Nybeviljade förtidspensioner och psykisk ohälsa

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nybeviljade förtidspensioner och psykisk ohälsa"

Transkript

1 REDOVISAR 2003:1 Nybeviljade förtidspensioner och psykisk ohälsa ålder, kön och diagnos Enheten för analys Upplysningar: Björn Andersson Sammanfattning Mellan 1995 och 2001 ökade antalet nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag successivt från till Ökningen har varit särskilt kraftig för 30 till 44-åringar, det vill säga för personer som förväntas ha ett stort antal år kvar i arbetslivet. Ökningen har dessutom varit kraftigare bland kvinnor än män. Nybeviljandet beror allt mer på psykiska sjukdomar. Andelen som nybeviljas förtidspension och sjukbidrag på grund av psykiska sjukdomsdiagnoser har ökat med sex procent mellan 1995 och Samtidigt minskar andelen sjukdomar i rörelseorganen och i cirkulationsorganen i motsvarande grad. Av redovisningen framgår även att andelen nybeviljanden med psykiska sjukdomsdiagnoser är större bland män än kvinnor. Detta avviker från hur det ser ut vid sjukskrivning där andelen med psykiska besvär är större bland kvinnorna. Den ökande andelen nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag på grund av depression och ångest är ett typiskt exempel på utvecklingen de senaste åren. År 2001 utgjorde depressions- och ångestfallen omkring 65 procent av alla psykiska sjukdomar som ledde till förtidspension. Andelen var större bland kvinnor än män. Ökning gäller för i stort sett alla åldersgrupper.

2 I serien RFV REDOVISAR publicerar Riksförsäkringsverket kortare sammanställningar av resultat från försäkringsanalyser uppföljningar Försäkringsanalys går ut på att kontinuerligt och systematiskt samla in, sammanställa och analysera data om de olika förmånerna inom socialförsäkringen. Publiceringen sker endast på nätet. Skriftserier som ges ut av Riksförsäkringsverket: RFV Föreskriver (RFFS) Författningar med bindande föreskrifter. RFV Rekommenderar (RAR) Allmänna råd om tillämpningen av författningar. RFV Vägledning RFV Analyserar RFV Anser RFV Informerar RFV Redovisar Beskrivning av författningsbestämmelser, allmänna råd, förarbeten, rättspraxis, exempel och kommentarer. Resultat av utrednings- och utvärderingsarbete. Tolkningar av rättsläget, uttalande om verkets åsikt i olika frågor och framställningar till regeringen. Redovisning av statistik, upplysningar om regler, rutiner och praxis. Försäkringsanalyser och rapporter av mer begränsad omfattning.

3 Inledning Genom förtidspensionssystemet lämnar ett stort antal individer arbetslivet helt eller delvis. Under de senaste decennierna har mellan och årligen nybeviljats förtidspension och sjukbidrag. År 2001 fanns totalt omkring förtidspensionärer. Denna redovisning behandlar nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag under perioden 1995 till 2001 för personer mellan 20 och 64 år. 1 Med detta finns två syften. Det ena är att beskriva utvecklingen ur ett åldersperspektiv med tonvikt på åldersgrupper som förväntas vara etablerade på arbetsmarknaden. Det andra syftet är att belysa utvecklingen av de psykiska sjukdomsdiagnoserna som ligger till grund för nybeviljandet. 2 För båda syftena beaktas skillnader mellan kvinnor och män. Redovisningen är deskriptiv och utgår från nybeviljandet som sådant, oavsett om det är förtidspension eller sjukbidrag eller om det gäller hel eller partiell omfattning. Redovisningen baseras på RFV:s register över nybeviljade förtidspensioner Beskrivningen bygger på ett totaluttag per november 2002 för åren 1995 till 2001 ur Riksförsäkringsverkets (RFV) register över nybeviljade förtidspensioner, sjukbidrag, vårdbidrag och handikappersättningar. Registret består av uppgifter på individnivå om orsaken till nybeviljandet det vill säga diagnos på sjukdomen eller skadan, förmånens omfattning samt datum för nybeviljandet. Orsaken till nybeviljandet redovisas i form av en huvuddiagnos och en bidiagnos. Eftersom omkring två tredjedelar av alla fall som omfattas av denna redovisning saknar uppgifter om bidiagnos beaktas endast huvuddiagnosen. Nybeviljandets utveckling och jämförelse med långa sjukfall För att ge ett jämförande perspektiv på den tidsperiod som täcks i redovisningen följer i detta avsnitt en översiktlig genomgång av nybeviljandets utveckling de senaste 20 åren. Nybeviljandet av förtidspensioner och sjukbidrag var tämligen omfattande under andra hälften av 1980-talet fram tills kulmen passerades Därefter sjönk det och låg på en historiskt sett låg nivå på omkring nybeviljanden per år under ett antal år för att öka igen från 1999 (se Figur 1). Detta innebär att perioden som studeras i denna redovisning utgår från ett år då nybeviljandet var lågt historiskt sett. 1 2 Uttrycket nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag ersätts ibland med endast nybeviljandet. Särskild uppmärksamhet riktas mot de psykiska sjukdomarna inom diagnoskategorin förstämningssyndrom och diagnoskategorin neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom. I redovisningarna diskuteras dessa två grupper i ett sammanhang såsom depressioner och ångest (se Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 (ICD-10) Socialstyrelsen). 3

4 Regelförändringar och tillämpning påverkar utvecklingen av nybeviljandet. Fram till början av 1990-talet fanns regler som gav utrymme för förtidspension av arbetsmarknadsskäl. Detta innebar att många yrkesverksamma över 60 år med uttömt arbetslöshetsstöd kunde lämna arbetslivet med tryggad inkomst från förtidspensionssystemet utan att genomgå medicinsk prövning. År 1991 avskaffades den möjligheten och arbetet med att få till stånd mer restriktiva bedömningar påbörjades. I första hand skulle medicinska skäl ligga till grund för nybeviljandet. Förändringsprocessen har dock varit gradvis och har ibland inneburit att man har fortsatt ta hänsyn till andra skäl än rent medicinska. Så var exempelvis fallet vid den stora uppgången år 1993 och en mindre uppgång år 1997 då nybeviljandet ökade för äldre yrkesverksamma. 3 Figur 1. Antalet nybeviljade förtidspensioner/sjukbidrag samt långtidssjukskrivna (mer än ett år) 3 Lidwall, Skogman, s. 98 ff, Sjukskrivning och förtidspensionering under de senaste decennierna i Arbetsliv och hälsa 2000 (red. Marklund), Arbetslivsinstitutet

5 En annan viktig faktor för nybeviljandets utveckling är de långvariga sjukskrivningarna. 4 Upp- och nedgångar i antalet långtidssjukskrivna har följts av motsvarande förändringar i antalet nybeviljanden (se Figur 1). Det kraftiga fallet i antalet långa sjukfall i början av 1990-talet följdes av nedgång i nybeviljandet. Mönstret har varit det samma de senaste åren. År 1997 började antalet långtidssjukskrivna öka kraftigt och några år senare följde nybeviljandet efter. Ytterligare en jämförelse är hur långtidssjukskrivningar respektive nybeviljande fördelas bland kvinnor och män. Andelen kvinnor är större än andelen män bland de långtidssjukskrivna. Ökningen har dessutom varit kraftigare bland kvinnorna, i synnerhet bland de yngsta (Långtidssjukskrivna diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång till arbete. RFV Redovisar 2002:3). Detta liknar till stor del vad som har skett med förtidspensionerna de senaste åren där kvinnor står för en större andel och dessutom ökar mer än männen. Diagnosernas andelar fördelas i stora drag på samma sätt både vid långtidssjukskrivning och förtidspensionering. Sjukdomar i rörelseorganen står för den största andelen med mellan 35 och 45 procent och de psykiska sjukdomarna ligger bakom mellan 20 och 30 procent av alla nybeviljanden och långa sjukfall. Sett ur könsperspektiv framstår tydliga skillnader i hur diagnoserna fördelas vid långtidssjukskrivning och nybeviljande. Bland långtidssjukskrivna är andelen kvinnor med psykiska sjukdomar större jämfört med männen; 28 procent för kvinnorna och 20 procent för männen år För nybeviljade förtidspensioner är förhållandena omvända. Andelen män med psykiska sjukdomar som nybeviljas förtidspension var 26 procent år För kvinnorna var andelen 24 procent. (Se bilaga Tabell B.6). Andelen med psykiska sjukdomsdiagnoser har förändrats på olika sätt för kvinnor och män vid långtidssjukskrivning respektive nybeviljande. Mellan 1995 och 2001 ökade andelen nybeviljanden med psykisk sjukdom både för kvinnor och män. Även bland långtidssjukskrivna ökade andelen med dessa diagnoser, men det berodde nästan enbart på en ökande andel bland kvinnorna. 4 I detta sammanhang definieras långtidssjukskrivning som sjukfall över ett år. 5

