Subutex-behandling i Sverige en första beskrivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Subutex-behandling i Sverige en första beskrivning"

Transkript

1 ANDERS ROMELSJÖ ÖVERSIKT Subutex-behandling i Sverige en första beskrivning Historisk översikt Metadonbehandling av personer med intravenöst opiatmissbruk startade i Sverige redan 1966 vid forskningskliniken på Ulleråkers sjukhus av den då nyutnämnde professorn Lars-Magnus Gunne, som innan arbetade på Rockefeller-institutet i New York tillsammans med bl.a. Vincent Dole och Marie Nyswander. Behandlingen fanns enbart i Uppsala till mitten av 1980-talet och sker sedan början av 1990-talet även vid universitetskliniker i Stockholm, Lund och Malmö. Metadonprogrammen har helat tiden arbetat efter ungefär samma strikta kriterier som introducerades i mitten av 1960-talet av Vincent Dole och Marie Nyswander (1965). Det har hela tiden funnits ett av Socialstyrelsen fastställt tak för maximala antalet patienter som samtidigt får finnas i behandling. Sedan flera år är antalet maximerat till 800 patienter. Den 31 december 2002 fanns totalt 749 opiatmissbrukare i underhållsbehandling med metadon vid dessa fyra enheter, varav 343 i Stockholm, 191 i Uppsala, 133 i Lund och 82 patienter i Malmö. Antalet tunga drogmissbrukare (som injicerat någon gång under de senaste 12 månaderna eller använt narkotika dagligen eller så gott som dagligen under de senaste 4 veckorna), däribland opiatmissbrukare, har ökat i Sverige under det senaste decenniet (Olsson & Adamsson Wahren & Byqvist 2001). Enligt capture-recapture-studier uppgick antalet tunga narkotikamissbrukare till år 1979, år 1992 och år Andelen personer med opiatmissbruk som dominerande preparat uppgick till 15 % 1979 och till 28 % År 1979 hade totalt 30 % av de tunga narkotikamissbrukarna använt opiater, jämfört med 47 % år Detta innebär tunga missbrukare med opiater som dominerande preparat 1979 och år 1998, dvs. nästan en tredubbling. Till följd av Socialstyrelsens behandlingstak kan endast drygt 10 % av de tunga opiatmissbrukarna i Sverige få behandling med metadon, trots de erkänt goda resultaten av sådan behandling (Dole & Nyswander 1965; Stenbacka & Romelsjö 1997). Hösten 1999 introducerades Subutex (buprenorfin) i Sverige som ett läkemedel för sub- NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 4 ) 255

2 stitutionsbehandling av opioidberoende. I FASS-texten stod det bland annat: bör förskrivas i kombination med medicinsk, psykologisk och social behandling. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) i Sverige har i en kunskapsöversikt skriven av svenska experter om Behandling av alkohol- och narkotikaproblem (2001) bl.a jämfört behandling med buprenorfin med behandling med metadon. SBU menar att dessa substanser väsentligen har likvärdig effekt, vilket är en dominerande bedömning i den vetenskapliga litteraturen. Försäljningen av Subutex på apoteken har ökat kraftigt. År 2000 såldes förpackningar motsvarande 486 gram, år förpackningar motsvarande gram och år förpackningar motsvarande gram (1.375 gram första halvåret 2002 och gram under andra halvåret). Om genomsnittsdosen uppgår till 16 milligram innebär detta att omkring 540 patienter var i behandling år 2002, dvs nästan 75% av antalet metadonbehandlade patienter. Hälften av försäljningen sker på apotek i Stockholms län. Försäljningen av metadontabletter låg på ungefär samma nivå 2000, 2001 och På nationell nivå har förslag till riktlinjer för läkemedelsassisterad behandling med metadon och buprenorfin utarbetats och sänts på remiss hösten En sammanställning av ett 30-tal remissvar pågår och nya definitiva riktlinjer väntas hösten Av betydelse för den snabba utvecklingen var sannolikt en studie av Markus Heilig och medarbetare. Redan innan läkemedlet fanns tillgängligt på apoteken var behandling startad i form av ett pilotprojekt på licens på dåvarande Beroendecentrum Syd, Stockholm. Heilig och hans team undersökte läkemedlets användbarhet i en biopsykosocial kontext. Fem stycken etablerade heroinister erhöll behandling enligt en modell med sex komponenter. Behandlingen i denna biopsykosociala forskningsmodell (A) utgjordes av: Biologisk Psykologisk Social Dagliga Återfallsprevention Boende övervakade enl Marlatt (1984) doser av Buprenorfin Övervakade Stödsamtal med Sysselsättning urinprover kontaktperson Arbets- 3 ggr/vecka 1 gång/vecka rehabilitering Samtliga komponenter var obligatoriska, och man hade ej möjlighet att bara välja delar av behandlingen. Tanken med detta pilotprojekt var att skaffa sig erfarenhet av det nya läkemedlet, och testa hur denna teoretiska modell skulle fungera i praktiken. Uppföljningsperioden sattes till 6 månader. Utfallsmåttet var retention (kvarstannande) i behandling, urinprover togs för att följa eventuellt sidomissbruk, och ASI-intervjuer utfördes var tredje månad. Behandlingen fungerade utmärkt för dessa fem patienter. Efter 6 månader var samtliga patienter kvar i behandling, hade markant reducerat sina problem, mätt i ASI-poäng, och hade endast avlämnat ett positivt urinprov avseende sidomissbruk. Erfarenheterna var så goda att man beslöt sig för att fortsätta studierna av denna behandlingsmodell i en RCT-studie (Randomised Controlled Trial), till vilken 40 patienter rekryterades. Hälften av dessa patienter fick behandling enligt modell A, medan den andra hälften fick placebo istället för buprenorfin, men i övrigt samma behandling som den första gruppen. Med andra ord fick hälften av patienterna biopsykosocial behandling, medan den andra hälften fick en psykosocial behandling, med högre grad av intensitet och även kvalitet än vad den traditionella svenska narkomanvården kunnat erbjuda. Vid uppföljning av patienterna fann man att i buprenorfin-gruppen var 15 patienter (av 20) kvar i behandlingen efter ett år, medan samtliga patienter i placebogruppen hoppat av behandlingen inom mindre än 2 månader. 256 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 4 )

