Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Transkript

1 Utbildningens namn: Medicinsk sekreterare - Läkarsekreterare Ansvarig utbildningsanordnare: Kristianstad kommun, Vuxenutbildningen Utbildningens omfattning: 400 Yh-poäng Studieort: Kristianstad Studieform: Bunden Diarienummer: YH 2011/1425 Ansökningsnummer:

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Medicinsk sekreterare - Läkarsekreterare Utbildningsområde Ekonomi, administration och försäljning Ansvarig utbildningsanordnare Kristianstad kommun, Vuxenutbildningen Organisationsnummer Organisationsform Primärkommuner Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Kristianstad kommun, Vuxenutbildningen Adress: Götgatan 2 Postnr/ort Kristianstad Besöksadress <samma som postadress> Webbadress och telefonnummer Telefon , Hemsida ildningen Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare {Uppgift saknas} Utbildningens omfattning i yrkeshögskolepoäng Utbildningen omfattar 400 YH-poäng. Sida 1 (14)

3 Utbildningsort Kristianstad, Kristianstad kommun, Skåne län. Utbildningens studieform Bunden Utbildningsplan Utbildningen Avgifter Anordnaren avser att ta ut avgifter från de studerande 100 kronor per studerande och termin för kopierat undervisningsmaterial Transportkostnad till och från studieresor inom närområdet. Undervisning på engelska Denna utbildning kommer inte att bedrivas på engelska Examen och examenskrav För att en studerande ska kunna begära ut ett examensbevis måste hon/han ha lägst betyget Godkänt på alla kurser som ingår i utbildningen.för att utbildningen ska kunna leda till en examen måste den omfatta minst 200 yrkeshögskolepoäng. Om utbildningen omfattar minst 400 yrkeshögskolepoäng, varav minst 25 procent utgörs av Lärande i arbete (LIA) och om det dessutom ingår ett självständigt arbete (examensarbete) så kan utbildningen ge en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Examensbeteckning Examenskrav Utbildningen ger kvalificerad yrkeshögskoleexamen För att en studerande ska kunna begära ut ett examensbevis måste hon/han ha lägst betyget Godkänt på alla kurser som ingår i dennes utbildning. Examensbenämning Kvalificerad yrkeshögskoleexamen Medicinsk sekreterare - Läkarsekreterare Sida 2 (14)

4 Utbildningens mål och inriktning Yrkesroller Yrkesroll 1: Medicinsk sekreterare - Läkarsekreterare Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om Den studerande ska efter avslutad utbildning bl.a ha kunskper om yrkesrollen, bemötande, lagstiftning, grundläggande ordförråd gällande medicinska termer, försvenskningsregler, journal-, remiss- och brevhantering, sammanträdesdokument, presentationsteknik, retorik, källkritik, engelskt yrkesspråk, diagnosklassificering, anatomi, vårdhygien, läkemedel och dess hantering, hjärt-lungräddning, friskvård, datorplatsergonomi, grundläggande ekonomikunskaper (inom vård och omsorg), entreprenörskap, statistiska begrepp, avancerade funktioner i Word och Excel, webbjuridik, webbmöten, sociala mediers roll för personal och patient, redigering och uppdatering av hemsida eller blogg, fysisk och psykisk arbetsmiljö, vårdens organisation nationellt, regionalt och lokalt, arbetsrätt, kvalitetsarbete. Dessutom ska den studerande ha kunskaper om att planera, strukturera och ta ansvar för projekt knutet till den framtida yrkesrollen. Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i Den studerande ska efter avslutad utbildning ha färdigheter i kvalificerat sekreterararbete, vilket innebär att kunna utföra effektiv patientrelaterad dokumentation med god språkbehandling och enligt gällande lagstiftning. Kunna behandla patienter, anhöriga och personal med ett gott bemötande. Färdigheter i datorjournalprogram och diagnosklassificering. Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att Den studerande ska efter avslutad utbildning kunna arbeta som medicinsk sekreterare/läkarsekreterare inom såväl offentlig som privat vård och omsorg, på läkemedelsföretag, apotek eller i forskningsgrupper. Utöver att kunna gå in i yrket som sekreterare förväntas den som har fått sin kvalificerade yrkeshögskoleexamen på utbildningen i Kristianstad ha kompetens för att kunna arbeta effektivt och säkert både självständigt och i arbetslag ha förmåga att arbeta problemlösande ha välutvecklat servicetänkande och kunna fungera som länk, mellan patienter, anhöriga och personal kunna bemöta människor från olika kulturer känna ansvar för och kunna utveckla sina kunskaper eftersom förändringar sker kontinuerligt kunna medverka i utvecklingsprojekt och kvalitetsarbete dessutom ska en sekreterare kunna värdera rimligheten i dokumentationen. Sida 3 (14)

