KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 2012

Transkript

1 KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 212 Rapport Drogsamrådet

2 2

3 Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås Förord 5 Kartläggningen 6 Metoder års insamlande av uppgifter för Antalet narkotikabrott i polisens brottsstatistik 7 Resultat med jämförelse till tidigare kartläggningar 8 Diagram: Antalet inrapporterade användare av narkotika 8 Antal rapporterade per åldersgrupp 8 Befolkningsstruktur 211 i Västerås 9 Antal män respektive kvinnor 9 Antal män rapporterade per ålder 27 och 29 och Antal kvinnor rapporterade per ålder 27 och 29 och Antal användare av cannabis per ålder 27, 29, Antal användare av amfetamin per ålder 27, 29, Antal användare av opiater per ålder 27, 29, Antal användare av bensodiazepiner per ålder 27, 29, Antal användare av buprenorfin (subutex, temgesic) per ålder 27, 29, Antal användare av Spice, Metadon, MDPV (mefedron, methedrone, 4-MEC), Tramadol 13 Rapporterande myndigheter 13 Användare under 2 år 13 Användare 2 år och uppåt 14 Behandling 14 Behandling fördelning på åldrar. 15 Ungdom och narkotikaanvändande 16 Antalet ungdomar i relation till hela åldersgruppen 16 Ungdom fördelade på kön och ålder 16 Kommentar om ungdomar 16 Ur CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) hemsida om utvecklingen bland unga 17 svarat att de provat narkotika (2 respektive 14% 211).Narkotikaenkäter bland ungdomar i Västerås. 17 Har du någon gång använt narkotika? (%) 17 Avslutning 18 3

4 4

5 Förord Den här kartläggningen är den åttonde i rad, som utformats på likartat sätt. Drogsamrådet gjorde det första systematiserade insamlandet av uppgifter för 1993 över vilka som använder narkotika i Västerås. Drogsamrådet bildades hösten 1993 för att genomföra denna uppgift. Samrådet består av representanter från polis, frivården, landstinget, proaros socialtjänst, samt individ- och familjenämndens stab. Alltså de myndigheter som har kunskap om vilka narkotikaanvändare som finns. Gerd Söderman Sociala nämndernas stab Roland Axelsson Pedagogiska nämndernas stab Anna Flamborg IRIS, Västerås stad Magnus Thors proaros, narkomanvårdsgruppen Britta Wallin proaros, socialkontor Vuxen Carina Lundkvist Lena Wänsberg-Sjöberg Kriminalvården Per-Erik Lundberg Polisen Ann-Katrin Matzon Landstinget, beroendecentrum xxxxxxxxx proaros, socialkontor Ungdom Karin Klingvall-Thilén proaros, socialkontor Vuxen Lena Nyman Samordnare alkohol- och narkotikaprevention

6 Kartläggningen Kartläggningen har genomförts av Drogsamrådet i Västerås. Syftet är att få en bild av narkotikaanvändningens omfattning och karaktär i Västerås, att ge medborgarna, verksamheterna och politikerna ökad kunskap. Kartläggningens syfte är inte i något avseende att kartlägga eller peka ut enskilda personer. Kartläggningen genomfördes i form av en s.k. case-finding undersökning vilket enkelt uttryckt innebär att man tar reda på hur många personer ("cases") det finns som använder narkotika. Metoden bygger på en hög grad av sekretess och att personerna som inrapporteras är avidentifierade. Själva kartläggningsmallen med instruktion skickades ut till ca 7 rapportörer. Dessa representerade myndigheter och förvaltningar i Västerås som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med narkotikaanvändare. Det var grundoch gymnasieskolorna, fritidsgårdar, individ- och familjeomsorgen, teknikoch idrottsförvaltningen, Skultuna socialkontor, frivården, polisen, AMI, försäkringskassan m fl. Det är inga inrapporterade från landstinget. Nuvarande datasystem ger inte möjlighet att automatiskt ta fram dessa uppgifter. Metoder Alla typer av s.k. case-finding innehåller också metodproblem. Denna kartläggning bygger på ett relativt stort antal rapportörer. Detta skapar också felkällor i form av olika tolkningar om vilka "cases" som skall hänföras till gruppen "veta" att en person använt narkotika. Case-finding bygger på en stor tillit till att rapportörerna verkligen läser instruktionen och använder sin yrkeskunskap och god bedömningsförmåga. Det är också viktigt att poängtera att kartläggningen inte ger någon sanning av hur det verkliga narkotikaanvändandet ser ut i Västerås. Kartläggningen ger svar på hur många som är kända av samhällets myndigheter och förvaltningar. Erfarenheter pekar på att vi under senare år fått en allt större grupp socialt etablerade "brukare" av narkotika. I många fall har dessa aldrig någon kontakt med myndigheter och/eller sjukvård. Det är dock viktigt att konstatera att mycket talar för att de etablerade vuxna narkotikaanvändarna på ett 6

