Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Transkript

1 Utbildningens namn: Skogsplanerare Ansvarig utbildningsanordnare: Landstinget i Östergötland - Vretagymnasiet Omfattning, poäng: 200 Studieort: Ljungsbro Studieform: Bunden Studietakt: Heltid Utbildningsnummer: Bilaga till myndigheten för yrkeshögskolans beslut, den

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Skogsplanerare Ansvarig utbildningsanordnare Landstinget i Östergötland - Vretagymnasiet Organisationsnummer Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Landstinget i Östergötland - Vretagymnasiet Adress: Järngården 3 Postnr/ort Vreta Kloster Besöksadress Adress: Järngården 3 Postnr/ort Vreta Kloster Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon Hemsida E-post {Uppgift saknas} Sida 1 (12)

3 Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Utbildningen ger yrkeshögskoleexamen Examensbenämning Yrkeshögskoleexamen Skogsplanerare Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Yrkesroll 3: Yrkesroll 4: Yrkesroll 5: Skogsplanerare Inventerare med uppgift att samla in skogliga data Uppföljare av skogliga åtgärder Skogsbruksplanläggare Rotpoststämplare Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om Skoglig planering Skogsskötsel Skogsuppskattning Natur, kultur och vattenvård i skogsbruket Entreprenörskap Geografiska informationssystem Geografisk informationsteknik Företagsekonomi Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att Kunna använda utrustning och metoder för skoglig datainsamling och skogsuppskattning. Kunna framställa en grön skogsbruksplan. Kunna göra åtgärdsförslag och avverkningsberäkningar. Kunna kombinera produktions och miljömål. Kunna översätta lagkrav och certifieringsregler till praktiska tilläpningar. Kunna bedöma natur och vattenmiljöers värde. Sida 2 (12)

4 Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att Självständigt kunna planera skogliga åtgärder. På egen hand inventera och samla in skogliga uppgifter och data samt att stämpla rotposter Arbeta självständigt med att följa upp skogliga åtgärder. Att starta upp och driva ett branschanknutet företag. Undervisning på engelska Denna utbildning kommer inte att bedrivas på engelska Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Åtgärdsplanering och åtgärdsuuppföljning 40 Företagande i skogsbruket 20 LIA - Skoglig åtgärdsplanering och åtgärds LIA - Skoglig datainsamling 20 Natur, kultur och vattenvårdsplanering 30 Skogsskötsel och ståndortsegenskaper, till Skogsuppskattning och skoglig datainsamlin Summa: 200 Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser} Kurser Utbildningen har 7 huvudmoment/delkurs(er). Kursens namn: Åtgärdsplanering och åtgärdsuuppföljning Kurstyp: Standard Yh-poäng: 40 Beskrivning: Kursen skall ge kunskaper om och färdigheter i planering och uppföljning av skogsbruksåtgärder i fält. kursen skall också ge kunskaper om användandet av för aktuella instrument och verktyg. Moment som ingår i kursen är: -drivningsplanering - gallring, slutavverkning -skogsvårdsplanering - föryngring, röjning -system och metoder för uppföljning av skogliga åtgärder Kursens namn: Företagande i skogsbruket Kurstyp: Standard Yh-poäng: 20 Sida 3 (12)

