Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Transkript

1 Utbildningens namn: Specialistutbildad undersköterska inom äldreomsorg Ansvarig utbildningsanordnare: Oskarshamn kommun/nova Högskolecentrum Utbildningens omfattning: 200 Yh-poäng Studieort: Oskarshamn Studieform: Distans Diarienummer: YH 2011/1751 Utbildningsnummer: Bilaga till myndigheten för yrkeshögskolans beslut, den

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Specialistutbildad undersköterska inom äldreomsorg Utbildningsområde Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Ansvarig utbildningsanordnare Oskarshamn kommun/nova Högskolecentrum Organisationsnummer Organisationsform Primärkommuner Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Oskarshamns kommun, Nova Högskolecentrum Adress: Box 706 Postnr/ort Oskarshamn Besöksadress Organisation: Oskarshamns Kommun, Nova Högskolecentrum Adress: Varvsgatan 15 Postnr/ort Oskarshamn Webbadress och telefonnummer Telefon Hemsida Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare Organisationsnummer: Organisationsnamn: Kalmarsunds Gymnasieförbund, Axel Weüdelskolan Förnamn: Karin Efternamn: Fermskog Telefon: E-postadress: Roll i utbildningen: Samarbetspartner för studiegrupp baserad i Kalmar. Dotterbolag: Nej Upphandlad Nej Sida 1 (14)

3 Utbildningens omfattning i yrkeshögskolepoäng Utbildningen omfattar 200 YH-poäng. Utbildningsort Oskarshamn, Oskarshamn kommun, Kalmar län. Utbildningens studieform Distans Utbildningsplan Utbildningen Avgifter Anordnaren kommer inte att ta ut avgifter från de studerande Undervisning på engelska Denna utbildning kommer inte att bedrivas på engelska Examen och examenskrav För att en studerande ska kunna begära ut ett examensbevis måste hon/han ha lägst betyget Godkänt på alla kurser som ingår i utbildningen.för att utbildningen ska kunna leda till en examen måste den omfatta minst 200 yrkeshögskolepoäng. Om utbildningen omfattar minst 400 yrkeshögskolepoäng, varav minst 25 procent utgörs av Lärande i arbete (LIA) och om det dessutom ingår ett självständigt arbete (examensarbete) så kan utbildningen ge en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Examensbeteckning Examenskrav Utbildningen ger yrkeshögskoleexamen För att en studerande ska kunna begära ut ett examensbevis måste hon/han ha lägst betyget Godkänt på alla kurser som ingår i dennes utbildning. Examensbenämning Yrkeshögskoleexamen Specialistutbildad undersköterska inom äldreomsorg Sida 2 (14)

4 Utbildningens mål och inriktning Yrkesroller Yrkesroll 1: Specialistutbildad undersköterska inom äldreomsorg Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om - det normala åldrandet och äldres livsvillkor - demenssjukdomar och dess konsekvenser - psykiatriska tillstånd och dess konsekvenser - vanliga läkemedel, deras effekt och biverkningar - nutrition och kostens betydelse i det normala åldrandet - miljöns betydelse och det sociala innehållet i omsorg och omvårdnad - Antonovskys teori KASAM och om hur människor kan bevara sin hälsa och livsförmåga - gällande lagstiftning inom yrkesområdet - användningen av IT-hjälpmedel inom äldreomsorgen - grundläggande samtalsmetodik Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i - att tillämpa ett hälso- och funktionsbevarande arbetssätt - att ge professionell palliativ vård och omsorg oberoende av omsorgstagarens kulturella bakgrund - att bemöta och kommunicera med omsorgstagare och anhöriga på ett etiskt och professionellt sätt - att använda levnadsberättelsen som ett verktyg i vård och omsorg av dementa - att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete inom demensvård och äldrepsykiatri - att använda dokumentation som stöd vid vårdplanering, genomförandeplaner och kvalitetssäkring av vården - att självständigt planera, genomföra och redovisa ett projektarbete Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att - bidra till att utveckla ett professionellt förhållningssätt på arbetsplatsen - handleda arbetskamrater, omsorgstagare och anhöriga - medverka i att utveckla individuell vård och omsorg kring omsorgstagaren - självständigt planera, genomföra och utvärdera kvalificerad vård och omsorg vid demenssjukdom samt psykiatriska tillstånd - reflektera över sitt arbete utifrån medvetna etiska ställningstaganden Sida 3 (14)

5 Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Åldrandet ur fysisk, psykisk och social sy Demenssjukdomar 35 Etik och bemötande 35 Handledning och kvalitetsarbete 15 Metoder i arbetet 30 Palliativ vård och omsorg 15 Projektarbete 15 Psykiska sjukdomstillstånd 35 Summa: 200 Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser i utbildningen} Kurser Utbildningen har 8 huvudmoment/delkurs(er). Kurs: Åldrandet ur fysisk, psykisk och social synvinkel YH-poäng: 20 Beskrivning: Kursen ger fördjupade kunskaper om det normala åldrandet, hälsa/ohälsa hos äldre och äldres livsvillkor ur olika perspektiv. I kursen ingår en fördjupning om den friska hjärnans uppbyggnad och funktion. Kursen behandlar åldersrelaterade sjukdomar, vanliga läkemedel och deras effekt och biverkningar hos äldre samt nutrition och kostens betydelse i det normala åldrandet och vid olika sjukdomstillstånd. Kursen ska även ge övergripande kunskaper om aktuell forskning inom dessa områden. Kurs: Demenssjukdomar YH-poäng: 35 Beskrivning: Kursen handlar om olika typer av demenssjukdomar och demensliknande tillstånd utifrån ett medicinskt, psykologiskt och socialt perspektiv. Särskilt fokus läggs på demenssjukdomars konsekvenser för individ, familj och samhälle. Kursen skall även ge kunskaper om gällande lagstiftning. Kurs: Etik och bemötande YH-poäng: 35 Beskrivning: Kursen ska bidra till att utveckla ett professionellt förhållningssätt genom att stärka självkännedom och empatisk förmåga. Begreppen människosyn, värdegrund och värdighet och hur man omsätter dessa i det vardagliga Sida 4 (14)

6 arbetet kring omsorgstagaren och närstående bearbetas. Kursen skall även ge kunskaper om hur kommunikation och bemötande i vård- och omsorgsarbete kan ske utifrån ett etiskt och professionellt förhållningssätt, samt hur man kan förebygga att svåra/hotfulla situationer uppstår och agera på ett adekvat sätt vid uppkomna situationer. Kursen skall även ge de studerande förutsättningar att utveckla interkulturell kompetens och förstå vikten av levnadsberättelsen, samt kunskap om hur man använder den i arbetet kring människor med olika sjukdomstillstånd inom äldreomsorgen. Kurs: Handledning och kvalitetsarbete YH-poäng: 15 Beskrivning: Kursen ska ge kunskap om olika pedagogiska modeller, handledningsmetoder, metodutveckling, kvalitetsutveckling och -uppföljning inom vård och omsorgsarbete, samt utveckla kunskap och verktyg för att kunna handleda arbetskamrater, omsorgstagare och anhöriga. Kursen ska också ge kunskap om hur arbetsplatsen kan fungera som en lärande och utvecklande miljö. Kursen ska ge de studerande kunskap i att använda dokumentation som kvalitetssäkring i det dagliga arbetet, i genomförandeplaner och vårdplanering. Kursen ska ge kunskaper om hur IT kan användas som hjälpmedel för att rapportera, dokumentera och kvalitetssäkra vård och omsorg. Kurs: Metoder i arbetet YH-poäng: 30 Beskrivning: Kursen ska bidra till att utveckla ett salutogent arbetssätt och ge kunskap om hur omsorgsarbetet kan stärka den enskildes känsla av sammanhang (KASAM). Kursen handlar om hur man som personal kan bidra till att skapa en tillvaro som blir meningsfull, begriplig och hanterbar för individen genom olika metoder, t.ex. funktionsbevarande arbetssätt, jag-stödjande arbetssätt och andra former av stöd för att få känsla av sammanhang. Kursen behandlar även miljöns betydelse och det sociala innehållet i omsorg och omvårdnad. Kursen ska också ge kunskap om olika former av stöd när minnet sviktar, kommunikation, aktiviteter, hjälpmedel, validation, reminiscens och taktil massage. Kursen ska ge kunskaper om hur IT kan användas som hjälpmedel för att kommunicera. I kursen ingår grundläggande samtalsmetodik och olika kommunikationsteorier. Kursen ska ge kunskap och verktyg för att kunna leda det professionella samtalet i arbetslaget, med vårdtagare och anhöriga. Kurs: Palliativ vård och omsorg YH-poäng: 15 Beskrivning: Kursen ska ge fördjupade kunskaper om palliativ vård och omsorg, symtom och symtomlindring, och hur man ger en god vård och omsorg i livets slutskede som upplevs som naturlig och värdig. I kursen ingår att öka förståelsen för olika kulturer/tvärkulturell vård och omsorg i livets slutskede. Kursen ska även ge kunskaper om krisreaktioner och hur man på ett professionellt sätt bemöter och stödjer vårdtagare samt anhöriga. Kurs: Projektarbete Sida 5 (14)