3 Upprepade ASI-intervjuer i buprenorfingruppen visade en markant förbättring, i synnerhet minskad droganvändning, kriminalitet och förbättrad sysselsättning. (Kakko et al 2003.) Man kan notera att studien ej innefattar någon värdering av Subutexbehandling utan biopsykosocial behandling, dvs om den senare behandlingen innebar fördelar utöver Subutexbehandlingen. När denna artikel skulle skrivas saknades elementär kunskap om hur Subutexbehandlingen sker på olika håll i landet. Därför har en enkätundersökning genomförts, och den utgör främsta underlaget till artikeln. En enkät utsändes till samtliga kända behandlingsenheter. Uppgifter om de flesta av dessa erhölls av läkemedelskonsulenten Claes Nordenson, Schering-Plough, som säljer buprenorfin (Subutex). Svaren, som ofta var ganska utförliga, erhölls från 13 av 14 kända enheter med Subutexbehandling. Jag vill härmed varmt tacka för detta. Karakteristika för Subutexbehandlingen i Sverige. De flesta mottagningarna startade sin verksamhet år 2000, men i Helsingborg inleddes verksamheten hösten 1999 och i Lund våren Patienterna De flesta inskrivna patienter redovisas från de fyra enheterna i Stockholm (St Eriksmottagningen och Huddingemottagningen i Beroendecentrum Stockholm, Maria Beroendecentrum och Narva-kliniken) samt mottagningen vid Ulleråkers sjukhus, vardera med åttio eller fler patienter som någon gång varit inskrivna. I Norrköping hade ett 50-tal patienter skrivits in, i Jönköping och Karlstad ett 30-tal patienter, medan antalet var lägre vid andra enheter. Männen dominerade kraftigt bland patienterna. Det vanligaste inklusionskriteriet var minst ett års dokumenterat intravenöst opiatmissbruk, på något ställe 2 år och ibland fanns tillläggskriterier. De flesta patienter hade dock missbrukat i flera år. En stor andel hade minst fyra års intravenöst missbruk bakom sig (ett kriterium för metadonbehandling). Vissa enheter behandlade patienter som ej hade intravenöst missbruk, andra inte. De allra flesta av patienterna hade erfarenheter av Subutex som de köpt själva innan de kom till behandling, medan få eller inga patienter hade behandlats med metadon. Behandling, sidomissbruk och exklusionskriterier Det sätt som patienten kommer till behandling på varierar mellan mottagningarna. Inom bl.a Beroendecentrum Stockholm kommer alla patienter från andra delar av beroendevården, något som kan bero på att alla önskemål om Subutexbehanding från t.ex. socialtjänsten först slussas till lokala mottagningar för bedömning och eventuell remiss till Subutexmottagning. Vid en storstadsmottagning kommer alla patienter själva, medan 90% vid en annan storstadsmottagning kommer via socialtjänsten. Väntetid förekommer på de flesta håll, som mest 3 10 månader vid en mottagning som uppgav stor efterfrågan, medan en mottagning med intagningsstopp givetvis inte hade väntetid. Längst väntelista, med 20 patienter, fanns vid en storstadsmottagning med tre månaders väntetid. Den genomsnittliga Subutexdosen varierade mellan 16 och 20 milligram/dag på de olika mottagningarna. Alla mottagningar utom en uppgav att de hade någon typ av psykosocial behandling integrerad med Subutex-behandlingen. Denna förefaller som regel vara individuellt anpassad, men en mottagning uppgav att återfallsprevention var ett obligatoriskt inslag i behandlingen. Möjlighet att ta NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 4 ) 257