6 Nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag 1995 till 2001 Mellan 1995 och 2001 ökade antalet nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag successivt från till I december 2001 fanns totalt förtidspensionärer och sjukbidragstagare. (Se bilaga Tabell B.1). Förtidspensionärer återkommer inte till arbetslivet Att nybeviljas förtidspension eller sjukbidrag innebär i de flesta fall ett permanent utträde ur arbetsmarknaden. Som exempel kan nämnas att det i slutet av år 1999 fanns totalt förtidspensionärer och sjukbidragstagare. Ett år senare var av dessa fortfarande kvar i systemet. Av de förtidspensioner och sjukbidrag som upphörde övergick till ålderspension, avled, blev återkallade och ett hundratal övergick till vilande förtidspension 5. Bland de personer som fick förmånen återkallad återgick vissa till arbete, men där fanns även några som förlorade förmånen av andra skäl som till exempel övergång till andra förmånssystem eller fusk. Av det totala beståndet på år 1999 utgjorde sjukbidragen Ett år senare övergick av dessa till förtidspension med hel omfattning och till förtidspension med halv omfattning. Omkring fortsatte med helt sjukbidrag och fortsatte med halvt sjukbidrag. Ungefär övergick till olika former av partiella (förutom halva) förtidspensioner och sjukbidrag. Ett år senare var således av de ursprungliga sjukbidragstagarna fortfarande kvar i förtidspensionssystemet. Av de sjukbidrag som upphörde blev återkallade. 6 Förtidspension eller sjukbidrag, hel eller partiell förmån 7 Den genomgående vanligaste förmånstypen inom förtidspensionsområdet är förtidspension med hel omfattning. Ändringar i förtidspensionssystemets utformning och tillämpning gör att de olika förmånstypernas andel av det totala nybeviljandet varierar från år till år. Till exempel kulminerade andelen hel förtidspension år 1997 med 48 procent av det totala nybeviljandet för att sjunka till 43 procent år Tillsammans med helt sjukbidrag utgör förtidspension med hel omfattning omkring 75 procent av det totala nybeviljandet. (Se bilaga Tabell B.3) Vilande förtidspension ger möjlighet att pröva arbete under en period utan att rätten till förtidspension och sjukbidrag går förlorad. RFV Store (Statistik och Resultat). Förtidspension är en förmån till personer som avslutar sitt förvärvsaktiva liv i förtid på grund av varaktig sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Om nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig, men ändå antas bestå under avsevärd tid har den försäkrade rätt till sjukbidrag. Beroende på hur mycket arbetsförmågan är nedsatt får den försäkrade förtidspension eller sjukbidrag med hel eller partiell omfattning. 6

7 Kön och ålder har stor betydelse för huruvida det rör sig om förtidspension eller sjukbidrag samt ifall det är en förmån med hel eller partiell omfattning. Man kan konstatera att andelen hela förtidspensioner är större bland män. Andelen hela sjukbidrag och partiella förtidspensioner och sjukbidrag är större bland kvinnor. Bland unga är andelen sjukbidrag större än andelen förtidspensioner. (Se bilaga Tabell B.3). Inskrivna försäkrade Antalet inskrivna försäkrade avspeglar hur befolkningen förändras. Mellan 1995 och 2001 förändrades antalet inskrivna åt olika håll för olika åldersgrupper. Den största förändringen finns i åldersgruppen 55 till 59 år, som under tidsperioden ökade från till personer. Antalet inskrivna försäkrade i åldrarna 20 till 24 gick åt andra hållet; från till personer. (Se figur 2 och bilaga Tabell B.2). Figur 2. Antalet inskrivna försäkrade per åldersgrupp och år Förändring i antalet inskrivna försäkrade är en väsentlig faktor att väga in när man studerar nybeviljandet över tid. Genom att dela antalet nybeviljanden med antalet inskrivna skapas ett mått som gör en sådan jämförelse möjlig. I denna redovisning ligger detta mått till grund för att presentera nybeviljandet per inskrivna. Kvinnorna har en större andel av nybeviljandet än männen Under alla år från 1995 till 2001 har nybeviljandet varit större bland kvinnor än män. Dock finns ett undantag om man jämför könen utifrån olika åldersgrupper. År 1995 var nybeviljandet bland män mellan 60 till 64 år per inskrivna. För kvinnor i samma åldersgrupp låg antalet på År 1997 vände förhållandet och kvinnorna hade en större andel även i den äldsta åldersgruppen. (Se Figur 3 och bilaga Tabell B.4). Skillnaderna i antalet nybeviljanden för kvinnor och män är störst runt 40- årsåldern. Här har skillnaderna dessutom ökat de senaste åren. År

8 var nybeviljandet för 35 till 44-åringar 49 procent högre bland kvinnor än män. År 2001 hade denna skillnad ökat till 73 procent. Figur 3. Nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag per inskrivna, 1995 till 2001 Kraftigt ökande nybeviljande bland 30 till 44-åringar Bakom den successiva uppgången av nybeviljandet finns olika riktningar på utvecklingen för olika åldersgrupper (se Figur 3). För åldersgruppen 55 till 59 år sjönk nybeviljandet från år 1995 till år 1998 för att öka igen år För den åldersgrupp som nybeviljas flest förtidspensioner 60 till 64-åringarna kom en kraftig ökning år 1997 då övergångsregler om förtidspensionering av äldre yrkesverksamma avskaffades. Den kraftiga ökningen medförde dessutom ett väsentligt mindre antal nybeviljanden ur denna åldersgrupp den närmaste tiden därefter. De äldre står för den största andelen av nybeviljandet och därmed den största kostnaden för ett givet år. Dock har yngre fler år framför sig i systemet vilket innebär att förtidspensionering vid 35 års ålder leder till omfattande kostnader sett över tid. Det gäller både mot bakgrund av kostnader för förmånssystemen och för bortfall i produktion. Om man anser att nybeviljandet bland äldre är högt kan man dock fråga sig om nybeviljandet bland yngre egentligen är särskilt lågt. Man kan till exempel jämföra kvinnor i åldersgruppen 55 till 59 år med 35 till 39-åriga kvinnor. År 2001 låg den förra gruppen på nybeviljanden per inskrivna jämfört med 761 för de yngre kvinnorna (se bilaga Tabell B.4). Skillnaden var alltså ungefär tre mot ett. Med tanke på att den yngre gruppen förväntas ha mellan 20 och 30 år kvar i arbete och att den äldre är alldeles i närheten av den faktiska pensionsåldern förefaller skillnaden tämligen liten. 8

9 Tabell 1. Utvecklingen av nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag, 1995 till 2001 (1995=100) År år år år år år år år år år Alla Genom att studera utvecklingen mellan 1995 och 2001 som ett index med år 1995 som basår ser man att nybeviljandet har ökat kraftigt bland dem som förväntas ha många år kvar i arbetslivet (se Tabell 1). Åldersgruppen 20 till 24 år har haft den kraftigaste ökningen. För denna grupp beror nybeviljandet i huvudsak på olika former av psykisk utvecklingsstörning som är till hinder för att få arbete på dagens arbetsmarknad. En fördjupad redovisning av denna utveckling ligger dock utanför syftet med denna genomgång och bör istället ligga till grund för särskilda studier som är inriktade på psykisk utvecklingsstörning bland unga. Ökningen för personer mellan 30 och 44 år är jämfört med åldersgruppen 20 till 24 år av annat slag vilket väcker mer sammansatta frågor om orsakerna till arbetsoförmågan. Mellan 1995 och 2001 ökade nybeviljandet för dessa med mellan 50 och 60 procent. Ökningen var över lag kraftigare bland kvinnor. För kvinnor i åldersgruppen 35 till 39 år ökade nybeviljandet med 71 procent mellan 1995 och 2001, vilket kan jämföras med 41 procent för männen. (Se Tabell 1 samt bilaga Tabell B.5). Andelen psykiska sjukdomar ökar sjukdomar i rörelseorgan och i cirkulationsorgan minskar Under perioden 1995 till 2001 utgjorde de totalt sett tre största diagnosgrupperna psykiska sjukdomar, sjudomar i rörelseorganen samt sjukdomar i cirkulationsorganen tillsammans mellan 70 och 75 procent av det totala nybeviljandet (se Tabell 2). 8 Under de senaste åren har nybeviljandet ökat inom alla dessa diagnosgrupper. Men framför allt handlar utvecklingen om en påtaglig omfördelning av nybeviljandet mellan de största diagnosgrupperna. (Se bilaga Tabell B.6). 8 Den aktuella klassifikationen av sjukdomar och hälsoproblem från 1997 (ICD 10) omfattar 21 diagnosgrupper. 9

10 Tabell 2. De tre största diagnosgruppernas andel av det totala nybeviljandet (procent) Sjukdomsdiagnos Kvinnor Sjukdomar rörelseorganen Psykiska sjukdomar Sjukdomar i cirkulationsorganen Män Sjukdomar rörelseorganen Psykiska sjukdomar Sjukdomar i cirkulationsorganen Alla Sjukdomar rörelseorganen Psykiska sjukdomar Sjukdomar i cirkulationsorganen De psykiska sjukdomarna 9 står för den särklassigt största förändringen. År 1995 låg de bakom 20 procent av männens och 19 procent av kvinnornas totala nybeviljanden. Sex år senare hade de ökat till 26 procent för männen och 24 procent för kvinnorna. Kvinnor och män har alltså haft ungefär samma ökningstakt fast männen har legat på en något högre nivå. (Se bilaga Tabell B.6). De två andra stora diagnosgrupperna sjukdomar i rörelseorganen och i cirkulationsorganen gick i motsatt riktning. År 1995 utgjorde besvär med rörelseorganen (rygg, leder, mjukvävnader, benvävnad, etc.) 51 procent av kvinnornas totala nybeviljande. År 2001 hade de minskat till 46 procent. Mönstret är detsamma för männen fast på en lägre nivå. År 1995 låg de på 38 procent och sex år senare på 34 procent. Männens andel nybeviljanden på grund av sjukdomar i cirkulationsorganen (hjärta, lungor, blodcirkulation, etc.) minskade från 16 till 13 procent. För kvinnorna har förändringen varit mycket liten fast på en väsentligt lägre nivå på omkring fem procent. (Se bilaga Tabell B.6). Sammanfattningsvis kan konstateras att den kraftigt ökande andelen psykiska sjukdomar bakom nybeviljandena följs av en motsvarande minskning av andelen sjukdomar i rörelseorganen och i cirkulationsorganen. De psykiska sjukdomarna ökar i alla åldrar Ju yngre man är desto större är andelen psykiska sjukdomar som grund för förtidspensioner och sjukbidrag. I stora drag ligger de psykiska sjukdomarna till grund för omkring hälften av alla nybeviljanden för personer upp till 35 år (se Figur 4). Denna proportionella fördelning alltså inget sagt om antalet i sig får anses vara förväntad med tanke på att fysiska 9 De största grupperna av psykisk ohälsa är depressioner, ångesttillstånd, psykoser och alkoholmissbruk. Se Lundberg, s. 304, Arbetsmarknad, arbetsliv och psykisk ohälsa i Arbetsliv och hälsa 2000 (red. Marklund), Arbetslivsinstitutet

