Subutex-behandling i Sverige en första beskrivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Subutex-behandling i Sverige en första beskrivning"

Transkript

1 ANDERS ROMELSJÖ ÖVERSIKT Subutex-behandling i Sverige en första beskrivning Historisk översikt Metadonbehandling av personer med intravenöst opiatmissbruk startade i Sverige redan 1966 vid forskningskliniken på Ulleråkers sjukhus av den då nyutnämnde professorn Lars-Magnus Gunne, som innan arbetade på Rockefeller-institutet i New York tillsammans med bl.a. Vincent Dole och Marie Nyswander. Behandlingen fanns enbart i Uppsala till mitten av 1980-talet och sker sedan början av 1990-talet även vid universitetskliniker i Stockholm, Lund och Malmö. Metadonprogrammen har helat tiden arbetat efter ungefär samma strikta kriterier som introducerades i mitten av 1960-talet av Vincent Dole och Marie Nyswander (1965). Det har hela tiden funnits ett av Socialstyrelsen fastställt tak för maximala antalet patienter som samtidigt får finnas i behandling. Sedan flera år är antalet maximerat till 800 patienter. Den 31 december 2002 fanns totalt 749 opiatmissbrukare i underhållsbehandling med metadon vid dessa fyra enheter, varav 343 i Stockholm, 191 i Uppsala, 133 i Lund och 82 patienter i Malmö. Antalet tunga drogmissbrukare (som injicerat någon gång under de senaste 12 månaderna eller använt narkotika dagligen eller så gott som dagligen under de senaste 4 veckorna), däribland opiatmissbrukare, har ökat i Sverige under det senaste decenniet (Olsson & Adamsson Wahren & Byqvist 2001). Enligt capture-recapture-studier uppgick antalet tunga narkotikamissbrukare till år 1979, år 1992 och år Andelen personer med opiatmissbruk som dominerande preparat uppgick till 15 % 1979 och till 28 % År 1979 hade totalt 30 % av de tunga narkotikamissbrukarna använt opiater, jämfört med 47 % år Detta innebär tunga missbrukare med opiater som dominerande preparat 1979 och år 1998, dvs. nästan en tredubbling. Till följd av Socialstyrelsens behandlingstak kan endast drygt 10 % av de tunga opiatmissbrukarna i Sverige få behandling med metadon, trots de erkänt goda resultaten av sådan behandling (Dole & Nyswander 1965; Stenbacka & Romelsjö 1997). Hösten 1999 introducerades Subutex (buprenorfin) i Sverige som ett läkemedel för sub- NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 4 ) 255