5 Beskrivning: Kursen skall ge kunskaper om skogsägande i ett ekonomiskt perspektiv. Samt ge kunskaper om och öva färdigheter i entreprenörskap. Kursen skall också ge kunskaper om arbetsmiljö, organisation och ledarskap med inriktning mot skoglig verksamhet. Kursen skall dessutom ge färdighet i att utnyttja modern informationsteknologi. Moment som - affärsidéns betydelse för företagandet, samt principer och metoder för marknadsföring - lagar och regler som påverkar företagandet - aktuella kostnader, intäkter och nyckeltal i småskaligt och storskaligt skogsbruk, enklare kostnadsberäkningar av åtgärder. - rollen som företagare och anställd. - arbetsorganisation och ledning av företags verksamhet - ledarskapets olika funktioner och hur ledarskapet påverkar verksamheten - genomföra instruktions- och informationsuppgifter - muntlig och skriftlig framställning - tillämpa grundläggande principer och metoder för budgetering och kalkylering. Kursens namn: LIA - Skoglig åtgärdsplanering och åtgärdsuppföljning Kurstyp: LIA Yh-poäng: 20 Beskrivning: Kursen skall ge möjlighet att tillämpa och fördjupa kunskaper och färdigheter i skoglig åtgärdsplanering i verkliga situationer hos ett värdföretag. Kursens namn: LIA - Skoglig datainsamling Kurstyp: LIA Yh-poäng: 20 Beskrivning: Kursen skall ge möjlighet att tillämpa och fördjupa kunskaper och färdigheter i skoglig datainsamling i verkliga situationer hos ett värdföretag. Kursens namn: Natur, kultur och vattenvårdsplanering Kurstyp: Standard Yh-poäng: 30 Beskrivning: Kursen skall ge kunskaper om planering av hänsyn till natur, kultur och vattenmiljövård i skogsbruket. Kursen skall vidare ge implementerade kunskaper om i skogsbruket förekommande system för certifiering och naturskydd samt färdigheter i bedömning av naturvården. Moment som ingår i kursen är: - naturvärdesinventering - målklassning - gröna skogsbruksplaner - Natur och kulturhänsyn enligt tillämplig lagstiftning - certifieringsregler - vattenfrågor i skogsbruket Kursens namn: Skogsskötsel och ståndortsegenskaper, tillämpning Kurstyp: Standard Yh-poäng: 25 Sida 4 (12)

6 Beskrivning: Efter kursen skall studenten kunna identifiera vanliga trädslag och praktiskt tillämpa kunskaper om föryngring, röjning, gallring och beståndsavveckling. Moment som ingår i kursen är: - fastställa ståndortsindex med höjdutvecklingskurvor, interceptmetoden och med hjälp av ståndortsfaktorer - välja rätt föryngringsmetod på olika ståndorter med hänsyn till produktion, klimat, miljö och ekonomi - identifiera vanliga skador och skadegörare på plantor och växande träd samt ha kunskap om förebyggande åtgärder samt skogsvårdslagens regler - föreslå och genomföra åtgärder för skogsskötsel med hänsyn till friluftsliv, biologisk mångfald, kulturmiljö och landskapsbild - använda gallringsmallar - anpassning av skogsskötsel efter ett förändrat klimat - kunna bedöma och beskriva ståndorters egenskaper Kursens namn: Skogsuppskattning och skoglig datainsamling Kurstyp: Standard Yh-poäng: 45 Beskrivning: Kursen skall ge kunskaper om kartmaterial och digitalageografiska informations och positioneringssystem som används i skogsbruket. Kursen skall också ge kunskaper om insamling, bearbetning och presentation av data för skogsbrukets planering. Kursen skall dessutom ge kunskapernom hur framställning av skogsbruksplan går till. kursen skall vidare ge kunskaper om operativ och strategisk planering för småskaligt och storskaligt skogsbruk. Moment som ingår i kursen är: -det enskilda trädet -beståndsuppskattning -metoder för skoglig datainsamling -skogsbruksplanen och kartan -åtgärdsförslag och avverkningsberäkningar -skogsvårdslagen - kartor och GIT/GIS -fält-gis -fjärrannalys -bonitering Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Validering kan göras i två olika syften, dels innan utbildningen startar för att kartlägga tveksamheter i behörighet, dels för att förkorta den studerandes utbildningstid. Såväl hela kurser som delar av kurser kan valideras. Metoder för validering: - Dokument validering, då den studerande kan styrka sin kompetenser genom utfärdade examensbevis, slutbetyg eller intyg. I valideringsprocessen granskas dokumentens kvalitet. - Särskilda prov som kan vara såväl muntliga, skriftliga som praktiska. Dessa prov genomförs av utbildningsanordnaren efter överenskommelse med den studerande. - Kompetensförvärvad genom yrkeserfarenhet, måste styrkas genom intyg eller kontakt med Sida 5 (12)