5 Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Administration och dokumentation 60 Anatomi och sjukdomslära 40 Ekonomi 20 Engelskt yrkesspråk 20 Examensarbete 20 IT-kunskap 1 20 IT-kunskap 2 20 Kultur och arbetsmiljö 20 Lärande i arbete 1 (LIA) 15 Lärande i arbete 2 (LIA) 25 Lärande i arbete 3 (LIA) 25 Lärande i arbete 4 (LIA) 35 Medicinsk terminologi 30 Organisation och verksamhetsutveckling 20 Svenska/Kommunikation 30 Summa: 400 Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser i utbildningen} Kurser Utbildningen har 15 huvudmoment/delkurs(er). Administration och dokumentation YH-poäng: 60 Beskrivning: Kursens mål är att den studerande utifrån gällande lagstiftning ska kunna utföra en säker patientrelaterad dokumentation, ha grundläggande kunskaper om diagnosklassificering och känna väl till patientens väg genom vården. Den studerande ska förstå organisationen kring sin yrkesroll, veta vad andra personalkategorier arbetar med inom vårdens olika specialiteter. Ha kunskaper om bemötande mot såväl patienter som personal. Anatomi och sjukdomslära YH-poäng: 40 Beskrivning: Kunskaper inom anatomi, sjukdomslära och förebyggande hälsovård, för att Sida 4 (14)

6 kunna utföra säker dokumentation. Ekonomi YH-poäng: 20 Beskrivning: Kursens mål är att ge grundläggande kunskaper i ekonomi med inriktning mot vård och omsorg. Den studerande ska utveckla kunskaper om centrala frågeställningar, begrepp och modeller inom kalkylering och budgetering, marknadsföring och statistik samt entreprenörskap. Den översiktliga behandlingen anknyts till den ekonomiskt historiska utvecklingen och dagsaktuella ekonomiska problem. Engelskt yrkesspråk YH-poäng: 20 Beskrivning: Kursens mål är att den studerande ska kunna använda engelska i såväl tal som skrift inom yrkesområdet. Examensarbete Kurstyp: Examensarbete YH-poäng: 20 Beskrivning: Examensarbetet är ett självständigt arbete där utgångspunkten är det centrala i yrkeskunnandet. Den studerande ska planera, strukturera och ta ansvar för ett projekt knutet till den framtida yrkesrollen. Projektet ska visa på fördjupade kunskaper inom utbildningens ram. IT-kunskap 1 YH-poäng: 20 Beskrivning: Kursens mål är att ge fördjupade kunskaper om operativsystem, kunna använda avancerade funktioner i standardprogram och använda Internettjänster. IT-kunskap 2 YH-poäng: 20 Beskrivning: Kursens mål är att ge kunskaper i kalkylprogram, allmänkunskaper om säkerhet vid datoranvändning samt ha kännedom om sociala medier och kunna redigera och uppdatera hemsidor. Kultur och arbetsmiljö YH-poäng: 20 Beskrivning: Kursens mål är att den studerande ska ha kunskaper arbetspsykologiska teorier och vilka faktorer som påverkar arbetsmiljön och dessutom känna till den fysiska miljöns betydelse för hälsan. Den studerande ska ha kännedom om risker för hot och vål och vara förberedd inför sådana situationer. Den studerande ska förberedas för att kunna bemöta människor i vårt samhälle Sida 5 (14)