11 åkommor som begränsar arbetsförmågan i stor utsträckning betingas av stigande ålder. Figur 4. Andelen psykiska sjukdomar och sjukdomar i rörelseorganen av totala nybeviljandet Som framgår ovan har andelen nybeviljanden på grund av psykiska sjukdomar ökat både för kvinnor och män. Ur åldersperspektiv kan man dessutom konstatera att detta gäller för de flesta åldersgrupper. Andelen nybeviljanden med psykisk diagnos har ökat särskilt tydligt för 40-åringar och äldre. För individer mellan 30 och 39 har andelen med psykisk diagnos varit relativt jämn med en svag ökning (se Figur 4). Slutsatsen är att diagnoser för psykiska sjukdomar är den grupp av diagnoser som har haft den tydligast ökande andelen av nybeviljandet sett över alla åldersgrupper. (Se bilaga Tabell B.7 och Tabell B.8). För den största diagnosgruppen rörelseorganens sjukdomar har förändringen varierat från år till år för olika åldersgrupper. Över lag kan man konstatera att andelen sjukdomar i rörelseorganen som ledde till förtidspension minskade fram till Därefter har den tilltagit i olika grad för olika åldersgrupper. (Se bilaga Tabell B.7 och Tabell B.8). Depression och ångest slår hårdast mot kvinnor Bland de allra yngsta grundas de nya förtidspensionerna och sjukbidragen till största del på psykisk utvecklingsstörning. Dessa sjukdomars andel minskar kraftigt efter 20-årsåldern. Med åldern ökar istället besvär till följd av depression och ångest samt psykiska störningar och beteendestörningar på grund av missbruk av läkemedel, alkohol och droger. Som framgår av Figur 5 utgör depression och ångest störst andel av nybeviljanden med psykisk sjukdomsdiagnos. Bland 30-åringar utgör depressions- och ångestfallen omkring en tredjedel av alla psykiska sjukdomar som leder till förtidspensionering. Bland 50-åringar motsvarar de 70 procent. (Se bilaga Tabell B.9 och Tabell B.10). 11

12 Kvinnor och män har skilda diagnosprofiler när det gäller psykiska sjukdomar. 10 Depression och ångest är vanligast av alla psykiska sjukdomsdiagnoser för båda könen, men de utgör en väsentligt större andel för kvinnorna. Under perioden 1995 till 2001 låg andelen nybeviljanden på grund av depression och ångest omkring 15 procentenheter högre bland kvinnor än män. De flesta andra psykiska sjukdomar som leder till förtidspension har större andel bland männen. Männens majoritet är särskilt uppenbar när det gäller schizofreni och psykoser samt psykiska problem vid missbruk. (Se bilaga Tabell B.9 och Tabell B.10). Figur 5. Nybeviljande på grund av depression och ångest (andel av alla sjukdomar med psykisk diagnos) och ökar för alla åldersgrupper Ökningen av depressions- och ångestsyndrom som leder till förtidspension har haft en avgörande betydelse för de psykiska sjukdomarnas ökande andel av det totala nybeviljandet mellan 1995 och Bland kvinnorna utgjorde depressions- och ångestfallen 66 procent av alla psykiska sjukdomar som utmynnade i förtidspension år Efter att successivt gått mot en lägre andel fram till år 1998 ökade de igen och nådde 72 procent år För männen följde utvecklingen samma profil fast på lägre nivå; 49 procent år 1995 och 54 procent år (Se bilaga Tabell B.9 och Tabell B.10). Ökningen slår igenom för i stort sett alla åldersgrupper. Bland 30 till 34- åriga kvinnor utgjorde depression och ångest 51 procent av alla psykiska sjukdomar som gav upphov till förtidspension år År 2001 låg andelen på 57 procent. För männen gick andelen successivt från 37 till 44 procent. Bland 40 till 44-årigarna är tendensen densamma; år 1995 låg 10 Män nybeviljas fler förtidspensioner än kvinnor för följande psykiska sjukdomar (se ICD 10, klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem med kod i tre positioner, t.ex. F30- F39 för förstämningssyndrom): organiska psykiska sjukdomar, t.ex. demens vid olika sjukdomar (F00-F09); psykiska störningar vid missbruk (F10-F19); psykoser och schizofreni (F20-F29); beteende- och personlighetsstörningar (F60-F69) samt psykisk utvecklingsstörning bland unga (F70-F99). 12

13 depressions- och ångestfallen på 69 procent bland kvinnorna och 47 procent bland männen. År 2001 var de på 72 respektive 52 procent. Andelen nybeviljanden på grund av depression och ångest är störst bland kvinnor mellan 60 och 64 år. Från år 1995 till år 2001 gick de från 79 till 82 procent. Även bland männen har de äldsta den största andelen; mellan år 1995 och år 2001 gick de från 70 till 75 procent. (Se bilaga Tabell B.9 samt Tabell B.10). 13

14 Sammanfattning och diskussion Sammanfattning Genomgången grundas på ett totaluttag ur RFV:s register över nybeviljade förtidspensioner per november 2002 för åren 1995 till Redovisningen i denna studie utgår från nybeviljandet som sådant, oavsett om det är förtidspension eller sjukbidrag eller om det gäller hel eller partiell omfattning. Resultaten bygger på huvuddiagnosen. Mellan 1995 och 2001 ökade antalet nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag successivt från till Det bör i sammanhanget påpekas att nybeviljandet år 1995 var lågt historiskt sett. I december 2001 fanns totalt förtidspensionärer och sjukbidragstagare. För de flesta innebär förtidspension och sjukbidrag en permanent frånvaro från arbetsmarknaden. Nybeviljandet är större bland kvinnor än män. Skillnaderna i antalet nybeviljanden för kvinnor och män är störst runt 40- årsåldern. Nybeviljandet har ökat särskilt kraftigt för individer mellan 30 och 44 år. Ökningen har varit kraftigare för kvinnor oavsett åldersgrupp. Sjukdomar med psykisk diagnos tar en allt större andel av det totala nybeviljandet. Den ökande andelen psykiska sjukdomar följs av en motsvarande minskning av andelen sjukdomar i rörelseorganen och i cirkulationsorganen. Andelen nybeviljanden med psykiska sjukdomsdiagnoser är större bland män än kvinnor. Detta avviker från hur det ser ut vid sjukskrivning där andelen med psykiska besvär är större bland kvinnor. De psykiska sjukdomarnas ökande andel av nybeviljandet gäller för alla åldersgrupper. Den ökande andelen depressions- och ångestrelaterad ohälsa är ett typiskt exempel på utvecklingen av nybeviljandet de senaste åren. År 2001 utgjorde depressions- och ångestfallen omkring 65 procent av alla psykiska sjukdomar som ledde till förtidspension. Antalet nybeviljanden på grund av depression och ångest är högre bland äldre och bland kvinnor. Andelen depressions- och ångestfall som grund för förtidspension ökar för i stort sett alla åldersgrupper. Ökningen är kraftigare bland kvinnor än män. Diskussion Den 1 januari 2003 ersattes förtidspensioner och sjukbidrag med sjuk- och aktivitetsersättning. Ett avgörande syfte med förändringen är att förstärka inriktningen mot rehabilitering och i större utsträckning ta hänsyn till förändringar av arbetsförmågan. Det nya systemet med sjukersättning skall ge utrymme för att vart tredje år ompröva rätten till en förmån. För att individer mellan 19 och 29 år skall få stöd att återkomma till arbetsmarknaden finns den särskilda förmånen aktivitetsersättning. Det nya systemet ställs inför en utveckling som på många sätt är tankeväckande. Att allt fler unga drabbas av hinder som varaktigt förhindrar dem att arbeta är ett stort problem på många nivåer. För den enskilde kan förtidspensioneringen innebära risker som måste vägas mot arbets- 14

15 hindrets art och behoven som följder därav. Att vara utan jobb kan öka den ekonomiska sårbarheten och ställa individen utanför en naturlig social gemenskap som en arbetsplats innebär. Det är därför nödvändigt att beslutet om förtidspensionering vid relativt unga år föregås av en noggrann helhetsbedömning av individens möjligheter, behov och risker. För samhället innebär ökat nybeviljande bland yngre ett allvarligt problem med tanke på en redan ogynnsam demografisk utveckling med allt fler pensionärer som skall försörjas av färre yrkesverksamma. Varför drabbas kvinnor hårdare än män? Tidigare studier (se till exempel Kvinnor, män och sjukfrånvaro om könsskillnader i sjukskrivning, förtidspensionering och rehabilitering. RFV Redovisar 2001:5) lyfter fram att kvinnor har en svagare position på arbetsmarknaden som innebär att de i större utsträckning än männen verkar i ogynnsamma fysiska och psykosociala arbetsmiljöer vilket leder till högre sjukfrånvaro. Kvinnornas svagare position på arbetsmarknaden skulle även kunna försvåra möjligheterna till lyckad rehabilitering och återgång i arbete. Tidigare studier diskuterar dessutom betydelsen av att kvinnor bär en större total börda än män genom att utöver sitt eget arbete även ta ett större ansvar för hem, barn, omsorg och andra anhöriga. Denna fördelning skulle innebära att kvinnor blir mer sårbara inför riskerna som leder till förtidspension. Statistiken visar en tydlig ökning av andelen nybeviljanden som beror på psykiska diagnoser. Det finns därför anledning att beakta verkligheten bakom de olika diagnoserna, avgränsning mellan olika diagnoser och vilka faktorer som sammantaget påverkar vilken diagnos som sätts. Dessa frågor är särskilt relevanta då det gäller depressions- och ångesttillstånden. För dessa kan det i många fall vara svårt att peka på uppenbara avvikelser från normaltillstånd i samma mening som vissa kroppsliga sjukdomar. Avslutningsvis framstår de senaste årens nybeviljande som särskilt oroväckande när man beaktar unga och psykiska sjukdomar. Att permanent hamna utanför arbetslivet när det borde finnas många år kvar för arbete är en förlust för individ och samhälle. 15