7 arbetsgivare eller dylikt. Valideringen dokumenteras skriftligt genom utbildningsledarens försorg, som också arkiverar underlaget för validering. Resultatet av valideringen föreläggs ledningsgruppen som beslutar om eventuell tillgodoräkning. I tveksamma fall presenteras valideringsunderlaget för ledningsgruppen. Endast hela kurser kan tillgodoräknas. Om delar av kurs kan valideras erbjuds den studerande att pröva för betyg genom att komplettera med delar som ej kunnat valideras. Eventuella tillgodoräknanden beslutas av ledningsgruppen och dokumenteras i ledningsmötesprotokollet. Tillgodoräknanden framgår även i den studerandes betyg. Undervisning i svenska med yrkesinriktning Skolan erbjuder svenska med yrkesinriktning när behov finns. Språket är en viktig faktor för att kunna fungera på arbetsmarknaden vad gäller både säkerhet som normer och värderingar inom skogsbruket. Undervisningen intergreras med övriga ämnen. Tillträde till utbildning Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Sida 6 (12)

8 Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper 1. Minst ett års arbetslivserfarenhet efter gymnasiet. 2. Körkort lägst klass B. 3. Minst betyget E (Godkänd) i kursen Skogsskötsel 1, eller motsvarande kunskaper. 4. Minst betyget E (Godkänd) i kursen Motorsåg och röjsåg 1, eller motsvarande kunskaper. 5. MInst betyget E (Godkänd) i kursen Naturbruk Särskilda förkunskaper - motivering 1. För att under utbildningen växa in i ett självständigt ansvar för en verksamhet behöver den studerande ha en mognad och erfarenhet från yrkeslivet. Denna arbetslivserfarenhet behöver inte nödvändigtvis vara inom skogsbruk. 2. Verksamheten ställer krav på att anställda eller uppdragstagare själva kan transportera sig till och från arbetsplatsen. Samma villkor gäller vanligen för de studerande i samband med LIA. 3.Detta för att studenten skall kunna göra åtgärdsförslag och göra biologiskt riktiga planeringar för skogsbruksåtgärder. 4. Kunskaper och färdigheter i praktiskt avverknings och skogsvårdsarbete som krävs för att tillgodogöra sig utbildningen. 5. Kunskaper och tillämpning av arbete i naturbrukets arbetsmiljöer. Förmåga att arbete säkert och att köra basmaskiner inom naturbruk, som kravs för att tillgodogöra sig utbildningen. Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen Reell kompetens Ansökningarna ankomstregistreras av utbildningsanordnaren som också gör en bedömning av de sökandes behörighet. I vissa fall kommer ett rekryteringssamtal att genomföras där utbildningens innehåll och mål tydliggörs för den sökande. Genom detta samtal får också utbildningsanordnaren underlag för att bedöma de sökandes målsättning och förutsättningar att klara utbildningen. Detta innebär att såväl utbildningsanordnare som sökande får en bättre uppfattning om vad som kommer att krävas under utbildningstiden och härigenom bör måluppfyllelsen bli högre. Om undantag skall göras enligt 3 kap 4 i Förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan görs en noggrann bedömning av den sökandes förutsättningar för att kunna genomföra utbildningen och klara av den tilltänkta yrkesrollen. Denna bedömning ligger till grund för om sökande utan formell behörighet skall antas. Antagningen görs slutligen av utbildningens ledningsgrupp. Om det finns fler sökande som uppfyller kraven för formell behörighet än antalet tillgängliga platser sker urval efter betygspoäng. Vid lika meritvärdering kommer underrepresenterat kön att prioriteras. Antagningen görs slutligen av utbildningens ledningsgrupp. I protokoll från ledningsgruppens möte framgår vilka studenter som antagits. De ansökningar som ankommit skolan arkvieras. I första hand görs detta utifrån de dokument som den sökande åberopar. Om dessa bedöms otillräckliga eller skriftlig dokumentation helt saknas erbjudsden sökande att komma till skolan för intervju, underförutsättning av att han/hon kan göra troligt att han/hon har de kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs för behörighet till utbildningen. Sida 7 (12)