7 med olika livs- och trosåskådningar. Lärande i arbete 1 (LIA) Kurstyp: LIA YH-poäng: 15 Beskrivning: Kursens övergripande mål är att den studerande under en observationsvecka ska få en uppfattning om vårdcentralens verksamhet, organisation och arbetssätt. Under resten av perioden ska den studerande under handledning delta i arbetet. Den studerande ska visa samarbetsförmåga, bemöta patienter och personal på ett respektfullt sätt samt ta initiativ till att vilja lära sig sekreterarens olika arbetsuppgifter. Lärande i arbete 2 (LIA) Kurstyp: LIA YH-poäng: 25 Beskrivning: Kursens mål är att den studerande ska informera sig om arbetsplatsens verksamhet, organisation och arbetssätt. Den studerande ska under handledning delta i arbetet och tillgodogöra sig ny kunskap, öva och utveckla sina förmågor och färdigheter i sekreterararbetet samt tillämpa dessa i olika arbetssituationer. Lärande i arbete 3 (LIA) Kurstyp: LIA YH-poäng: 25 Beskrivning: Kursens mål är att den studerande ska informera sig om arbetsplatsens verksamhet, organisation och arbetssätt. Den studerande ska aktivt delta i arbetet på arbetsplatsen med den grad av självständighet som tillåts. Den studerande ska tillgodogöra sig ny kunskap, öva och utveckla sina förmågor och färdigheter samt tillämpa dessa i arbetssituationer. Följa de lagar som arbetet kräver. Lärande i arbete 4 (LIA) Kurstyp: LIA YH-poäng: 35 Beskrivning: Kursens mål är att den studerande ska informera sig om arbetsplatsens verksamhet, organisation och arbetssätt. Den studerande ska skaffa sig sådana kunskaper och sådan säkerhet i sitt arbete så att hon/han kan fungera som medicinsk sekreterare i arbetslivet. Medicinsk terminologi YH-poäng: 30 Beskrivning: Kursens mål är att den studerande ska ha kunskaper i medicinsk terminologi för att kunna utföra en säker dokumentation enligt gällande regler. Organisation och verksamhetsutveckling YH-poäng: 20 Beskrivning: Kursens mål är att den studerande ska ha kunskaper om hur vården är Sida 6 (14)

8 organiserad nationellt, regionalt och lokalt. Grundläggande kunskap om arbetsrätt och offentlighetsprincipen. Ha kunskap om vad som styr utvecklings- och förändringsarbete och förstå betydelsen av uppföljning, mätmetoder och miljöarbete. Svenska/Kommunikation YH-poäng: 30 Beskrivning: Kursens mål är att den studerande ska kunna uttrycka sig väl i tal och skrift, kunna ta emot och förstå information samt kunna anpassa sin kommunikation till olika mottagare och situationer. Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Sökande som vill åberopa tillgodoräknande lämnar skriftlig begäran om detta och bifogar underlag för bedömning. Begäran kan avse kunskaper, färdigheter, kompetenser som förvärvats genom praktisk erfarenhet eller annan utbildning. Ledningsgruppen utser de representanter, minst två, som ska behandla begäran. När ärendet beretts redovisas detta för ledningsgruppen som fattar beslut. Beslutet protokollförs. För kvalificerad yrkeshögskoleexamen krävs lägst betyget Godkänt i samtliga kurser och fullgjort examensarbete. En sökande som begär tillgodoräknande måste därför också genomgå validering för att få betyg i kursen. Ärendehantering: Till utbildningsanordnaren ska skriftlig begäran om tillgodoräknande inlämnas tillsammans med skriftliga underlag för bedömning. Ledningsgruppen utser handläggare för hantering. Beslut i ledningsgruppen protokollförs. Handlingarna arkiveras tillsammans med ansökan till utbildningen. Undervisning i svenska med yrkesinriktning Kommer inte att erbjuda undervisning i svenska med yrkesinriktning Tillträde till utbildning Tillträde till utbildning Behörighet till yrkeshögskolan 1 /Upphör att gälla U: / Behörig att antas till utbildningen är den som 1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng, 2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng, Sida 7 (14)