7 YH-poäng: 15 Beskrivning: Projektarbetet ger den studerande möjlighet att fördjupa sig inom ett valt ämnesområde som anknyter till utbildningen. Arbetet genomförs under fältstudier i lämplig verksamhet och ska primärt fokusera på arbetsmetoder och/eller kvalitetsarbete inom äldreomsorgen. Arbetet ska genomföras enligt ett vetenskapligt arbetssätt och presenteras muntligt och skriftligt Kurs: Psykiska sjukdomstillstånd YH-poäng: 35 Beskrivning: Kursen handlar om grundläggande teorier, vård, omsorg och bemötande vid psykossjukdomar; affektiva sjukdomar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (Autismspektrum, ADHD) och beroende. Särskilt fokus läggs på vilka konsekvenser olika psykiska sjukdomstillstånd får för individ, familj och samhälle. Kursen ska även ge kunskaper om gällande lagstiftning. Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Om en studerande önskar tillgodoräkna sig tidigare studier eller har kunskaper förvärvade på annat sätt som helt eller delvis motsvarar kurser eller delar av kurser i den aktuella utbildningen, kontaktas kursansvarig lärare eller utbildningsledaren. En särskild blankett fylls i, där det framgår vilken kurs/kursdel som önskar tillgodoräknas och på vilka grunder. Om ansökan av tillgodoräknande gäller tidigare utbildning ska originalhandlingar på intyg/betyg från genomförd utbildning uppvisas, samt en kursplan eller motsvarande. Kursansvarig lärare för aktuell kurs bedömer tillsammans med utbildningsledaren om tillgodoräknande kan godkännas. Utifrån lärarens rekommendation, fattar ledningsgruppen det formella beslutet om tillgodoräknande. Beslutet protokollförs, och tillgodoräknande dokumenteras. Då en studerande önskar tillgodoräkna sig kunskaper och kompetenser som förvärvats i yrkeslivet eller på annat sätt, med eller utan dokumentation, kartläggs den studerandes reella kompetens av berörd/a kurslärare, utbildningsledaren samt minst en arbetslivsrepresentant från ledningsgruppen. I kartläggningen ingår bedömningssamtal samt vid behov samtal med tidigare arbetsgivare eller andra referenspersoner. Utbildningsledaren ansvarar för att kartläggningsprocessen dokumenteras. Beslut om tillgodoräknande tas därefter av ledningsgruppen efter rekommendation av dem som genomfört kartläggningen. Beslutet protokollförs. Sida 6 (14)

8 Undervisning i svenska med yrkesinriktning Nova har tidigare anordnat skräddarsydda kurser i yrkessvenska för olika målgrupper, både som gruppundervisning och individuell undervisning. I vårt nätverk finns lärare med erfarenhet och kompetens av undervisning i yrkessvenska. Därför har vi goda förutsättningar att vid behov kunna erbjuda svenska med yrkesinriktning parallellt med ordinarie kurser. Stödåtgärdens omfattning och inriktning kommer att anpassas till den enskilda individens behov och önskemål, som identifieras genom samtal och eventuellt skriftliga och muntliga tester. En planering för undervisningens upplägg och innehåll görs sedan tillsammans med den studerande, och följs upp regelbundet. Efter genomgången kurs kan ett intyg utfärdas om den studerande så önskar. Tillträde till utbildning Tillträde till utbildning Behörighet till yrkeshögskolan 1 /Upphör att gälla U: / Behörig att antas till utbildningen är den som 1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng, 2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng, 3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2, 4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 1 /Träder i kraft I: / Behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Sida 7 (14)