7 eller annat sätt är kända av polis, socialtjänst, frivård eller sjukvård. Detta talar för att kartläggningen till stora delar ändock täcker det verkliga antalet vuxna etablerade användare. Det menar vi är styrkan i denna typ av casefinding. Mycket talar för att kunskapen om hur man upptäcker ett pågående missbruk ökat hos såväl föräldrar som andra vuxna. Alla dessa metodproblem till trots så ger denna kartläggning ändock en rad kunskaper både om missbrukets omfattning, men också kunskaper om hur vi i preventivt syfte kan arbeta framöver. Tanken är också att denna kartläggning skall följas av regelbundet återkommande kartläggningar vart annat år. 212 års insamlande av uppgifter för fall är inrapporterade. De olika uppgiftslämnarna rapporterar det de känner till, vilket innebär att flera kan rapportera samma person. En jämförelse görs för att se hur många som är rapporterad från olika myndigheter. 3 personer har rapporterats från mer än en uppgiftslämnare. Kvar blir det 1842 unika personer. Nedanstående tabell visar det antal som respektive organisation har rapporterat och antalet som man är ensam om att ha meddelat. Totala Dubbletter inom organisationen Kvar Dubblett mot ifo Kvar Individ o familj Frivården Polisen Landstinget Övriga Antalet narkotikabrott i polisens brottsstatistik I statistiken ingår innehav och eget bruk samt drograttfylleri i Västerås totalt i länet

8 Resultat med jämförelse till tidigare kartläggningar Diagram: Antalet inrapporterade användare av narkotika upp tom 19 år 2 år och uppåt Som framgår av tabellen var antalet inrapporterade 1714 år 27, och 1842 år 211 Antal rapporterade per åldersgrupp år och uppåt 3 år tom 39 år 2 år tom 29 år upp tom 19 år Den yngsta åldersgruppen har ökat med 123 personer mellan 27 och 29. Ungefär samma antal ökade nästa åldersgrupp

9 Befolkningsstruktur 211 i Västerås Antal män respektive kvinnor År män kvinnor medelålder män medelålder kvinnor totalt antal ,1 år 3,5 år ,9 år 3,2 år ,7 3, Det finns några varje år där man inte har angivit kön Antal män rapporterade per ålder 27 och 29 och

10 Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 212 Antal kvinnor rapporterade per ålder 27 och 29 och Antal användare av cannabis per ålder 27, 29,

11 Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 212 Antal användare av amfetamin per ålder 27, 29, Antal användare av opiater per ålder 27, 29,

12 Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 212 Antal användare av bensodiazepiner per ålder 27, 29, Antal användare av buprenorfin (subutex, temgesic) per ålder 27, 29,

13 Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 212 Antal användare av Spice, Metadon, MDPV (mefedron, methedrone, 4-MEC), Tramadol Spice Metadon MDPV Tramadol Rapporterande myndigheter Användare under 2 år Socialtj Frivård Polisen Landstinget Övriga

14 Användare 2 år och uppåt 211 Socialtj Frivård Polisen Landstinget Övriga Ovanstående diagram visar hur många som har rapporterats av olika instanser. De rapporterade är uppdelade i två grupper, under 2 år respektive 2 år och äldre. Från vänster till höger i staplarna visas: 1. Hur många socialtjänsten rapporterat. 2. Hur många frivården, men ej socialtjänsten rapporterat. 3. Hur många polisen, men ej socialtjänst och frivård, rapporterat. 4. Hur många övriga rapporterat, som ej är rapporterade av socialtjänst, frivård eller polisen. Andelen användare kända av andra (förutom polisen), men inte av socialtjänsten har ökat särskilt vad gäller gruppen över 2 år. En förklaring kan vara att flera rapportörer har systematiserat anmälningsförfarandet. Fortfarande rapporterar dock polisen betydligt fler än vad socialtjänsten rapporterar. Detta förhållande behöver ytterligare analyseras exempelvis genom att tillsätta en focusgrupp mellan socialtjänst och polis. Behandling I instruktionen framgår att behandling innebär: sjukhusvård, olika former av behandlingshem eller i öppna former. Behandlingen skall avse narkotikaanvändandet och vara mer än allmänt motiverande samtal. Tidigare erfarenhet har visat att de narkotikaanvändare som söker frivillig behandling oftast har ett antal års missbruk bakom sig, minst 5-1 år. En viktig orsak till detta är att de negativa konsekvenserna av missbruket ej blivit så påtagliga i ett tidigt skede av missbrukskarriären. Med negativa konsekvenser menas då t ex bostadslöshet, raserande av det sociala nätverket, ekonomin, fängelsevistelser. I yngre åldrar krävs oftare tvångsingripanden för att få personen i någon form av behandling. Här har det skett en förändring, 14

15 det är flera yngre som själva söker hjälp för sitt beroende innan dessa negativa konsekvenser inträffar. I vår undersökning kan vi ej se vilka behandlingsinsatser som har skett frivilligt och vilka som skett med tvång. Årtal Personer I behandling Procent % % % Behandling fördelning på åldrar ,% 1,% 2,% 3,% 4,% 5,% 15