4 med sig Subutex för behandling i hemmet förekom på de flesta mottagningar, som regel först efter en period utan sidomissbruk. Samtliga mottagningar nämner att sidomissbruk var vanligt. Urinprovskontroller sker initialt dagligen och glesas sedan på flera håll ut efter en tids behandling. Exklusionskriterierna på den allmänt hållna frågan om detta varierar och enkätsvaren på denna fråga är ibland också allmänt hållna. På en mottagning sker utskrivning vid första tillfälle av sidomissbruk, medan en mottagning anger Blandmissbruk och en Bristande motivation som utskrivningsorsak. Alla mottagningar anger att samarbete sker med socialtjänst och de flesta anger också andra samarbetspartners. Liksom vid metadonbehandling är retention i behandlingen viktig. Mellan 40 och 70% av patienterna är kvar i behandling efter 12 månader vid de flesta enheterna. För närvarande saknas närmare information om andra effekter av behandling. Diskussion Som framgår ovan finns både likheter och skillnader mellan Subutexbehandlingen vid de olika enheterna. Likheter finns för intagningskriterier (minst ett eller minst 2 års dokumenterat opiatberoende, vid sidan av tillläggskriterier på sina håll), mångårigt opiatmissbruk/beroende hos patienterna, stor andel av patienter som provat Subutex innan de sökt och fått Subutexbehandling, få patienter med erfarenhet av metadonbehandling, ganska täta urinkontroller, samt möjlighet till takeaway -behandling (som regel då sidomissbruk ej påvisas). Den genomsnittliga Subutexdosen visar begränsad variation mellan enheterna. Alla enheter nämner att samarbete sker med andra myndigheter. De fullständiga enkätsvaren antyder att här kanske finns rätt så stora variationer. Samtliga enheter utom en nämner att psykosocial behandling förekommer, som regel på individuell basis, vilket är i linje med rekommendationer för metadonbehandling (i t.ex Ward & Mattick & Hall 1998). En enda enhet har psykologisk behandling med återfallsprevention, samt sociala insatser som obligatorisk del av programmet, dvs ett liknande innehåll som i den framgångsrika randomiserade studien av Kakko et al (2003). Av central betydelse för en framgångsrik behandling (inget/föga sidomissbruk, förbättrad social och psykosocial situation och föga kriminalitet) är givetvis retentionen, dvs att patienten är kvar i behandling. Retentionen bestäms till stor del av exklusionskriterierna och tillämpningen av dessa. Omkring % av patienterna verkar vara kvar efter 12 månader, vilken är en hygglig siffra. Skillnader finns bl.a. då det gäller exklusionskriterier. En enhet skriver ut patienten vid första tillfälle till sidomissbruk. Andra enheter nämner ej explicit sidomissbruk som utskrivningsorsak, fastän detta sannolikt beaktas vid bedömning av om bristande motivation föreligger. Det finns också stora skillnader mellan enheterna i hur patienterna kommer till behandling. På några enheter kommer alla patienter från beroendevården, medan alla patienter själva kommer till vissa andra enheter, bl.a en enhet som ej tar emot remisser. Vid en storstadsmottagning kommer nästan alla patienter via socialtjänsten, medan åter andra enheter kan få patienter från flera olika håll. Skillnaderna kanske i viss utsträckning återspeglar skillnader i organisation. Inom Beroendecentrum Stockholm kan initiativ till Subutexbehandling tas av socialtjänsten, som sedan skall kontakta den lokala mottagningen där läkaren gör en bedömning och därefter eventuellt skriver remiss till Subutexverksamheten. Skillnader i förekomst/avsaknad av väntelista och väntetid torde avspegla skillnader i resurser. Eftersom vi saknar kunskap om patientkarakteristika, och har alltför litet information 258 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 4 )