9 Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Betyg Om det finns fler sökande som uppfyller kraven för behörighet än antalet tillgängliga platser sker urval genom att de sökande delas in i två grupper. Grupp 1 har slutbetyg från gymnasieskola eller vuxenutbildning. För grupp 1 är max poäng 20. Poängen motsvarar medelvärdet av betygen. G=10p, VG=15p och Mvg=20p. Betyg 2010 och senare gäller följande E=10p, D=12,5p, C=15p, B=17,5p och A=20P. Grupp 1 rangordnas utifrån betygspoäng. Yrkeserfarenhet Grupp 2 är sökande med yrkeslivserfarenhet inom skogsbruk. För grupp 2 är max poäng också 20 poäng. Varje månad ger 0,22 poäng. Grupp 2 rangordnas utifrån sin yrkeserfarenhet. Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Från grupp 1 antas 60% och från grupp 2 40%. Om det saknas sökande i någon av grupperna så fylls det på från den andra gruppen. Vid lika poäng inom grupp 1 prioriteras yrkeserfarenhet. Vid lika poäng inom grupp 2 prioriteras yrkeserfarenhetes bredd. Rangordningen i respektive grupp dokumenteras i en lista genom utbildningsledarens försorg Antagningen görs slutligen av utbildningens ledningsgrupp. I protokollet från ledningsgruppens möte framgår vilka studerande som antagits till utbildningen och i vilken grupp de antagits. Urvals- och antagningshandlingarna arkiveras i Vretagymnasiets arkiv så länge den studerande studerar på skolan.. Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare {Uppgift saknas} Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation I undervisningen kommer varierande undervisningsmetoder att eftersträvas. Av erfarenhet vet vi att de studerandes inlärning underlättas om föreläsningar varvas med praktiska övningar, gruppuppgifter, projekt och enskilda arbeten. Aktuell pedagogisk metod måste även anpassas till vilket kursmål vi eftersträvar. I utbildningen är målen av mycket olika karaktär, allt ifrån teoretiska kunskaper till praktiska färdigheter. Genomgång av utbildningsmål, pedagogik och arbetssätt är ett viktigt moment i varje start av utbildningen. Detta följs upp av ansvarig kurslärare. Kurserna inleds med en gemensam diskussion om mål och metoder, vilket följs upp under Sida 8 (12)