16 Bilaga Tabeller Tabell B.1 Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag År år år år år år Totalt Alla Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Tabell B.2 Antalet inskrivna försäkrade i åldrarna 20 till 64 år År Kvinnor Män Alla Alla kvinnor Alla män

17 Tabell B.3 Olika pensionstypers andel av det totala nybeviljandet (procent) Män Kvinnor Alla Åldersgrupp Hel FTP 11,4 13,5 14,4 16,8 16,0 14,0 14,8 5,8 5,2 6,7 12,8 11,0 9,8 8,3 8,3 8,9 10,3 14,6 13,3 11,7 11,2 Hel SJB 69,4 72,6 70,2 72,6 72,3 74,7 72,9 60,7 61,7 64,3 63,3 62,9 68,2 70,5 64,6 66,5 67,0 67,4 67,2 71,1 71,6 3/4 FTP 0,5 0,5 0,5 0,0 0,1 0,2 0,1 0,3 0,1 0,1 0,2 0,0 0,2 0,1 0,4 0,3 0,3 0,1 0,1 0,2 0,1 3/4 SJB 1,3 1,0 0,9 0,3 0,7 0,7 0,9 1,9 1,6 1,4 1,2 1,2 1,1 1,3 1,6 1,3 1,2 0,8 1,0 0,9 1,1 2/3 FTP 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2/3 SJB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Halv FTP 3,4 2,2 3,2 2,8 2,2 2,5 2,3 4,0 5,1 4,1 4,2 2,8 3,5 3,5 3,7 3,8 3,7 3,5 2,5 3,0 3,0 Halv SJB 9,5 5,8 7,1 5,0 6,4 5,4 5,7 17,1 17,5 15,3 13,6 15,2 12,0 10,2 13,7 12,3 11,5 9,7 11,2 9,1 8,2 1/4 FTP 2,4 1,1 1,2 1,0 0,8 0,8 1,2 3,6 2,5 3,4 2,1 2,7 1,7 1,7 3,1 1,9 2,4 1,6 1,9 1,3 1,5 1/4 SJB 2,1 3,4 2,4 1,6 1,5 1,6 2,0 6,6 6,1 4,7 2,6 4,2 3,5 4,4 4,6 4,9 3,7 2,2 3,0 2,6 3, Hel FTP 15,5 18,5 19,7 24,8 24,8 23,2 21,1 5,1 6,8 10,2 13,9 12,2 11,7 10,3 9,5 11,7 14,0 18,3 17,3 15,9 14,3 Hel SJB 54,6 51,6 54,1 48,4 52,1 54,6 56,0 43,3 44,8 45,2 45,1 49,9 52,1 56,6 48,0 47,7 48,8 46,4 50,8 53,0 56,4 3/4 FTP 0,5 0,6 0,1 0,5 0,6 0,6 0,3 0,4 0,4 0,7 0,4 0,6 0,5 0,3 0,5 0,5 0,5 0,4 0,6 0,6 0,3 3/4 SJB 1,8 1,6 0,9 0,9 1,2 1,5 1,6 3,3 3,2 2,6 2,2 2,5 2,6 2,3 2,7 2,5 1,9 1,7 2,0 2,2 2,0 2/3 FTP 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2/3 SJB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 Halv FTP 6,8 7,6 6,5 7,9 6,4 6,0 5,4 9,2 7,9 7,9 9,1 7,3 7,2 5,9 8,2 7,7 7,3 8,6 6,9 6,7 5,7 Halv SJB 15,2 14,5 12,7 11,4 10,7 9,7 10,9 26,1 24,2 23,2 19,6 18,8 17,3 17,0 21,5 20,1 19,0 16,3 15,6 14,5 14,7 1/4 FTP 1,5 2,4 2,7 2,9 2,1 2,0 2,4 4,1 4,4 3,4 4,0 3,3 2,9 2,8 3,0 3,5 3,1 3,6 2,8 2,6 2,6 1/4 SJB 4,2 3,3 3,2 3,2 2,1 2,4 2,4 8,3 8,3 6,9 5,6 5,3 5,7 4,9 6,6 6,2 5,4 4,6 4,0 4,4 4, Hel FTP 24,5 27,2 31,3 35,7 33,4 34,5 32,0 12,5 14,7 18,3 22,7 21,4 19,8 19,5 17,5 19,8 23,6 28,1 26,2 25,6 24,3 Hel SJB 33,6 36,1 33,6 31,7 35,8 38,5 40,6 32,0 31,6 32,7 31,1 35,8 39,3 41,5 32,7 33,5 33,0 31,4 35,8 39,0 41,2 3/4 FTP 1,1 0,9 1,2 1,6 1,2 1,5 1,4 0,9 1,3 1,2 1,1 0,8 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 1,3 1,0 1,1 1,1 3/4 SJB 1,3 2,1 1,7 1,8 1,5 1,2 1,5 2,3 2,5 2,3 1,7 1,7 2,0 2,2 1,9 2,4 2,1 1,7 1,6 1,6 1,9 2/3 FTP 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2/3 SJB 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Halv FTP 16,4 14,4 14,2 14,2 12,8 10,5 9,6 15,8 15,9 16,4 17,1 13,8 12,8 11,2 16,0 15,3 15,5 15,9 13,4 11,9 10,6 Halv SJB 15,2 13,3 12,2 9,9 10,4 9,1 9,9 22,4 20,4 18,0 15,9 16,0 14,7 15,3 19,4 17,5 15,6 13,4 13,7 12,5 13,2 1/4 FTP 4,2 3,4 3,4 2,8 2,8 2,6 2,8 6,8 6,6 5,6 5,8 5,6 5,5 4,5 5,7 5,3 4,7 4,6 4,5 4,4 3,8 1/4 SJB 3,6 2,6 2,5 2,3 2,0 2,1 2,2 7,4 7,1 5,5 4,6 5,0 5,0 4,8 5,8 5,2 4,3 3,6 3,8 3,9 3,8 17

18 forts. Tabell B.3 Män Kvinnor Alla Åldersgrupp Hel FTP 46,6 45,9 49,7 54,4 53,4 54,1 53,2 33,9 33,6 37,3 41,8 40,2 40,9 39,8 40,1 39,3 43,1 47,7 46,0 46,5 45,5 Hel SJB 12,5 14,1 13,0 11,9 13,7 14,7 16,4 14,1 14,7 14,5 13,6 16,0 18,0 19,5 13,3 14,4 13,8 12,8 15,0 16,6 18,2 3/4 FTP 3,0 2,8 3,0 3,3 2,7 2,4 2,4 2,4 2,3 2,7 2,2 1,7 1,9 1,6 2,7 2,5 2,8 2,7 2,2 2,1 1,9 3/4 SJB 1,0 1,1 0,9 0,6 0,9 0,9 0,9 1,1 1,0 1,1 1,0 1,0 1,0 1,1 1,0 1,0 1,0 0,9 0,9 1,0 1,0 2/3 FTP 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 2/3 SJB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Halv FTP 25,2 23,8 22,9 20,9 20,1 18,9 18,2 27,0 26,7 24,4 24,3 22,5 20,2 19,6 26,1 25,3 23,7 22,7 21,4 19,6 19,0 Halv SJB 6,4 6,4 5,0 4,1 4,7 4,8 4,2 9,6 9,5 8,4 6,7 7,8 7,5 7,7 8,1 8,0 6,8 5,5 6,4 6,3 6,2 1/4 FTP 4,1 4,7 4,5 4,0 3,6 3,3 3,5 8,6 9,0 8,9 8,0 8,2 7,6 7,7 6,4 7,0 6,9 6,2 6,2 5,8 5,9 1/4 SJB 1,1 1,3 0,9 0,7 0,9 0,9 1,1 3,3 3,2 2,6 2,2 2,6 2,8 3,0 2,2 2,3 1,9 1,5 1,9 2,0 2, Hel FTP 72,3 73,8 80,2 73,8 73,1 74,0 74,3 70,2 70,3 76,4 71,0 68,1 69,7 68,4 71,3 72,2 78,6 72,4 70,5 71,8 71,3 Hel SJB 0,9 0,7 0,3 0,7 1,2 1,4 1,5 0,9 1,1 0,5 1,0 1,6 1,5 1,9 0,9 0,9 0,4 0,9 1,4 1,4 1,7 3/4 FTP 3,8 4,1 3,1 3,7 2,9 2,5 3,0 2,0 2,4 2,2 2,4 1,4 1,8 1,6 2,9 3,3 2,7 3,1 2,1 2,2 2,3 3/4 SJB 0,1 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,1 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 2/3 FTP 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2/3 SJB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Halv FTP 19,7 17,4 14,0 18,9 19,3 18,5 17,2 21,1 20,0 15,9 19,0 21,4 20,0 19,7 20,4 18,7 14,8 19,0 20,4 19,3 18,5 Halv SJB 0,4 0,3 0,2 0,2 0,4 0,5 0,4 0,6 0,5 0,5 0,7 0,8 0,8 0,8 0,5 0,4 0,3 0,4 0,6 0,6 0,6 ¼ FTP 2,7 3,4 2,0 2,5 2,9 2,9 3,3 4,9 5,4 4,2 5,7 6,2 5,9 7,0 3,7 4,4 3,0 4,1 4,6 4,4 5,2 ¼ SJB 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,2 0,2 0,1 0,2 0,2 0,3 0,3 0,1 0,2 0,1 0,1 0,1 0,2 0,2 Alla Hel FTP 45,7 46,6 55,6 50,6 50,1 50,7 50,5 32,8 33,3 40,5 37,9 37,3 37,4 36,9 38,9 39,5 47,8 43,7 43,0 43,1 42,7 Hel SJB 18,8 19,9 16,1 19,5 21,1 22,3 22,8 20,3 20,7 19,3 21,6 23,3 25,5 26,7 19,6 20,3 17,7 20,6 22,3 24,1 25,0 3/4 FTP 2,6 2,5 2,5 2,6 2,1 2,0 2,1 1,6 1,8 1,9 1,7 1,3 1,4 1,2 2,1 2,1 2,2 2,1 1,7 1,7 1,6 3/4 SJB 0,9 1,0 0,7 0,8 0,8 0,8 0,9 1,4 1,4 1,2 1,2 1,2 1,2 1,3 1,2 1,2 1,0 1,0 1,0 1,0 1,1 2/3 FTP 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2/3 SJB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Halv FTP 19,7 18,0 16,1 17,0 16,4 15,3 14,5 20,3 19,8 17,9 18,9 17,7 16,3 15,6 20,0 19,0 17,0 18,0 17,1 15,8 15,1 Halv SJB 7,3 6,7 4,8 5,1 5,4 5,0 4,9 12,7 11,9 10,0 9,6 9,7 9,1 9,1 10,1 9,5 7,5 7,6 7,8 7,3 7,3 1/4 FTP 3,4 3,7 3,1 3,2 3,0 2,8 3,1 6,7 6,9 6,1 6,3 6,4 6,0 6,0 5,1 5,4 4,7 4,9 4,9 4,6 4,8 ¼ SJB 1,6 1,5 1,0 1,2 1,0 1,1 1,2 4,2 4,1 3,0 2,8 3,0 3,1 3,1 3,0 2,9 2,1 2,1 2,1 2,3 2,3 18