5 om behandlingsinnehåll och ofta om exklusionskriterier och deras tillämpning kan en jämförande värdering ej ske av program och behandlingsresultat. En eventuell studie med sådan inriktning måste utformas i samarbete med programmen. I ett nästa skede planeras en mer ingående kartläggning av både patientkarakteristika och behandlingsinnehåll, med en ambition att i analyser få kunskap för att generellt bidra till ytterligare förbättring av behandlingen med Subutex. REFERENSER Dole, V. & Nyswander, M.A. (1965): Medical treatment for diacetylmorphine (heroin) addiction: A clinical trial with methadone hydrochloride. Journal of the American Medical Association 193: 80 4 Kakko, J. & Dybrandt Svanborg, K. & Kreek, M.J. & Heilig, M. (2003): 1-year retention and social function efter buprenorphine-assisted relapse prevention treatment for heroin dependence in Sweden: a randomised, placebo-controlled trial. Lancet 361: Marlatt, G.A. & George, W.H. (1984): Relapse prevention: An overview of the model. British Journal of Addiction 79: Olsson, B. & Adamsson Wahren, C. & Byqvist, S. (2001): Det tunga narkotikamissbrukets omfattning i Sverige Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) (2001): Behandling av alkohol- och narkotikaproblem. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Stenbacka, M. & Romelsjö, A. (1997): Metadonbehandlingen i Sverige. Stockholm: Socialstyrelsen Ward, J. & Mattick, R. & Hall, W. (1998): Methadone maintenance treatment and other opioid replacement therapies. Amsterdam: Harwood Academic Publishers. NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 4 ) 259

Metadonregistret Registerbokslut sammanställning av vissa uppgifter

Metadonregistret Registerbokslut sammanställning av vissa uppgifter Metadonregistret Registerbokslut sammanställning av vissa uppgifter Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter

Läs mer

LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS. Patientinformation. Socialtjänsten

LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS. Patientinformation. Socialtjänsten LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS Patientinformation Socialtjänsten Patientinformation till dig som söker till LARO-programmet LARO betyder läkemedelsassisterad rehabilitering

Läs mer

Behandling av opiatmissbrukare i Sverige med Subutex 2000-2005 -en studie av ändrad behandlingspolicy?

Behandling av opiatmissbrukare i Sverige med Subutex 2000-2005 -en studie av ändrad behandlingspolicy? SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet Behandling av opiatmissbrukare i Sverige med Subutex 2000-2005 -en studie av ändrad behandlingspolicy? Barbro Engdahl,

Läs mer

5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende

5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende 5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende Utredningens förslag: Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende ska genom regeländring möjliggöras som ett behandlingsalternativ i hela landet.

Läs mer

Behandlings-/Vårdprogram

Behandlings-/Vårdprogram Behandlings-/Vårdprogram Patienter med behandlingsresistenta smärttillstånd och ett opioidberoende Metadonprogrammet Verksamhetsområde Beroendepsykiatri Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset Uppsala

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Metadonprogrammet. Beroendekliniken. Akademiska sjukhuset Uppsala

Metadonprogrammet. Beroendekliniken. Akademiska sjukhuset Uppsala Metadonprogrammet Beroendekliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Inledning Heroinberoende drabbar miljoner individer och deras familjer i nästan alla delar av världen. Beroendet medför både omfattande sjuklighet

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

NIO ÅR MED SUBUTEX. (Publicerat i Narkotikafrågan nr 1 2009)

NIO ÅR MED SUBUTEX. (Publicerat i Narkotikafrågan nr 1 2009) 1 NIO ÅR MED SUBUTEX (Publicerat i Narkotikafrågan nr 1 2009) Under 90-talets sista år introducerades Subutex i den svenska narkomanvården. Läkarkåren var entusiastisk, men knappast polisen. Så här är

Läs mer

Behandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet

Behandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet Behandlingsprogram LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende Metadonprogrammet Verksamhetsområde Beroende- och neuropsykiatri Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset Uppsala

Läs mer

LARO-mottagningen Kristianstad

LARO-mottagningen Kristianstad Patientinformation LARO-mottagningen Kristianstad LäkemedelsAssisterad Rehabilitering vid Opiatberoende Innehållsförteckning Kontakta LARO-mottagningen 3 Socialstyrelsens föreskrifter och intresseanmälan

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg

Läs mer

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.