2 stitutionsbehandling av opioidberoende. I FASS-texten stod det bland annat: bör förskrivas i kombination med medicinsk, psykologisk och social behandling. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) i Sverige har i en kunskapsöversikt skriven av svenska experter om Behandling av alkohol- och narkotikaproblem (2001) bl.a jämfört behandling med buprenorfin med behandling med metadon. SBU menar att dessa substanser väsentligen har likvärdig effekt, vilket är en dominerande bedömning i den vetenskapliga litteraturen. Försäljningen av Subutex på apoteken har ökat kraftigt. År 2000 såldes förpackningar motsvarande 486 gram, år förpackningar motsvarande gram och år förpackningar motsvarande gram (1.375 gram första halvåret 2002 och gram under andra halvåret). Om genomsnittsdosen uppgår till 16 milligram innebär detta att omkring 540 patienter var i behandling år 2002, dvs nästan 75% av antalet metadonbehandlade patienter. Hälften av försäljningen sker på apotek i Stockholms län. Försäljningen av metadontabletter låg på ungefär samma nivå 2000, 2001 och På nationell nivå har förslag till riktlinjer för läkemedelsassisterad behandling med metadon och buprenorfin utarbetats och sänts på remiss hösten En sammanställning av ett 30-tal remissvar pågår och nya definitiva riktlinjer väntas hösten Av betydelse för den snabba utvecklingen var sannolikt en studie av Markus Heilig och medarbetare. Redan innan läkemedlet fanns tillgängligt på apoteken var behandling startad i form av ett pilotprojekt på licens på dåvarande Beroendecentrum Syd, Stockholm. Heilig och hans team undersökte läkemedlets användbarhet i en biopsykosocial kontext. Fem stycken etablerade heroinister erhöll behandling enligt en modell med sex komponenter. Behandlingen i denna biopsykosociala forskningsmodell (A) utgjordes av: Biologisk Psykologisk Social Dagliga Återfallsprevention Boende övervakade enl Marlatt (1984) doser av Buprenorfin Övervakade Stödsamtal med Sysselsättning urinprover kontaktperson Arbets- 3 ggr/vecka 1 gång/vecka rehabilitering Samtliga komponenter var obligatoriska, och man hade ej möjlighet att bara välja delar av behandlingen. Tanken med detta pilotprojekt var att skaffa sig erfarenhet av det nya läkemedlet, och testa hur denna teoretiska modell skulle fungera i praktiken. Uppföljningsperioden sattes till 6 månader. Utfallsmåttet var retention (kvarstannande) i behandling, urinprover togs för att följa eventuellt sidomissbruk, och ASI-intervjuer utfördes var tredje månad. Behandlingen fungerade utmärkt för dessa fem patienter. Efter 6 månader var samtliga patienter kvar i behandling, hade markant reducerat sina problem, mätt i ASI-poäng, och hade endast avlämnat ett positivt urinprov avseende sidomissbruk. Erfarenheterna var så goda att man beslöt sig för att fortsätta studierna av denna behandlingsmodell i en RCT-studie (Randomised Controlled Trial), till vilken 40 patienter rekryterades. Hälften av dessa patienter fick behandling enligt modell A, medan den andra hälften fick placebo istället för buprenorfin, men i övrigt samma behandling som den första gruppen. Med andra ord fick hälften av patienterna biopsykosocial behandling, medan den andra hälften fick en psykosocial behandling, med högre grad av intensitet och även kvalitet än vad den traditionella svenska narkomanvården kunnat erbjuda. Vid uppföljning av patienterna fann man att i buprenorfin-gruppen var 15 patienter (av 20) kvar i behandlingen efter ett år, medan samtliga patienter i placebogruppen hoppat av behandlingen inom mindre än 2 månader. 256 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 4 )

3 Upprepade ASI-intervjuer i buprenorfingruppen visade en markant förbättring, i synnerhet minskad droganvändning, kriminalitet och förbättrad sysselsättning. (Kakko et al 2003.) Man kan notera att studien ej innefattar någon värdering av Subutexbehandling utan biopsykosocial behandling, dvs om den senare behandlingen innebar fördelar utöver Subutexbehandlingen. När denna artikel skulle skrivas saknades elementär kunskap om hur Subutexbehandlingen sker på olika håll i landet. Därför har en enkätundersökning genomförts, och den utgör främsta underlaget till artikeln. En enkät utsändes till samtliga kända behandlingsenheter. Uppgifter om de flesta av dessa erhölls av läkemedelskonsulenten Claes Nordenson, Schering-Plough, som säljer buprenorfin (Subutex). Svaren, som ofta var ganska utförliga, erhölls från 13 av 14 kända enheter med Subutexbehandling. Jag vill härmed varmt tacka för detta. Karakteristika för Subutexbehandlingen i Sverige. De flesta mottagningarna startade sin verksamhet år 2000, men i Helsingborg inleddes verksamheten hösten 1999 och i Lund våren Patienterna De flesta inskrivna patienter redovisas från de fyra enheterna i Stockholm (St Eriksmottagningen och Huddingemottagningen i Beroendecentrum Stockholm, Maria Beroendecentrum och Narva-kliniken) samt mottagningen vid Ulleråkers sjukhus, vardera med åttio eller fler patienter som någon gång varit inskrivna. I Norrköping hade ett 50-tal patienter skrivits in, i Jönköping och Karlstad ett 30-tal patienter, medan antalet var lägre vid andra enheter. Männen dominerade kraftigt bland patienterna. Det vanligaste inklusionskriteriet var minst ett års dokumenterat intravenöst opiatmissbruk, på något ställe 2 år och ibland fanns tillläggskriterier. De flesta patienter hade dock missbrukat i flera år. En stor andel hade minst fyra års intravenöst missbruk bakom sig (ett kriterium för metadonbehandling). Vissa enheter behandlade patienter som ej hade intravenöst missbruk, andra inte. De allra flesta av patienterna hade erfarenheter av Subutex som de köpt själva innan de kom till behandling, medan få eller inga patienter hade behandlats med metadon. Behandling, sidomissbruk och exklusionskriterier Det sätt som patienten kommer till behandling på varierar mellan mottagningarna. Inom bl.a Beroendecentrum Stockholm kommer alla patienter från andra delar av beroendevården, något som kan bero på att alla önskemål om Subutexbehanding från t.ex. socialtjänsten först slussas till lokala mottagningar för bedömning och eventuell remiss till Subutexmottagning. Vid en storstadsmottagning kommer alla patienter själva, medan 90% vid en annan storstadsmottagning kommer via socialtjänsten. Väntetid förekommer på de flesta håll, som mest 3 10 månader vid en mottagning som uppgav stor efterfrågan, medan en mottagning med intagningsstopp givetvis inte hade väntetid. Längst väntelista, med 20 patienter, fanns vid en storstadsmottagning med tre månaders väntetid. Den genomsnittliga Subutexdosen varierade mellan 16 och 20 milligram/dag på de olika mottagningarna. Alla mottagningar utom en uppgav att de hade någon typ av psykosocial behandling integrerad med Subutex-behandlingen. Denna förefaller som regel vara individuellt anpassad, men en mottagning uppgav att återfallsprevention var ett obligatoriskt inslag i behandlingen. Möjlighet att ta NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 4 ) 257