9 3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2, 4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 1 /Träder i kraft I: / Behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Övergångsbestämmelser Bestämmelserna i 3 kap. 1 i sin nya lydelse ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj De äldre bestämmelserna om behörighet ska fortsätta att gälla för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning. Utöver vad som anges i stycket ovan, gäller att den som före den 1 januari 2013 uppfyller kraven på behörighet för tillträde till utbildning enligt 3 kap. 1 även därefter ska anses vara behörig enligt den bestämmelsen. Särskilda förkunskaper Kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper förvärvad i arbetslivet. Svenska B Engelska B eller motsvarande kurser inom Gy2011/Vux2012 Andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. De särskilda proven i svenska och datorhantering är obligatoriska för den sökande ska kunna Sida 8 (14)

10 ingå i urvalsprocessen. Motivering Svenska B (SV1202) eller motsvarande. För att arbeta som medicinsk sekreterare ska man kunna ta emot, tolka och förmedla information såväl skriftligt som muntligt på ett säkert och effektivt sätt. Kursen i Svenska/Kommunikation kräver därför särskild behörighet. Engelska B (EN1202) eller motsvarande. Engelska behöver ibland användas i kontakten med patienter och personal. Mest är det vid muntliga kontakter men det krävs även att olika dokument/intyg skrivs på engelska. Det förekommer att medicinska sekreterare deltar i forskningsgrupper där engelska är arbetsspråk. Yrkesspecifik engelska kräver goda förkunskaper och därför behövs särskild behörighet. Dokumentation och skriftlig kommunikation sker via dator. För yrket är datorn det viktigaste arbetsredskapet och det krävs grundläggande datorvana för att kunna använda alla program i utbildningen och under LIA. Fastställande av behörighet Med ansökan ska följande handlingar bifogas: - Styrkta kopior av betyg - Styrkta kopior av utbildningsbevis/kursintyg och dylikt - Intyg från arbetslivet När komplett ansökan kommer in prövas behörigheten i två steg: 1. Grundläggande behörighet 2. Särskild behörighet Sökandelistor upprättas där det för varje sökande framgår vilken behörighetsgrund enligt 3 kap 1-4 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan, som gör den sökande behörig eller ej behörig. De sökande som saknar grundläggande och särskild behörighet men bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva yrket som Medicinsk sekreterare/läkarsekreterare kommer att kunna förklaras behöriga utifrån "fri prövning" av utbildningens ledning. På sökandelistorna ska det framgå att behörighetsgrunden är fri prövning. Urvalsgrunder och urvalsprocess Urvalsgrunder Betyg I betygsurvalet delas de sökande upp i tre grupper: 1.Slutbetyg eller avgångsbetyg från svenskt gymnasium eller vuxenutbildning. Betygen meritvärderas enligt VHS principer, där IG=0, G=10, VG=15, MVG=20. Maximalt jämförelsetal är 20,0. Meritpoäng används inte. 2. Utländska gymnasiebetyg med bedömning/meritvärdering gjord av VHS 3. Intyg om grundläggande/allmän behörighet och studieomdöme från Folkhögskola som värderats enligt Folkhögskolans skala 1-4. Sida 9 (14)