Läs mer

V.P Dole, M. Nyswander & M.J. Kreek 1964: Opiatberoende är en sjukdom! - Paradigmskifte

V.P Dole, M. Nyswander & M.J. Kreek 1964: Opiatberoende är en sjukdom! - Paradigmskifte V.P Dole, M. Nyswander & M.J. Kreek 1964: Opiatberoende är en sjukdom! - Paradigmskifte Droger i Sverige 6.500.000 brukar alkohol 325.000 missbrukar alkohol 7.000 avlider 800.000 brukar lugnande medel

Läs mer

2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning

2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge Stefan Borg Umeå 2014-09-17 Symtom vid bensodiazepinutsättning Rebound anxiety beskriven efter veckor I terapeutiska doser Akuta abstinensbesvär

Läs mer

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Vårdprogram för Läkemedelassisterad behandling vid opiatberoende (LABO)

Vårdprogram för Läkemedelassisterad behandling vid opiatberoende (LABO) Vårdprogram för Läkemedelassisterad behandling vid opiatberoende (LABO) Berörda enheter Beroendemottagningen Luleå Smedjegatan 3, vån 4 972 33 Luleå Tel: 072 587 90 42 samt 0920-714 10 mån-sön 8-15 Missbruks-

Läs mer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Läs mer

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki. Farmakologisk behandling Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.se Agenda Alkohol Abstinens Långsiktig behandling Cannabis Bensodiazepiner

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

Forskning om beha. Forskning om heroinbehandling

Forskning om beha. Forskning om heroinbehandling Forskning om beha Det danska beslutet om heroinbehandling föregicks av en systematisk litteraturgenomgång av relevant forskning. Slutsatsen blev att det finns evidens för behandling med heroin framför

Läs mer

SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet Opiatmissbrukare med och utan behandling i Stockholms län

SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet Opiatmissbrukare med och utan behandling i Stockholms län SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet Opiatmissbrukare med och utan behandling i Stockholms län Marina Sand & Anders Romelsjö SoRAD Forskningsrapport nr

Läs mer

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter AIRI PARTANEN Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter Buprenorfin används i substitutionsbehandling av starkt opiatberoende patienter. Preparatet säljs emellertid också

Läs mer

Beroendemottagningarna i Gävleborgs län

Beroendemottagningarna i Gävleborgs län Arbetsrapport 2011:2 Beroendemottagningarna i borgs län Sammanställning av besökarstatistik första halvåret 2010 Ann Lyrberg Annika Almqvist Per Åsbrink Arbetsrapport 2011:2 FoU Välfärd Region borg Grafisk

Läs mer

S V E N S K A B R U K A R F Ö R E N I N G E N

S V E N S K A B R U K A R F Ö R E N I N G E N S V E N S K A B R U K A R F Ö R E N I N G E N för hjälp åt NARKOTIKABEROENDE och dom som har eller vill ha METADON eller BUPRENORFIN Svenska Brukarföreningen YTTRANDE 2007-10-25 Dnr: 2007/05 KSL Box 38145

Läs mer

Naloxon nässpray - överdosprevention

Naloxon nässpray - överdosprevention Naloxon nässpray - överdosprevention Martin Kåberg Specialistläkare Infektion, Överläkare Psykiatri/beroende Medicinskt ansvarig Sprututbytet i Stockholm Karolinska Universitetssjukhuset/Capio Maria Elin

Läs mer

C9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska

C9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2963 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Beroendevård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur ansvaret

Läs mer

Psykosociala behandlingsinslag i svenska metadonprogram värdering ur patientperspektiv

Psykosociala behandlingsinslag i svenska metadonprogram värdering ur patientperspektiv KATARINA ÅBERG & ANNIKA GRÖNBERG CHRISTINA PERSSON & ARNE GERDNER Psykosociala behandlingsinslag i svenska metadonprogram värdering ur patientperspektiv INLEDNING Redan då metadonunderhållsbehandling av

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Psykosociala interventionsmetoder vid opiatmissbruk Fridell, Mats; Hesse, Morten

Psykosociala interventionsmetoder vid opiatmissbruk Fridell, Mats; Hesse, Morten Psykosociala interventionsmetoder vid opiatmissbruk Fridell, Mats; Hesse, Morten Published in: Hur kan vården bli bättre och vilken är vägen ur missbruk och beroende? Mobilisering mot narkotika: rapport

Läs mer

Bilaga Skåne. Kön, ålder och klinik. Antal och fördelning av män och kvinnor. Ålder och kön. Lokal fördelning

Bilaga Skåne. Kön, ålder och klinik. Antal och fördelning av män och kvinnor. Ålder och kön. Lokal fördelning Bilaga Skåne Kön, ålder och klinik Antal och fördelning av män och kvinnor Antal Andel Män 46 53 % Kvinnor 35 41 % Okänt 5 6 % Alla 86 100 % Ålder och kön Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt Män