4 med sig Subutex för behandling i hemmet förekom på de flesta mottagningar, som regel först efter en period utan sidomissbruk. Samtliga mottagningar nämner att sidomissbruk var vanligt. Urinprovskontroller sker initialt dagligen och glesas sedan på flera håll ut efter en tids behandling. Exklusionskriterierna på den allmänt hållna frågan om detta varierar och enkätsvaren på denna fråga är ibland också allmänt hållna. På en mottagning sker utskrivning vid första tillfälle av sidomissbruk, medan en mottagning anger Blandmissbruk och en Bristande motivation som utskrivningsorsak. Alla mottagningar anger att samarbete sker med socialtjänst och de flesta anger också andra samarbetspartners. Liksom vid metadonbehandling är retention i behandlingen viktig. Mellan 40 och 70% av patienterna är kvar i behandling efter 12 månader vid de flesta enheterna. För närvarande saknas närmare information om andra effekter av behandling. Diskussion Som framgår ovan finns både likheter och skillnader mellan Subutexbehandlingen vid de olika enheterna. Likheter finns för intagningskriterier (minst ett eller minst 2 års dokumenterat opiatberoende, vid sidan av tillläggskriterier på sina håll), mångårigt opiatmissbruk/beroende hos patienterna, stor andel av patienter som provat Subutex innan de sökt och fått Subutexbehandling, få patienter med erfarenhet av metadonbehandling, ganska täta urinkontroller, samt möjlighet till takeaway -behandling (som regel då sidomissbruk ej påvisas). Den genomsnittliga Subutexdosen visar begränsad variation mellan enheterna. Alla enheter nämner att samarbete sker med andra myndigheter. De fullständiga enkätsvaren antyder att här kanske finns rätt så stora variationer. Samtliga enheter utom en nämner att psykosocial behandling förekommer, som regel på individuell basis, vilket är i linje med rekommendationer för metadonbehandling (i t.ex Ward & Mattick & Hall 1998). En enda enhet har psykologisk behandling med återfallsprevention, samt sociala insatser som obligatorisk del av programmet, dvs ett liknande innehåll som i den framgångsrika randomiserade studien av Kakko et al (2003). Av central betydelse för en framgångsrik behandling (inget/föga sidomissbruk, förbättrad social och psykosocial situation och föga kriminalitet) är givetvis retentionen, dvs att patienten är kvar i behandling. Retentionen bestäms till stor del av exklusionskriterierna och tillämpningen av dessa. Omkring % av patienterna verkar vara kvar efter 12 månader, vilken är en hygglig siffra. Skillnader finns bl.a. då det gäller exklusionskriterier. En enhet skriver ut patienten vid första tillfälle till sidomissbruk. Andra enheter nämner ej explicit sidomissbruk som utskrivningsorsak, fastän detta sannolikt beaktas vid bedömning av om bristande motivation föreligger. Det finns också stora skillnader mellan enheterna i hur patienterna kommer till behandling. På några enheter kommer alla patienter från beroendevården, medan alla patienter själva kommer till vissa andra enheter, bl.a en enhet som ej tar emot remisser. Vid en storstadsmottagning kommer nästan alla patienter via socialtjänsten, medan åter andra enheter kan få patienter från flera olika håll. Skillnaderna kanske i viss utsträckning återspeglar skillnader i organisation. Inom Beroendecentrum Stockholm kan initiativ till Subutexbehandling tas av socialtjänsten, som sedan skall kontakta den lokala mottagningen där läkaren gör en bedömning och därefter eventuellt skriver remiss till Subutexverksamheten. Skillnader i förekomst/avsaknad av väntelista och väntetid torde avspegla skillnader i resurser. Eftersom vi saknar kunskap om patientkarakteristika, och har alltför litet information 258 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 4 )