11 Särskilt prov Särskilt prov i svenska. Provet i svenska bedöms efter poängskala 1 5. Provet är skriftligt och består av att skriva en text över ett givet ämne. Särskilt prov i datorhantering Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser kommer urvalet att baseras på betyg och test som innebär särskilt prov i svenska och datorhantering. Två urvalsgrunder kommer att användas: 1.Betyg + testresultat 2.Testresultat I gruppen betyg+testresultat fördelas platserna procentuellt mellan de olika betygsgrupperna i förhållande till antalet behöriga sökande enligt 1 a Slutbetyg 1 b Utländska betyg, värderade av VHS 1 c Studieomdöme från Folkhögskola Urvalsgrund betyg och testresultat: I ett första steg meritvärderas betygen enligt ovan angivna process. Därefter adderas testresultatet som värderats enligt poängskalan 1-5 med jämförelsetalet. Det sammanlagda värdet utgör den sökandes jämförelsetal i respektive betygsgrupp Urvalsgrund testresultat: I denna kvotgrupp konkurerar sökande som saknar jämförelsetal av betyg men som förklarats behöriga efter utvärdering av deras reella kompetens eller i enlighet med 3 kap 4 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan. Testresultat enligt ovan angiven process utgör urvalsinstrument. Behöriga sökande som ej erbjuds plats står kvar på reservlista. Reserver antas i tur och ordning i mån av plats. Ledningsgruppen beslutar hur många som ska antas i varje grupp. För dokumentation av urvalsprocessen kommer elevregistreringsprogrammet Procapita att användas. Ledningsgruppen beslutar om antagning. Beslutet protokollförs och arkiveras. Sida 10 (14)

12 Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Utbildningens pedagogiska grundsyn bygger på att lärande sker i verklighetsförankrade situationer, genom dialog och genom att ta vara på de studerandes erfarenheter. De studerande uppmuntras till att aktivt söka kunskap, vara kritiskt granskande och analyserande. Kursplanerna och betygskriterierna konkretiseras och används aktivt under hela utbildningen. Inför varje ny kurs utarbetas en grovplanering för terminen utifrån kursplanens mål tillsammans med de studerande. Tider och former för prov, redovisningar och större inlämningsarbeten diskuteras fram. Kurserna integreras för att skapa en helhetsbild av såväl utbildningen som yrket. De studerande arbetar i basgrupper och geografiska grupper för att skapa trygghet och för att öva samarbete med andra, något som är avgörande för den kommande yrkesrollen. En dag i veckan är frilagd för självstudier. De studerande kan då välja att arbeta hemifrån eller på skolan. Vi använder lärplattformen Fronter för att öka flexibiliteten. Telebildutrustning kan användas vid behov. Föreläsningar och studiebesök förekommer i anslutning till aktuellt kursmoment. Under introduktionsveckan görs studiebesök på närliggande akutsjukhus och efter fem veckor påbörjas den första LIAperioden med en observationsvecka på vårdcentral. Syftet är att följa patientens väg genom vårdcentralen, möta olika personalkategorier och bekanta sig med vårdmiljön. Arbetslivsanknutet lärande i samtliga kurser förutom LIA Arbetslivet medverkar generöst vid olika studiebesök. Vi har gästföreläsare från region och landsting. Både studiebesök och gästföreläsningar förekommer i anslutning till aktuellt kursmoment. Arbetslivsanknutet lärande under LIA Under LIA-perioderna arbetar handledare och den studerande tillsammans för att fördjupa och bredda den studerandes kunskaper, samtidigt sker ett erfarenhetsutbyte. Utbildningsledaren besöker varje student en gång per läsår under utbildningen. Nya handledare erbjuds en 2-dagars handledarutbildning där frågor kring t.ex. kursinnehåll, utvärdering/kvalitet och bedömning diskuteras. Utvärdering av LIA-perioderna görs skriftligt på LIA-platsen och både skriftligt och muntligt på utbildningen. Redovisning sker för ledningsgruppen. Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna Tidigare studerande har gjort en LIA-platsbeskrivning tillsammans med sin handledare som ger information om respektive LIA-plats till kommande studerande. Inför sin kommande LIAperiod önskar de studerande vilket sjukhus eller vårdcentral de vill göra sin LIA på. Utbildningsledaren sammanställer önskemålen och skickar dessa till samordnare på respektive sjukhus/primärvård. Inför varje LIA-period bjuds handledarna in till en handledarträff då man har tillfälle att bekanta sig med "sin" student. Utöver detta belyses aktuella frågor kring utbildningen, yrket och arbetslivet. Föreläsare bjuds in för att informera om förändringar och nyheter inom vården. Tid för erfarenhetsutbyte ingår alltid. Handledarträffarna är alltid välbesökta. Sida 11 (14)