9 Övergångsbestämmelser Bestämmelserna i 3 kap. 1 i sin nya lydelse ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj De äldre bestämmelserna om behörighet ska fortsätta att gälla för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning. Utöver vad som anges i stycket ovan, gäller att den som före den 1 januari 2013 uppfyller kraven på behörighet för tillträde till utbildning enligt 3 kap. 1 även därefter ska anses vara behörig enligt den bestämmelsen. Särskilda förkunskaper Kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper förvärvad i arbetslivet. Gymnasiets omvårdnadsprogram eller motsvarande, med minst godkänt betyg i Svenska A/Svenska som andra språk A samt utbildningens karaktärskurser. Yrkeserfarenhet som kan vara av betydelse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Minst två års yrkeserfarenhet på minst 75% inom yrkesområdet. Motivering Utbildningen är en specialisering inom äldreomsorg, och kräver därför tidigare utbildning och erfarenhet inom området för att de studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Fastställande av behörighet Ansökan till utbildningen görs på en särskild blankett som finns nedladdningsbar på hemsidan. De sökande anmodas bifoga handlingar som styrker deras behörighet (kopia av slutbetyg från omvårdnadsprogrammet eller motsvarande samt arbetsgivarintyg). Möjlighet att komplettera handlingarna efter sista ansökningsdag finns. Som urvalsgrunder används betyg och yrkeserfarenhet. Betygsmedelvärdet beräknas av studie- och yrkesvägledare. Vid behov kontaktas arbetsgivarreferenser. En särskild antagningsgrupp utsedd av ledningsgruppen bedömer behörigheten hos sökande som saknar slutbetyg från svensk gymnasieutbildning (punkt 3-5 i 3 kap 5 i förordningen om yrkeshögskolan). Sökandes reella kompetens prövas genom en strukturerad intervju samt vid behov särskilda prov. De som bedöms behöriga på andra grunder än slutbetyg från gymnasiet eller motsvarande placeras i en särskild kvotgrupp. För att bedöma en sökandes nivå i svenska/svenska som andra språk kan särskilda prov genomföras. En totalbedömning av vilka som bedöms ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (grundad på tidigare studier, yrkeserfarenhet och särskilda prov) utgör grunden för rangordning i denna grupp, eftersom de saknar jämförbara betygsmedelvärden. Fördelningen av platser i respektive kvotgrupp sker i proportion till antalet behöriga sökande i Sida 8 (14)