Läs mer

Tillbakadragandet av de svenska socialarbetarna i Köpenhamn 2001. Svensk dansk kontrovers om hemlösa svenskar i Köpenhamn och ansvaret för dessa

Tillbakadragandet av de svenska socialarbetarna i Köpenhamn 2001. Svensk dansk kontrovers om hemlösa svenskar i Köpenhamn och ansvaret för dessa Tillbakadragandet av de svenska socialarbetarna i Köpenhamn 2001 Svensk dansk kontrovers om hemlösa svenskar i Köpenhamn och ansvaret för dessa Hur många svenska hemlösa och missbrukare uppehöll sig permanent

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg

Läs mer

Metadonbehandling i Sverige

Metadonbehandling i Sverige LEIF GRONBLADH Metadonbehandling i Sverige Utveckling och resultat i Ulleråkerprogrammet I Sverige har det intravenosa opiatmissbruket blivit ett okande samhallsproblem sedan mitten av 1970-talet då heroin

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Kartläggning av missbrukare i Eksjö, hösten 2002

Kartläggning av missbrukare i Eksjö, hösten 2002 1 FoU-Rapport Kartläggning av missbrukare i Eksjö, hösten 2002 Socialförvaltningen, Eksjö kommun December 2002 Johan Näslund Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet 2 Inledning och metod

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Kartläggning av verksamheter som bedriver läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Omfattning, innehåll och tillgång till behandlingen

Kartläggning av verksamheter som bedriver läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Omfattning, innehåll och tillgång till behandlingen Kartläggning av verksamheter som bedriver läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende Omfattning, innehåll och tillgång till behandlingen Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

Stor ökning av narkotikarelaterade dödsfall. Anna Fugelstad Ph D Karolinska Institutet

Stor ökning av narkotikarelaterade dödsfall. Anna Fugelstad Ph D Karolinska Institutet Stor ökning av narkotikarelaterade dödsfall Anna Fugelstad Ph D Karolinska Institutet 800 Årligt antal narkotikarelaterade dödsfall enligt Dödsorsaksregistret 700 600 500 400 300 200 100 0 1997 1998 1999

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Iäkemedelsasslsterad behandling vid opiatberoende;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Iäkemedelsasslsterad behandling vid opiatberoende; Bilaga Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Iäkemedelsasslsterad behandling vid opiatberoende; Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 2 1, 3 1 och 4 2 förordningen (1985:796) med

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Vision och uppdrag. Vårt uppdrag

Vision och uppdrag. Vårt uppdrag I dagsläget görs en brukarrevision, som startade hösten 2015, på avdelning 4B. Revisionen genomförs av fyra utbildade revisorer från Brukarnas revisionsbyrå BRiU. Vision och uppdrag "Vår verksamhet ligger

Läs mer

Subutexprogrammet - Den drogfria behandlingen för opiatmissbrukare -

Subutexprogrammet - Den drogfria behandlingen för opiatmissbrukare - Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Höstterminen, 2006 Rapport nr. 342 Subutexprogrammet - Den drogfria behandlingen för opiatmissbrukare - Matilda Isaksson och Malin

Läs mer

Ofrivilligt utskrivna från läkemedelsassisterad behandling vid heroinmissbruk patienternas bild

Ofrivilligt utskrivna från läkemedelsassisterad behandling vid heroinmissbruk patienternas bild Bengt Svensson& Magnus Andersson Ofrivilligt utskrivna från läkemedelsassisterad behandling vid heroinmissbruk patienternas bild Inledning I denna artikel beskriver vi hur 35 patienter i Malmö med en lång

Läs mer

Att fortsätta vara ren, är svårare än att bli ren

Att fortsätta vara ren, är svårare än att bli ren Att fortsätta vara ren, är svårare än att bli ren Substitutionsbehandling ur ett etiskt perspektiv. Mia Stödberg, Sofija Kresojevic Socialhögskolan vid Lunds universitet SOPA63 VT-10 Handledare: Anders

Läs mer

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen

Läs mer

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta Ulf Malmström Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta fram nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård med inriktning på

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna

Läs mer

Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Slutsatser och förslag

Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Slutsatser och förslag Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende Slutsatser och förslag Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende; SOSFS 2015:XX (M) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende; beslutade den 2015. Socialstyrelsen föreskriver följande

Läs mer

Förlängning av missbrukspolicyn med komplettering dopning - remiss från kommunstyrelsen

Förlängning av missbrukspolicyn med komplettering dopning - remiss från kommunstyrelsen Norrmalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-02-21 Handläggare Gunilla Schedin Telefon: 08-508 09 277 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Förlängning av missbrukspolicyn

