Myndighetens syn på. tillträde till utbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Myndighetens syn på. tillträde till utbildning"

Transkript

1 Myndighetens syn på tillträde till utbildning 1

2 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: Grafisk form: Markant Reklambyrå AB

3 Myndighetens syn på tillträde till utbildning Introduktion Yrkeshögskoleutbildning är en eftergymnasial utbildningsform. Behörighetskraven styrs av bestämmelserna i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och skiljer sig från högskolans behörighetskrav. Behörighet till yrkeshögskolan kan nås på flera olika sätt och sökande med olika bakgrund har möjlighet att uppfylla behörighetskraven. Utöver de behörighetskrav som specificeras i förordningen kan varje utbildningsanordnare ange ytterligare krav för en specifik utbildning. Behörighetsprövning, urval och antagning genomförs lokalt av varje enskild utbildningsanordnare. Antagning till yrkeshögskolan skiljer sig därmed från högskolan där antagningen görs centralt och av en myndighet. Den lokala antagningen ställer krav på kunskap och kompetens hos de enskilda utbildningsanordnarna för att säkerställa att antagningen sker på ett rättssäkert sätt. Tillträde till utbildning är reglerat Reglerna för behörighet, urval och antagning finns i förordningens tredje kapitel. Behörighetskraven kan se olika ut för olika utbildningar eftersom hänsyn ska tas till vad som krävs för att kunna tillgodogöra sig en specifik utbildning. Även vilka urvalsgrunder som används kan variera. Vilka behörighetskrav och urvalsgrunder som tillämpas för en specifik utbildning framgår av utbildningens utbildningsplan. Processen för tillträde till utbildningar inom yrkeshögskolan kan delas in i tre steg: behörighetsprövning urvalsprocess beslut om antagning 3

4 Behörighet till yrkeshögskolan Yrkeshögskoleutbildning är en eftergymnasial utbildningsform, det vill säga behörigheten ska motsvara gymnasial nivå. I förordningen ges möjlighet till att kunskaper motsvarande detta kan ha förvärvats på olika sätt, inte enbart genom tidigare studier. 1 Behörig att antas till utbildningen är den som 1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. 2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. 3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning. 5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. 2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. Punkt 1 och 2 anger att kravet på utbildning som motsvarar gymnasieskolan är uppfyllt, men det ställs inte förkunskapskrav i något enskilt ämne. Där skiljer sig yrkeshögskolan från högskolan som 4

5 kräver godkänt i ett antal ämnen för att få grundläggande behörighet. Om en utbildning ställer krav på kunskaper från en eller flera kurser från gymnasieskolan, måste detta därför specificeras som ett särskilt förkunskapskrav. 3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2. Punkt 3 kan avse personer med svensk folkhögskoleutbildning, äldre former av gymnasiebetyg eller en utländsk gymnasieutbildning. Verket för högskoleservice (VHS) bedömer utländska gymnasiebetyg inför högskolestudier och en sådan bedömning kan vara ett underlag även vid prövning av behörighet för yrkeshögskolan. Om man av VHS har bedömts ha grundläggande behörighet för högskolestudier uppfyller man även behörigheten för yrkeshögskolan. Observera dock att även den som inte har grundläggande behörighet för högskolestudier ändå kan vara behörig till utbildningar inom yrkeshögskolan, eftersom kraven skiljer sig åt. 4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning. Punkt 4 grundar sig på nordiska utbildningsavtal och är i praktiken svår att precisera eftersom det inte finns exakta motsvarigheter till den svenska yrkeshögskolan i de andra nordiska länderna. Utbildningsanordnaren ansvarar för att bedöma behörigheten enligt den här punkten, och det finns ingen myndighet som har detta uppdrag. Det är viktigt att utbildningsanordnaren bedömer underlagen som tas in på ett jämförbart sätt. 5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Punkt 5 måste prövas av utbildningsanordnaren från fall till fall. Det som ska ligga till grund för bedömningen är den sökandes förutsättningar att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningsanordnaren behöver då bedöma om den sökande kan klara av att tillgodogöra sig utbildningen genom sina samlade erfarenheter och eventuell tidigare genomförd utbildning. Det är viktigt att utbildningsanordnaren har en mall för sin bedömning som syftar till att mäta kunskaper i förhållande till gymnasial nivå. Bedömningen ska genomföras på samma sätt oavsett vem som söker och när. I de fall dokumentation saknas kan validering vara ett verktyg för att kartlägga, bedöma och dokumentera tidigare lärande. Alla behörighetspunkterna, 1-5, är likvärdiga och samtliga ska ge tillträde till yrkeshögskolan. Ingen behörighetspunkt är mindre viktig än någon annan. Ingen sökande ska behöva falla ur tillträdesprocessen på grund av behörighetskravet utan en fullgod motivering. Utbildningsanordnaren bör upprätta en sökandelista och dokumentera varje sökandes behörighet för att på ett tydligt sätt strukturera behörighetsprövningen. 5