10 kursens gång. De skolförlagda delarna kommer att varvas med LIA och distansuppgifter som med fördel kan utföras hemifrån. I anslutning till LIA-perioderna kommer de studerande att få uppgifter som löses på och tillsammans med handledare på företaget. LIA- uppgifterna utformas tillsammans av lärarna i arbetslaget så att de stöder utbildningsmålen i de olika kurserna. Detta kommer att sätta in de teoretiska momenten i sitt sammanhang på ett bättre sätt och knyta den samman med den praktiska yrkesverksamheten. Arbete med studerande i behov av ytterligare pedagogiskt stöd Vretagymnasiet har en anställd specialpedagog som nyttjas av lärarlaget som resurs och individuellt av de studerande vid behov. Vi har även ett aktivt bibliotek som är behjälpliga med talböcker och talsyntes vid behov. Dessutom används lärarlagets veckomöte till att ta upp eventuella pedagogiska problem. Vid stora stödbehov för personer med funktionsnedsättning har Vretagymnasiet goda erfarenheter av att utnyttja myndigheten och det som kallas särskilt pedagogiskt stöd. Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen Arbetslivets medverkan i utbildningens olika kurser sker genom Besök på olika LIA-företag Medverkan i ledningsgruppen, där deltagarna träffar de studerande regelbundet Studiebesök på skogsföretag Besök av eller hos olika organisationer som arbetar med skogsverksamhet Yrkesmässiga personer som LIAhandledare Föreläsningar av olika personer med fackkunskap inom olika områden. Näringsföreträdare deltar vid kunskapskontroll hos utbildningsanordnaren för att kontrollera att utbildningen motsvarar näringens kompetenskrav Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna Till varje LIA-period finns fastställd kursplan med kursmål och betygskriterier. Genom att lärare som håller i teoriavsnitten även är ansvariga för LIA-periodernas uppläggning garanteras en stark koppling mellan de teoretiska delarna i kursen och den praktiska yrkesrollen. Kursansvarig lärare förbereder studenterna i god tid för LIA-perioden. Process -Genomgång med studenterna om mål med LIA-perioden och vilka krav vi ställer på LIA-företaget -Presentation av de LIA-företag vi idag har kontakt med och som vi kan rekommendera. -Studenten kommer ibland med eget förslag på LIA-företag och lämnar information om det aktuella företaget. -Förslagen utvärderas av kurslärare och studenten, vid behov tas ytterligare referenser in om aktuellt företag. -Efter beslutad LIA-plats kontaktar kursansvarig lärare LIA-företag. Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser Val av LIA-företag sker i nära samverkan mellan studenten och ansvarig lärare. Vretagymnasiet har ett stort kontaktnät bland företagare, speciellt inom Östergötlands län och har starkt stöd i ledningsgruppens representanter för att få fram lämpliga LIA-företag. Av erfarenhet vet vi att även studenterna ofta har ett eget kontaktnät i branschen och därmed har egna förslag om företag att utföra sin LIA-period på. Skolan garanterar att LIA-företag tas fram och att det sker i nära samverkan med studenten. Den lärare som är ansvarig för den aktuella LIA-kursen ansvarar för framtagning av LIA-företag. Sida 9 (12)

11 Metoder för kunskapskontroll Kontinuerlig kunskapskontroll kommer att ske i anslutning till varje kurs. Varierande former av kunskapskontroll kommer att eftersträvas för att få en så allsidig syn av de studerandes kunskaper som möjligt. Vidare har studenterna olika förmåga att visa sina kunskaper. Förutom skriftliga prov kommer kunskapskontroller att ske i form av inlämningsuppgifter som utförs i grupp eller individuellt, presentationer i seminarieform, muntliga redovisningar och utförande av praktiska färdigheter. Ledningsgruppen fattar beslut om kursplaner och de betygskriterier som skall gälla. Vid varje kursstart ansvarar kursansvarig för genomgång av kursmål och betygskriterier. Kursansvarig lärare har ansvar för betygssättning, underlag dokumenteras i aktuell kurspärm. Även för varje LIA-period finns kursansvarig lärare, betyg sätts i samråd med handledare på respektive företag. Handledarens bedömning av LIA-perioden görs på ett särskilt dokument som skickas direkt till kursansvarig lärare. Betygskriterier och betygskrav Betygskriterier för varje enskild kurs utformas i samråd med arbetslivet genom ledningsgruppen för att betygens relevans och nivå skall motsvara förväntningar i arbetslivet. En utvärdering och eventuell revidering av betygskriterierna genomförs sålunda varje ansökningsomgång. Betygsfrågor diskuteras återkommande på arbetslagets möten och övergripande betygsfrågor diskuteras också med andra arbetslag på Vretagymnasiet. Betygskriterier och betygskrav gås igenom tillsammans med studenterna inför varje kurs för att studenterna skall kunna få klargöranden kring de krav som ställs. Entreprenörskap i utbildningen I en särskild kurs " Företagande i skogsbruket" lyfts studenternas entreprenöriella kompetenser. Företagandet utgörs inte bara av landets skogsägare utan också av stycken avverkningsföretag, skogsvårdsföretag och tjänsteföretag direkt kopplade till skogsbruket. Vi ser också att en stor andel av studenterna från föregående utbildningar nu driver egna företag inom skogsnäringen. I och med detta är entreprenörskap och företagande i högsta grad närvarande i utbildningen. Studenterna får genom utbildningens arbetslivsanknytning och LIA-perioder kontinuerligt träffa egenföretagare och skogsentreprenörer. Entreprenörskap och entreprenöriella tankesätt genomsyrar utbildningens alla steg. I valet av studiebesöksvärdar och gästföreläsare premieras de med tydliga entreprenöriella förmågor och genom att lyfta goda exempel inför studenterna hoppas vi kunna ge den verktyg och kontakter för att själva våga starta företag. Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 20 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar 10 tim/vecka per studerande Sida 10 (12)