16 Ungdom och narkotikaanvändande Antalet ungdomar i relation till hela åldersgruppen t o m år år 2-25 år totalt antal rapporterade antal i aktuell ålder % 1,99% 3,18% 4,25% totalt antal rapporterade antal i aktuell ålder % 3,5% 5,67% 4,41% 2 7 totalt antal rapporterade antal i aktuell ålder % 2,57% 3,3% 4,85% Tabellen visar att antalet ungdomar i aktuella åldersgrupper minskar i antal. Antalet kända ungdomar som använder narkotika minskar även procentuellt. Ungdom fördelade på kön och ålder 6-15år år år 2-25 år 4 2 fl -7 p -7 fl -9 p -9 fl-11 p -11 Kommentar om ungdomar Bristerna i en case-finding kartläggning är bl.a. att man inte får svar på "nivån" i användandet. Det vill säga såväl experimenterandet av narkotika under en kortare period och de mer regelbundna användarna av narkotika blir sammanförda i samma kategori. I en mening är det naturligtvis riktigt. Kartläggningen bygger på att vi vill ha reda på hur många som använt narkotika i Västerås. Detta är dock inte liktydigt med att vi får svar på hur många som är regelbundna användare. 16

17 Ur CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) hemsida om utvecklingen bland unga Andelen elever i årskurs 9 som någon gång använt narkotika minskade betydligt under 197- och 198-talen. År 1989 låg andelen som använt narkotika på sin lägsta nivå (3%), men ökade därefter kontinuerligt fram till år 21 (ca 1%). Sedan dess sjönk andelen till att, mellan åren 25 28, ligga förhållandevis stadigt på cirka sex procent. År 29 ökade andelen till nio procent bland pojkarna och sju bland flickorna. I årets undersökning ligger pojkarna kvar på nio procent, medan andelen flickor som provat narkotika återgått till att ligga på sex procent. I årets undersökning, liksom i tidigare undersökningar, var erfarenheten av narkotika påtagligt större i gymnasiet jämfört med eleverna i årskurs 9. Det var, även i gymnasiet, vanligare att pojkar än flickor svarat att de provat narkotika (2 respektive 14% 211). svarat att de provat narkotika (2 respektive 14% 211).Narkotikaenkäter bland ungdomar i Västerås. Kommunen har gjort regelbundna enkäter under vårterminen i årskurs 2 på gymnasiet (18 åringar). (1998 och 21 genomförts dessa i årskurs 3 på gymnasiet.) Undersökningarna är gjorda som totalundersökning av alla årskurs två-elever på gymnasieskolan och som stickprovsundersökningar i årskurs nio på grundskolan med varannanklassurval. Från 1998 är den gjord som totalundersökning. Gymnasieundersökningarna 1995, 1997/98 och 21 visar på en ökning, en återgång till samma nivå som på mitten av 198-talet. 23 gjordes en enkät på högskolan bland de studerande yngre än 3 år. Uppgifterna lämnas anonymt av ungdomarna själva och svarar på frågan: Har du någon gång använt narkotika? (%) Åk 2 gymnasiet , 15,4 17,4 21,6 2,3 År 9 grundskolan , 7,7 8,4 12, 13,6 14,6 11,4 Det var för få svarande på gymnasiet 21, för att det ska gå att redovisa några svar. 212 har det skett en minskning i båda åldersgrupperna. Sedan 1971 finns nationella data från skol- och mönstringsundersökningarna. Andelen ungdomar som prövat narkotika var högst i början av 197-talet, för att sedan minska och under andra hälften av 198-talet nå en låg nivå. Under 17

18 199-talet mer än fördubblades andelen skolelever i årskurs 9 samt andelen mönstrande som prövade narkotika. Avslutning I Västerås pågår ett intensivt arbete vad det gäller både alkohol och droger ur flera aspekter: Det förebyggande arbetet vad det gäller ungdom har kartlagts, metoder har presenterats och en implementering pågår främst riktat till verksamheter som möter ungdomar och deras familjer. Det förebyggande arbetet på de geografiska områdena har stärkts genom att särskilda tjänster inrättats. En bidragande orsak till minskningen kan vara det strukturerade preventiva arbetet som pågått i Västerås under en lång tid. Arbetet omkring alkohol och narkotika har lett till mer lättillgänglig information, möjlighet till råd och stöd, ökad kompetens bland föräldrar och vuxna som möter ungdomar, användande av väl beprövade metoder och informations-insatser samt samverkan mellan aktörer som möter ungdomarna. Föräldrar och ungdomar som vänder sig till Iris får snabbt kontakt för råd och stöd, alt ingå i något program som erbjuds där. Inom proaros att har man fört över handläggningen av åldersgruppen år, till socialkontor vuxen som bedöms ha större möjlighet att prioritera målgruppen. Stadens satsning på gruppen unga vuxna leder till att myndighetskontoret och öppenvården uppmärksammar fler med missbruk i ett tidigt skede. Den politiska viljan att bekämpa droger måste ta sig uttryck i långsiktiga och uthålliga insatser. Det kan inte nog poängteras vikten av att arbetet mot narkotika på alla nivåer och inom alla verksamheter, systematiseras och följs upp. 18

19 19

20 Individ- och familjenämnden 2