6 Kunskaper i svenska 2 Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska ha de kunskaper i svenska som behövs. För de sökande som har ett annat modersmål än svenska och vissa andra nordiska språk ställs krav på kunskaper i svenska för att anses som behörig. Vad som menas med de kunskaper i svenska som behövs finns inte preciserat i förordningen. Vägledande kan vara krav på kunskap motsvarande betyget Godkänt i Svenska A alternativt Svenska som andraspråk A för gymnasiet. Vilken nivå av svenska som behövs kan dock variera beroende på en utbildnings innehåll. Om utbildningen helt bedrivs på engelska, kan det vara möjligt att bedöma att inga kunskaper i svenska behövs. Då bör man istället överväga hur kraven på särskilda förkunskaper utformas. Om dokumentation saknas kan validering vara ett verktyg för att kartlägga, bedöma och dokumentera tidigare lärande. Särskilda förkunskaper 3 För behörighet att antas till en utbildning får det utöver vad som anges i 1 och 2 ställas krav på särskilda förkunskaper. Sådana krav ska vara nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och får avse 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper, 2. yrkeserfarenhet som kan vara av betydelse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för, och 3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. 3 ger möjlighet att ange ytterligare krav än de som ställs i 1 och 2, och på så sätt utforma krav på förkunskaper till en specifik utbildning. När särskilda förkunskaper tas fram för en enskild utbildning ska fokus ligga på det som är nödvändigt för att klara utbildningen. Denna paragraf är viktig för behörighet till yrkeshögskolan, eftersom den ger möjlighet att specificera kraven för tillträde till en enskild utbildning. Här kan utbildningsanordnaren, gärna i samverkan med berört arbetsliv, utnyttja möjligheten att ange de specifika förkunskaper som krävs för att den sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Förordningen för yrkeshögskolan anger vilka krav som kan utgöra särskilda förkunskaper. Förutom att de ska vara nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen, så anges tre olika typer av krav som kan ställas: 6

7 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper Om en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig utbildningen är att man har godkänt exempelvis i Matematik A eller Engelska A ska detta anges som ett särskilt förkunskapskrav. Här ges med andra ord möjlighet att komplettera behörighetskraven som anges i 3 kap 1. Motsvarande kunskaper kan antingen vara dokumenterat eller icke dokumenterat lärande på jämförbar nivå. Om den sökande inte kan visa upp dokument som styrker tidigare lärande kan validering vara ett användbart verktyg för att skapa beslutsunderlag för antagning. 2. yrkeserfarenhet som kan vara av betydelse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för Om yrkeserfarenhet anges som ett särskilt förkunskapskrav ska den vara relevant för utbildningens inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Även vilken omfattning på erfarenheten som krävs bör framgå. Yrkeserfarenhet kan även utgöras av eget företagande, hobbyverksamhet på avancerad nivå till exempel inom hantverk, biodling, hästsport, flyg med mera, om det genererar samma specifika lärande. Även här kan validering vara ett användbart verktyg för att påvisa tidigare lärande. Att bara ange ett generellt krav på arbetslivserfarenhet för att indirekt införa ett sorts mognadskrav är inte förenligt med bestämmelsen, utan kraven ska vara mera specificerade och ställda i relation till utbildningens inriktning eller det yrke som utbildningen är tänkt att leda till. 3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för Den tredje punkten är vidare än de två övriga och ger en möjlighet att ställa ytterligare krav som är kopplade till utbildningen eller det 7

8 yrke som utbildningen är tänkt att leda till. Det kan till exempel vara fysiska eller psykologiska krav för yrkesrollen som utbildningen förbereder för. Det är viktigt att de krav som ställs är nödvändiga utifrån utbildningen eller det framtida yrkesområdet. Exempel på sådana krav kan vara godkänt höjdtest eller fullgott färgseende, då kan det särskilda förkunskapskravet vara ett godkänt syntest. Andra villkor kan vara krav på körkort. Generellt för samtliga förkunskapskrav gäller att det som bedöms ska vara relevant för utbildningen eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för och tillförlitligheten i bedömningen måste vara god. Ett personligt brev som i allmänna ordalag beskriver varför en person har sökt sig till utbildningen kan med andra ord inte betraktas som ett krav under särskilda förkunskaper. Om ett personligt brev begärs in i samband med ansökningsprocessen får detta betraktas som allmän information om den sökande som inte värderas. Möjlighet till undantag I förordningen lämnas möjlighet till att göra undantag från de krav som nämnts ovan. Det innebär att en utbildningsanordnare kan behörighetsförklara sökande trots att de inte uppfyller de formella kraven för utbildningen. 8

9 4 Högst 20 procent av de studerande får antas till en utbildning trots vad som anges i 1 3, om den sökande bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för. Bestämmelsen innebär att utbildningsanordnaren vid behörighetsprövning kan göra undantag från det som anges i 1-3, det vill säga frångå kravet på behörighet kunskaper i svenska för dem som inte har svenska, danska, färöiska, isländska eller norska som modersmål särskilda förkunskaper Utbildningsanordnaren ska då istället bedöma följande: 1. Kommer den sökande kunna tillgodogöra sig utbildningen? 2. Kommer den sökande efter utbildningen kunna utöva det yrket som utbildningen förbereder för? Det är utbildningsanordnarens ansvar att fastställa rutiner för hur bedömningen ska genomföras. Det är viktigt att processen är utformad så att bedömning kan ske på ett likvärdigt sätt och att det framgår vad utbildningsanordnaren grundar sin bedömning på. De sökande som bedöms vara behöriga enligt den här paragrafen, ska samtliga gå vidare till urvalsprocessen om det finns fler behöriga sökande än platser. Det är därför viktigt att tänka på att urvalet utformas på ett sådant sätt att det kan hantera även personer som inte har några formella meriter. När urvalet är genomfört får den här gruppen utgöra högst 20 procent av det totala antalet antagna. Urval När behörighetsprövningen är genomförd ska det framgå hur många och vilka sökande som är behöriga till den specifika utbildningen. Om det finns fler behöriga sökande än utbildningsplatser ska ett urval bland behöriga sökande ske. 5 Om antalet platser inom en utbildning är mindre än antalet behöriga sökande enligt 1 4, får ett urval göras. Hänsyn ska då tas till den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen. Utgångspunkten för att en utbildningsanordnare ska få göra ett urval är att det finns fler behöriga sökande än det finns utbildningsplatser. Det betyder att alla behöriga sökande måste antas om det finns platser. Urvalet ska ske bland samtliga behöriga sökande. En sökande 9