19 Tabell B.4 Nybeviljandet per inskrivna År Män Kvinnor Alla Alla Alla Alla ,4 130,5 206,7 304,1 425,5 644,1 1009,8 1995,9 2558,4 705,2 89,1 172,5 303,2 444,2 642,9 900,4 1192,2 1959,2 2194,1 804,3 80,1 151,0 253,7 372,7 532,5 770,7 1099,3 1977,6 2371,3 754, ,9 128,1 214,6 319,0 431,9 641,5 968,1 1743,7 2560,7 689,5 99,4 173,2 296,1 474,4 656,9 905,7 1214,3 1941,1 2205,2 819,2 89,5 150,3 254,3 395,2 542,6 772,1 1089,1 1842,0 2378,6 753, ,4 127,3 181,9 286,4 409,8 562,2 829,3 1616,4 3906,6 754,9 98,1 172,1 275,6 448,0 624,9 822,3 1104,6 1707,5 2829,2 823,2 98,3 149,3 227,5 365,5 515,7 690,9 965,0 1661,6 3357,0 788, ,7 125,0 193,0 299,6 408,2 589,9 837,1 1439,2 1741,7 590,5 141,7 164,0 287,3 472,7 608,8 820,9 1065,3 1572,5 1570,4 716,4 128,4 144,2 239,1 384,3 507,0 704,1 949,9 1505,2 1654,6 652, ,5 139,9 215,1 324,3 436,1 641,4 890,2 1499,0 1996,4 651,5 139,1 183,5 326,9 515,2 719,3 914,5 1241,6 1786,8 2044,1 845,8 130,1 161,4 269,8 417,8 575,4 776,3 1064,4 1641,2 2020,5 747, ,1 166,9 255,2 379,7 570,5 747,8 1063,6 1723,7 2407,9 786,7 167,9 232,4 420,4 692,4 889,0 1171,3 1550,7 2210,5 2524,4 1072,1 158,3 199,2 336,3 532,6 727,2 957,3 1305,3 1964,2 2466,7 927, ,0 165,0 288,1 430,1 619,0 813,6 1196,3 1926,5 2810,8 895,8 189,9 229,1 477,9 760,8 1046,7 1334,9 1788,0 2496,6 3015,5 1241,7 175,2 196,6 381,5 591,8 829,6 1071,1 1490,1 2208,3 2913,6 1066,5 Tabell B.5 Årlig förändring i nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag (1995=100) År Män Kvinnor Alla Alla Alla Alla

20 Tabell B.6 Sjukdomsdiagnoser bakom nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag per inskrivna (andel av alla sjudomar i kursivt) Sjukdomsdiagnos M K M K M K M K M K M K M K Infektionssjukdomar 7,0 1,0% 6,3 0,8% 6,2 0,9% 6,7 0,8% 12,1 1,6% 9,5 1,2% 10,7 1,8% 8,9 1,2% 10,2 1,6% 7,0 0,8% 9,1 1,2% 7,6 0,7% 7,0 0,8% 6,7 0,5% Tumörer 20,2 2,9% 28,9 3,6% 19,6 2,8% 28,2 3,4% 26,0 3,4% 30,2 3,7% 24,2 4,1% 27,0 3,8% 20,6 3,2% 28,0 3,3% 23,4 3,0% 30,9 2,9% 23,7 2,6% 33,0 2,7% Blod/immunsystem 0,9 0,1% 1,2 0,1% 0,5 0,1% 1,2 0,1% 1,0 0,1% 1,1 0,1% 1,0 0,2% 1,5 0,2% 1,4 0,2% 2,3 0,3% 1,5 0,2% 2,7 0,3% 1,6 0,2% 2,8 0,2% Ämnesoms./endokrina syst. 22,0 3,1% 18,8 2,3% 20,5 3,0% 16,9 2,1% 21,4 2,8% 18,7 2,3% 16,3 2,8% 15,2 2,1% 18,0 2,8% 16,7 2,0% 21,3 2,7% 19,8 1,8% 25,4 2,8% 26,0 2,1% Psykiska sjukdomar 143,7 20,4% 150,4 18,7% 149,5 21,7% 155,6 19,0% 143,1 19,0% 152,7 18,5% 143,3 24,3% 154,0 21,5% 161,0 24,7% 189,0 22,3% 201,2 25,6% 247,2 23,1% 230,8 25,8% 293,8 23,7% Nervsystemet/Sinnesorganen 42,6 6,0% 47,8 5,9% 44,1 6,4% 51,4 6,3% 47,9 6,4% 49,5 6,0% 42,5 7,2% 51,8 7,2% 47,8 7,3% 56,8 6,7% 54,9 7,0% 65,4 6,1% 62,7 7,0% 75,9 6,1% Cirkulationsorganen 110,8 15,7% 49,3 6,1% 109,1 15,8% 51,0 6,2% 109,7 14,5% 51,2 6,2% 76,6 13,0% 39,2 5,5% 86,1 13,2% 45,3 5,4% 101,9 12,9% 54,0 5,0% 113,4 12,7% 59,7 4,8% Andningsorganen 20,9 3,0% 23,3 2,9% 20,8 3,0% 21,7 2,6% 24,0 3,2% 25,1 3,0% 18,0 3,1% 19,2 2,7% 17,0 2,6% 18,5 2,2% 19,1 2,4% 22,9 2,1% 20,5 2,3% 24,6 2,0% Matsmältningsorganen 9,9 1,4% 13,2 1,6% 9,1 1,3% 12,3 1,5% 12,9 1,7% 12,9 1,6% 11,2 1,9% 11,9 1,7% 9,3 1,4% 11,2 1,3% 10,5 1,3% 14,3 1,3% 11,5 1,3% 15,7 1,3% Hudsjukdomar 6,0 0,8% 8,8 1,1% 4,9 0,7% 11,0 1,3% 5,7 0,8% 10,4 1,3% 4,0 0,7% 7,3 1,0% 4,9 0,7% 8,5 1,0% 5,0 0,6% 9,1 0,9% 5,9 0,7% 11,0 0,9% Rörelseorganen 270,8 38,4% 406,0 50,5% 254,4 36,9% 409,6 50,0% 292,4 38,7% 401,4 48,8% 185,8 31,5% 313,7 43,8% 208,6 32,0% 386,1 45,6% 259,1 32,9% 495,8 46,3% 304,8 34,0% 568,1 45,7% Urin- och könsorganen 3,8 0,5% 3,0 0,4% 3,4 0,5% 3,5 0,4% 4,9 0,7% 3,8 0,5% 3,5 0,6% 3,1 0,4% 3,8 0,6% 2,8 0,3% 4,5 0,6% 3,8 0,4% 4,3 0,5% 4,1 0,3% Medfödda missbildningar 3,4 0,5% 4,2 0,5% 2,9 0,4% 4,0 0,5% 3,3 0,4% 3,9 0,5% 3,1 0,5% 4,7 0,7% 4,2 0,6% 4,8 0,6% 4,2 0,5% 5,8 0,5% 3,8 0,4% 5,7 0,5% Kliniska fynd, ej klassat, etc. 7,2 1,0% 12,1 1,5% 6,7 1,0% 13,9 1,7% 9,1 1,2% 15,1 1,8% 6,6 1,1% 15,5 2,2% 8,2 1,3% 16,5 2,0% 10,5 1,3% 22,3 2,1% 13,3 1,5% 30,4 2,5% Skador och förgiftningar 35,7 5,1% 30,5 3,8% 37,5 5,4% 31,6 3,9% 39,1 5,2% 35,6 4,3% 37,4 6,3% 36,6 5,1% 43,0 6,6% 44,0 5,2% 51,6 6,6% 55,8 5,2% 55,4 6,2% 64,1 5,2% Yttre orsaker *) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 0,1% 0,3 0,0% 1,0 0,2% 0,8 0,1% 0,9 0,1% 1,2 0,1% 1,3 0,2% 1,3 0,1% 1,2 0,1% 1,5 0,1% Övriga faktorer för hälsa etc. *) 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 0,1% 0,8 0,1% 3,2 0,5% 4,1 0,6% 4,6 0,7% 5,3 0,6% 6,1 0,8% 11,1 1,0% 7,6 0,8% 16,7 1,3% *) Övergången i klassificering från ICD9 till ICD10 förhindrar analys före