5 om behandlingsinnehåll och ofta om exklusionskriterier och deras tillämpning kan en jämförande värdering ej ske av program och behandlingsresultat. En eventuell studie med sådan inriktning måste utformas i samarbete med programmen. I ett nästa skede planeras en mer ingående kartläggning av både patientkarakteristika och behandlingsinnehåll, med en ambition att i analyser få kunskap för att generellt bidra till ytterligare förbättring av behandlingen med Subutex. REFERENSER Dole, V. & Nyswander, M.A. (1965): Medical treatment for diacetylmorphine (heroin) addiction: A clinical trial with methadone hydrochloride. Journal of the American Medical Association 193: 80 4 Kakko, J. & Dybrandt Svanborg, K. & Kreek, M.J. & Heilig, M. (2003): 1-year retention and social function efter buprenorphine-assisted relapse prevention treatment for heroin dependence in Sweden: a randomised, placebo-controlled trial. Lancet 361: Marlatt, G.A. & George, W.H. (1984): Relapse prevention: An overview of the model. British Journal of Addiction 79: Olsson, B. & Adamsson Wahren, C. & Byqvist, S. (2001): Det tunga narkotikamissbrukets omfattning i Sverige Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) (2001): Behandling av alkohol- och narkotikaproblem. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Stenbacka, M. & Romelsjö, A. (1997): Metadonbehandlingen i Sverige. Stockholm: Socialstyrelsen Ward, J. & Mattick, R. & Hall, W. (1998): Methadone maintenance treatment and other opioid replacement therapies. Amsterdam: Harwood Academic Publishers. NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 4 ) 259

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Behandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet

Behandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet Behandlingsprogram LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende Metadonprogrammet Verksamhetsområde Beroende- och neuropsykiatri Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset Uppsala

Läs mer

SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet Opiatmissbrukare med och utan behandling i Stockholms län

SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet Opiatmissbrukare med och utan behandling i Stockholms län SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet Opiatmissbrukare med och utan behandling i Stockholms län Marina Sand & Anders Romelsjö SoRAD Forskningsrapport nr

Läs mer

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter AIRI PARTANEN Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter Buprenorfin används i substitutionsbehandling av starkt opiatberoende patienter. Preparatet säljs emellertid också

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta Ulf Malmström Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta fram nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård med inriktning på

Läs mer

Tillbakadragandet av de svenska socialarbetarna i Köpenhamn 2001. Svensk dansk kontrovers om hemlösa svenskar i Köpenhamn och ansvaret för dessa

Tillbakadragandet av de svenska socialarbetarna i Köpenhamn 2001. Svensk dansk kontrovers om hemlösa svenskar i Köpenhamn och ansvaret för dessa Tillbakadragandet av de svenska socialarbetarna i Köpenhamn 2001 Svensk dansk kontrovers om hemlösa svenskar i Köpenhamn och ansvaret för dessa Hur många svenska hemlösa och missbrukare uppehöll sig permanent

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Psykosociala behandlingsinslag i svenska metadonprogram värdering ur patientperspektiv

Psykosociala behandlingsinslag i svenska metadonprogram värdering ur patientperspektiv KATARINA ÅBERG & ANNIKA GRÖNBERG CHRISTINA PERSSON & ARNE GERDNER Psykosociala behandlingsinslag i svenska metadonprogram värdering ur patientperspektiv INLEDNING Redan då metadonunderhållsbehandling av

Läs mer

Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Slutsatser och förslag

Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Slutsatser och förslag Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende Slutsatser och förslag Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011

Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011 Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011 Mats Anderberg Mikael Dahlberg Karin Patriksson Kunskapskällar n Rapport 2012:1 1 Innehållsförteckning Göteborgs Stad, Social resursförvaltning Kunskapskällar

Läs mer

Risker och sidoeffekter i läkemedelsassisterad rehabilitering. en forskningsöversikt. björn johnsson

Risker och sidoeffekter i läkemedelsassisterad rehabilitering. en forskningsöversikt. björn johnsson Risker och sidoeffekter i läkemedelsassisterad rehabilitering av opioid beroende en forskningsöversikt björn johnsson Läkemedelsassisterad rehabilitering med metadon eller buprenorfin är idag den vanligaste

Läs mer

Som att ha ett osynligt koppel på sig

Som att ha ett osynligt koppel på sig Som att ha ett osynligt koppel på sig Intervjustudie med tre patienter med erfarenhet av utskrivning från substitutionsbehandling mot opiatmissbruk Författare: Erika Fyrvall Stockholms universitet Institutionen

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

Subutexbehandling, för- och nackdelar

Subutexbehandling, för- och nackdelar Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Höstterminen, 2007 Rapport nr. 435 Subutexbehandling, för- och nackdelar Thomas Johansson Henrik Karlsson Abstract Subutex används

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID)

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Martin Kåberg Specialistläkare Infektion Överläkare Psykiatri/beroende Medicinskt ansvarig för sprututbytet Karolinska Universitetssjukhuset/Capio Maria

Läs mer

Långtidsuppföljning av patienter i metadonbehandling

Långtidsuppföljning av patienter i metadonbehandling Långtidsuppföljning av patienter i metadon A Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Uppföljning och utvärdering. Det innebär att den innehåller

Läs mer

Läkemedelsassisterad psykosocial behandling vid herionmissbruk

Läkemedelsassisterad psykosocial behandling vid herionmissbruk Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Institutet för Kvalitets- och Utvecklingsarbete Bengt G Eriksson Lena Ede Läkemedelsassisterad psykosocial behandling vid herionmissbruk - Utvärdering av Kurage-programmet

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Psykosocial behandling av alkoholoch. dra några slutsatser?

Psykosocial behandling av alkoholoch. dra några slutsatser? ANDERS BERGMARK Psykosocial behandling av alkoholoch narkotikaproblem. Kan socialtjänsten dra några slutsatser? Den svenska regeringen har nyligen tagit ett initiativ för att förbättra kunskapsunderlaget

Läs mer

Successful treatment. EMCDDA 2002 selected issue. In EMCDDA 2002 Annual report on the state of the drugs problem in the European Union and Norway

Successful treatment. EMCDDA 2002 selected issue. In EMCDDA 2002 Annual report on the state of the drugs problem in the European Union and Norway Successful treatment EMCDDA 2002 selected issue In EMCDDA 2002 Annual report on the state of the drugs problem in the European Union and Norway 2002 Årsrapport över situationen på narkotikaområdet i Europeiska

Läs mer

ÖPPENVÅRDS- AVGIFTNING

ÖPPENVÅRDS- AVGIFTNING Hälsa och samhälle ÖPPENVÅRDS- AVGIFTNING Narkomanvårdens klienter och deras värderingar LEIF ÖHLIN Magisteruppsats Socialt arbete Mars 2006 Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö e-post: postmasterhs.mah.se

Läs mer

Orientering i bedömningsinstrumentet DOK

Orientering i bedömningsinstrumentet DOK Orientering i bedömningsinstrumentet DOK Bert Gren, specialist i klinisk psykologi Utvecklingsledare för IKMDOK IKM, Växjö universitet Social Resursförvaltning, Göteborgs stad Svenska Kommunförbundet och

Läs mer

SVENSKA BRUKARFÖRENINGENS BRUKARUNDERSÖKNING 2010

SVENSKA BRUKARFÖRENINGENS BRUKARUNDERSÖKNING 2010 SVENSKA BRUKARFÖRENINGENS BRUKARUNDERSÖKNING 2010 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- En undersökning om substitutionsbehandling

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Om du har egna problem Har alkohol eller droger blivit ett problem eller hinder

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod

Läs mer

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Ekonomiskt vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Innehåll Inledning... 5 Förekomst och samhällets kostnader...5

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Anders Håkansson, leg läkare, med dr Beroendecentrum Malmö, Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroende Tre av följande