13 Metoder för kunskapskontroll Den kvalitativa bedömningen sker utifrån kursmålen dels genom muntlig redovisning enskilt eller i grupp, dels genom skriftligt underlag. Betyg i kurs sätts utifrån skriftligt underlag enskilt i form av gruppuppgifter och individuell tentamen; muntligt underlag i form av bedömda redovisningar i grupp. Utbildningsledaren tillsammans med handledaren sätter betyg efter varje avslutad LIA-kurs utifrån kursmålen och betygskriterierna i LIA-kursplanen. Komplettering av ofullständiga inlämningsuppgifter och test får göras upp ett år efter avslutad utbildning. Stöd och hjälp erbjuds både under terminernas gång och efter utbildningens slut. Betygskriterier och betygskrav I alla kursplaner finns kursmål och betygskriterier för nivåerna godkänt och väl godkänt. Innan kursmål och betygskriterier fastläggs diskuterar ledningsgruppen vilken nivå och omfattning kunskaperna ska ligga på i respektive kurs. Entreprenörskap i utbildningen I kursen Ekonomi tar man upp olika modeller för företagande och vilka vägar som finns för den som vill starta eget. Privat verksamhet inom yrkesområdet förekommer. Under hela utbildningstiden är strävan att utveckla de studerande till självständiga, ansvarskännande och nytänkande arbetstagare som kan arbeta både enskilt och i team. I kursen verksamhetsutveckling (sista terminen i utbildningen) betonas vikten av att kunna utveckla sekreterararbetet på en arbetsplats enligt systematiskt förbättringsarbete. Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar tim / vecka 20 Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar Kvalitetsarbete tim / vecka 40 Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärdering/bedömningsfasen Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet ingår som ett obligatoriskt moment för alla som arbetar inom verksamheten. Ledningsgruppen ansvarar för att utbildningens kvalitet upprätthålls. Uppföljningar och utvärderingar sker efter varje avslutad kurs, med gemensamt utformad kursutvärdering. Frågorna består av frågor som ledningsgruppen bestämt, utifrån de fastställda kvalitetsmål som satts upp. Vid vissa tillfällen kompletteras utvärderingarna även av intervjuer, praktikrapporter, fokusutvärderingar, praktikbesök och samtal. Återkoppling ges till de studerande efter avslutad kurs av kursansvarig samt till ledningsgruppen vid varje ledningsmöte av rektor. Uppföljningar och utvärderingar sker även två gånger om året för att säkerställa yrkesroll och utbildningskoncept. Uppföljning och utvärdering av LIA- platser, sker efter varje Lia-period både skriftligt och muntligt i grupp tillsammans med utbildningsledaren. Kvalitetsarbetet sker systematiskt under hela året och följer den process som beskrivs nedan. Sida 12 (14)