12 Kvalitetsarbete Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Översyn Det övergripande kvalitetsmålet är att ge de studerande en utbildning som gör dem efterfrågade som skogsplanerare i arbetslivet. Dessutom måste utbildningen ske i sådana former så att de studerande finner utbildningen intressant och attraktiv. Båda dessa mål förutsätter kompetent personal, bra förutsättningar i form av lokaler, läromedel, utrustning etc. samt god kännedom och förankring i arbetslivet. Utbildningen har regelbundet utvärderingar så kallade "Early Warning System". Dessa sammanställs av enhetschefen och presenteras för de studerande efter sammanställning. Ledningsgruppen görmuntliga utvärderingar i mindre grupper under varje läsår och håller sig därmed väl underrättade beträffande utvärderingar och kvalitetsarbete i utbildningen. En stående punkt på ledningsgruppens träffar är kvalitetsfrågor. Arbetslaget i utbildningen har varje månad en träff där en punkt är att följa upp och göra eventuella justeringar som behövs för att utbildningen skall hålla hög kvalitet. Varje läsår planerar arbetslaget gemensamt kommande utbildningar utifrån de utvärderingar som varit. Lärarnas nära koppling och anknytning till näringen och arbetslivet borgar för att kvalitetsarbetet hålls aktuellt. De studerande har också inom sig utsett en representant som för dess talan om gruppen anser att något behöver justeras i utbildningen. Utvärderingarna "Early Warning System" som görs regelbundet, två gånger per termin, återkopplas till de studerande och till lärargruppen. Återkoppling sker skriftligt och i muntlig form till både läraroch studerandegrupperna vilket möjliggör kommentarer och förtydliganden till det material som skriftligt fyllts i. Utvärderingarna arkiveras. Dessa utvärderingar och ledningsgruppens träffar med de studerande sammanställs och presenteras under ledningsgruppens möte. Kommentarer till utvärderingarna protokollförs och arkiveras. En stående punkt på ledningsgruppens träffar är kvalitetsfrågor varav genomförda utvärderingar ingår. Ledningsgruppen gör muntliga utvärderingar i mindre grupper med studenterna under varje läsår och håller sig därmed väl underrättade beträffande utvärderingar och kvalitetsarbete i utbildningen. De studerande har också inom sig utsett en representant som för dess talan om gruppen anser att något behöver justeras i utbildningen. Arbetslaget i utbildningen har varje vecka en träff där en punkt är att följa upp och göra eventuella justeringar som behövs för att utbildningen skall hålla hög kvalitet. Varje läsår planerar arbetslaget gemensamt kommande utbildningar utifrån de utvärderingar som gjorts. Lärarnas nära koppling och anknytning till näringen och arbetslivet borgar för att kvalitetsarbetet hålls aktuellt. Vi är få lärare/personal runt studenterna vilket skapar en trygg arbets- och studerandemiljö, som inbjuder både studenter och lärare till spontan fortlöpande utvärdering och förbättringsmöjligheter av utbildningen. LIA-handledare, både nya och erfarna, kontaktas personligen av kursansvarig inför LIA-perioden. Några studenter har som mål med utbildningen att kunna ta över lantbruksföretaget efter föräldrar eller släktingar. Som ett led i utbildningen får de ha LIA på hemma -gården. Då vi har studenter från olika delar av vårt avlånga land kommer det till nya LIA-värdar i varje utbildning. Detta begränsar genomförandet av en gemensam utbildning för handledare. Istället har vi individuell utbildning för varje LIA-värd. Den individuella utbildningen genomförs på olika sätt, via post, e-post, telefon, besök etc. Kursansvarig har Sida 11 (12)