10 som inte är behörig kan aldrig antas till utbildning i yrkeshögskolan. Sökande som förklarats behöriga enligt 4 ska delta i urvalet. Målet för hela urvalsprocessen är att de som slutligen antas till utbildningen är de personer som bedöms ha de bästa förutsättningarna att tillgodogöra sig utbildningen. Det är viktigt att göra rätt avvägning mellan vilka särskilda förkunskapskrav som ställs och vilka kriterier som ska vara avgörande i urvalet. Skillnaden mellan de båda är att förkunskapskraven ska vara nödvändiga och krävas för att kunna genomföra utbildningen, medan urvalskriterierna ska utformas så att den som bäst kan tillgodogöra sig utbildningen ska få en plats om det är fler sökande än platser. Det är viktigt att inte ställa krav i urvalsprocessen som är nödvändiga för att tillgodogöra sig utbildningen, eftersom ett urval bara blir aktuellt om det finns fler behöriga sökande än vad det finns utbildningsplatser. Om det däremot finns kompetenser som anses vara en fördel men inte är nödvändiga, så bör dessa prövas i urvalet. 6 Vid urvalet får en eller flera av följande urvalsgrunder användas: betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet. Utbildningsanordnaren ska sträva efter att konstruera en urvalsprocess som är rättssäker, och där urvalsgrunderna väljs med hänsyn till den som bäst kan tillgodogöra sig utbildningen. Urvalsförfarandet bör även utformas med hänsyn till de generösa behörighetsbestämmelserna som gäller för yrkeshögskoleutbildningar, eftersom behöriga sökande kan ha varierande meriter. Det är viktigt att använda en urvalsmodell som genom den lämpligaste kombinationen av urvalsgrunder identifierar de individer som har störst möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen. Lika viktigt 10

11 är det att urvalsprocessen är tydlig och begriplig inte minst för de sökande och att den kan hantera samtliga behöriga sökande. Vid ansökningstillfället ska de sökande veta vilka urvalsgrunder som används och hur dessa värderas. Det är inte möjligt att förändra urvalsgrunderna under antagningsprocessen. Urvalsmodellen ska tydligt beskrivas i utbildningsplanen. Hela urvalsprocessen ska dokumenteras noggrant, så att Myndigheten för yrkeshögskolan vid en granskning kan följa processen och förstå resultatet av urvalet bland de sökande. Dokumentationen är naturligtvis också till stor hjälp både för sökande och för utbildningsanordnare. De urvalsgrunder som anges i förordningen är betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet. Ett särskilt prov kan vara muntligt eller skriftligt. Det kan också genomföras som ett praktiskt prov som visar vissa färdigheter, språk- och matematiktest, psykologiskt lämplighetstest eller en intervju. Om man använder sig av intervju är det viktigt att den utformas på ett strukturerat sätt, att den dokumenteras och att den fokuserar på kompetenser som är viktiga för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Det kan vara värdefullt att berört arbetsliv engageras i urvalsprocessen, men det måste göras klart för deltagande arbetslivsrepresentanter att det inte är fråga om en anställningssituation, utan att det är möjligheten att tillgodogöra sig utbildningen som ska bedömas. Det är också viktigt att tänka på att intervjun utformas så att det går att säkerställa att resultatet blir likvärdigt oavsett vem som intervjuar. Begreppet social kompetens används ibland i dessa sammanhang, men kan ur urvalssynpunkt vara ett problematiskt begrepp. Social kompetens kan sägas vara ett kluster av olika kompetenser och egenskaper, där vissa relevanta delkompetenser kan mätas på ett tillförlitligt sätt medan andra inte hör hemma i ett urval. Social kompetens bör följaktligen inte användas som ett kriterium i det särskilda provet, utan en mer specifik beskrivning av vad som ska mätas krävs. När det gäller urvalsgrunden yrkeserfarenhet har myndigheten valt att göra en vid tolkning och likställa detta med arbetslivserfarenhet, vilket innebär att här kan allmän arbetslivserfarenhet som inte direkt kopplar till den aktuella utbildningen komma ifråga. Yrkeserfarenhet kan även utgöras av eget företagande, hobbyverksamhet på avancerad nivå till exempel inom hantverk, biodling, hästsport, flyg med mera. Myndigheten rekommenderar inte att urvalsgrunden underrepresenterat kön tillämpas vid lika meriter för att skilja sökande åt. Det huvudsakliga skälet är att detta kan vara en grund för diskriminering. Däremot ska samtliga utbildningar inom yrkeshögskolan verka för att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval. 11