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens remissversion av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Yttrande över Socialstyrelsens remissversion av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Landstingsstyrelsens förvaltning Beställare Vård/Forum för gemensam kunskap och utveckling Handläggare: Marianne Rudholm/Kerstin Damström Thakker TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-05-29 LS 0604-0808 1 (6) Yttrande

Läs mer

Beroendecentrum Stockholm. Vi ser människan, inte bara missbruket

Beroendecentrum Stockholm. Vi ser människan, inte bara missbruket Beroendecentrum Stockholm Vi ser människan, inte bara missbruket 1 Man räknar med att det i Sverige finns: 330 000 alkoholberoende, 80 000 narkotikaberoende varav 29 500 med tungt missbruk och 65 000 läkemedelsberoende.

Läs mer

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill KOSTNADSANALYS Transportstyrelsen Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning

Läs mer

Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping

Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping SAD:s forskarmöte i Uppsala 21-22 november 2013 Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping Kerstin Käll MD, överläkare Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping Hårprov i körkortsärenden

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens

Läs mer

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson Medicinsk marijuana - en väg till legalisering Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson Först lite cannabishistoria För länge, länge sen: folkmedicin 1950-talet: försvinner som läkemedel 1970-talet:

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

VÅRDPROGRAM för LARO- behandling (läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende)

VÅRDPROGRAM för LARO- behandling (läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende) VÅRDPROGRAM för LARO- behandling (läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende) s Opiatmottagning Universitetssjukhuset i Örebro ingång P, våning 3 Materialet insamlat av: Lena Eriksson, programansvarig

Läs mer

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 F ö r s t ä r k t F a m i l j e h e m s v å r d f ö r u n g d o m a r o c h v u x n a Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna Stiftelsen Bergslagsgårdar

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Vad säger ASI om missbrukare i Malmö?

Vad säger ASI om missbrukare i Malmö? Vad säger ASI om missbrukare i Malmö? Kartläggning och analys av förändringar under ett år avseende de 784 missbruksklienter i Malmö som intervjuats med ASI-metoden fram till november 2008 Juni 2010 Stadskontoret

Läs mer

Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning 2011-03-07 Material Rapportserien Nr 8 Narkotikasituationen i Norden... 40,00 Nr 12 Totalkonsumtionsmodellen. En forskningsöversikt... 40,00 Nr 14 Sverige, EG och alkoholpolitiken. En konferensrapport...

Läs mer

BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV

BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV 3 INNEHÅLL INLEDNING... 5 SYFTE... 6 BEROENDEMOTTAGNINGEN PÅ RYHOV... 6 METOD... 7 RESULTAT... 8 TOLKNING... 24 SLUTKOMMENTARER... 24 FÖRSLAG

Läs mer

www.lio.se Narkotikakartläggning Östergötland 2009

www.lio.se Narkotikakartläggning Östergötland 2009 www.lio.se Narkotikakartläggning Östergötland 29 Kartläggning av känt missbruk i Östergötland Under 29 genomfördes den tredje kartläggningen av det kända narkotikamissbruket i Östergötland genom ett samarbete

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Evidensbaserade behandlingar av alkohol- och narkotikaproblem

Evidensbaserade behandlingar av alkohol- och narkotikaproblem Evidensbaserade behandlingar av alkohol- och narkotikaproblem sten thelander Bland de många som möter patienter med missbruksproblem finns en utbredd misstro mot möjligheterna till effektiv behandling,

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem Betydelse för folkhälsa Vad är riskbruk? Risk för Fysisk funktionsnedsättning? Psykisk funktionsnedsättning? Skador? Permanent? Rehab-potential?

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Framgångsrik underhållsbehandling - sett ur ett brukarperspektiv

Framgångsrik underhållsbehandling - sett ur ett brukarperspektiv Hälsa och samhälle Framgångsrik underhållsbehandling - sett ur ett brukarperspektiv Fredrik Tiberg Johan Wessberg C-uppsats Socionomprogrammet Socialpedagogisk inriktning 2010-05-24 Malmö Högskola Hälsa

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende på

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende på Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralen Skoghall Vårdcentralen Lövnäs Psykiatriska öppenvården Karlstad Socialförvaltningen Hammarö Eva Bergqvist vårdcentralerna Karlstad/Hammarö

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer?