Läs mer

Förlängning av vårdavtal om beroendevård för vuxna med Beroendecentrum Stockholm (BCS) för 2010

Förlängning av vårdavtal om beroendevård för vuxna med Beroendecentrum Stockholm (BCS) för 2010 HSN 2010-02-16 P 9 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Johan Tallroth Förlängning av vårdavtal om beroendevård för vuxna med Beroendecentrum Stockholm (BCS) för 2010 Ärendet Ärendet

Läs mer

Risker och sidoeffekter i läkemedelsassisterad rehabilitering. en forskningsöversikt. björn johnsson

Risker och sidoeffekter i läkemedelsassisterad rehabilitering. en forskningsöversikt. björn johnsson Risker och sidoeffekter i läkemedelsassisterad rehabilitering av opioid beroende en forskningsöversikt björn johnsson Läkemedelsassisterad rehabilitering med metadon eller buprenorfin är idag den vanligaste

Läs mer

Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende

Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Uppsats 15 hp Termin 6 Vårterminen 2016 Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende - En kvalitativ studie om vad substitutionsbehandling faktiskt

Läs mer

Från missbrukstillvaro till Svenssonliv

Från missbrukstillvaro till Svenssonliv Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper FoU Välfärd Värmland Lena Ede och Bengt G Eriksson Från missbrukstillvaro till Svenssonliv Utvärdering av Kurage-programmet, läkemedelsassisterad psykosocial

Läs mer

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Behandlingsprogram Smärtprogrammet för patienter med långvariga smärttillstånd och ett opioidberoende

Behandlingsprogram Smärtprogrammet för patienter med långvariga smärttillstånd och ett opioidberoende Behandlingsprogram Smärtprogrammet för patienter med långvariga smärttillstånd och ett opioidberoende Verksamhetsområde Beroende- och neuropsykiatri Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset Uppsala Verksamhetsområde

Läs mer

Öka kunskapen om läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende

Öka kunskapen om läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende Öka kunskapen om läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende Gunnel Hedman Wallin, Daniel Svensson 2015-11-09 Regeringsuppdrag 2013-2015 resultat och förslag Två brukarstudier En kartläggning av

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Bipacksedel: information till användaren

Bipacksedel: information till användaren Bipacksedel: information till användaren Buprenorphine G.L. Pharma 2 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 4 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 8 mg resoriblett, sublingual

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk

Läs mer

Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget

Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget I II Landstinget DALARNA 201 3-11-18- Sida 1 (5) HälsD- och sjukvårdsenhet Elisabet Franson 00040 7 Dnr LD13/02632 Uppdnr 640 201 3-10-21 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 201 3-11 -04 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum

Läs mer

Retention och prediktorer för behandlingsresultat vid läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende

Retention och prediktorer för behandlingsresultat vid läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende Läkarutbildningen 330 hp Examensarbete 30 hp Vårterminen 2012 Retention och prediktorer för behandlingsresultat vid läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende Författare Anna Vedin Läkarstudent Termin

Läs mer

SVAGA RÖSTER SKA OCKSÅ HÖRAS

SVAGA RÖSTER SKA OCKSÅ HÖRAS FAKULTETEN FÖR HÄLSA OCH SAMHÄLLE SVAGA RÖSTER SKA OCKSÅ HÖRAS EN STUDIE AV PATIENTER I UNDERHÅLLSBEHANDLING MICHELLE BENGTSSON TIJANA DOSEN Examensarbete Socionomprogrammet Januari 2014 Malmö högskola

Läs mer

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet

Läs mer

Missbruks- och beroendevården

Missbruks- och beroendevården Missbruks- och beroendevården Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Antalet slutenvårdade personer med missbruks- och beroendeproblematik tycks öka, oavsett vilken typ av missbruk som har orsakat

Läs mer

Substitutionsvården, på gott eller ont?

Substitutionsvården, på gott eller ont? Substitutionsvården, på gott eller ont? En litteraturstudie som tangerar substitutionsvårdens användningsområden och riskfaktorer Sandra Maars Examensarbete inom social- och hälsovård, Vasa Utbildning,

Läs mer

Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna

Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna Socialförvaltningen Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-08-10 Handläggare Nina Mörman Aldunge Telefon: 508 25 006 Till Socialnämnden Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid

Läs mer

Bilaga Göteborg. Kön, ålder och klinik

Bilaga Göteborg. Kön, ålder och klinik Bilaga Göteborg Kön, ålder och klinik Antal och fördelning av män och kvinnor Antal Andel Män 18 38 % Kvinnor 25 53 % Okänt 4 9 % Alla 47 100 % Ålder och kön Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