14 Arbetsmodellen för kvalitetsarbetet utgår från följande loopar, Planering,(Mål Kriterier) Genomförande Utvärdering/bedömning, (Resultat, Analys och granskning) Översyn revidering, (Åtgärder). Ledningsgruppen fastställer kvalitetsmål för utbildningen. Målen är riktmärken för de olika utbildarna i respektive kurs. Utbildarna för dokumentation i varje kurs om arbetsgången och de mål som de sätter upp för kursen tillsammans med kursdeltagare. Översyn/revideringsfasen Efter utvärdering av kursplaner, utbildarens kompetens, innehåll, delaktighet m.m. Utifrån de resultat som kommit fram vid utvärderingen görs en analys om förbättringsåtgärder och nya mål sätts upp. Det systematiska arbetet kommer att pågå kontinuerligt under hela utbildningen samt att det kommer att göras en utvärdering av hela utbildningen innan examen. Utbildaren diskuterar och analyserar sin kurs i förhållande till kursmålen tillsammans med de studerande och diskuterar fram förslag till förbättringar. Ledningsgruppen gör en sammanslagen analys och granskning av de utvärderingar som har gjorts på kursnivå för att analysera och granska resultaten i förhållande till målen på utbildningnivå samt förutbestämda kvalitetsmål. Ledningsgruppen gör bedömning om målen uppnåtts samt sätter upp nya kvalitetsmål för en ytterligare förbättrad utbildning. Arbetsmodellen för kvalitetsarbetet följer samma arbetsgång på ledningsgruppsnivå som på utbildar- och klassrumsnivå. Om det skulle uppstå brister i utbildningen ansvarar utbildningsledare och/eller rektor, beroende av bristens karaktär, på uppdrag från ledningsgruppen, att åtgärder vidtas. Uppföljning av utbildningen görs även 6 mån efter genomförd utbildning då såväl studerande som arbetsgivare får svara på ett frågeformulär om utbildningens innehåll och kvalitet är relevant för yrkesrollen. Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Rektor vid Vuxenutbildningen i Kristianstad har det övergripande ansvaret för utbildningens organisation, administration och pedagogiska genomförande. För utbildningen finns en utbildningsledare, som också är lärare i utbildningen. Lärarna i utbildningen bildar ett arbetslag. Lärarnas goda samarbete gör kommunikationen enkel och arbetsklimatet positivt vilket gör att idéer som utvecklar utbildningen växer fram. Till utbildningen är en studie- och yrkesvägledare knuten för löpande administrativa uppgifter. Utbildningen har två klassrum som är utrustade för att passa utbildningens karaktär; ett för teori med tillgång till bärbara datorer och ett med stationära datorer. Lokaler finns för de studerande att vistas i under paus/lunchtid. Kristianstad kommun är anordnare av Yh-utbildningen. Rektor vid Vuxenutbildningen har det dagliga ansvaret tillsammans med utbildningsledaren och lärarlaget. Ledningsgruppen kontrollerar kvalitet, beslutar om antagningen och är referensgrupp i frågor som rör innehållet i kurserna. Sida 13 (14)

15 Studerandeinflytande Tider över möten, klassråd, testtillfällen, uppföljningssamtal, ledningsgruppsmöten m.m. görs i samråd med de studerande vid terminens början. Klassråd hålls två gånger per termin och protokollförs av de studerande. Kopia av protokollet skickas till rektor och utbildningsledare för eventuella åtgärder. Individuella uppföljningssamtal hålls i mitten av varje termin. I ledningsgruppen ingår två representanter för de studerande. De informeras om hur viktig deras roll är i ledningsgruppen. De uppmuntras att aktivt framföra såväl positiv som negativ kritik för att kunna vidareutveckla utbildningen. Vi avsätter tid för de studerande både till att förbereda och återrapportera ledningsgruppsmöten. De studerande deltar kontinuerligt i utvärderingar av både utbildningens innehåll och undervisning. Dessa diskuteras och vid behov görs det förändringar i samråd med studerande och utbildningens ledning. Ledningsgruppen tar del av genomförda utvärderingar. Sida 14 (14)