Läs mer

Nothing about us without

Nothing about us without Nothing about us without Att leva inte dö- i Norden Att komma med en lösning; hur att få ner de höga dödstalen kanske inte är så komplicerat och svårt? Om man utgår ifrån faktorer som förlänger människors

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Inledning. Om du läser vidare tror jag du får svar på de flesta av dina frågor om LARO.

Inledning. Om du läser vidare tror jag du får svar på de flesta av dina frågor om LARO. 1 Innehåll Denna kliniska handbok är tänkt som ett beslutsstöd i mötet med patienten som söker läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende, LARO. Vidare är handboken ett stöd för läkare och vårdpersonal

Läs mer

357 BRUKARE OM SUBSTITUTIONSBEHANDLING en rapport från svenska brukarföreningen

357 BRUKARE OM SUBSTITUTIONSBEHANDLING en rapport från svenska brukarföreningen 357 BRUKARE OM SUBSTITUTIONSBEHANDLING en rapport från svenska brukarföreningen 2012 357 BRUKARE OM SUBSTITUTIONSBEHANDLING SBF Analys och Statistik (rapportserie)2012:1. 357 brukare om substitutionsbehandling.

Läs mer

Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende.

Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende. Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende. Vårdbolaget TioHundra i Norrtälje är en unik aktör inom vård och omsorg. Det som särskiljer oss

Läs mer

Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang. Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad

Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang. Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad Ett prioriterat delmål för den svenska alkoholpolitiken ALKOHOLFRIA ARBETSPLATSER

Läs mer

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg Indikatorer inom missbruksvården Mats Anderberg Mikael Dahlberg Upplägg Introduktion om indikatorer Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården Indikatorer baserade på UngDOK Indikatorers

Läs mer

Sammanställning av ASI-intervjuer i Nordväst. Jämförelser mellan kön, ålder, missbruksgrupper och nordvästkommunerna

Sammanställning av ASI-intervjuer i Nordväst. Jämförelser mellan kön, ålder, missbruksgrupper och nordvästkommunerna Sammanställning av ASI-intervjuer i Jämförelser mellan kön, ålder, missbruksgrupper och nordvästkommunerna Utvärderingsrapport mars 2009 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 1. Inledning...6 1.1 Läsarens

Läs mer

SiS missbruksoch beroendevård. vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna

SiS missbruksoch beroendevård. vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna SiS missbruksoch beroendevård vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna Statens institutionsstyrelse Grafisk form: Svensk Information Illustrationer: Ida Bontin Tryckning: Edita Västra

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

DEN LIVSLÅNGa AVGIFTNINGEN BEHANDLING, LÄCKAGE OCH MISSBRUK

DEN LIVSLÅNGa AVGIFTNINGEN BEHANDLING, LÄCKAGE OCH MISSBRUK DEN LIVSLÅNGa AVGIFTNINGEN BEHANDLING, LÄCKAGE OCH MISSBRUK AV METADON, SUBOXONE och subutex KRiminellas revansch i samhället DEN LIVSLÅNGa AVGIFTNINGEN BEHANDLING, LÄCKAGE OCH MISSBRUK AV METADON, SUBOXONE

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN SAMVERKANSAVTAL mellan landstinget och kommunerna gällande BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN 1 Bakgrund och syfte Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen från den 1 juli 2013 infördes

Läs mer

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

ASI-stad: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metoden

ASI-stad: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metoden ASI-stad: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metoden ASI-stad: Blandade orter : Alla övriga kommuner. Datum för uttaget ur databasen: 2013-10-28. Grundintervjuerna

Läs mer

Vår studie med patienter inskrivna

Vår studie med patienter inskrivna Bilkörning och medicinering med opioider, antidepressiva, bensodiazepiner är ett föga studerat område. Anders Widman Öl vid palliativa teamet, Onkologkliniken i Gävle och Stefan Bergström, docent, Öl vid

Läs mer

Jag har bostad, familj och arbete! Varför tar de det ifrån mig?

Jag har bostad, familj och arbete! Varför tar de det ifrån mig? Jag har bostad, familj och arbete! Varför tar de det ifrån mig? En genomlysning av Katrineholms Beroendecentrums underhållsbehandling genomförd av RFHL och Metadonpatientföreningen. 1 Inledning Under det

Läs mer