Resultat från Apotekets kundpanel

Resultat från Apotekets kundpanel Resultat från Apotekets kundpanel värkundersökning oktober 2010 Apoteket AB Varför en undersökning om värk? Ta reda på svenska folkets preferenser och beteenden kring receptfria mediciner mot värk samt

Läs mer

TNF alfahämmare rekommendationsavtal

TNF alfahämmare rekommendationsavtal TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Lars Stéen Läkemedelskommittén +46767803787 2013-08-23 LS-LED13-489-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen M Ö T E S D A T U

Läs mer

Subutexbehandling, för- och nackdelar

Subutexbehandling, för- och nackdelar Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Höstterminen, 2007 Rapport nr. 435 Subutexbehandling, för- och nackdelar Thomas Johansson Henrik Karlsson Abstract Subutex används

Läs mer

Mamma, barn och Subutex

Mamma, barn och Subutex Stockholms universitet Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Mamma, barn och Subutex Marie-Anne Egerö Magisteruppsats 20 poäng Vt 2005 Handledare: Ted Goldberg Förord 3 Sammanfattning 3 Bakgrund

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011

Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011 Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011 Mats Anderberg Mikael Dahlberg Karin Patriksson Kunskapskällar n Rapport 2012:1 1 Innehållsförteckning Göteborgs Stad, Social resursförvaltning Kunskapskällar

Läs mer

Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt Män 0 14 36 63 37 150 Kvinnor 1 7 14 19 12 53 Okänt 1 2 Alla 1 21 50 82 50 205

Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt Män 0 14 36 63 37 150 Kvinnor 1 7 14 19 12 53 Okänt 1 2 Alla 1 21 50 82 50 205 Bilaga Stockholm Kön, ålder och klinik Antal och fördelning av män och kvinnor Antal Andel Män 150 73 % Kvinnor 53 26 % Okänt 2 1 % Alla 205 100 % Ålder och kön Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt

Läs mer

Jag vill bara ha ett vanligt Svensson liv

Jag vill bara ha ett vanligt Svensson liv Socionomprogrammet 210hp Jag vill bara ha ett vanligt Svensson liv En kvalitativ studie om sociala faktorers inverkan på missbruksfrihet. Student: Anna Gyllenhammar Beijer Vårterminen 2011, termin 6 C-uppsats,

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-2-3 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Utredningsuppdrag 16/07 - Landstinget ska implementera Socialstyrelsens föreskrifter för läkemedelsassisterad behandling av opioidberoende, LARO

Utredningsuppdrag 16/07 - Landstinget ska implementera Socialstyrelsens föreskrifter för läkemedelsassisterad behandling av opioidberoende, LARO Psykiatriförvaltningen Administrativ ledning TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-11-10 Landstingsstyrelsen Sida 1 (2) Diarienummer Diarienummer 160292 Utredningsuppdrag 16/07 - Landstinget ska implementera Socialstyrelsens

Läs mer

Tillgängligheten till läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende i Sverige en uppföljning

Tillgängligheten till läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende i Sverige en uppföljning Tillgängligheten till läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende i Sverige en uppföljning Jens Sjölander & Björn Johnson Enheten för socialt arbete, Hälsa och samhälle, Malmö högskola Bakgrund År

Läs mer

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Nya missbruksvården. Stödinsatser och ansvarfördelning i framtidens beroendevård. Inbjudan till konferens i Stockholm den januari 2012

Nya missbruksvården. Stödinsatser och ansvarfördelning i framtidens beroendevård. Inbjudan till konferens i Stockholm den januari 2012 Nya missbruksvården Inbjudan till konferens i Stockholm den 30-31 januari 2012 TALARE Stödinsatser och ansvarfördelning i framtidens beroendevård Hammarbackens behandlingshem Nytt huvudmannaskap? Så påverkas

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

Som att ha ett osynligt koppel på sig

Som att ha ett osynligt koppel på sig Som att ha ett osynligt koppel på sig Intervjustudie med tre patienter med erfarenhet av utskrivning från substitutionsbehandling mot opiatmissbruk Författare: Erika Fyrvall Stockholms universitet Institutionen

Läs mer

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill

KOSTNADSANALYS. Transportstyrelsen. Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill KOSTNADSANALYS Transportstyrelsen Författare Karin Armgarth Projektledare Helene Nord 7 september 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning

Läs mer

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID)

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Martin Kåberg Specialistläkare Infektion Överläkare Psykiatri/beroende Medicinskt ansvarig för sprututbytet Karolinska Universitetssjukhuset/Capio Maria

Läs mer