12 Frågor utbildningsanordnaren kan ställa vid val av urvalsgrunder är: Varför används dessa urvalsgrunder? Vad ska urvalsgrunderna mäta? Mäter urvalsgrunderna verkligen det som avses? Kan alla behöriga sökande hanteras likvärdigt i urvalet? Hur kan rangordning ske efter urvalsgrunderna? Går det som sökande att förstå hur urvalet går till? Behörighetsreglerna inom yrkeshögskolan är generösa, vilket exempelvis gör att det kan finnas behöriga sökande utan slutbetyg från gymnasiet. Denna situation bör utbildningsanordnaren ha beredskap för och ha utformat urvalsprocessen därefter. Det gäller exempelvis den andel på 20 procent behöriga sökande som får antas till en utbildning utan att formellt uppfylla behörighetskraven. De kan antas, förutsatt att de bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för. Om en utbildningsanordnare förklarar personer behöriga enligt denna regel, är det viktigt att tänka på att man har en urvalsprocess som möjliggör för dessa att delta i urvalet. Det innebär exempelvis att man använder sig av andra urvalsgrunder än enbart formella betyg. Om en utbildning har ett mycket stort antal sökande, kan det vara angeläget för en utbildningsanordnare att hitta urvalsmetoder som kan hantera detta utan att urvalsprocessen blir alltför omfattande. Om en utbildningsanordnare bestämmer sig för att någon av de tillämpade urvalsgrunderna är mer meriterande än någon annan, ska detta vara känt för de sökande på förhand. Det är angeläget att fundera på hur urvalsgrunderna ska värderas för att hitta de som har bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Detta så att man till exempel inte slentrianmässigt värderar betyg högst. Det bör även framgå i urvalsprocessen hur man gör om flera sökande har samma resultat efter genomgånget urval. Komihåg för urvalsprocessen Urvalsprocessen måste alltid kunna hantera samtliga behöriga sökande oavsett enligt vilken regel i förordningen de har förklarats behöriga. Blanda inte ihop särskilda förkunskapskrav och urvalsgrunder. De har olika syften. Dokumentera urvalsprocessen noggrant. Om intervju används som särskilt prov, ska den ha ett tydligt syfte, vara strukturerad och dokumenteras. Resultatet ska bli likvärdigt oavsett vem som utför intervjun. Engagera gärna arbetslivet i processen, men klargör att det inte handlar om en anställningssituation. Underrepresenterat kön bör inte användas som urvalsgrund. Det är möjligheten att tillgodogöra sig utbildningen som ska bedömas i urvalet inte möjligheten att verka i yrket. 12

13 Antagning av studerande 4 kap. 2 Ledningsgruppen för utbildningen ska 1. se till att utbildningen genomförs enligt lagen (2009:128) om yrkeshögskolan, denna förordning och föreskrifter som har meddelats av Myndigheten för yrkeshögskolan samt i enlighet med beslut av myndigheten, 2. anta sökande till utbildningen, 3. pröva frågor om tillgodoräknande enligt 2 kap. 12, 4. utfärda examens- och utbildningsbevis, och 5. svara för att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs. Enligt förordningen om yrkeshögskolan är det ledningsgruppens ansvar att anta studerande till en utbildning. Hanteringen av behörighetsprövning, urvalsprocess och antagning kan delegeras av ledningsgruppen till en eller flera personer, men det är alltid ledningsgruppen som har ansvar för det fattade beslutet om antagning. Själva ansvarsfrågan kan med andra ord inte delegeras bort. Ledningsgruppen bör ha tydliga rutiner för hur en sådan arbetsuppgift kontrolleras, om det är så att man väljer att delegera den. Det är viktigt att ledningsgruppen har tillgång till ett tillräckligt omfattande beslutsunderlag som redogör för hur behörighetsprövning och urval har skett. En sådan dokumentation är även viktig för att kunna ge återkoppling till de sökande som inte blir antagna och som vill veta var i processen de har sållats bort. 13

14 Beslut om antagning ska dokumenteras och detta bör ske i form av ett ledningsgruppsprotokoll. Antagningen ska vara beslutad innan de första antagningsbeskeden skickas ut till de studerande och innan utbildningen har startat. Beslut om antagning ska fattas av ledningsgruppen för samtliga som antas till en utbildning, även de som varit reserver eller antagits efter utbildningens start. Det ska framgå genom beslut, att samtliga personer som påbörjar en utbildning och som utbildningsanordnaren rekvirerar statsbidrag för, är formellt antagna. I samband med antagning bör utbildningsanordnaren vara tydlig med vilka regler som gäller för de studerande för att tacka ja till sin plats. Överklaga beslut om behörighet Om den ansvariga utbildningsanordnaren är ett universitet eller en högskola som har staten som huvudman kan sökande överklaga ett beslut om att han eller hon inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till en utbildning till Överklagandenämnden för högskolan. Det är enbart utbildningsanordnarens beslut om att den sökande inte uppfyller kraven på behörighet som kan överklagas. Om en sökande har synpunkter på hur antagningen har genomförts bör han eller hon i första hand kontakta utbildningsanordnaren för att få reda på hur antagningen har gått till och vad som ligger till grund för beslutet. Den sökande kan även kontakta Myndigheten för yrkeshögskolan, avdelningen för tillsyn och kvalitetsgranskning. 14

15 Dokumentation av antagningsprocessen Hela urvals- och antagningsprocessen från behörighetsprövning till antagning ska dokumenteras på ett tydligt sätt, så att man i efterhand kan se hur processen har gått till. Av dokumentationen bör man kunna utläsa när och av vem beslutet om antagning har fattats, hur behörigheten prövats enligt förordningen samt resultatet av urvalsprocessen. Det bör även framgå om sökande som antagits till utbildningen valt att tacka ja eller nej till sin plats. Olika utbildningsanordnare kan ha olika regler för hur länge denna typ av dokumentation ska sparas beroende på om man är en offentlig eller privat utbildningsanordnare. Som utbildningsanordnare bör man därför själv ta reda på om man omfattas av några andra krav på arkivering av dokumentation än de som ställs av Myndigheten för yrkeshögskolan. De krav som ställs av myndigheten är att dokumentationen ska sparas så länge det finns en pågående utbildningsomgång på den aktuella utbildningen. Anledningen är att det i tillsynsarbetet kan ställas krav på tillgång till den dokumentation som finns över utbildningens tidigare urvals- och antagningsprocesser. 15

16 Myndighetens syn på är en publikationsserie som ger Myndigheten för yrkeshögskolans tolkningar och rekommendationer kring olika ämnen som berör yrkeshögskolan som utbildningsform. Denna utgåva riktar sig till utbildningsanordnare och de personer som sitter i ledningsgrupper för yrkeshögskoleutbildningar. Myndigheten för yrkeshögskolan Swedish National Agency for Higher Vocational Education Box Västerås

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Vårdadministratör, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Management inom Hotell- och besöksnäringen, 400 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen är den som: 1. avlagt

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Produktutformare, konfektionsbranschen, 410 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Byggledare, 430 Yh-poäng, Norrköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. 2. har

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Stödpedagog inom funktionshinderområdet/lss, 200 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Mjukvaruutvecklare och Mjukvarutestare, 400 Yh-poäng, Linköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal

Läs mer

ANTAGNINGSORDNING. Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN. Ansöknings- och kompletteringstider. Förlängd ansökningstid. Inställda utbildningstillfällen

ANTAGNINGSORDNING. Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN. Ansöknings- och kompletteringstider. Förlängd ansökningstid. Inställda utbildningstillfällen ANTAGNINGSORDNING Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN Ansöknings- och kompletteringstider Ansökningstider och starttider för våra utbildningar beslutas enskilt för varje utbildning. Generellt gäller dock att

Läs mer

Myndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner

Myndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner Myndighetens syn på utbildningsplan och kursplaner 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-03-8 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på utbildningsplan

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning. Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna erbjuds inom branscher

Läs mer

ANTAGNINGSORDNING. Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN. Ansöknings- och kompletteringstider. Förlängd ansökningstid. Inställda utbildningstillfällen

ANTAGNINGSORDNING. Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN. Ansöknings- och kompletteringstider. Förlängd ansökningstid. Inställda utbildningstillfällen ANTAGNINGSORDNING Sälj&Marknadshögskolan ANSÖKAN Ansöknings- och kompletteringstider Ansökningstider och starttider för våra utbildningar beslutas enskilt för varje utbildning. Generellt gäller dock att

Läs mer

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare

Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare UTDRAG UR: Högskoleförordningen (1993:100) uppdaterad t o m SFS 2013:695 Dels kapitel 7, dels Bilaga 3 7 kap. Tillträde till utbildningen Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Behörighetsprövning, urval och antagning inom yrkeshögskolan. Återrapportering 2014

Behörighetsprövning, urval och antagning inom yrkeshögskolan. Återrapportering 2014 Behörighetsprövning, urval och antagning inom yrkeshögskolan. Återrapportering 2014 Myndigheten för yrkeshögskolan Västerås 2014-06-23 Dnr: MYH 2014/822 1 (20) Datum: 2014-06-23 Dnr: MYH 2014/822 Behörighetsprövning,

Läs mer

Myndighetens syn på. Lärande i arbete

Myndighetens syn på. Lärande i arbete Myndighetens syn på Lärande i arbete 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-07-6 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på lärande i arbete

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2012:712 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning Hur blir en utbildning till Yh-myndigheten beviljar att en utbildning får ingå i yrkeshögskolan får statsbidrag eller särskilda medel Utbildning SFS 2009:128 1 Avses leda till förvärvsarbete för det studerande,

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor

Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor 2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap 11 högskoleförordningen (1993:100) Universitets- och högskolerådet att, om det

Läs mer

Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning

Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning Ansökningshandlingar Kvalificerad Yrkeshögskoleutbildning Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning Ansvarig utbildningsanordnare: Norrlidens Kunskapscentrum AB Utbildningens omfattning: 400 Yh-poäng

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Med antagningsordning avses enligt 6 kap högskoleförordningen (SFS 1993:100), med senare ändringar,

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 1 (10) Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (dnr 12/522) Fastställd av högskolestyrelsen den 6 november 2012 (7, protokoll

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet Dnr SLU ua.fe.2010.3.0-3888 Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet Antagningsordningen gäller från och med utbildningar som startar

Läs mer

Anmälningar mot Stockholms universitet angående antagning till kompletteringsutbildningen för utländska jurister

Anmälningar mot Stockholms universitet angående antagning till kompletteringsutbildningen för utländska jurister Stockholms universitet Rektor 106 91 Stockholm Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Ann-Kristin Vesterlund 08-563

Läs mer

Handbok för tillträde till yrkeshögskolan

Handbok för tillträde till yrkeshögskolan Handbok för tillträde till yrkeshögskolan 2015 Innehållsförteckning 1. En handbok för planering, genomförande och uppföljning av tillträde... 4 2. Utgångspunkter för tillträde till yrkeshögskolan... 5

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016 Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016 Dnr: 62/12 Reviderad 2015-03-24 och ersätter antagningsordning från 2014-03-26 Innehåll

Läs mer

Yrkeshögskola vad är det?

Yrkeshögskola vad är det? Yrkeshögskola vad är det? Pia Enochsson Sveriges Vägledarförenings rikskonferens 28 oktober Yrkeshögskolan är den utbildningsform som kommer att växa snabbast de närmaste åren! Utbildningsminister Jan

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST Detta dokument innehåller dels förordningstext, dels lokala riktlinjer och allmänna råd. All text som är av karaktären nationell föreskrift eller förordning

Läs mer

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola 2015-03-30 IHM Business School Information om reell kompetens... 2 Behörighet till IHM Yrkeshögskola genom reell kompetens...

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2006:1054 Utkom från trycket den 18 juli 2006 utfärdad den 21 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 att 7 kap. 5, 9

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval 2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap. 15 högskoleförordningen (1993:100) Universitets och högskolerådet

Läs mer

Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR

Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Ärende 2014:2 Stockholm den 16 september 2014 Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Bakgrund En före detta kursdeltagare vid Vara folkhögskola har anmält till FSR att han anser att

Läs mer

Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE 2/13 Innehåll: 1) Behörighet till högskolan (fr o m våren 2013, motsvarande Gy2011) 2) Behörighet till

Läs mer

Antagningsordning. Antagningsordning. Sidan 1 av 13. Dnr: 2015-114-23 (Ersätter Dnr 2014-114-70) Fastställd av högskolestyrelsen 2014-12-10

Antagningsordning. Antagningsordning. Sidan 1 av 13. Dnr: 2015-114-23 (Ersätter Dnr 2014-114-70) Fastställd av högskolestyrelsen 2014-12-10 Sidan 1 av 13 Dnr: 2015-114-23 (Ersätter Dnr 2014-114-70) Fastställd av högskolestyrelsen 2014-12-10 Högskolan Kristianstad 2015 Sidan 2 av 13 Innehåll 1 Övergripande regelverk... 3 2 Anmälan... 3 2.1

Läs mer

FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE 2013-10-08 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE Innehåll: 1) Behörighet till högskolan (fr o m våren 2013, motsvarande Gy2011) 2) Behörighet till yrkeshögskolan (fr o

Läs mer

Antagningsordning. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 10/386. Ersätter Dnr 09/123

Antagningsordning. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 10/386. Ersätter Dnr 09/123 101029_KMH_Antagningsordning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Antagningsordning Fastställd av styrelsen den 13 december 2002, ändrad den 28 augusti 2007, den 10 oktober 2008, den 3 april 2009, samt

Läs mer

Presidium Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet 90-104

Presidium Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet 90-104 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet 90-104 Tid: 2015-10-20 kl. 9.00-12.00 Plats: Rektors tjänsterum på Värnamo folkhögskola 92 RJL 2015/ 1684 Remiss en stärkt

Läs mer

2014-09-29. Nya tillträdesregler. Leif Strandberg

2014-09-29. Nya tillträdesregler. Leif Strandberg Nya tillträdesregler Leif Strandberg Nya tillträdesregler - bakgrund Tre vägar till den öppna högskolan (SOU 2004:29, feb 2004) Kunskap och kvalitet elva steg för utveckling av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140,

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Försvarshögskolan

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Försvarshögskolan 1 (9) Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Försvarshögskolan Gäller fr.o.m. 2012-12-01 Fastställd av rektor 2012-11-23 Box 27805, 115 93 Stockholm 651 80 Karlstad Besöksadress:

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER

ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER ALLMÄN KURS PÅ FOLKHÖGSKOLA - EN VÄG TILL HÖGRE STUDIER 1 Innehåll Folkhögskolans väg till högre studier Folkhögskolans Allmänna kurs Behörighet till högskola, yrkeshögskola och folkhögskolans eftergymnasiala

Läs mer

Tillträdesregler för högskoleutbildningar. Nya tillträdesregler

Tillträdesregler för högskoleutbildningar. Nya tillträdesregler Tillträdesregler för högskoleutbildningar Om du vill börja läsa en utbildning på grundnivå på universitet eller högskola måste du ha vissa förkunskaper för att kunna antas. Detta kallas för behörighet.

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 FOLKHÖGSKOLESTUDERANDE PÅ ALLMÄN KURS KAN BLI BEHÖRIGA TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA. HÄR BERÄTTAR VI HUR DET GÅR TILL. Innehåll Folkhögskolans

Läs mer

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare blir

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs?

Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs? Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs? Information till folkhögskolestuderande Folkhögskolornas informationstjänst 2012 Innehåll: Behörighet till högskolan

Läs mer

Inbjudan att svara på remiss: Förslag om modell för bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet

Inbjudan att svara på remiss: Förslag om modell för bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet Handläggare: Salli Fanaei Datum: 2009-01-12 Dnr: PU2-9/0809 Inbjudan att svara på remiss: Förslag om modell för bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet Expertgruppen för studieadministrativa

Läs mer

Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande Aleksandra Sjöstrand - Högskoleverket

Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande Aleksandra Sjöstrand - Högskoleverket Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande Aleksandra Sjöstrand - Högskoleverket 2010-02-16 1 Att ta tillvara kompetens Allt viktigare (internationellt och i Sverige), t.ex. EQF Genom

Läs mer

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA 1 En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

ANTAGNINGSORDNING FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ VID LUNDS UNIVERSITET 1(11) Dnr STYR 2014/14

ANTAGNINGSORDNING FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ VID LUNDS UNIVERSITET 1(11) Dnr STYR 2014/14 ANTAGNINGSORDNING FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ VID LUNDS UNIVERSITET 1(11) Styrelsen Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Lunds universitet Fastställd

Läs mer

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Rektor Uppsala universitet Box 256 751 05 Uppsala Juridiska avdelningen Pontus Kyrk Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Anmälan

Läs mer

Rapport 2009:21 R. Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknanden

Rapport 2009:21 R. Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknanden Rapport 2009:21 R Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknanden Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se

Läs mer

Förslag på hur yrkeshögskoleutbildningar kan göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

Förslag på hur yrkeshögskoleutbildningar kan göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Förslag på hur yrkeshögskoleutbildningar kan göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Myndigheten för yrkeshögskolans återrapportering 2011 1 (30) Datum: 2011-06-13 Återrapportering av

Läs mer

Lärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet 2015-04-22. Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm

Lärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet 2015-04-22. Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm Lärarlyftet -där arbetslivserfarenhet och reell kompetens kan ge högskolepoäng 1 Möjlighet till validering för tillgodoräknande i Lärarlyftet Flera av de högskolor och universitet som anordnar Skolverkets

Läs mer

Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet

Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet BESLUT 2010-06-08 Dnr LiU-2009-00464 Senast reviderad 2014-06-05 Utbildningsplan för Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet Professional Qualification Course for Teachers

Läs mer

Handbok för administration av yrkeshögskoleutbildning

Handbok för administration av yrkeshögskoleutbildning Handbok för administration av yrkeshögskoleutbildning 2014 Innehållsförteckning Att administrera en utbildning inom yrkeshögskolan... 3 En utbildning från start till slut... 4 1. Se till att du har rätt

Läs mer

Återrapportering av regeringsuppdrag Personnummerbaserad statistik om sökande till kompletterande utbildningar och yrkeshögskoleutbildningar.

Återrapportering av regeringsuppdrag Personnummerbaserad statistik om sökande till kompletterande utbildningar och yrkeshögskoleutbildningar. Återrapportering av regeringsuppdrag Personnummerbaserad statistik om sökande till kompletterande utbildningar och yrkeshögskoleutbildningar. September 2013 1 (16) Datum: 2013-09-25 Återrapportering Innehåll

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på grundnivå och avancerad nivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på grundnivå och avancerad nivå Beslut: Högskolestyrelsen 2008-05-28 Revidering: 2009-11-26, 2010-02-18, 2012-09-14, 2013-04-22; 2014-09-22 Dnr: DUC 2008-/558/10

Läs mer

Konstfacks antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Fastställd av högskolestyrelsen 2014-12-16 Gäller fr.o.m.

Konstfacks antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Fastställd av högskolestyrelsen 2014-12-16 Gäller fr.o.m. Konstfacks antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Fastställd av högskolestyrelsen 2014-12-16 Gäller fr.o.m. 2015-01-01 Innehåll 1. Inledning 3 2. Besluts- och delegationsordning

Läs mer

Redovisning av hur yrkeshögskoleutbildningar kan göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning

Redovisning av hur yrkeshögskoleutbildningar kan göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning Dnr Yh 2011/783 Redovisning av hur yrkeshögskoleutbildningar kan göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning - Ett uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 2011 avseende Myndigheten för yrkeshögskolan

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (6) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

Antagningsordning vid Högskolan i Skövde

Antagningsordning vid Högskolan i Skövde Antagningsordning vid Högskolan i Skövde - föreskrifter för antagning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå Antagningsordningen är fastställd av styrelsen den 12 december 2013 och ska tillämpas

Läs mer

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Malmö högskola Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Anmälan N N har anmält Malmö högskola till Högskoleverket eftersom

Läs mer

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng OH-mallen Regeringsuppdrag Översyn av kursplaner och kunskapskrav Nya betygsskalan: A, C och E Verksamhetspoäng Kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå Kurser Engelska Biologi Fysik Kemi Samhällskunskap

Läs mer

Anvisningar till ansökan Trafikflygarutbildning civilt flyg 2013

Anvisningar till ansökan Trafikflygarutbildning civilt flyg 2013 ANSÖKNINGSOMGÅNG 2013 Diarienummer YH 2013/129 Anvisningar till ansökan Trafikflygarutbildning civilt flyg 2013 OBS! Webbformuläret för ansökan kan inte motta fler tecken än vad som anges i rutorna nedan.

Läs mer

Regeringens proposition 2006/07:107

Regeringens proposition 2006/07:107 Regeringens proposition 2006/07:107 Vägar till högskolan för kunskap och kvalitet Prop. 2006/07:107 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 29 mars 2007 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

För dig med fokus på ett yrke eller vidare studier

För dig med fokus på ett yrke eller vidare studier Kontakta oss! Adress och telefonnummer: Skolexpedition Tel: 0500 49 77 00 Fax: 0500 49 77 05 E-post: vuxenutbildning@skovde.se Studievägledare Joakim Wetterskoog Tel: 0500 497706 E-post: studievagledning@skovde.se

Läs mer

Policydokument. Antagningsordning. Högskolestyrelsen 2004-02-16 Dnr 10-106/04

Policydokument. Antagningsordning. Högskolestyrelsen 2004-02-16 Dnr 10-106/04 Policydokument Antagningsordning Högskolestyrelsen 2004-02-16 Dnr 10-106/04 Antagningsordning vid Högskolan i Gävle Innehåll 1. INLEDNING 3 2. TILLTRÄDE TILL GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING 3 2.1 Behörighet

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet 1(10) DNR: 2014.1.1.1-2821 Exp. den: 10/2-15/CH Sakområde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå STYRANDE DOKUMENT Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Styrelsen Avdelning/kansli: Student- och

Läs mer

Tillbakablick 2013. Vår- och höstterminen 2013. Totalt antal sökande Första hands sökande 25 728 (26 946) 9 185 (10 661)

Tillbakablick 2013. Vår- och höstterminen 2013. Totalt antal sökande Första hands sökande 25 728 (26 946) 9 185 (10 661) Tillbakablick 2013 Vår- och höstterminen 2013 Totalt antal sökande Första hands sökande 25 728 (26 946) 9 185 (10 661) Siffran inom parentes 2012 Sökande till både program och kurser Antal antagna och

Läs mer

modern teknik värdering av källor och påståenden

modern teknik värdering av källor och påståenden 1 2 kreativitet fältstudier kommunikation argumentation hållbar utveckling analytiskt tänkande modern teknik värdering av källor och påståenden experiment och laborationer idéhistoriskt perspektiv 3 4

Läs mer

Gymnasieutbildning för ungdomar utan gymnasieexamen och urval vid konkurrens om platser inom komvux

Gymnasieutbildning för ungdomar utan gymnasieexamen och urval vid konkurrens om platser inom komvux KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Björn Bylund 2014-03-13 UAN-2014-0090 Eva Hellstrand Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Gymnasieutbildning för ungdomar utan

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Karolinska Institutet

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Karolinska Institutet Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Karolinska Institutet Dnr: 1-609/2013 Gäller fr.o.m. 2014-01-01 Fastställd av Konsistoriet 2013-12-02 Denna antagningsordning ersätter

Läs mer

Validering vid VO-C Gävleborg

Validering vid VO-C Gävleborg VO-C GÄVLEBORG Validering vid VO-C Gävleborg Policy och struktur för validering av formell och reell kompetens inom ramen för Vård- och omsorgsprogrammet vid VO-C Gävleborg 2015-02-06 Bakgrund Validering

Läs mer

Instruktioner i Adoy - Ansökan till Lernias Yrkeshögskola

Instruktioner i Adoy - Ansökan till Lernias Yrkeshögskola Instruktioner i Adoy - Ansökan till Lernias Yrkeshögskola Lernias yrkeshögskola använder Adoy som administrativt verktyg för ansökningar. Vi godkänner enbart digitala ansökningar via detta system och vi

Läs mer

Tredjeland används som beteckning på länder som inte omfattas av första stycket.

Tredjeland används som beteckning på länder som inte omfattas av första stycket. Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2014:X (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter

Läs mer

Utbildningen till bygglovhandläggare/ byggnadsinspektör. Ansökningstid 17 februari 18 maj 2014 Kurslängd: 1 september 2014 14 november 2015

Utbildningen till bygglovhandläggare/ byggnadsinspektör. Ansökningstid 17 februari 18 maj 2014 Kurslängd: 1 september 2014 14 november 2015 Utbildningen till bygglovhandläggare/ byggnadsinspektör 52 veckor distansutbildning på heltid, med flera intressanta kurser. OBS! Utbildningen är förlängd med tre månader! Ansökningstid 17 februari 18

Läs mer

Polishögskolan UTBILDNINGSPLAN Polisprogrammet 80 poäng

Polishögskolan UTBILDNINGSPLAN Polisprogrammet 80 poäng Polishögskolan UTBILDNINGSPLAN Polisprogrammet 80 poäng 2002-08-26 POLISHÖGSKOLAN UTBILDNINGSPLAN 2 (6) UTBILDNINGSPLAN Polisprogrammet 80 poäng Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen (1999:740) beslutar

Läs mer

Högskoleverkets författningssamling

Högskoleverkets författningssamling Högskoleverkets författningssamling ISSN 1401 3509 Föreskrifter om ändring i Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 2009:1) om grundläggande behörighet och urval; Utkom från trycket den 30 november 2012 beslutade

Läs mer

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering Verktyg för det livslånga lärandet Anna Kahlson, anna.kahlson@ Pär Sellberg, par.sellberg@ Nationella samordnare validering Validering, EQF, Europass hur hänger allt ihop? Lissabonstrategin år 2000 - Europeiska

Läs mer

Behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård

Behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård 2014:7 (S) Föreskrifter Behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

ANTAGNINGSORDNING FÖR MALMÖ HÖGSKOLA

ANTAGNINGSORDNING FÖR MALMÖ HÖGSKOLA ANTAGNINGSORDNING FÖR MALMÖ HÖGSKOLA Beslutad av Högskolestyrelsen 2010-05-06 gällande från och med 2010-07-01. Med ändringar i punkt 1(f), 2.1.2 och 5.5, enligt beslut av Högskolestyrelsen 2010-12-21,

Läs mer

Lokal antagningsordning

Lokal antagningsordning Dnr: 2013/446-1.1 Lokal antagningsordning Beslutad av Universitetsstyrelsen 2013-12-12 Gäller från 2014-01-01 Beslutat av: Universitetsstyrelsen Beslutsdatum: 2013-12-12 Dnr: LNU 2013/446-1.1 Lokal antagningsordning

Läs mer

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH REMISSVAR Rnr 26.04 2004-06-14 Gerd Larsson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH SACO Studentråd

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan Sida 1(16) Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan Gäller fr. o m: antagning till utbildningar med start vårterminen 2016 Fastställd av Försvarshögskolans

Läs mer

Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016

Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016 Promemoria 2013-04-10 U2013/2343/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016 Sammanfattning av förslaget Sökande med gymnasieexamen,

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Informationshäfte till föräldrar, elever med flera

Informationshäfte till föräldrar, elever med flera Informationshäfte till föräldrar, elever med flera INTERNATIONAL BACCALAUREATE (IB) IB Global Education är programmet för dig som vill vara med och skapa en bättre värld! Det är en utbildning för er som

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Läget på tillträdesområdet är krångligare än någonsin Borås den 23 februari 2011

Läget på tillträdesområdet är krångligare än någonsin Borås den 23 februari 2011 Läget på tillträdesområdet är krångligare än någonsin Borås den 23 februari 2011 Grundläggande behörighet Särskild behörighet Urval Högskoleprovet Gymnasieskola 2011 Meritpoäng för äldre Sökande med utländska

Läs mer

Kvalitets - och processutvecklare 200 YH-poäng Trollhättan

Kvalitets - och processutvecklare 200 YH-poäng Trollhättan Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Kvalitets - och processutvecklare 200 YH-poäng Trollhättan Utbildningsnummer 201030520 Myndigheten för yrkeshögskolan Gäller utbildningsomgång 1 Grunduppgifter

Läs mer

Handbok för administratörer inom yrkeshögskolan

Handbok för administratörer inom yrkeshögskolan Handbok för administratörer inom yrkeshögskolan April 2013 Innehållsförteckning Att administrera en utbildning inom yrkeshögskolan................................................... 3 En utbildning från

Läs mer

Farmaceutiska fakulteten Uppsala 19 mars 2013 Studievägledningen

Farmaceutiska fakulteten Uppsala 19 mars 2013 Studievägledningen Farmaceutiska fakulteten Uppsala 19 mars 2013 Studievägledningen Antagning till senare del av Apotekarprogrammet och Receptarieprogrammet för studenter med tidigare högskolestudier Farmaceutiska fakulteten

Läs mer

Antagning till senare delen av läkarprogrammet vid Linköpings universitet

Antagning till senare delen av läkarprogrammet vid Linköpings universitet Linköpings universitet Rektor 581 83 Linköping Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Teresa Edelman 8534 teresa.edelman@hsv.se

Läs mer