10 grupperna. Urvalsgrunder och urvalsprocess Urvalsgrunder Betyg Sökande med slutbetyg från svensk gymnasieutbildning och lägst betyget godkänt i minst 2250 poäng (punkt 1-2 i 3 kap 5 i förordningen om yrkeshögskolan) utgör en egen kvotgrupp. Betygsmedelvärdet poängsätts enligt en skala 1-5. Yrkeserfarenhet För att vara behörig till utbildningen krävs minst två års yrkeserfarenhet på minst 75 % inom yrkesområdet. Mer än två års yrkeserfarenhet ger ytterligare meritpoäng enligt följande: dokumenterad yrkeserfarenhet inom vård och omsorg på minst 75 % i månader ger ytterligare 0,5 poäng. Motsvarande i 49 månader eller mer ger 1 poäng. Dessa poäng läggs till betygsmedelvärdet. Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Antagningsprocessen ska genomsyras av transparans och rättssäkerhet för de sökande. När behörigheten har prövats och vid behov validerats sker ett urval, under förutsättning att antalet behöriga sökande överskrider antalet platser. Ansökningarna registreras löpande vartefter de kommer, och samtliga handlingar märks med ansökningsnummer (utbildning, år och ankomstnummer). Mottagande av ansökan samt ansökningsnummer bekräftas via e- post. Ansökningshandlingarna scannas och sparas både digitalt och i pappersform minst ett år efter avslutad utbildning. De sökande delas i två grupper efter sitt förstahadsval av utbildningsort (Oskarshamn eller Kalmar), och utbildningsplatserna fördelas enligt antal behöriga sökande till respektive ort. Betygsmedelvärde räknas ut av specialistkompetens (studie- och yrkesvägledare). Medelvärdet poängsätts enligt en skala 1-5. De sökande delas in i två kvotgrupper: 1) de med slutbetyg från gymnasieskolan/kommunal vuxenutbildning (punkt 1-2 i förordningen), och 2) sökande som bedöms behöriga på andra grunder (punkt 3-5 i förordningen). Sökande med 31 månaders yrkeserfarenhet eller längre får extra meritpoäng enligt en särskild mall. De sökande rangordnas sedan efter sin sammanlagda meritpoäng. Vid lika meritpoäng är betygsmedelvärdet utslagsgivande. Eftersom sökande i kvotgrupp 2 saknar jämförbara betygsmedelvärden, rangordnas de efter en sammanlagd bedömning av vilka som har bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, grundad på tidigare studieresultat och yrkeserfarenhet. För att bedöma en sökandes reella kompetens samt nivå i svenska kan särskilda prov genomföras. Den av ledningsgruppen utsedda antagningsgruppen utför bedömningen. Fördelningen av platser i respektive kvotgrupp sker i proportion till antalet behöriga sökande i grupperna. När urvalsprocessen är klar presenteras ett underlag för ledningsgruppen, som fattar beslut om antagning. Beslutet protokollförs. Därefter meddelas alla sökande skriftligt huruvida de är antagna, reservplacerade eller obehöriga. Antagna och reserver ombeds att svara före ett visst datum. Svarsbesked arkiveras tillsammans med ansökningshandlingarna. Alla Sida 9 (14)

11 noteringar om kvotgrupp, meritbedömning, antagning, reservplacering, samt kontakter med den sökande görs digitalt och sparas minst ett år efter avslutad utbildningsomgång. Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Ambitionen är att ständigt utveckla och förbättra en utbildnings upplevda kvalitet och relevans på arbetsmarknaden, samt att de studerande ska ges så goda förutsättningar som möjligt att nå utbildningsmålen. I det löpande kvalitetsarbetet tillämpar vi förbättringscykeln: Planera Gör Studera Lär. Generella rutiner för arbetet med Yh-utbildningar på Nova finns beskrivna i ett särskilt dokument som är framtaget i enlighet med Yh-myndighetens förordningar och anvisningar. Dokumentet uppdateras löpande vid behov, med en mer omfattande revidering en gång per år. Studenterna får vid utbildningsstarten information om gällande rutiner för Yh-utbildningar, studentinflytande och sina rättigheter och skyldigheter. Utbildningen bedrivs på halvfart under fyra terminer och har ett distansanpassat upplägg för att ge de studerande möjlighet att vara kvar i arbete under studietiden, och få tillfälle att pröva och reflektera över sina nya kunskaper i praktiken. För att tillgodose samtliga kommuner som står bakom utbildningen, och för att underlätta för de studerande, finns möjlighet att välja studieort Kalmar (för att tillgodose den södra delen av länet) eller studieort Oskarshamn (för att tillgodose den mellersta och norra delen av länet). I Kalmar samarbetar vi med Kalmarsunds Gymnasieförbund (Axel Weüdelskolan) som har erfarenhet av Yh-utbildning. Utbildningsplatserna fördelas utifrån antalet sökande till resp. ort. De två studiegrupperna kommer att ha ett parallellt upplägg, gemensam ledningsgrupp och kommer i huvudsak att administreras av Nova. En särskild kontaktperson för studiegruppen i Kalmar finns på plats där och ingår i ledningsgruppen. Utbildningen har ett upplägg med utgångspunkt i den enskilda studentens egen drivkraft och ansvarstagande för sitt lärande. Eftersom en distansutbildning ställer stora krav på tydlig struktur och information, kommer en preliminär studieplan att tas fram inför varje termin, med rekommenderad litteratur, läsanvisningar, fallbeskrivningar och inlämningsuppgifter. Planen fastställs i samråd med de studerande. Varje termin inleds med fyra dagars skolförlagd tid på respektive ort med planering, kursintroduktion, föreläsningar, seminarier och redovisning av tidigare arbetsuppgifter. Därefter schemaläggs två sammanhängande dagar per månad. Träffarna är obligatoriska. Inslag av videokonferens kan förekomma. Mellan de fysiska träffarna läser de studerande litteratur enligt studieplanen och lärarnas anvisningar, samt arbetar med olika uppgifter både enskilt och i grupp. Lärare förväntas svara på e-post inom 48 timmar. Genom den webbaserade studieplattformen Fronter håller studenterna kontakt med varandra och sina lärare, tar del av information från lärare och utbildningsledning samt lämnar in inlämningsuppgifter. Vid utbildningsstarten får de studerande en genomgång i användandet av Fronter. För dem som vill kan allmän datorkunskap erbjudas. Studieplatser för självstudier finns till förfogande på resp. ort. Sida 10 (14)