21 Tabell B.7 De tre största diagnosgrupperna och nybeviljanden per inskrivna År Sjukdomsdiagnos Totalt Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 1995 Psykiska sjukdomar 44,2 57,3 87,3 78,4 117,2 115,6 153,4 142,5 167,8 180,7 172,6 186,3 187,2 196,6 229,0 230,8 159,9 193,3 143,7 150,4 Cirkulationsorganen 1,7 1,1 1,0 3,6 4,4 2,9 6,7 10,2 23,2 14,6 63,6 38,7 151,4 67,9 399,0 156,3 597,6 225,3 110,8 49,3 Rörelseorganen 1,4 6,0 11,4 37,1 28,6 102,8 70,8 182,0 127,5 298,2 245,7 463,3 410,0 637,6 863,6 1114,9 1146,5 1200,0 270,8 406, Psykiska sjukdomar 60,7 55,9 88,6 84,6 123,1 116,6 156,5 159,0 174,8 177,9 189,4 193,1 187,6 200,8 210,3 240,8 170,1 192,5 149,5 155,6 Cirkulationsorganen 1,0 1,5 2,6 2,7 3,6 6,4 7,8 8,4 20,1 19,4 60,6 36,9 146,7 72,7 353,7 154,0 621,7 229,3 109,1 51,0 Rörelseorganen 1,7 10,9 7,1 36,7 35,2 91,7 75,0 191,3 122,5 300,0 229,7 460,1 388,5 642,9 726,4 1075,1 1102,4 1231,1 254,4 409, Psykiska sjukdomar 66,5 59,1 79,2 82,3 102,3 108,0 144,9 148,4 153,9 173,5 172,1 188,7 169,9 193,1 212,1 223,5 221,6 219,1 143,1 152,7 Cirkulationsorganen 1,4 1,5 1,7 1,7 5,1 4,4 7,1 7,7 29,0 16,7 42,6 31,0 99,1 57,5 293,9 133,5 767,5 287,7 109,7 51,2 Rörelseorganen 2,9 8,6 8,6 39,4 21,5 90,4 60,7 177,6 120,9 271,0 186,7 389,6 305,9 554,6 639,1 907,2 1896,3 1567,1 292,4 401, Psykiska sjukdomar 86,0 90,3 80,4 75,8 113,0 115,8 153,1 164,7 163,4 171,9 186,4 199,8 175,7 205,9 188,6 208,5 142,5 146,7 143,3 154,0 Cirkulationsorganen 2,2 2,7 2,7 2,4 4,2 6,6 7,0 8,3 21,3 14,6 48,9 29,4 107,2 54,1 244,5 117,1 357,6 154,7 76,6 39,2 Rörelseorganen 2,2 11,6 6,0 34,3 21,6 83,1 57,5 164,7 105,2 254,5 178,8 356,4 280,2 506,1 526,2 780,6 681,6 770,1 185,8 313, Psykiska sjukdomar 88,0 90,7 89,4 94,9 124,0 124,4 170,1 188,0 178,2 222,7 215,3 252,9 200,4 254,2 210,6 262,3 169,7 203,9 161,0 189,0 Cirkulationsorganen 3,0 1,6 1,0 1,7 4,3 5,1 7,4 6,4 17,9 17,8 45,5 32,5 126,2 66,5 264,8 128,2 402,3 181,8 86,1 45,3 Rörelseorganen 2,3 13,9 7,7 38,6 30,2 108,3 61,0 189,3 123,2 298,3 189,9 394,2 290,4 594,3 557,1 896,1 792,8 1099,6 208,6 386, Psykiska sjukdomar 110,7 107,1 110,6 120,6 142,8 172,7 200,9 242,7 248,7 277,1 261,8 303,2 257,6 318,2 255,8 369,1 213,3 305,3 201,2 247,2 Cirkulationsorganen 1,2 2,8 2,7 1,7 6,0 3,6 5,9 8,8 21,7 19,2 47,0 34,5 123,2 76,9 308,7 157,6 503,4 212,4 101,9 54,0 Rörelseorganen 4,2 15,2 12,1 43,4 34,7 128,8 76,1 256,7 151,8 374,7 227,7 552,4 368,4 757,1 635,2 1114,9 1002,3 1353,4 259,1 495, Psykiska sjukdomar 124,3 134,6 108,9 117,4 170,7 188,2 213,4 267,8 255,1 330,7 282,9 367,4 297,3 402,2 330,8 416,0 287,2 411,1 230,8 293,8 Cirkulationsorganen 0,8 1,6 1,0 2,5 3,2 3,3 8,2 11,7 19,7 21,0 54,3 34,4 137,8 73,9 318,8 164,1 571,4 255,5 113,4 59,7 Rörelseorganen 3,5 14,0 14,8 49,6 40,8 160,3 93,3 288,4 174,8 437,6 250,6 584,9 417,5 861,7 726,6 1267,8 1192,3 1542,6 304,8 568,1 21

22 Tabell B.8 De tre största diagnosgruppernas andel av det totala nybeviljandet per åldersgrupp (procent) År Sjukdomsdiagnos Man Kvinna Alla Psykiska sjukdomar Cirkulationsorganen Rörelseorganen Psykiska sjukdomar Cirkulationsorganen Rörelseorganen Psykiska sjukdomar Cirkulationsorganen Rörelseorganen Psykiska sjukdomar Cirkulationsorganen Rörelseorganen Psykiska sjukdomar Cirkulationsorganen Rörelseorganen Psykiska sjukdomar Cirkulationsorganen Rörelseorganen Psykiska sjukdomar Cirkulationsorganen Rörelseorganen

23 Tabell B.9 Psykiska sjukdomar bakom nybeviljanden per inskrivna År Sjukdomsdiagnos Alla Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna 1995 Organiska psykiska störningar 0,3 0,4 0,3 0,3 0,9 1,0 1,3 0,7 3,0 1,0 2,4 1,9 5,2 3,4 6,6 6,1 10,8 8,3 3,0 2,3 Psykoaktiva substanser 2,4 0,7 6,7 2,3 13,7 4,3 20,8 7,7 29,9 9,7 34,4 10,0 45,6 10,8 44,6 11,4 25,6 8,7 24,3 7,2 Schizofreni/psykoser 10,5 8,5 22,5 11,6 28,6 14,7 29,5 14,4 21,5 13,5 18,6 13,7 11,7 12,2 7,9 14,9 5,1 6,3 18,2 12,4 Depressioner och ångest 11,2 13,1 28,3 35,4 42,9 58,6 67,5 89,3 78,7 125,5 85,2 129,5 102,9 148,3 142,9 176,5 112,2 152,5 71,1 99,8 Beteendestör m. fys. rubbningar 0,3 1,4 0,0 2,0 0,6 2,3 0,3 0,7 1,0 0,0 1,2 0,3 0,3 1,7 0,9 0,0 0,5 2,9 0,6 1,2 Beteende/pers.störn. hos vuxna 9,9 16,3 20,0 16,2 24,9 27,5 30,9 18,2 28,6 20,8 25,3 20,0 14,7 9,8 18,4 11,4 5,6 3,4 20,5 16,6 Psykisk utvecklingsstörn. 8,2 11,7 6,7 5,3 4,4 0,7 1,7 3,5 2,0 1,4 0,3 0,9 1,6 1,0 1,3 1,3 0,5 1,9 3,1 3,1 Utbrändhet mm. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Organiska psykiska störningar 1,0 0,0 0,0 1,0 2,1 0,0 1,0 1,4 2,0 1,4 1,9 2,6 5,0 3,8 11,9 8,1 9,2 11,6 3,4 2,9 Psykoaktiva substanser 2,1 0,4 4,9 3,0 11,8 6,1 26,0 7,0 30,5 10,8 35,8 8,0 39,6 9,3 39,4 9,8 20,4 11,2 23,3 7,1 Schizofreni/psykoser 12,9 7,6 25,0 10,8 32,4 17,9 29,4 15,1 26,2 19,1 19,2 15,7 14,9 15,7 10,2 8,6 3,6 9,7 20,3 13,7 Depressioner och ångest 11,9 17,4 26,6 38,4 40,9 58,1 60,2 99,5 70,8 109,6 92,4 133,6 105,3 140,3 127,2 184,3 128,8 152,2 70,5 100,8 Beteendestör m. fys. rubbningar 0,7 2,5 0,3 3,4 0,3 1,3 0,3 0,7 0,7 0,7 0,3 1,0 1,2 0,0 0,4 1,3 0,5 0,5 0,5 1,3 Beteende/pers.störn. hos vuxna 12,2 10,5 19,8 20,6 29,7 22,4 32,8 20,0 36,9 19,1 28,9 14,5 15,5 15,1 14,4 13,3 5,6 2,9 22,7 15,9 Psykisk utvecklingsstörn. 16,4 13,1 10,4 4,4 4,2 4,5 3,4 5,3 2,3 2,1 2,8 4,2 1,5 1,6 2,1 2,1 1,5 0,0 5,1 4,2 Utbrändhet mm. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Organiska psykiska störningar 1,1 0,0 1,0 1,4 1,5 1,9 1,0 1,1 1,7 2,4 2,9 3,0 6,0 2,5 7,3 11,1 13,1 9,7 3,5 3,3 Psykoaktiva substanser 2,5 2,2 4,6 1,0 13,1 3,8 20,6 8,1 25,9 8,7 25,5 8,6 31,7 8,7 33,9 5,3 26,6 8,7 20,2 6,1 Schizofreni/psykoser 18,0 3,7 23,2 12,3 25,3 13,8 25,6 16,5 21,5 14,2 18,7 14,8 14,5 13,4 12,1 12,7 6,0 7,2 19,0 12,3 Depressioner och ångest 12,2 22,1 22,2 36,3 35,8 57,8 62,0 86,2 74,4 107,9 94,6 132,3 92,5 142,1 135,9 170,7 165,4 181,5 72,8 101,2 Beteendestör m. fys. rubbningar 0,0 2,2 0,3 3,4 0,9 2,2 0,3 1,8 0,7 2,1 0,3 1,6 0,0 1,6 1,2 1,6 1,5 1,4 0,5 2,0 Beteende/pers.störn. hos vuxna 10,1 8,6 15,6 13,7 18,2 19,1 27,3 21,5 25,6 26,4 24,5 16,2 16,6 11,5 13,3 12,3 9,5 2,4 18,3 15,1 Psykisk utvecklingsstörn. 18,3 14,6 10,3 8,2 5,1 4,7 6,1 3,2 3,7 5,9 4,5 4,0 3,6 1,6 3,2 2,9 2,0 1,0 6,4 5,1 Utbrändhet mm. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,3 0,4 0,0 0,0 0,3 0,3 0,0 0,6 0,4 1,6 1,0 3,4 0,2 0,6 23

Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11

Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11 REDOVISAR 2000:11 Långtidssjukskrivna bakgrund, diagnos och återgång i arbete Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 Utredningsenheten 2000-12-12 Upplysningar: Eva Olkiewicz tel 08-786 93 01

Läs mer

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV REDOVISAR 2003:2 Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV Enheten för statistik 2003-07-01 Upplysningar: Christian Elvhage 08-786 95 40 christian.elvhage@rfv.sfa.se Ola Rylander 08-786 95

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 2003 och 2004

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 2003 och 2004 25:6 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 23 och 24 Diagnosfördelning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 23 och

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 26:3 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 23 25 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2000 och 2001 REDOVISAR 2002:3.

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2000 och 2001 REDOVISAR 2002:3. REDOVISAR 2002:3 Långtidssjukskrivna diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete En jämförelse mellan 2000 och 2001 Enheten för analys 2002-06-14 Upplysningar: Ulrik Lidwall 08-786 97 26 ulrik.lidwall@rfv.sfa.se

Läs mer

Psykiska sjukdomar och sjukdomar i rörelseorganen

Psykiska sjukdomar och sjukdomar i rörelseorganen 2007:4 Psykiska sjukdomar och sjukdomar i rörelseorganen nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1987 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning I en tidigare rapport, Diagnosmönster

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder REDOVISAR 2004:11 Medelpensioneringsålder Enheten för analys 2004-12-17 Upplysningar: Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karlsson@rfv.sfa.se I serien RFV REDOVISAR publicerar Riksförsäkringsverket kortare

Läs mer

Karakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa

Karakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa REDOVISAR 2002:1 Karakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa Sammanfattning Andelen sjukskrivna arbetslösa är överrepresenterad i förhållande till den totala andelen arbetslösa i hela

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Diagnosmönster i förändring

Diagnosmönster i förändring 2007:3 Diagnosmönster i förändring nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1971 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjuk- och aktivitetsersättningar

Läs mer

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete. En jämförelse mellan 1999 och 2000 REDOVISAR 2001:11.

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete. En jämförelse mellan 1999 och 2000 REDOVISAR 2001:11. REDOVISAR 2001:11 Långtidssjukskrivna diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete En jämförelse mellan 1999 och 2000 Enheten för socialförsäkringsutredning 2001-11-05 Upplysningar: Ulrik Lidwall

Läs mer

Långtidssjukskrivna. egenskaper vid 2003 års RFV-LS-undersökning REDOVISAR 2003:4. Sammanfattning

Långtidssjukskrivna. egenskaper vid 2003 års RFV-LS-undersökning REDOVISAR 2003:4. Sammanfattning REDOVISAR 2003:4 Långtidssjukskrivna egenskaper vid 2003 års RFV-LS-undersökning Enheten för analys 2003-11-17 Upplysningar: Christina Olsson Bohlin 08-786 91 66 christina.olsson.bohlin@rfv.sfa.se Ulrik

Läs mer

Psykiska sjukdomar och stressrelaterade besvär

Psykiska sjukdomar och stressrelaterade besvär REDOVISAR 2004:8 Psykiska sjukdomar och stressrelaterade besvär Långvariga sjukskrivningar åren 1999 till 2003 Sammanfattning De psykiska sjukdomarna har ökat tämligen dramatiskt som sjukskrivningsorsak.

Läs mer

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön År Kvinnor och män Kvinnor Män 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids- Tidsbe- 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids-

Läs mer

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Frukostseminarium AFA Försäkring Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, 215 Sofia Bill Analytiker, Försäkringskassan Sid 1 December 215 Sjukfrånvarons utveckling, del 2 Källa: Försäkringskassans databas

Läs mer

Partiell sjukskrivning

Partiell sjukskrivning REDOVISAR 2001:4 Partiell sjukskrivning förekomst och utfall Sammanfattning Partiell sjukskrivning studeras under en tvåårsperiod i en grupp som hade varit helt sjukskriven för rygg- och nackbesvär i fyra

Läs mer

Kvinnor, män och sjukfrånvaro

Kvinnor, män och sjukfrånvaro REDOVISAR 2001:5 Kvinnor, män och sjukfrånvaro om könsskillnader i sjukskrivning, förtidspensionering och rehabilitering Sammanfattning Enheten för utredning Maj 2001 Upplysningar: Ulrik Lidwall tel 08-786

Läs mer

2007:6. Långtidssjukskrivna. demografi, arbete, yrke, diagnos, sjukpenningrätt och återgång i arbete 2003, 2005 och 2006 ISSN 1653-3259

2007:6. Långtidssjukskrivna. demografi, arbete, yrke, diagnos, sjukpenningrätt och återgång i arbete 2003, 2005 och 2006 ISSN 1653-3259 2007:6 Långtidssjukskrivna demografi, arbete, yrke, diagnos, sjukpenningrätt och återgång i arbete 2003, 2005 och 2006 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Studien är en jämförelse av de långvarigt sjukskrivna

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

Långtidssjukskrivna. regionala skillnader i diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete REDOVISAR 2002:8. Sammanfattning

Långtidssjukskrivna. regionala skillnader i diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete REDOVISAR 2002:8. Sammanfattning REDOVISAR 2002:8 Långtidssjukskrivna regionala skillnader i diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete Sammanfattning Långtidssjukskrivna Regionala skillnader i demografi, arbetsmarknad och näringsstruktur

Läs mer

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011 1 (24) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bilaga 1 - Registeranalys av unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Innehåll Inledning... 2 Data och definitioner... 5 Inflödet till

Läs mer

Vad kostar olika sjukdomar?

Vad kostar olika sjukdomar? REDOVISAR 2002:2 Vad kostar olika sjukdomar? sjukpenningkostnaderna fördelade efter sjukskrivningsdiagnos Sammanfattning Rörelseorganens sjukdomar och psykiska sjukdomar står för sammanlagt 59 procent

Läs mer

Långtidssjukskrivna. Socialförsäkringsrapport 2010:16

Långtidssjukskrivna. Socialförsäkringsrapport 2010:16 Social Insurance Report Långtidssjukskrivna Beskrivande statistik 1999 2009: kön, ålder, arbetsmarknadsstatus, sjukskrivningslängd, och diagnospanorama ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan

Läs mer

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Statistik och rapporter https://www.afaforsakring.se/forebyggande/analys-och-statistik/ Sjukförsäkringen (AGS-KL) Omfattar alla anställda inom

Läs mer

ANALYSERAR 2007:12. Vägen tillbaka en beskrivande studie av fl ödet ut från sjuk- och aktivitetsersättning

ANALYSERAR 2007:12. Vägen tillbaka en beskrivande studie av fl ödet ut från sjuk- och aktivitetsersättning ANALYSERAR 2007:12 Vägen tillbaka en beskrivande studie av fl ödet ut från sjuk- och aktivitetsersättning Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för utvärdering Ann-Christin Jans

Läs mer

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10 REDOVISAR 2000:10 Trött på att jobba? Utredningsenheten 2000-12-01 Upplysningar: Lizbeth Valck tel 08-786 93 82 Peter Skogman Thoursie tel 08-16 23 07 Sammanfattning Idag finner man allt färre människor

Läs mer

Läkares sjukskrivning av kvinnor och män. Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt:

Läkares sjukskrivning av kvinnor och män. Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt: Läkares sjukskrivning av kvinnor och män Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt: ola.leijon@inspsf.se www.inspsf.se Fokus i studien är läkarintyget Bild 2 och den sjukskrivningstid som läkaren

Läs mer

Beslut av socialförsäkringsnämnder

Beslut av socialförsäkringsnämnder REDOVISAR 2002:7 Beslut av socialförsäkringsnämnder Enheten för gemensamma försäkringsfrågor 2002-11-26 Upplysningar: Carin Wolf 08-786 91 79 carin.wolf@rfv.sfa.se Frédéric Klinghoffer 08-786 94 80 frederic.klinghoffer@rfv.sfa.se

Läs mer

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Övergångar mellan skola och arbetsliv År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning

Läs mer

Hälsobarometern. Andra kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Hälsobarometern. Andra kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Hälsobarometern Andra kvartalet 2007 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Utgiven av Alecta september 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Psykisk

Läs mer

Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008

Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008 inför 2008 s län Sjukfallskartläggning inför 2008 En kartläggning av långtidssjukskrivna har genomförts under 2007 i i samverkan med Skåne. Statistiken omfattar 22 261 sjukfall, 60 dgr och längre från

Läs mer

Fortsatt sjukpenning. de bakomliggande skälen till ställningstagandet

Fortsatt sjukpenning. de bakomliggande skälen till ställningstagandet 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stocksholm Fortsatt sjukpenning de bakomliggande skälen till ställningstagandet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

Forskning om sjukfrånvaro

Forskning om sjukfrånvaro Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet kristina.alexanderson@ki.se www.ki.se/cns/forsakringsmedicin Sjukfrånvaro

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

Beslut av socialförsäkringsnämnderna

Beslut av socialförsäkringsnämnderna REDOVISAR 2004:10 Beslut av socialförsäkringsnämnderna 2003 Enheten för gemensamma försäkringsfrågor 2004-11-10 Upplysningar: Ylva Rånge 08-786 98 60 ylva.range@rfv.sfa.se Frédéric Klinghoffer 08-786 94

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Dialogmöte den 16 november 2015 Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län Sjukfrånvarons utveckling Peje Bengtsson, analytiker vid avdelningen för analys och prognos Sid 1 16 november 2015 Dialogmöte

Läs mer

Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010?

Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010? 1 (6) Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010? Inledning Vid årsskiftet 2009/2010 uppnådde de första

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2642 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1.

Läs mer

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 Hälsobarometern 008.06 009.05 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 1 (7) Utgiven av Alecta juni 009 Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

ANALYSERAR Nya sjuk- och aktivitetsersättningar/förtidspensioner med fokus på yngre med psykiska diagnoser under åren 1995 2005

ANALYSERAR Nya sjuk- och aktivitetsersättningar/förtidspensioner med fokus på yngre med psykiska diagnoser under åren 1995 2005 ANALYSERAR 27:11 Nya sjuk- och aktivitetsersättningar/förtidspensioner med fokus på yngre med psykiska diagnoser under åren 1995 25 Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för utvärdering

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa

Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa Innehåll Tabell 1. Nya sjukfall fördelat på diagnoser och kön. AGS och AGS KL 2011... 4 Tabell 2. Nya sjukfall fördelat på diagnoser och kön. AGS 2011... 4 Tabell

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan

Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Vasagatan trots allt sjukast 1 (11) Utvecklingen av kvinnors och mäns utnyttjande av sjukförsäkringen Ohälsostatistiken visar sammanfattningsvis följande: Ohälsotalet är högre för kvinnor än för män. Skillnaderna

Läs mer

Nybeviljade förtidspensioner

Nybeviljade förtidspensioner ANALYSERAR 2004:1 Nybeviljade förtidspensioner Utveckling av riskfaktorer under 1990-talet I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Analysavdelningen 2014-05-05 Hans Karlsson VER 2014-2 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet

Läs mer

Fjärde avstämningen av bostadsbidrag

Fjärde avstämningen av bostadsbidrag REDOVISAR 22:6 Fjärde avstämningen av bostadsbidrag Resultatet av genomförda avstämningar av bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar Sammanfattning Bostadsbidrag har man under flera år. 48 procent

Läs mer

Sjukskrivningar 60 dagar eller längre

Sjukskrivningar 60 dagar eller längre Social Insurance Report Sjukskrivningar 60 dagar eller längre En beskrivning av sjukskrivna åren 1999 2014 efter kön, ålder, arbetsmarknadsstatus, yrke, sjukskrivningslängd och diagnospanorama ISSN 1654-8574

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum

Läs mer

Vad kostar sjukdomarna för kvinnor och män?

Vad kostar sjukdomarna för kvinnor och män? REDOVISAR 2004:5 Vad kostar sjukdomarna för kvinnor och män? kostnaderna fördelade efter kön och sjukskrivningsdiagnos Sammanfattning Rörelseorganens sjukdomar och psykiska sjukdomar står för sammanlagt

Läs mer

i december 2003 och 2004

i december 2003 och 2004 25:5 Sjukersättning och aktivitetsersättning utbetalade i december 23 och 24 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Sjukersättning och aktivitetsersättning utbetalade i december 23 och

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 27:2 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 26 ISSN 1652-9863 Statistik 27:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning... Bakgrund...4 Om rapporten...4 Sjukperioder 2005-201...6 Individer som har haft en sjukperiod jämfört med individer som har

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Tredje avstämningen av bostadsbidrag

Tredje avstämningen av bostadsbidrag REDOVISAR 21:6 Tredje avstämningen av bostadsbidrag Resultat av genomförda avstämningar av bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar Enheten för statistisk analys 21-6-14 Upplysningar: Katriina Severin

Läs mer

Effekter av Pappabrevet

Effekter av Pappabrevet REDOVISAR 2004:3 Effekter av Pappabrevet En utvärdering av RFV:s och FK:s informationskampanj Sammanfattning Riksförsäkringsverket (RFV) har under 2003 tillsammans med försäkringskassorna skickat ut ett

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2007 1(14) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2008 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Annika Mansén 031-700 5101 Seppo Kerola 033-16 60

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen?

Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen? Social Insurance Report Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen? Kostnader för sjukpenning i sjukskrivningar (över 14 dagar) samt sjukersättning och aktivitetsersättning år 2009 fördelat på diagnos

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling 2016

Sjukfrånvarons utveckling 2016 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling 2016 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 010-116 27 02 Sofia.bill@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 2007:4 Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

Trender och tendenser för bostadsbidrag bidragsåren

Trender och tendenser för bostadsbidrag bidragsåren REDOVISAR 2001:8 Trender och tendenser för bostadsbidrag bidragsåren 1997 1999 Enheten för bidrag 2001-08-23 Upplysningar: Carin Wolf 08-786 91 79 carin.wolf@rfv.sfa.se I serien RFV REDOVISAR publicerar

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m Resultat efter urvals- och inskrivningstillfällen...

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m Resultat efter urvals- och inskrivningstillfällen... INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2006...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning

Läs mer

Andel UVAS 2014 i åldersgrupper

Andel UVAS 2014 i åldersgrupper Andel UVAS 2014 i åldersgrupper Under 2014 var det nästan 165 000 unga i åldern 16-29 år som varken arbetade eller studerade. Här redovisar vi andelen UVAS i tre åldersgrupper. Andelen UVAS stiger med

Läs mer

Beslut av socialförsäkringsnämnderna

Beslut av socialförsäkringsnämnderna REDOVISAR 2003:3 Beslut av socialförsäkringsnämnderna 1998 2002 förmån, län och kön Enheten för gemensamma försäkringsfrågor 2003-10-06 Upplysningar: Ylva Rånge 08-786 98 60 ylva.range@rfv.sfa.se Frédéric

Läs mer

Prövade och avslutade arbetsskadeärenden

Prövade och avslutade arbetsskadeärenden 2007:6 Prövade och avslutade arbetsskadeärenden Fördelning på diagnos och län, ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Prövade och avslutade arbetsskadeärenden Fördelning på diagnos och

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling 1 (49) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling Delredovisning 1 av regeringsuppdrag år 2013 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport

Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2013-06-24 Dnr 009246-2013 1 (41) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport Postadress Besöksadress

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 2007:3 Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

2005:3. Bostadstillägg till pensionärer m.fl ISSN

2005:3. Bostadstillägg till pensionärer m.fl ISSN 2005:3 Bostadstillägg till pensionärer m.fl. 1995 2004 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Bostadstillägg till pensionärer m.fl. 1995 2004 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

Självmord i Stockholms län och Sverige

Självmord i Stockholms län och Sverige Självmord i Stockholms län och Sverige 1980-2007 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:22 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1

Läs mer

Vårdbidrag. Diagram 1. Antal barn med vårdbidrag. (Källa: Store)

Vårdbidrag. Diagram 1. Antal barn med vårdbidrag. (Källa: Store) Vårdbidrag Tanken med vårdbidrag var att införa en särskild ersättning till föräldrar som hade barn med funktionshinder och som följde tidens handikappolitik att personer med funktionshinder skulle integreras

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Vårdbidraget. utvecklingen fram till idag och försörjningssituationen i morgon. SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-06-11 Dnr 005507-2012

Vårdbidraget. utvecklingen fram till idag och försörjningssituationen i morgon. SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-06-11 Dnr 005507-2012 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2012-06-11 Dnr 005507-2012 1 (84) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Vårdbidraget utvecklingen fram till idag och försörjningssituationen i morgon Sammanfattning

Läs mer

Kommittédirektiv. Sjukförsäkringen. Dir. 1999:54. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 1999. Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Sjukförsäkringen. Dir. 1999:54. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 1999. Sammanfattning av uppdraget Bilaga 1 Kommittédirektiv Sjukförsäkringen Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 1999 Dir. 1999:54 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en analys av sjukförsäkringen. Utredaren

Läs mer

2005:3. Bostadstillägg till pensionärer m.fl ISSN

2005:3. Bostadstillägg till pensionärer m.fl ISSN 2005:3 Bostadstillägg till pensionärer m.fl. 1995 2004 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Bostadstillägg till pensionärer m.fl. 1995 2004 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna

Läs mer

Prissättningen av parallellimporterade läkemedel i Sverige

Prissättningen av parallellimporterade läkemedel i Sverige REDOVISAR 2002:4 Prissättningen av parallellimporterade läkemedel i Sverige Enheten för läkemedelsfrågor 2002-06-10 Upplysningar: Niklas Hedberg 08-786 91 38 niklas.hedberg@rfv.sfa.se Riksförsäkringsverket

Läs mer

Hur har de mobila omvårdnadsteamen påverkat användningen av psykiatrisk slutenvård?

Hur har de mobila omvårdnadsteamen påverkat användningen av psykiatrisk slutenvård? Delrapport 3, augusti 2016 Hur har de mobila omvårdnadsteamen påverkat användningen av psykiatrisk slutenvård? Rapport från ett utvecklingsarbete i Landstinget Sörmland MATS EKERMO ROLAND SVENSSON Delrapport

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 december 2010 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 16 november

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2006 1(40) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2007 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Göteborg Christer Lindgren 031-700 55 78 Seppo Kerola

Läs mer

Kommittédirektiv. Sammanfattning av uppdraget. Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 2002.

Kommittédirektiv. Sammanfattning av uppdraget. Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 2002. Bilaga 1 Kommittédirektiv Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 22. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till utformningen och den närmare inriktningen av en analysgrupp

Läs mer