13 kontakt med LIA-värden före, under och efter LIA-perioden. Studenterna har praktikuppgifter som redovisas, både muntligt och skriftligt, efter LIA-periodens slut. Tillsammans ger dessa uppföljningar en god bild av lärandet i arbete. Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Utbildningen organiseras och administreras som en del av Vretagymnasiets verksamhet. Vretagymnasiets utbildningar är organiserade i olika enheter beroende på utbildningens inriktning. Den planerade utbildningen kommer att tillhöra skogsenheten. Enheten leds av en enhetschef som är ansvarig för utbildningen inom området samt för enhetens personal och utrustning. Personal som kommer att vara involverad i den planerade utbildningen kommer att vara en del av enhetens personal och delta i enhetens pedagogiska och ämnesmässiga kompetensutveckling, studieresor, internationella verksamhet, m.m. Den personal som kommer att vara involverad i den tänkta utbildningen kommer att bilda ett eget arbetslag som har det dagliga operativa ansvaret för utbildningen. Det övergripande operativa ansvaret vilar på Vretagymnasiets ledningsgrupp i vilken de olika enhetscheferna, rektor och biträdande rektor ingår. Statsbidraget som Vretagymnasiet erhåller för utbildningarna har en egen separat budget. Enhetschef i samråd med arbetslaget och utbildningsledaren avgör hur resurstilldelningen fördelas mellan t.ex. lärarlöner, bibliotek och teknisk utrustning. Eftersom anläggningarna utnyttjas av flera vuxenutbildningar och gymnasieutbildningar hålls dessa kostnader på en låg nivå. Studerandeinflytande Studenternas inflytande säkras genom: - Studeranderepresentanten i ledningsgruppen - Genomgång och diskussion om mål och metoder i början av varje utbildning. - Genomgång och diskussion med studenterna om mål och metoder i varje kursstart. - Regelbundna utvärderingar, både av enskilda kurser och av utbildningen som helhet. Utvärderingsresultat följs upp av ledningsgruppen och av skolans ledning, planer för förbättringar redovisas öppet. Varje utbildningsgrupp uppmuntras till att regelbundet hålla studeranderåd där samtliga studenter deltar, tid för detta sätts av i planeringen. Frågor som diskuteras i arbetslag och ledningsgrupp tas då upp, återkoppling från ledningen kan då lämpligen ske. Representanter i ledningsgruppen som till stor del kommer från arbetslivet skall en gång per termin träffa samtliga studerande för utvärderingsfrågor och för att följa upp förbättringsåtgärder. Utvärderingsresultatet och studenternas synpunkter skall redovisas öppet både i arbetslag och i studerandegruppen. Förbättringsåtgärder skall redovisas och följas upp, dessutom skall ledningsgruppens protokoll hållas tillgängliga för de studerande. Den individualiserade undervisningsform som eftersträvas skapar möjligheter till nära relationer mellan personalen och de studerande. Av erfarenhet vet vi att dessa relationer är ytterligt värdefulla när det gäller studerandeinflytande. Det skapar ett otvunget och tillåtande klimat som ger förutsättningar för att de eventuella problemen som kan uppkomma löses på ett mycket tidigt stadium. Under hela utbildningen är en lärare i arbetslaget utsedd att ha huvudansvaret för övergripande kommunikation med studerandegruppen avseende inflytande och kvalitet. Sida 12 (12)