12 Arbetslivsanknutet lärande i samtliga kurser förutom LIA Genom att lärare och handledare i första hand rekryteras från arbetslivet garanteras att de studerande får relevant och aktuell kunskap. Gästföreläsare med specialkompetens kommer att medverka vid de fysiska träffarna. Studiebesök i särskilt intressanta verksamheter kommer att genomföras. Under projektarbetet i slutet av utbildningen ska den studerande genomföra fältstudier, företrädesvis i en annan verksamhet än den egna arbetsplatsen. Handledare kommer vid sidan om utbildningens lärare att utses ute i verksamheterna. Ledningsgruppens sammansättning är också en garant för att utbildningen har en stark arbetslivsanknytning. Arbetslivsanknutet lärande under LIA LIA ingår inte i utbildningen. Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna Ej relevant för denna utbildning. Metoder för kunskapskontroll Generellt uppmuntras lärarna att använda olika typer av kunskapskontroll. Exempel på metoder är salstentamen, hemtentamen, muntlig och skriftlig redovisning av gruppuppgifter, inlämningsuppgifter enskilt och i grupp. Eftersom denna utbildning är upplagd på ett flexibelt sätt, kommer inlämningsuppgifter och hemtentamina företrädesvis att användas för kunskapskontroll, jämte muntliga redovisningar och seminarier vid de fysiska träffarna. Vid skriftliga inlämningsuppgifter kommer studieplattformen Fronter att användas. Om en studerande inte blir godkänd vid det första examinationstillfället, finns tydliga rutiner dokumenterade. Läraren har fyra veckor på sig för återkoppling. Den studerande ska erbjudas tillfälle för omprövning inom sex veckor efter ordinarie examination. Vid inlämningsuppgifter kan kompletteringar göras för att nå godkänt. Individuella lösningar kan vid behov erbjudas för att en studerande ska kunna nå godkänt resultat. Betygskriterier och betygskrav När statsbidrag har blivit beviljade startar arbetet med rekrytering av lärare för utbildningen. I detta arbete är den tilltänkta ledningsgruppen och dess omfattande nätverk behjälplig. Vissa av ledningsgruppens medlemmar kommer själva att medverka med undervisning. Detaljerade kursplaner med betygskriterier kommer att utarbetas av lärarna i samarbete, under ledning av utbildningsledaren. Vid formulering av betygskriteriner läggs stor vikt vid förmågan att reflektera och självständigt genomföra uppgifter. Lärarexpertis finns i vårt nätverk som kan stötta i arbetet. Vid behov revideras kursplanerna och betygskriterierna inför en ny utbildningsomgång. I början av varje kurs presenterar kursansvarig lärare kursplan och betygskriterier. Kursplanerna finns också tillgängliga på studieplattformen Fronter. I lärarens arbetsbeskrivning finns tydligt angivet att läraren är skyldig att examinera, sätta betyg och delge studenterna vilket betyg de fått i kursen och på vilka grunder betygssättning sker. Stor vikt läggs vid att betygssättning verkligen sker utifrån betygskriterierna. I kursutvärderingen ställs frågan om man känt till betygskriterierna för den aktuella kursen. Vid brister påtalas det för läraren vid uppföljningen. Utbildningsledaren eller en annan erfaren lärare stöttar vid behov lärare vid bedömning och betygssättning. Sida 11 (14)

13 Entreprenörskap i utbildningen Vi vill främja ett entreprenöriellt förhållningssätt genom att från början uppmuntra de studerande till självständighet och ansvarstagande för sina studier. Målet är att den studerande genom fördjupade studier av sitt yrkesområde ska stimuleras till egen reflektion och våga ifrågasätta och pröva nya arbetssätt. Möjligheterna att initiera och arbeta i privat verksamhet inom äldreomsorg kommer också att belysas. Genom att utbildningen syftar till att den studerande i högre grad än tidigare ska börja reflektera mera över sitt arbetssätt, kunna fatta välunderbyggda beslut och göra mogna etiska ställningstaganden i omsorgsarbetet, kommer deras entreprenöriella kompetens att utvecklas. Under projektarbetet ska de studerande få möjlighet att delta i olika typer av verksamhet inom yrkesområdet, i syfte att få en så bred kompetens och erfarenhet som möjligt och tillägna sig nya sätt att tänka och planera omsorgsarbetet. Erfarenheterna från olika verksamheter kan också leda till intresse för vidare studier inom ämnesområdet. Gästföreläsare med spetskompetens och lång yrkeserfarenhet medverkar i utbildningen vid vissa tillfällen, vilket tillför nya och breddade perspektiv på yrkesrollen och dess möjligheter. Vård- och omsorgssektorn är under förändring då en allt större andel av verksamheten överförs från offentlig till privat verksamhet p g a LOV (lagen om valfrihet). Den innebär en föränd rad arbetsmarknad med nya möjligheter för privata företag och organisationer att utföra tjänster som kommunen eller landstinget tidigare utfört i egen regi. Möjlighet till kompetensutveckling kan medföra att fler anställda tar vara på möjligheten att starta privat verksamhet. Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar tim / vecka 10 Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar Kvalitetsarbete tim / vecka 0 Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärdering/bedömningsfasen Den viktigaste faktorn för att bedöma om utbildningsmålen nås, är att de som examineras kommer att fungera som förväntat efter utbildningens slut. Eftersom de flesta studerande vid denna utbildning redan är i arbete, kommer en särskild uppföljning att göras 6 månader efter utbildningens slut, för att följa upp resultatet. En enkät kommer att skickas ut både till dem som gått utbildningen och till deras arbetsgivare. Kursutvärderingar och övergripande utvärderingar är ett viktigt verktyg för utvärdering och bedömning. En av frågorna visar om de studerande upplever att kursmålen har nåtts. Utvärderingarna har en 4-gradig skala. Det är Novas mål att varje fråga (och därmed även hela utvärderingen) ska ha ett medelvärde på minst 3,0. Om inte detta värde nås, är det utbildningsledarens ansvar att i samråd med ledningsgruppen vidta ev. åtgärder. Rapporter från utvärderingar sparas digitalt. Beslut i ledningsgruppen om åtgärder/utredningar Sida 12 (14)

14 protokollförs och sparas digitalt. I den utvärdering som görs efter halva utbildningstiden ställs frågan om de studerande känner förtroende för att utbildningsmålen kommer att uppnås. Svaren ger en bra indikation på om de studerande är på väg mot de uppsatta målen, liksom uppnådda studieresultat. De studerandes enskilda resultatet av varje examination ska av den ansvariga läraren rapporteras i Fronter. På så sätt kan varje studerande, lärare samt utbildningsledningen följa de studerandes framsteg och utveckling. Vid lärarmötena följs de studerandes resultat upp, och en handlingsplan görs om någon inte når förväntade resultat. Beslut från dessa möten protokollförs. Översyn/revideringsfasen Kvalitetsarbete är en stående punkt på ledningsgruppens dagordning. Utbildningsledaren ansvarar för att rapportera och följa upp fattade beslut. Rapporter som delges ledningsgruppen är t ex resultatet av utvärderingar, 6-månadersuppföljningar och andel studerande som uppnår minst godkänt i utbildningens kurser. Då ledningsgruppen beslutar om åtgärder protokollförs detta så att det tydligt framgår vad som ska göras, vem som är ansvarig och när återrapportering ska ske. Besluten följs upp vid nästa möte. De studerande uppmanas att i första hand vända sig direkt till kursansvarig lärare med synpunkter på genomförandet av en specifik kurs. Generella synpunkter/önskemål av enklare karaktär som gäller utbildningen tas upp vid utbildningsledningens möten då det löpande arbetet planeras och utvärderas. Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Novas verksamhet består av de tre verksamhetsgrenarna utbildning, forskning och affärsutveckling. Rektor har det övergripande ansvaret för verksamheten under kommundirektören, och är juridiskt ansvarig för Yh-utbildningen. Nova är huvudman för utbildningen, som har två studiegrupper knutna till Oskarshamn resp. Kalmar. En utbildningsledare ansvarar under rektor för samtliga Novas utbildningar. Det innebär ansvar för planering, genomförande och utveckling av utbildningar, att styrdokument efterföljs och att kvalitetsmålen uppfylls. Utbildningsledaren ansvarar för rapportering till Yhmyndigheten och ledningsgruppen. Utbildningsledaren är placerad i Oskarshamn, men kommer att ha löpande kontakt med ansvariga i Kalmar. Studiegrupperna kommer att arbeta parallellt enligt samma upplägg. I Kalmar har de studerande sin fysiska hemvist på Axel Weüdelskolan (Komvux). En särskild kontaktperson på plats i Kalmar ansvarar för samordningen för denna studiegrupp. Denna person kommer att ingå i ledningsgruppen. Vissa lärare i utbildningen kommer sannolikt att vara knutna till Axel Weüdelskolan. Den administrativa personalen kommer att ha regelbundna avstämningar, antingen genom fysiska möten eller via IKT. På Nova arbetar två utbildningshandläggare operativt med den dagliga driften av utbildningarna, t ex schema, betygsregistrering, tentamenshantering och allmän service till lärare och studerande. Varje utbildning har en specifik handläggare som sin kontaktperson. En kursansvarig lärare med gedigen ämneskompetens rekryteras för varje kurs. En huvudlärare kommer att ha ett särskilt ansvar för utbildningens upplägg och pedagogiska genomförande. Den kursansvariga läraren ansvarar för att studenterna får undervisning och examineras enligt den fastställda kursplanen. Vid behov inbjuds gästföreläsare från olika företag för att komplettera undervisningen inom ramen för kursplanen. En generell Sida 13 (14)

15 arbetsbeskrivning finns för Yh-lärare vid Nova. Studerandeinflytande De studerande kommer genom sin representant i ledningsgruppen att ha ett reellt inflytande över utbildningens upplägg och innehåll. Så snart en utbildningsomgång har startat informeras klassen om ledningsgruppens funktion, och uppmanas att utse en representant och en ersättare till utbildningens ledningsgrupp. Varje studiegrupp har en egen representant. Vid varje ledningsgruppsmöte finns en särskild punkt då klassrepresentanterna har ordet och får tillfälle att ta upp frågor som klassen skickat med. Ledningsgruppens medlemmar har också tillfälle att ställa frågor om hur de studerande upplever utbildningen. Protokoll från ledninggruppens möten är tillgängliga för de studerande via studieplattformen Fronter. Efter varje avslutad kurs/delkurs genomförs en digital utvärdering. Stor hänsyn tas till utvärderingsresultaten vid utveckling av utbildningen och återrekrytering av lärare. Resultatet delges kursansvarig lärare, ledningsgruppen och studenterna via Fronter. Vid de fysiska träffarna en gång per månad avsätts klasstid för återkoppling på utvärderingar, då studenterna får tillfälle att förklara och förtydliga synpunkter som framkommit samt ta upp andra utbildningsrelaterade frågor. Minnesanteckningar läggs ut på Fronter. Utbildningsledaren ansvarar för att klassmöten genomförs, och att återkoppling sker. Lärarna och den administrativa personalen är kontinuerligt tillgängliga för de studerandes frågor och synpunkter på utbildningen via telefon och mail. Efter halva utbildningstiden och i slutet av en utbildning genomförs en övergripande utvärdering då resultatet sammanställs och diskuteras omedelbart, för att utbildingsledningen i utvecklingssyfte ska få en så bra bild som möjligt av utbildningens styrkor och svagheter och vid behov kunna vidta åtgärder. Sida 14 (14)