

Frågeområde Livsvillkor

Frågeområde Livsvillkor Frågeområde Livsvillkor Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet redovisas olika indikatorer på livsvillkor: ekonomisk trygghet, delaktighet i samhället samt utsatthet för kränkande bemötande

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling Pågående utvecklingsarbete Samarbete mellan Värmlands läns vårdförbund, Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland,

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer