Handbok för tillträde till yrkeshögskolan

Transkript

1 Handbok för tillträde till yrkeshögskolan 2015

2 Innehållsförteckning 1. En handbok för planering, genomförande och uppföljning av tillträde Utgångspunkter för tillträde till yrkeshögskolan Reell kompetens Många skäl till att bedöma reell kompetens Bedömning av reell kompetens Validering att synliggöra kompetens En rättssäker process för tillträde Information till sökande Vilket underlag kan ni begära in? Underlag för bedömning av behörighet Underlag för bedömning av kunskaper i svenska Underlag för bedömning av särskilda förkunskaper Utbildningsanordnarens utredningsskyldighet Dokumentation av tillträdesprocessen Sökande med skyddade personuppgifter Sena ansökningar Överklagande Behörighet Behörighet till yrkeshögskolan Reglering Bedömning av behörighet till yrkeshögskolan utifrån svensk utbildning Gymnasieexamen Slutbetyg från gymnasieskolan eller komvux Mellanårsbetyg Avgångsbetyg från gymnasieskola eller komvux Waldorfskola Folkhögskoleintyg Bedömning av behörighet till yrkeshögskolan utifrån utländsk utbildning Bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning Bedömning av förmåga att tillgodogöra sig utbildningen Krav på kunskaper i svenska Reglering Bedömningskriterier Bedömningsmetoder...23

3 5.3.4 Svenska med yrkesinriktning Särskilda förkunskaper Reglering Vad ska ni tänka på när ni beslutar om särskilda förkunskaper? Kurser från gymnasieskolan Yrkeserfarenhet Andra villkor Bedömning av motsvarande kunskaper Tabell för behörighet Prov i svenska respektive engelska Behörig på annat sätt Reglering Bedömning av förmåga att tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen leder till Högst 20 procent av årsplatserna får avsättas Urval Reglering Vad ska ni tänka på när ni beslutar om urvalsgrunder Inte tillåtet med kvotgrupper Om flera sökande får samma poäng i urvalet Betyg Särskilt prov Intervju som särskilt prov Tidigare utbildning Yrkeserfarenhet Antagning Reglering Ledningsgruppen antar studerande Ledningsgruppens beslutsunderlag Den som antas måste vara behörig Kvalitetssäkring...39

4 1 En handbok för planering, genomförande och uppföljning av tillträde Denna handbok ska kunna användas som stöd för er som planerar att anordna eller redan anordnar en yrkeshögskoleutbildning. Den första delen av handboken tar upp utgångspunkter för hur processen för tillträde till yrkeshögskolan ska gå till. Här sammanfattar vi rättsregler och de principer för rättssäkerhet som processen ska utgå från. Den första delen tar också upp vilka krav som ställs på er som utbildningsanordnare när ni lämnar information till sökande och utreder de ansökningar som kommer in. Därefter följer en genomgång av de fem olika bedömningsstegen i processen för tillträde fram till antagning: behörighet till yrkeshögskolan, krav på kunskaper i svenska, särskilda förkunskaper, behörig på annat sätt, urval och antagning. Dessa avsnitt har en gemensam struktur och inleds med en översikt av regleringen på området. Därefter följer fördjupade delar som tar upp vad ni bör tänka på och hur bedömningar kan göras. Avslutningsvis tar handboken upp hur hela processen kan kvalitetssäkras och vilka resonemang ett system för kvalitetssäkring av processen för tillträde bör grundas på. Nedanstående schema visar översiktligt vad ni som utbildningsanordnare behöver göra tillsammans med utbildningens ledningsgrupp, från planering och genomförande till uppföljning av tillträdesprocessen. Schemat kan användas för att stämma av att ni gör delarna i rätt tid och i rätt ordning. I handboken kommer vi att resonera kring de olika stegen och vad man bör tänka på i vart och ett av dem. En utbildning planeras 1. Överväg om särskilda förkunskapskrav behövs. 2. Planera hur behörighet utifrån reell kompetens ska bedömas. 3. Tänk över vilka urvalsgrunder som bäst mäter förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. 4

5 En utbildning ska starta 1. Gör en tidplan för tillträdesprocessen. 2. Lägg ut information till sökande. 3. Ta emot ansökningar. Bekräfta mottagandet och be om komplettering vid behov. 4. Bedöm behörighet. Dokumentera behörighetsbedömningarna. 5. Genomför urvalsprocess om utbildningen har fler behöriga sökande än platser. Dokumentera poäng i urval. 6. Lämna beslutsunderlag för ledningsgruppen. Beslutsunderlaget ska visa behörighetsbedömning och poäng i urval för alla sökande. 7. Sammankalla ledningsgruppen till beslut om antagning av studerande. 8. Skicka antagningsbesked. Efter antagning 1. Utvärdering av hela tillträdesprocessen tillsammans med ledningsgruppen. 2. Eventuell revidering av tillträdesprocessen inför kommande utbildningsomgång. Tänk på att eventuella förändringar i tillträdesprocessen måste vara förankrade i ledningsgruppen. Ni måste också skicka in ansökan om ändring av utbildningsplanen till MYH via Mina sidor som ni hittar på webbadressen minasidor.myh.se. 2 Utgångspunkter för tillträde till yrkeshögskolan Utgångspunkterna för processen för tillträde finns i följande författningar: Lag (2009:128) om yrkeshögskolan (YHL) Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan (YHF) 5

6 Föreskrifter utfärdade av Myndigheten för yrkeshögskolan, samlas i Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling (MYHFS) Utifrån författningarna kan man utläsa de principer som ska vara bärande när man som utbildningsanordnare tar fram processen för tillträde till en yrkeshögskoleutbildning. Tillträdesprocessen ska beskrivas i utbildningsplanen och ska genomföras enligt beskrivningen. En yrkeshögskoleutbildning ska enligt 15 YHL vara öppen för alla som uppfyller kraven för behörighet men om inte alla behöriga sökande kan antas ska ett urval göras. Urvalet ska grundas på den sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen och ska utformas på ett sådant sätt att de sökande rangordnas efter kriterier som speglar detta. Det är de sökande som bäst uppfyller kriterierna som ska erbjudas plats på utbildningen. Utbildningarna inom yrkeshögskolan ska bygga på den grund som gymnasieskola, gymnasial vuxenutbildning eller motsvarande ger. En examen från en gymnasial utbildning eller motsvarande är därför utgångspunkten för vad som krävs för att vara behörig till en yrkeshögskoleutbildning. Lagstiftaren anser också att det är viktigt att ta till vara den reella kompetensen hos den som ska antas till yrkeshögskolan. Därför är tillträdesreglerna generösa och det finns flera möjligheter att bedöma behörighet utifrån den sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen 1. Enligt 1 YHL ska innehållet i en yrkeshögskoleutbildning utformas så att det motsvarar arbetslivets behov av kompetens. I de förarbeten som ligger till grund för yrkeshögskolan betonas arbetslivet roll då det gäller att definiera utbildningarnas innehåll 2. Därför ska också, enligt 1 MYHFS (2009:1), utbildningens kursplaner utarbetas av utbildningsanordnaren tillsammans med ledningsgruppen. Det kompetensbehov som beskrivs av ledningsgruppens arbetslivsrepresentanter blir därför en viktig utgångspunkt för att formulera till exempel de krav som ställs på sökande i form av särskilda förkunskaper, eller de bedömningskriterier som används för bedömning av reell kompetens. 3 Reell kompetens Reell kompetens är de faktiska kunskaper, färdigheter och förmågor en person har, oavsett hur han eller hon har tillägnat sig dem. Det kan alltså handla både om sådant en person lärt sig genom olika former av utbildning och sådant han eller hon lärt sig genom arbete, utbildning utanför det formella utbildningssystemet eller genom andra erfarenheter. Detta kan innebära att den sökande kan styrka vissa kunskaper, färdigheter och förmågor med någon form av betyg eller intyg, men saknar bevis för annat. 1 Regeringens proposition 2008/09:68, Yrkeshögskolan, s Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring, SOU 2008:29, passim t.ex. ss. 87,

7 Bedömning av reell kompetens är aktuell i flera olika situationer, framför allt när ni som utbildningsanordnare ska bedöma den sökandes behörighet utifrån individens förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Ni behöver inte bedöma den sökandes reella kompetens om den sökande uppfyller kraven för behörighet genom formella intyg som till exempel en gymnasieexamen. I avsnitten om Behörighet till yrkeshögskolan, Krav på kunskaper i svenska, Särskilda förkunskaper och Behörig på annat sätt utvecklar vi hur man kan bedöma reell kompetens. Enligt yrkeshögskolans regelverk är man som sökande behörig om man har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Ni ska alltid bedöma om den sökande är behörig utifrån reell kompetens om: Sökande inte har en gymnasieexamen eller kan visa intyg från motsvarande utbildning. 3 Sökande inte uppfyller utbildningens särskilda förkunskapskrav i form av kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program. 4 Ni har alltid möjlighet att bedöma om den sökande är behörig utifrån reell kompetens om: Sökande inte uppfyller de formella behörighetskraven Många skäl till att bedöma reell kompetens Att bli förklarad behörig utifrån reell kompetens är inte bara en möjlighet för sökande, det ger också utbildningsanordnare bredare möjligheter att få studerande med goda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Många utbildningar inom yrkeshögskolan kräver särskilda förkunskaper på utbildningsområdet i form av kurser från gymnasieskolan. Därför kan utbildningsval som gjorts tidigt i livet försvåra ett byte av inriktning. Det är också vanligt att de som är intresserade av yrkeshögskoleutbildning har med sig andra värdefulla erfarenheter även om de inte har en gymnasieexamen eller kan visa intyg från motsvarande utbildning. 3 Behörighet bedöms utifrån 3 kap. 1 punkten 4 YHF: Behörig att antas till utbildningen är den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 4 Behörighet bedöms utifrån 3 kap. 3 punkten 1 YHF: För behörighet att antas till en utbildning får det utöver vad som anges i 1 och 2 ställas krav på särskilda förkunskaper. Sådana krav ska vara nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och får avse 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper Färdigheter och kompetenser jämförs i detta fall med de lärandemål som återfinns i relevanta gymnasiekurser. 5 Behörighet bedöms utifrån 3 kap. 4 YHF: Behörig att antas till utbildningen är, trots vad som anges i 1 3, även den som bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för Högst 20 procent av årsplatserna i en utbildning får avsättas för sådana sökande. 7

8 Nedanstående punkter sammanfattar några viktiga skäl till att den som anordnar en yrkeshögskoleutbildning ska ta hänsyn till den sökandes reella kompetens: För att ta tillvara kompetens hos sökande som har studie- och arbetslivserfarenhet från andra länder och att underlätta studier för sökande som är utrikesfödda. För att bryta traditioner i fråga om könsrelaterade utbildnings- och yrkesval. För att ta tillvara kompetens hos personer med funktionsnedsättning som kan ha en annan utbildningsbakgrund än andra sökande. För att ta tillvara erfarenheter hos sökande som vill skaffa sig en ny yrkesinriktning. 3.2 Bedömning av reell kompetens Det finns ett stort utrymme för er som utbildningsanordnare att själva bestämma hur och utifrån vilka kriterier en sökandes reella kompetens ska bedömas. Den reella kompetens som ger behörighet måste beskrivas nyanserat och detaljerat. Det handlar alltså om att definiera vilka kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att den sökande ska ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Samma krav på rättssäkerhet gäller vid bedömning av reell kompetens som vid de bedömningar som i övrigt görs under tillträdesprocessen. Oavsett hur den sökande har tillägnat sig sin kompetens, kan bedömningen göras utifrån dokumentation som den sökande skickar in, och/eller utifrån tester som utbildningsanordnaren genomför. Dokumentationen kan vara till exempel arbetsprover, intyg eller referenser från anställningar, olika utbildningar, ideellt arbete eller praktik. Den sökande kan också själv beskriva sin kompetens i förhållande till behörighetskraven, och då gärna styrka sin kompetens genom arbetsprover eller andra exempel. Ni har också möjlighet att testa den sökandes kompetens med olika typer av teoretiska eller praktiska prov. Den sökande kan också uppmanas att skicka in en självvärdering av särskilt efterfrågade kunskaper och färdigheter, gärna i kombination med ett enklare arbetsprov. Det finns några saker som är viktiga att tänka på för att bedömningen av reell kompetens ska bli rättssäker: q Ta fram bedömningskriterier som beskriver de kunskaper, färdigheter och förmågor som ni vill bedöma. q Ta fram tydliga beskrivningar av bedömningskriterierna. q Ta fram tydliga beskrivningar av metoder, tillsammans med anvisningar för hur ni ska genomföra och dokumentera bedömningen. q Ta fram tydliga krav på bedömarens kompetens. q Använda gärna flera metoder vid bedömningen och/eller mer än en bedömare. 3.3 Validering att synliggöra kompetens En metod som kan användas för att bedöma den sökandes reella kompetens är validering. Validering innebär kartläggning och bedömning av en individs kompetens 8

9 och kvalifikationer, oavsett hur, var eller när de har förvärvats i det formella utbildningssystemet eller på annat sätt, inom Sverige eller utomlands, nyligen eller för länge sedan. I samband med en pilotstudie om validering har MYH tagit fram ett stödmaterial som förklarar hur validering går till. Stödmaterialet kan vara till hjälp för den som använder sig av validering för att bedöma den sökandes komptens och finns på myndighetens webbplats, under Verksamhetsområden/Yrkeshögskolan/För utbildningsanordnare/pilotprojekt validering YH/Stödmaterial. 4 En rättssäker process för tillträde För att behörighetsbedömningar och urval ska uppfattas som tillförlitliga och rättvisa ska de uppfylla kraven för en rättssäker process. En rättssäker process följer tydliga, förutbestämda regler och leder till en förutsägbar bedömning. Bedömningen ska kunna förklaras efteråt, och processen ska kunna göras om med likvärdigt resultat. Utifrån dessa principer kan en checklista för en rättssäker bedömning av behörighet, urval och antagning utformas så här: q q q q Behörighetskrav och urvalsgrunder i processen för tillträde till utbildningen är lätta att förstå och lämnar så lite utrymme för tolkning som möjligt. Information som lämnas till sökande ger en tydlig och heltäckande bild av processen för tillträde. Det finns verktyg och rutiner som gör det möjligt att upprepa alla delar av processen för tillträde till utbildningen med likvärdigt resultat. Det finns beslutsunderlag i form av dokumentation som ger en tydlig bild av hur behörighetsbedömningarna och rangordningen i urvalet har gått till. Beslut och beslutsunderlag sparas så länge utbildningen har en pågående utbildningsomgång. Kraven för rättssäkerhet ska alltså genomsyra hur ni hanterar hela processen från planering, till information till sökande, bedömningar samt slutlig dokumentation och beslutsunderlag. De riktlinjer som ni sätter upp i utbildningsplanen är grunden för en rättssäker process för tillträde. Ibland blir det tydligt redan när ansökningarna från dem som vill gå utbildningen kommer in, att kraven på särskilda förkunskaper eller sättet att göra urval inte blev som man tänkt sig. Tänk på att ni inte kan ändra reglerna när processen är igång, det är inte rättssäkert. Låt istället ledningsgruppen utvärdera processen efter antagningen. Om ni tycker att de riktlinjer ni satt upp i utbildningsplanen kan förbättras, så kan ni besluta om att ansöka om ändring av utbildningsplanen hos MYH. Tänk på att förändringar i tillträdesprocessen måste vara förankrade i ledningsgruppen. Ansökan 9

10 om ändring av utbildningsplanen görs på Mina sidor, minasidor.myh.se. 4.1 Information till sökande Som tidigare nämnts ska en utbildning inom yrkeshögskolan vara öppen för alla som uppfyller behörighetsvillkoren. Med detta som bakgrund är det viktigt att tänka på att behörighetskraven ska vara så tydliga som möjligt och det ska vara lätt för tänkbara sökande både att hitta och att förstå vilka krav som ställs för att kunna göra en egen bedömning av om han eller hon är behörig och vad som är meriterande i ett urval. Tydlighet och transparens är grundläggande krav för att processen ska bli rättssäker. Kravet på att hålla de sökande informerade gäller därför genom hela processen tills ett besked om resultatet av ansökan kan lämnas. I informationen till sökande är det några delar som måste finnas med: Viktiga datum som sista ansökningsdag, sista kompletteringsdag, datum för eventuellt särskilt prov, när antagningsbesked beräknas komma, om och när sökande måste svara på sitt antagningsbesked samt när utbildningen kommer att starta. Vilken behörighet som krävs samt eventuella särskilda förkunskapskrav. Det är viktigt att informera om att man kan uppfylla behörighetskraven på olika sätt, det vill säga genom motsvarande kunskaper eller genom reell kompetens, även om man saknar formella meriter. När det gäller reell kompetens bör ni som utbildningsanordnare beskriva vilka kompetenser/förmågor som behövs för behörighet och hur bedömningen går till. Vilka urvalsgrunder som kommer att användas vid ett eventuellt urval och hur dessa värderas. Tänk på att lämna så tydlig information som möjligt. Ta med information som är av betydelse för hur ni hanterar ansökningar och gör bedömningar. Om det blir mycket information, kan ni dela in informationen i översiktliga delar och fördjupningsdelar kring till exempel utländska betyg, motsvarandebedömningar och bedömning av reell kompetens. 4.2 Vilket underlag kan ni begära in? I den information ni lämnar till sökande bör ni tydligt ange hur den sökande kan styrka sina meriter. På så sätt får den sökande möjlighet att skicka in ett bra underlag för att visa sin behörighet, oavsett om det gäller formella meriter eller reell kompetens. Om underlaget är komplett från början, slipper ni det merarbete som kompletteringar innebär Underlag för bedömning av behörighet För att kunna bedöma om den sökande är behörig enligt 3 kap. 1 punkterna 1 4 YHF, bör man fråga efter betyg från gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning/kommunal vuxenutbildning (komvux), folkhögskoleintyg, utländska gymnasiebetyg eller liknande. 10

11 Om den sökande saknar formella meriter kan ni istället begära till exempel arbetsgivarintyg, kursintyg eller intyg om förtroendeuppdrag. En annan möjlighet är att be den sökande att göra en skriftlig beskrivning av sin reella kompetens eller att genomföra någon form av självvärdering. I dessa fall kan det vara bra att be den sökande att, om möjligt, styrka sin beskrivning med exempel. Utländsk gymnasieutbildning Personer som har avslutat en utländsk gymnasieutbildning har möjlighet att få sina betyg bedömda av Universitets- och högskolerådet (UHR) som kan utfärda ett förhandsbesked om behörighet. Man ska dock vara medveten om att de bedömningar UHR gör handlar om behörighet för tillträde till högskoleutbildning och därmed baseras på en annan förordning än den som reglerar tillträde till yrkeshögskoleutbildning. Utbildningsanordnaren har en serviceskyldighet gentemot den sökande. Det innebär att den sökande ska ha möjlighet att få kännedom om var han eller hon kan vända sig för att få sina betyg bedömda. Trots att UHR endast bedömer behörigheten för tillträde till högskoleutbildning så är det den möjlighet som står till buds för den sökande att få en professionell bedömning av sina utländska betyg. Genom att upplysa den sökande att det finns en möjlighet att få sina betyg bedömda av UHR fullgör utbildningsanordnaren sin serviceskyldighet. På så sätt ges den sökande en möjlighet att styrka sin ansökan med stöd av sina betyg. Det är viktigt att poängtera att utbildningsanordnaren inte kan avvisa en sökande som inte har en bedömning från UHR. Däremot är det i många fall möjligt att begära att den sökande har en översättning av sitt betyg. Läs mer om vilka betyg detta gäller, och om bedömning av utländska betyg, i avsnitt Underlag för bedömning av kunskaper i svenska Sökande som har svenska, danska, färöiska, isländska eller norska som modersmål behöver inte styrka kunskaper i svenska. Då det gäller sökande som har annat modersmål än ovanstående och som saknar formell behörighet enligt 3 kap. 1 punkterna 1 3 YHF, behöver ni ibland bedöma om den sökande har tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Bedömningen kan göras utifrån betyg eller intyg från utbildning i svenska för invandrare, intyg från arbetsgivare eller liknande. En annan möjlighet är att låta den sökande göra någon form av test som kan fungera som underlag för bedömningen Underlag för bedömning av särskilda förkunskaper Vilket underlag som behövs för att kunna bedöma om den sökande har de särskilda förkunskaper som krävs, beror naturligtvis på vilka kunskaper det handlar om. Om kraven gäller kunskaper från en viss kurs i gymnasieskolan är betyg från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning/komvux, folkhögskoleintyg, utländska gymnasiebetyg eller liknande relevanta. Om kravet gäller yrkeserfarenhet bör ni i stället begära tjänstgöringsintyg där anställ- 11

12 ningens längd och omfattning framgår, tillsammans med uppgift om vilka arbetsuppgifter den sökande haft. Intyg från ideella engagemang eller olika kurser har ett värde i de fall bedömningen gäller den sökandes reella kompetens. Om det finns andra villkor eller krav, till exempel krav på godkänt arbetsprov måste det vara tydligt för den sökande vilket underlag han eller hon ska skicka in. Det kan också vara så att det krävs att den sökande har körkort, till exempel för trafiklärarutbildning, och det måste då framgå för den som söker att han eller hon måste skicka in en kopia på körkortet. 4.3 Utbildningsanordnarens utredningsskyldighet Den rättsliga utgångspunkten är att hantering av behörighetsbedömning, urval och antagning är att anse som myndighetsutövning. Detta för med sig ett stort ansvar för er som utbildningsanordnare att se till att processen för tillträde sker i enlighet med förvaltningslagen (1986:223) och allmänna förvaltningsrättsliga principer. Detta gäller även enskilda utbildningsanordnare med tanke på utbildningsformens offentligrättsliga koppling. En yrkeshögskoleutbildning ska vara öppen för alla och detta förutsätter att alla sökande erbjuds möjlighet att få sin behörighet bedömd och att i den processen behandlas lika. Om en ansökan inte är komplett har ni en utredningsskyldighet. Den sökande måste visa underlag som styrker hans eller hennes kunskaper och erfarenheter som stöd för sin ansökan. Om den sökande inte gör detta ska ni uppmana den sökande att komplettera ansökan så att den blir fullständig och kan bedömas. Ni behöver bara begära komplettering en gång, om det inte finns särskilda skäl att återkomma till den sökande. Det räcker inte att skicka ut automatgenererad information om det inte framgår vad den sökande ska komplettera med. Ni är också skyldiga att lämna relevant information till de sökande om processen. I utbildningsplanen ska en beskrivning finnas för hur ni kommer att gå tillväga för att bedöma sökandes reella kompetens. Det är viktigt att den sökande informeras om hur bedömningen av reell kompetens kommer att göras. Om ni bedömer reell kompetens utifrån till exempel tester är det viktigt att den sökande informeras om denna möjlighet. Utredningsskyldigheten innebär också att ni måste ta hänsyn till och göra bedömningar utifrån all dokumentation som den sökande skickar in. Detta gäller oavsett om det är underlag som ni har begärt att få eller om det är något som den sökande har skickat på eget initiativ. 4.4 Dokumentation av tillträdesprocessen Det är många som kan ha intresse av att veta varför vissa sökande antogs och andra inte. Det kan vara andra som sökt eller är intresserade av att söka till utbildningen, ni själva när ni utvärderar processen och MYH när vi utvärderar och granskar utbildningen. Ledningsgruppen som ska anta de studerande behöver också ett bra underlag 12

13 för att kunna fatta väl underbyggda beslut. Dokumentationen ska vara så tydlig att ni som utbildningsanordnare kan förklara varför vissa har fått en plats på utbildningen och andra inte. Var därför väldigt noga med att förklara vägen fram till antagning i en lättillgänglig sammanställning över alla sökande. Sammanställningen ska visa: Varför en sökande bedöms vara behörig: var det ett gymnasiebetyg eller en bedömning av någon annan merit eller kompetens som avgjorde bedömningen? Hur högt en sökande hamnade i rangordningen i urvalet och varför: var det resultatet på ett särskilt prov eller lång arbetslivserfarenhet som avgjorde? Varför en antagen sökande inte påbörjade utbildningen: tackade den sökande nej eller hörde den sökande inte av sig i rätt tid? Ovanstående punkter tar upp dokumentationen på individnivå. Den är viktig för att det ska vara möjligt att följa upp i efterhand. Underlaget som visar hur varje antagningsprocess har gått till med skriftliga bedömningsunderlag ska sparas minst så länge en utbildning pågår. Det är också viktigt att det finns en redogörelse för alla faser i bedömningen. Detta innebär att det ska finnas utförliga beskrivningar av de frågeställningar, resonemang, metoder och bedömningskriterier som används i bedömningsprocessen. En beskrivning av hur processen för tillträde ska genomföras ska finnas i utbildningens utbildningsplan. Ofta behövs också kompletterande rutinbeskrivningar, till exempel matriser för poängberäkning vid urval och frågeställningar och bedömningsmallar för särskilda prov. Också denna dokumentation måste finnas kvar. Det bör också finnas uppgifter om vem eller vilka som gjort bedömningarna. 4.5 Sökande med skyddade personuppgifter Allt fler personer lever idag under sådana omständigheter att deras personuppgifter behöver skyddas. För dessa personer kan det innebära ett hot mot deras liv och hälsa om till exempel deras adressuppgifter sprids. De kan då få skyddade personuppgifter genom sekretessmarkering och kvarskrivning hos Skatteverket. Kraven för att en person ska få sina uppgifter skyddade är generellt sett höga. I linje med detta är det angeläget att skyddet kvarstår även när uppgifterna lämnas vidare som exempelvis i samband med antagning. Om ni som utbildningsanordnare vill ha information om hur ni ska hantera uppgifter från sökande med skyddade personuppgifter kan ni vända er till Skatteverket eller Datainspektionen. Mer information finns på Datainspektionens webb, under Lagar och regler/personuppgiftslagen. 13

14 4.6 Sena ansökningar För att riktlinjerna för ansökan till utbildningen ska vara tydliga ska ett sista ansökningsdatum bestämmas. Dels finns det goda skäl att sätta upp en tidsgräns eftersom det behövs tillräcklig tid för att genomföra tillträdesprocessen innan ledningsgruppen fattar beslut om antagning, dels är det ett rättssäkerhetskrav att alla sökande ges samma förutsättningar, behandlas lika och bedöms i ett gemensamt sammanhang. Det innebär att ni inte ska ta med sena ansökningar (ansökningar som inkommer efter sista ansökningsdag) i bedömningsprocessen. Den som söker sent bör informeras om att ansökan inte kommer att behandlas eftersom den inkommit för sent. Det finns dock ett undantag från ovanstående hantering. Det gäller när det finns färre behöriga sökande än utbildningsplatser till en utbildningsomgång. I dessa fall kan ni ta emot ansökningar även efter det datum som först sattes upp som sista ansökningsdatum. I det fallet bör ni formellt öppna upp möjligheten att ansöka och sätta ett nytt sistadatum för ansökan. Observera att de behöriga som sökte i första skedet måste erbjudas en utbildningsplats innan ni kan gå vidare med dem som söker sent, det vill säga de som söker i andra skedet. Det är alltid ledningsgruppen som ska fatta beslut om antagning, oavsett om ansökan inkommit i tid, eller under en förlängning av ansökningstiden. Sökande måste vara antagen av ledningsgruppen innan besked om antagning lämnas till den sökande. 4.7 Överklagande Om den ansvariga utbildningsanordnaren är ett universitet eller en högskola som har staten som huvudman kan sökande överklaga ett beslut om att han eller hon inte uppfyller kraven på behörighet till en utbildning. Överklagandet prövas då av Överklagandenämnden för högskolan. Det är bara utbildningsanordnarens beslut om att den sökande inte uppfyller kraven för behörighet som kan överklagas. För utbildningar hos övriga utbildningsanordnare finns ingen möjlighet att överklaga utbildningsanordnarens behörighetsbedömning. En sökande som är missnöjd med antagningen kan kontakta Myndigheten för yrkeshögskolans avdelning för tillsyn och kvalitetsgranskning. Myndigheten för yrkeshögskolan hänvisar i första hand den som vill få reda på hur antagningen har gått till, och vad som ligger till grund för beslutet, till utbildningsanordnaren. En sökande som har synpunkter på hur antagningen har genomförts bör kunna få en tydlig förklaring av utbildningsanordnaren hur antagningen har gått till. 5 Behörighet Nedanstående rutor visar de steg som ska gås igenom vid en behörighetsbedömning enligt 3 kap. 1 4 YHF. I kommande avsnitt följer en beskrivning av varje del i processen. 14

15 Steg 1 (bedöms alltid för alla sökande) Avlagt gymnasieexamen. Har utbildning som motsvarar gymnasieexamen. Är behörig till motsvarande utbildning i nordiska grannländer. Kan tillgodogöra sig utbildningen genom utbildning, praktisk erfarenhet eller någon annan omständighet. Steg 2 (kan bli aktuellt om den sökande inte har svenska som modersmål) Kunskaper i svenska som behövs. Steg 3 (om utbildningen kräver särskilda förkunskaper) Kunskaper från kurser i gymnasieskolan eller motsvarande. Yrkeserfarenhet. Andra villkor som följer av utbildningen eller yrkesområdet. Steg 4 (om den sökande inte uppfyller behörighetskraven i de föregående stegen) Kan tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva yrket som utbildningen förbereder för. 5.1 Behörighet till yrkeshögskolan Reglering En utbildning inom yrkeshögskolan ska vara öppen för alla som uppfyller kraven för behörighet till utbildningen. Detta krav följer av 15 YHL. 3 kap. 1 YHF är grunden för de krav som gäller för att en sökande ska anses vara behörig till en yrkeshögskoleutbildning. En sökande som uppfyller kraven i någon av nedanstående fyra punkter, uppfyller kravet för behörighet till yrkeshögskolan. 15

16 3 kap. 1 YHF Behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. När det gäller kraven i punkt 2 får Myndigheten för yrkeshögskolan meddela föreskrifter och har utfärdat MYHFS 2013:4 om behörighet att antas till utbildning inom yrkeshögskolan. Föreskriften gäller svensk utbildning vid folkhögskola som motsvarar gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning. Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om behörighet att antas till utbildning inom yrkeshögskolan MYHFS 2013:4 1 Den som har gått igenom en utbildning vid folkhögskola är behörig att antas till utbildning inom yrkeshögskolan om han eller hon har gått 1. en treårig utbildning 2. en tvåårig utbildning som bygger på minst ett års studier i gymnasieskolan, 3. en tvåårig utbildning som bygger på grundskolan och minst ett års yrkesverksamhet, eller 4. en ettårig utbildning som bygger på minst två års studier i gymnasieskolan. Dessutom krävs att den som har gått igenom en sådan utbildning har kunskaper motsvarande lägst godkänd nivå i följande gymnasiala kurser: Svenska 1 eller svenska som andraspråk 1, Engelska 5, Matematik 1a, b eller c, Historia 1a1, Naturkunskap 1a1, Religionskunskap 1 och Samhällskunskap 1a1. 16

17 5.1.2 Bedömning av behörighet till yrkeshögskolan utifrån svensk utbildning Gymnasieskolan har genomgått ett antal reformer under åren vilket gör att det finns olika typer av betyg som ger behörighet till yrkeshögskolan. Nedan redogörs för flertalet av dem Gymnasieexamen Alla som har en gymnasieexamen enligt skollagen (2010:800), oavsett om det är från ett högskoleförberedande program eller ett yrkesprogram, är behöriga att antas till yrkeshögskoleutbildning. Den som har gått ett program i gymnasieskolan men som inte uppfyller kraven för att få gymnasieexamen kan få ett studieintyg. Ett studieintyg från ett högskoleförberedande program kan utfärdas i de fall en sökande inte har godkänt betyg i till exempel svenska 2 och/eller 3, eller engelska 5 och/eller 6. I de fall studieintyget innehåller godkända betyg i de gymnasiegemensamma ämnena som krävs för att få en yrkesexamen, det vill säga svenska 1 eller svenska som andraspråk 1, engelska 5 och matematik 1, kan den sökande anses vara behörig Slutbetyg från gymnasieskolan eller komvux Innan den senaste läroplanen (Gy2011/Vux2012) infördes inom gymnasieskolan/komvux fick eleverna slutbetyg. Alla program var treåriga och uppbyggda av kurser. Inom gymnasieskolan fanns nationella program samt olika specialutformade program. Vissa kurser, inom så kallade kärnämnen, Svenska A och B, Engelska A, Matematik A, Samhällskunskap A med flera lästes på samtliga program. Alla program innehöll gymnasiepoäng och den som har lägst betyget Godkänt i minst poäng är behörig att antas till utbildning inom yrkeshögskolan. Slutbetyg som utfärdades mellan 1998 och 2002 kan omfatta olika antal poäng beroende på när det har utfärdats och om det avser ett teoretiskt program eller ett yrkesprogram. Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps- och Estetiska programmet omfattar gymnasiepoäng och övriga program gymnasiepoäng. När ni bedömer sökande med sådana betyg kan ni utgå från att den som har ett fullständigt betyg i normalfallet är behörig att antas till utbildning inom yrkeshögskolan. Även den som har reducerat program kan vara behörig, förutsatt att sökande har godkänt på minst 90 procent av ett fullständigt program. För mer information om de olika programmen och antal poäng rekommenderar vi att ni tittar i Universitets- och högskolerådets bedömningshandbok, bedomningshandboken.uhr.se/svenska, under Skolformer och/eller Behörighet. Det ni bör observera är att kraven för att uppfylla grundläggande behörighet till högskoleutbildning och kraven för att vara behörig till yrkeshögskoleutbildning skiljer sig åt. Det finns till exempel inga krav på att sökande till utbildning inom yrkeshögskolan ska ha godkänt i vissa specifika kurser. 17

18 5.1.5 Mellanårsbetyg De elever som påbörjade gymnasieskolans program 1992 och 1993, så kallade mellanårsprogram, fick avgångsbetyg. Ett avgångsbetyg från ett mellanårsprogram omfattar olika poängantal, ett teoretiskt program omfattar gymnasiepoäng och yrkesprogrammen omfattar gymnasiepoäng. Avgångsbetygen kunde ha fullständig, mindre eller utökad studiekurs på samma sätt som avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer; läs mer om detta under rubriken Avgångsbetyg från gymnasieskola eller komvux. Sökande med avgångsbetyg från ett fullständigt mellanårsprogram är behörig till yrkeshögskoleutbildning. Mellanårsprogrammen bestod av kurser men eleverna fick betyg i ämnet som kursen ingick i. Till exempel kunde ämnet Engelska bestå av kursen Engelska A och Engelska B och eleven fick ett sammanfattande betyg i skala 1 5 i Engelska. Avgångsbetyg från mellanårsprogram utfärdades 1995 och Avgångsbetyg från gymnasieskola eller komvux Innan programmen infördes på gymnasiet läste eleverna två- eller treåriga linjer. De treåriga linjerna var teoretiska medan de tvååriga kunde vara antingen teoretiska eller yrkesinriktade. På de yrkesinriktade linjerna kunde eleverna välja om de ville läsa svenska och engelska under båda åren eller bara under årskurs 1. I de fall en elev läste svenska endast under årskurs 1 fick han eller hon endast ett betyg i svenska. Om ämnet svenska lästes under minst två årskurser (oavsett linje) innehåller avgångsbetyget två betyg i svenska, ett betyg i Svenska språket och ett betyg i Svensk litteraturkunskap och språklig orientering. Elever som gick gymnasieskolans två- eller treåriga linjer fick avgångsbetyg med ämnesbetyg utfärdade i skala 1 5 (sifferbetyg). Avgångsbetygen från gymnasieskola kunde ha fullständig, mindre eller utökad studiekurs. Om en sökande har fullständig eller utökad studiekurs är han eller hon behörig att antas till yrkeshögskoleutbildning. Även sökande som har betyg med mindre studiekurs kan ofta anses vara behöriga, bedömning får göras från fall till fall. Komvuxsystemet byggde tidigare på etappläsning som var relaterad till gymnasieskolans två- och treåriga linjer. Elever i komvux fick efter avslutade studier ett så kallat avgångsbetyg 2 eller 3, vilket motsvarar två- respektive treårig teoretisk linje. Dessa är alltid fullständiga, det vill säga att det inte finns mindre eller utökad studiekurs. Ett avgångsbetyg från gymnasieskola eller komvux ger behörighet till yrkeshögskolan Waldorfskola Slutbetyg Waldorfskolan utfärdar omdömen och behöver inte utfärda slutbetyg. Dock kan elever få slutbetyg med bokstavsbetyg IG-MVG. Om sökande har ett betyg från Waldorfskola och har läst enligt studieplan WK 10-12/WK och har godkänt i minst 90 procent 18

19 av kurserna är han eller hon behörig till yrkeshögskolan. Slutbetyg utfärdades tidigast för elever som avslutade sin tolvåriga skolgång vårterminen För mer information kring hur slutbetygen ska se ut, hänvisar vi till Universitets- och högskolerådets handbok. Avgångsbetyg Elever som läste på Waldorfskola till och med 1998 fick avgångsbetyg. Den som har ett avgångsbetyg från tolvårig Waldorfskola är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildning Folkhögskoleintyg Elever som läser på folkhögskola kan läsa både längre och kortare utbildningar och de kan vara av teoretisk karaktär (allmän) eller vara mer yrkesinriktade. För att folkhögskoleutbildning ska ge behörighet till yrkeshögskolan krävs att den sökande har gått en allmän kurs. Det finns olika typer av behörighetsgivande intyg som en sökande kan ha: Intyg för behörighet till högskolestudier och yrkeshögskolestudier, som är den nyaste typen av intyg som folkhögskolorna utfärdar. Intyget är anpassat till ämnesplanerna för Gy2011 (Svenska 1, Engelska 5, etc.) Intyg för behörighet till högskolestudier. Dessa intyg utfärdas senast 30 juni 2015 och är anpassade till kursplanerna för gamla gymnasiet, Gy2000, med kärnämnen (Svenska B, Engelska A, etc.) Intyg om behörighet för högskolestudier. Detta är en äldre typ av intyg som var anpassat till linjegymnasiet med ämnen angivna i årskurser (Svenska årskurs 3, Engelska årskurs 2, etc.) Sökande som har sådana intyg ska ha läst senast läsåret 1997/1998 för att intyget ska ge behörighet till yrkeshögskolan. Sökande som har Intyg för behörighet till högskolestudier och yrkeshögskolestudier som uppfyller kraven i MYHFS 2013:4, se ovan, är behörig till yrkeshögskolan. Sökande som har Intyg för behörighet till högskolestudier som är anpassat till Gy2000, det vill säga med kärnämnen, ska för att vara behörig till yrkeshögskolan ha genomgått: en treårig folkhögskoleutbildning, eller en tvåårig folkhögskoleutbildning som bygger på minst ett års studier i gymnasieskolan eller en tvåårig folkhögskoleutbildning som bygger på grundskolan och minst ett års yrkesverksamhet eller en ettårig folkhögskoleutbildning som bygger på minst två års studier vid gymnasieskola Dessutom krävs att den sökande har kunskaper motsvarande Godkänd nivå i gymnasieskolans kärnämnen, Svenska/Svenska som andra språk A, Engelska A, Samhällskunskap A, Religionskunskap A, Matematik A, Naturkunskap A. Sökande som har Intyg om behörighet för högskolestudier, det vill säga intyg från 19

20 studier genomförda senast läsåret 1997/1998 ska, för att vara behörig till yrkeshögskolan, ha: 1. en avslutad minst 2-årig utbildning som bygger på grundskolan 2. ämnet svenska i en omfattning som motsvarar minst en årskurs på någon linje i gymnasieskolan, 3. ämnet engelska i en omfattning som motsvarar minst en årskurs på någon linje i gymnasiekolan. För mer information om folkhögskolestudier och behörighetsintyg hänvisas till Folkbildningsrådet, under Folkhögskolor/Behörighet och studieomdöme Bedömning av behörighet till yrkeshögskolan utifrån utländsk utbildning När det gäller sökande som har utländska betyg kan det vara svårt att avgöra om utbildningen motsvarar en svensk gymnasieutbildning. Nedan följer några tips på hur ni själva kan bedöma den utländska utbildningen. Universitets- och högskolerådet, UHR, har en bedömningshandbok för utländska meriter, bedomningshandboken.uhr.se/utlandska, som kan ge information och vägledning i bedömningen. Det gäller även om den är anpassad för behörighet till högskolestudier. Det framgår till exempel vilka typer av betyg som utfärdas, om dessa ger behörighet (till högskolestudier) och om det är en specifik myndighet som ska utfärda betygen för att de ska kunna godkännas. Man kan också få information om vad vissa ämnen motsvarar i svenska betyg. I den utländska bedömningshandboken finns också information om IB, International Baccalaureate, som går att läsa på vissa gymnasieskolor i Sverige. Efter avslutad utbildning får eleven en IB-examen, International Baccalaureate Diploma med 6 ämnen, varav 3 på Higher Level, HL, och 3 på Standard Level, SL. För mer information om IB hänvisas till UHR:s utländska bedömningshandbok. Sammantaget är det viktigt att utbildningsanordnaren har i åtanke att denna handbok är utformad efter högskolans behörighetsbestämmelser men rätt använd kan ge värdefull vägledning vid bedömningen av behörigheten inom yrkeshögskolan. Personer som har utländska betyg kan få dessa bedömda av UHR som utfärdar ett förhandsbesked angående om utbildningen ger behörighet till högskolestudier i Sverige. Läs mer här: Om sökande har ett sådant förhandsbesked kan det vara till hjälp i bedömningen av sökandes behörighet. Dock ska man vara medveten om att de bedömningar som görs av UHR görs för tillträde till högskoleutbildning och baseras på en annan förordning än för tillträde till yrkeshögskolan. För att vara behörig till högskolestudier krävs att den sökande har godkänt i vissa ämnen, till exempel svenska, engelska och matematik, så när UHR gör bedömningen tas det med. De övriga ämnen som bedöms är de som 20

21 kan krävas för särskild behörighet till högskolestudier, till exempel historia, samhällskunskap, naturkunskap, fysik, kemi etc. Det görs ingen bedömning vilket eventuellt gymnasieprogram en viss utländsk utbildning motsvarar och inte heller görs det någon bedömning av andra ämnen/kurser i det utländska betyget som inte kan krävas för behörighet till högskolestudier. När det gäller sökande med utländska betyg uppkommer ofta två frågor. Det gäller dels vem som ansvarar för att översätta betygen dels vem som ansvarar för att bedöma om de utländska betygen motsvarar svensk gymnasieexamen eller motsvarande. Ansvaret för att översätta betygen faller på den sökande. Det innebär att ni ska upplysa den sökande om att han eller hon ska styrka sin ansökan genom att lämna in en översättning av sina betyg, tillsammans med en kopia på sitt originalbetyg. Översättningen bör göras av en auktoriserad översättare och betygen ska vara översatta till svenska eller engelska. När det gäller betyg som är utfärdade på de nordiska språken samt engelska, franska, tyska och spanska rekommenderar myndigheten att ni själva översätter betygen. När det gäller frågan om bedömning kan ni inte avstå från att bedöma den sökandes behörighet eller avvisa en sökande på grund av att ni själva inte har kompetens att bedöma de utländska betyg det är frågan om. I de fall ni har svårt att göra en bedömning om det utländska betyget motsvarar en svensk gymnasieexamen som kan ge behörighet till utbildningen finns möjligheten att bedöma den sökande på reell kompetens istället. Läs mer i avsnitt 5.2 Bedömning av förmåga att tillgodogöra sig utbildningen och avsnitt 5.5 Behörig på annat sätt Bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning Eftersom de andra nordiska länderna inte har exakta motsvarigheter till den svenska yrkeshögskolan, är det inte möjligt att säga generellt vilka utbildningar som skulle kunna ge behörighet till yrkeshögskoleutbildning. Behörigheten måste istället bedömas för varje enskild sökande. Utgångspunkt är att om utbildningen den sökande har ger behöriget till eftergymnasiala studier i landet där utbildningen är genomförd, ger den behörighet till yrkeshögskolestudier. För information om utbildningar från de nordiska länderna som eventuellt kan ge behörighet till yrkeshögskolan hänvisas till UHR:s utländska bedömningshandbok, bedomningshandboken.uhr.se/utlandska. Även om den är anpassad för behörighet till högskoleutbildning kan den ge viss vägledning. 5.2 Bedömning av förmåga att tillgodogöra sig utbildningen De fyra punkterna i 3 kap. 1 YHF anger fyra alternativa och likvärdiga vägar till behörighet till yrkeshögskolan. Om den sökande visar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet är kraven för behörighet uppfyllda utifrån 3 kap. 1 punkten 4 YHF. 21

22 Punkterna 1 3 i 3 kap. 1 YHF grundar sig på att den sökande har en utbildning som förbereder för eftergymnasiala studier. Därför ska behörighetsbedömningen utifrån punkt 4 ta hänsyn till svensk eller utländsk utbildning, praktiskt erfarenhet eller någon annan omständighet som visar att den sökande har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Det kan till exempel handla om kunskaper i språk och matematik eller förmåga att genomföra analyser och uttrycka sig i tal och skrift på ett sätt som utbildningen kräver. Det finns ingen standardmall för hur en sådan bedömning ska göras för yrkeshögskoleutbildningar. Tanken är att ni ska göra en bedömning utifrån utbildningens innehåll och vad som krävs för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Den sökande har möjlighet att styrka sina kunskaper genom någon form av dokumentation eller på annat sätt. Utbildningsanordnaren har alltså möjlighet att använda egna kriterier för bedömning av den sökandes kunskaper. Kriterierna ska formuleras utifrån de kunskaper som behövs för den aktuella utbildningen. Det är viktigt att komma ihåg att de bedömningskriterier som ställs upp aldrig får innebära högre krav än vad som motsvarar kraven i svenska, engelska och matematik för yrkesexamen. Exempel Sten söker utbildningen Lönespecialist. För behörighet till utbildningen ställs inga särskilda förkunskapskrav. Utbildningsanordnaren har informerat på sin webb om fyra alternativa vägar att uppfylla kraven för behörighet till yrkeshögskolan. På webben finns också information om utbildningens innehåll. Utbildningen har bland annat kurser i affärsengelska, kommunikation, administrativ IT och lönehantering. Sten har ingen komplett utbildning på gymnasial nivå. Han har jobbat administrativt i tio år och visar intyg från arbetsgivare som visar att han har god förmåga att använda datorprogramvara för att räkna och sammanställa data. Sten är sekreterare i styrelsen i en förening som har mycket internationellt utbyte och kan också visa att han har förmåga att kommunicera både på engelska och på svenska genom denna erfarenhet. Utbildningsanordnaren bedömer att Stens erfarenheter gör att han kan tillgodogöra sig utbildningen. Sten bedöms därför vara behörig med stöd av 3 kap. 1 punkt 4 YHF. 5.3 Krav på kunskaper i svenska Reglering För att vara behörig till yrkeshögskoleutbildning ska sökande enligt 3 kap. 2 YHF ha tillräckliga kunskaper i svenska för att klara av utbildningen: 3 kap. 2 YHF Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska ha de kunskaper i svenska som behövs. 22

23 Att den som antas till en yrkeshögskoleutbildning ska ha de kunskaper i svenska som behövs, innebär att kraven ska ställas i förhållande till vad som behövs för den enskilda utbildningen. Vad kravet på kunskaper i svenska innebär, varierar alltså beroende på utbildningens innehåll Bedömningskriterier Eftersom det kan skifta från utbildning till utbildning vilka kunskaper i svenska som behövs, kan utbildningsanordnaren inte ställa krav på att den sökandes kunskaper i svenska ska motsvara till exempel en viss gymnasiekurs i sin helhet. I stället behöver ni tänka igenom vilka typer av språkanvändning den sökande kommer att ställas inför, och därefter bestämma vad som behövs för den enskilda utbildningen. Sökande har rätt att i förväg få veta vilka kunskaper i svenska som är nödvändiga för att klara utbildningen, och på så sätt få möjlighet att ta ställning till om man har de kunskaper som behövs. Det är viktigt att samma krav på kunskaper i svenska ställs på samtliga sökande. Det som kan sägas generellt är att de grundläggande kunskaper som krävs antagligen handlar om att förstå talat och skrivet språk och att också kunna kommunicera på ett sätt som utbildningen kräver, det vill säga att kunna göra sig förstådd genom tal och skrift. Här behöver ni avgöra vad som faktiskt krävs för att följa med i undervisningen tänk på att det handlar om att ange en undre gräns. Exempel Giovanni söker utbildningen Grafisk design. Han har en utländsk gymnasieexamen som motsvarar en svensk gymnasieexamen. Giovanni har inte svenska som modersmål. Han har läst i informationen på utbildningsanordnarens webb att han behöver visa att han har tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna tillgodogöra sig utbildningen för att vara behörig. Han har jobbat i fem år inom reklambranschen i Sverige med svenska som arbetsspråk. För att styrka sina svenskakunskaper skickar han med ett intyg från arbetsgivaren som beskriver hans förmåga att uttrycka sig i tal och skrift på svenska. Utbildningsanordnaren bedömer att Giovanni uppfyller kraven på behörighet med stöd av 3 kap. 1 punkten 2 och 2 YHF Bedömningsmetoder Det finns ett stort utrymme för utbildningsanordnare att själva bestämma hur och på vilka grunder som bedömningen ska göras. Det är inte avgörande exakt vilka metoder som används för bedömningen. Däremot är det ett absolut krav att metoderna är transparenta, i den mening att den sökande i förväg känner till vad som bedöms och hur, och att bedömningen genomförs på ett likvärdigt sätt oavsett vem bedömaren är. När ni testar sökandes kunskaper i svenska, bör ni tänka på följande: Att tydliggöra vilka kunskaper i svenska som krävs, det vill säga att formulera tydliga bedömningskriterier. 23